Kumminsorternas skillnader efter två skördeår: Ylistaro

Relevanta dokument
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Tio steg till toppskördar

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Råd för produktionen av en bättre skörd

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Sådd direkt eller i skydd?

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Handbok över kumminodling Handbok över kumminodling 2016

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår:

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Sjukdomssituationen i kummin

Odlingsguide för kummin 2001

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Agrimarket- kryssning

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Skräppa vid vallanläggning

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Frö- och Oljeväxtodlarna

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök

Normal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Bekämpning av skräppa

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Kvävestrategier till höstraps

FÄLTKORT 2003 OS A018

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Gul lök - tjäna på att odla rätt

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Majsodling från sådd till ensilering

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

VITKLÖVER Odlingsvägledning

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Maltkorn och Yara N-Sensor

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Kvävestrategier till höstraps

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

ALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Information om rörflen 1/2004

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Rapport från 20/20 projektet

P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:

Transkript:

Kumminsorternas skillnader efter två skördeår: Ylistaro Markku Niskanen och Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN - seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011 Ilmajoki

Sortförsöken MTT Jockis Sort Gintaras Konczwicki Niederdeutcher Prochan Record Sylvia Volhouden Ursprungsland Litauen Polen Tyskland Tjeckien Tjeckien Danmark Holland I spåren av skördevariationerna i kummin 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Försökens anläggning och skörd, Jockis Sådd 27.5. 2009 Gödsling: insåningsåret 60 kg N/Ha (ÅY6 17-4-13), skördeåren 80 kg N/ha (ÅY3 21-3-9) Utsädesmängd: 550 st groende frön per kvadrat, vilket motsvarade ca 14-16 kg groende frön/ha beroende på sort. Ogräsbesprutning med Fenix (aklonifeeni) före och efter kumminets plantbildning (1,5 + 1,0 l/ha). Under skördeåren bekämpades inga ogräs. Kumminmalsbekämpning: Före blomning två gånger Skörd: 2010 tröskade man 3.8 och 2011 28.7

Försökens anläggning och skörd -Ylistaro Sådd 3.6.2009, försöken både på mull- och mineraljord Gödsling: insåningsåret 40 kg N(mulljord) och 50 kg N på mineraljord (ÅY 4), 1.skördeåret 50 kg och 65 kg N/ha (ÅY3 23-3-8) och 2. skördeåret 50 kg och 70 kg N/ha. Utsädesmängd: 550 st groende frön per kvadrat, vilket motsvarade ca 14-16 kg groende frön/ha beroende på sort. Ogräsbesprutning: Insåningsåret 2009: 18.6. Fenix 0,5 + Goltix 1,0 + Silwet Gold 0,005 l/ha, 6.7. Agil 1,25 l/ha. 1. skördeåret 2010: 19.5. Afalon 1 l/ha 2. skördeåret 2011: Fenix 1,5 l/ha

Försökens anläggning och skörd -Ylistaro Kumminmalsbekämpning: 2010: Före blomning under tiden 26.5. 17.6. tre gånger med Mavrik 0,3 l/ha, dessutom på mulljord en gång Kestac 0,2 l/ha 2011: två gånger före bloming med Mavrik 0,2 l/ha Skörd: 2010 tröskade man 6.8. och 2011 25.7.

Tröskad skörd 2011 Bild 1. Kumminsorternas tröskade skörd 2011. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Mineraljord Mulljord Bild 1. Kumminsorternas tröskade skörd 2011 i Ylistaro. I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT

Mineraljord Mulljord Bild 2. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden 2011 i Ylistaro. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä23-24.11.2011 Markku Niskanen MTT

Drösat 2011 Tröskad skörd 2011 Bild 2. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden 2011. I spåren Kuminan av skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Drösat (29.7-3.8) kg/ha Drösat (fram tills 29.7) kg/ha Tröskad skörd kg/ha Bild 3. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden 2010. I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Marjo Keskitalo MTT MTT

kg/ha 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 varissut Drösat sato Skörd 0 Gintaras Gintaras Konczewicki Konczewicki Niederdeutcher Niederdeutcher Prochan Prochan Record Record Sylvia Sylvia Volhouden Volhouden Bild 3. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden i Ylistaro 2010 (den vänstra stapeln mineraljord, den högra mulljord). I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 23-24.11.2011 Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT

Skillnad i skörd 1324 kg Skörd 2011 Skörd 2010 Bild 4. Kumminsorternas tröskade skördar 2010 och 2011. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Skörd 2011 Skörd 2010 Mineraljord Mulljord Bild 4. Kumminsorternas tröskade skörd i Ylistaro 2010 och 2011. I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT

Drösat 2011 Drösat 2010 Bild 5. Kumminsorternas drösade frömängd 2010 och 2011 i Jockis. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Drösat 2010 Drösat 2011 Mineraljord Mulljord Bild 5. Kumminsorternas drösade frömängd i Ylistaro 2010 och 2011. I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT

Drösat 2011 Skörd 2011 Drösat 2010 Skörd 2010 Kuva 6. Kumminsorternas skörd och den drösade frömängden 2010 och 2011 sammanlagt. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Dygnets medeltemperatur 1.5-31.8.2011 juni 2011 Bild 7. Dygnets medeltemperatur 1.5-31.8.2011 i Jockis. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Bild 8. Förändringar i kumminsorternas planttätheter sedan 2009. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

St plantor/m2 Bild 9. Kumminsorternas plantantal st/m2 på våren 2011 (5.5.2011) I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

mineraljord mulljord st plantor/m2 Bild 9. Kumminsorternas plantantal i Ylistaro 2011 (21.6.2011) I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT

mineraljord Blommande st plantor/m2 mulljord Bild 9. Kumminsorternas blommande plantantal i Ylistaro 2011 (21.6.2011) I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT

Täcknings-% av rutans areal Bild 10. Seriernas täcknings-% av rutans areal 21.6.2011. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

NIEDERDEUTCHER SYLVIA Bild 11. Sortförsökens blomning i Jockis 3.6 och 21.6.2011. (bilder Lahti A och Keskitalo, M) I spåren avkuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 23-24.11.2011 Marjo Marjo Keskitalo Keskitalo MTT MTT

NIEDERDEUTCHER 2011 Bild 12. Sortförsökens blomning i Jockis 18.6.2010 (övre bilden) och 17.6.2011 (nedre bilden) SYLVIA 2010 NIEDERDEUTCHER 2011 SYLVIA 2010 I spåren av skördevariationerna i kummin 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT Kuminan satovaihteluiden jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Niederdeutcher har mera ovanjordisk massa i förhållande till rotmassan än Sylvia Rotens längd, cm, 8.8 Rotens grovlek, mm, 8.8 Serier st/växt 14.6 Rotens vikt, g, 14.6 Rotens vikt, g, 8.8 Skottens vikt, g, 14.6 Skott g/rot g Bild 13. Jämförelse av de växtdelar hos den svagaste (Niederdeutcher) och den starkaste (Sylvia) sorten 2011, som ur skördens synvinkel är de viktigaste. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

TRÖSKNING 23.7. MOGNAD Bild 14. Frönas drösning i slutet av mognaden (18-27.7.2011) samt i samband med tröskningen I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Skörd Bild 15. Frönas drösning i slutet av mognaden (18-27.7.2011) samt i samband med tröskningen. I spåren av skördevariationerna i kummin 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT Kuminan satovaihteluiden jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Effektiva värmesumman 28.7.2011 var 925,5 grader Bild 15. Den effektiva värmesumman 2011. Då kummin var skördemoget var värmesumman 925,5 grader.

Slutsatser (1) Betydelsen av sortval: Skillnaden i skörd mellan den bästa och den sämsta sorten var under två år över 1300 kg/ha. De sorter som producerar de svagaste skördarna är känsligare för drösning. De sorter som producerar de svagaste skördarna hade till de minsta plantantalen efter två skördeår. Niederdeutcher blommade och mognade tidigare än Sylvia både 2010 och 2011 Rätt sort kan ge mera euro! I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Slutsatser (2) Skördeplanering Ta i beaktande beståndets ålder Andra skördeåret börjar blomningen ca en vecka tidigare än första året, därav mognar också beståndet tidigare Drösningen börjar redan 1,5 månad efter blomningens början, alltså i mitten av juli Under två år kan drösningen uppgå till nästan 1000 kg/ha (Ylistaro), de bästa sorternas dock enbart 100 kg Rätt tidpunkt för skörden (tidigareläggande) kan ge mera euro! I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT

Slutsatser (3) Kummin och växtsäsongens temperaturer Medelskörden i försöken var väldigt låg. I blomningsstadiet i slutet av juni var skördeförutsättningarna goda: beståndet var jämnt täta, inga ogräs, blomningen i tid och jämn, väldigt lite skador av kummingallkvalster (Jockis) Oberoende av detta var alla sorternas skördar under 600 kg/ha? Under blomningen var dygnets medeltemperatur ovanligt hög är dethär orsaken till den låga skörden? I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Slutsatser (4) Nytt sortförsök Nya sortförsök såddes av MTT under 2011. Samma sorter, men skördetidpunkten skall utredas noggrannare. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä 23-24.11.2011 Marjo Keskitalo MTT MTT

Tack! Sortförsöken fortsätter även nästa år