30. Internationellt utvecklingssamarbete



Relevanta dokument
Statsbudgeten Dispositionsplan (euro)

30. Internationellt utvecklingssamarbete

(KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet Räntestödsinstrumentet Sammanlagt

1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Finlands utvecklingssamarbete

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Sveriges utvecklingssamarbete genom multilaterala organisationer

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

RFSU:s remissvar på regeringens skrivelse om ett Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

Socialstyrelsens författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 244/2010 rd. till ett belopp som motsvarar den apoteksavgift som har betalats för deras apoteksrörelse.

Beslut för grundsärskola

Statsrådets förordning om statsunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Rapportering - beskrivning av projektets resultat och stöd för genomförandet

Förenta Nationernas fjärde

Konsortieavtal om utförande av sakkunnigtjänsten (projektnamn) inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Stöd till studieförbundsverksamhet

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

RP 211/2006 rd. i det sjätte mervärdesskattedirektivet. I domen fastställs således att samma bestämmelser

RP 225/2006 rd. till nämnda rättsakter och bemyndiganden att föreskriva om nationella undantag. Lagarna avses träda i kraft den 11 april 2007.

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Integration och tillväxt

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för

Särskilt stöd i grundskolan

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från

FREDA-farlighetsbedömning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

07. Flykting- och migrationsärenden

Riktlinjer för medborgardialog

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN PENSIONÄRSORGANISATIONER

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Moderaternas medlemsregister

RIKTLINJER FÖRENINGSSTÖD TILL FÖRENINGAR MED SÄRSKILD SOCIAL INRIKTNING

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Svensk författningssamling

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Arbetsplan Jämjö skolområde

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Ägardirektiv. Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB

Kommittédirektiv. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Dir. 2006:27. Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006

Verksamhetsplan 2014

Antalet människor som lever i extrem

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Svensk författningssamling

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Finlands utvecklingssamarbete

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 och 31 lagen om ortodoxa kyrkosamfundet

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Beslut för gymnasieskola

Två rapporter om bedömning och betyg

Huvudtitel 24 UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Nya anvisningar och tips för skattedeklaration 6B (Skattedeklaration för näringsverksamhet Samfund)

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Policy för bedömning i skolan

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

BEHANDLINGEN AV UPPGIFTER I ANVÄNDAR- LOGG ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN

Integration i Västerviks kommun

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Lag. RIKSDAGENS SVAR 160/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. Ärende. Beredning i utskott. Beslut. RSv 160/2005 rd RP 40/2005 rd

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

FINLANDS UTVECKLINGSPOLITIK

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

Transkript:

30. Internationellt utvecklingssamarbete F ö r k l a r i n g : I regeringsprogrammet för Vanhanens andra regering fastställdes att Finland förbinder sig starkt till att finna lösningar på de globala utvecklingsutmaningarna. Utvecklingspolitiken är en väsentlig del av Finlands utrikesoch säkerhetspolitik. Det utvecklingspolitiska program som statsrådet godkände 2007 baserar sig på en helhetsbetonad utvecklingspolitik. Det viktigaste målet för Finlands utvecklingspolitik är att avskaffa fattigdomen och att främja en hållbar utveckling enligt FN:s milleniemål som uppställdes år 2000. Verksamheten baserar sig på alla tre pelare inom hållbar utveckling, dvs. främjande av en ekonomiskt, samhälleligt och biologiskt hållbar utveckling. Inom utvecklingspolitiken betonas i högre grad än tidigare miljö- och klimatfrågor, krisförebyggande och stödjande av fredsprocesser samt utnyttjandet av det finländska mervärdet i utvecklingssamarbetet. I sin utvecklingspolitik främjar Finland på ett genomgående sätt kvinnors och flickors rättigheter samt jämställdheten mellan könen och jämlikheten i samhället, rättigheterna för grupper som lätt blir utslagna och deras möjligheter att delta samt arbetet för att bekämpa HIV/AIDS. Finlands utvecklingspolitik drivs bilateralt, regionalt och tematiskt såväl på EU-nivå som på det multilaterala planet och i samarbete med medborgarorganisationer samt i form av humanitärt bistånd. Alla dessa kanaler bildar en varandra kompletterande helhet som resulterar i effekterna av Finlands utvecklingspolitik på landsnivå. Finland stöder samarbetspartnernas egna utvecklingsplaner genom att rikta sitt samarbete till branscher där man bäst kan tillgodogöra sig den finländska sakkunskapen och de finländska erfarenheterna. Regeringen säkerställer en anslagsutveckling som tar Finland mot det mål på 0,7 procent som uppställts inom FN. Finland har förbundit sig att följa ett beslut av Europeiska rådet från år 2005 om att uppnå ett minimimål på 0,51 procent för gamla medlemsländer före år 2010 och ett mål på 0,7 procent före år 2015. År 2010 uppskattas nivån på utvecklingssamarbetsanslagen öka till 0,55 procent. Målet är att i överensstämmelse med ingångna förbindelser rikta minst 50 % av ökningen av utvecklingssamarbetsanslagen till Afrika. Dessutom har Finland förbundit sig att öka andelen av det stöd som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) till 0,15 procent av BNI när finansieringen närmar sig 0,7 procent. Dessa mål beaktas vid planeringen av det bilaterala och det regionala utvecklingssamarbetet och uppnåendet av målen mäts regelbundet. Effektivitet Uppnåendet av målen i Finlands utvecklingspolitik syns som förändringar och utveckling i samarbetsländerna och på det globala planet. Finlands stöd är en del av den gemensamma satsning som görs av den internationella gemenskapen och partnerlandet och denna satsning bidrar till utvecklingen. Det är inte ändamålsenligt att separat mäta effekterna av Finlands bistånd. Minskning av fattigdomen och främjande av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar och det finns inte några tillförlitliga, entydiga mått på effekterna av de olika sidorna av utvecklingen. Målsättningarna gäller dessutom frågor som är svårmätta eller inte går att mäta. För att på ett heltäckande sätt kunna uppställa mål och följa upp framstegen krävs att både de kvantitativa och de kvalitativa uppgifterna utnyttjas på ett mångsidigt sätt samt analytiska utvärderingar. De samhälleliga verkningarna av utvecklingspolitiken följs upp med hjälp av dels uppgifter om samarbetslandets utveckling, dels internationella uppgifter. I det utvecklingspolitiska programmet betonas stödet för miljöekonomiskt hållbar utveckling och bekämpning av klimatförändringen i allt högre grad. Den uppföljning som dessa nya prioriteringar kräver kommer att utvecklas ytterligare genom att man till grund för en klar måluppställning tillgodogör sig både den internationella uppföljningen och den information som samarbetsländerna producerar inom bl.a. miljö-, energi-, skogs- och vattensektorn samt om klimatfrågor. Dessutom utnyttjas beskickningarnas bedömningar. I syfte att nå de utvecklingspolitiska målen är det nödvändigt att man omedelbart och genom åtgärder på längre sikt svarar på matkriser. Anslagen som styrs för att svara på matkriser ökas både i det multilaterala utvecklingssamarbetet och i utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner och verkningarna av kriserna understryks även i det humanitära biståndet. Avsikten är att även i utvecklingsländerna minska följderna av den globala ekonomiska krisen genom att konsekvent använda alla instrument som står till förfogande. Hur millenniemålen uppnås följs fortsättningsvis upp inom FN och utifrån den uppföljningsinformation som samlats in per land. Bedömningen av hur målen i Finlands långvariga samarbetsländer ska uppnås till år 2015 visar att ytterligare ansträngningar krävs. Särskilt kräver avskaffandet av hunger och fattigdom, kampen mot sjukdomar och säkerställande Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

av en miljömässigt hållbar utveckling ytterligare ansträngningar. Enligt uppföljningsuppgifterna bedöms största delen av målen i Finlands långvariga samarbetsländer Vietnam, Etiopien och Nepal vara uppnåbara. Den utvecklingspolitiska konsekvensen förverkligas då riktlinjerna för och verksamheten inom alla de politiksektorer som är betydelsefulla när det gäller att eliminera fattigdom och främja hållbar utveckling stöder uppnåendet av dessa mål. Principen medför skyldigheter även för industriländerna (bl.a. hållbara produktions- och konsumtionsvanor). Hur den utvecklingspolitiska ändamålsenligheten förverkligas följs upp med hjälp av bl.a. Commitment to Development Index, som är ett mått för utvecklingssamarbetets omfattning och kvalitet, handel och investeringar samt invandrar-, miljö-, säkerhets- och teknologipolitiken. Resultat av verksamheten Vid utvecklandet och uppföljningen av resultatet av verksamheten utnyttjas såväl internationella förbindelser och rapportering som uppföljningen på landsnivå. Parisdeklarationen/ åtgärdsprogrammet från Accra om främjande av resultatet av utvecklingssamarbetet utgör en central grund för uppföljningen. Finland har som mål att ytterligare förbättra resultatet av verksamheten i enlighet med internationella förbindelser. Finland koncentrerar verksamheten särskilt till att förbättra förutsägbarheten då det gäller finansieringen samt till att främja arbetsfördelningen och kompletteringen av biståndsgivare. Dessa faktorer har fått allt större betydelse under den ekonomiska krisen. Dessutom ska användningen av samarbetsländernas egna system främjas. Finland riktar sitt stöd särskilt till de multilaterala aktörer som vidsträckt bland såväl biståndsgivare som i utvecklingsländerna har vunnit erkänsla för sin betydelsefulla verksamhet och sitt mervärde när det gäller att främja hållbar utveckling. Vid utvärderingen har Finland använt material gällande multilaterala organisationers resultat som producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network) och uppföljningsmekanismen i anslutning till verkställandet av Parisdeklarationen liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer. Anslag för offentligt bistånd och utbetalningar (mn euro) samt utbetalningarnas procentuella andel av BNI 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Anslag sammanlagt 479,2 506,8 545,6 600,1 670,8 746,1 830,4 915,6 Utbetalningar 490,4 494,3 547,3 721,8 658,6 711,1 789,7 % av BNI 0,34 0,34 0,36 0,46 0,39 0,40 0,43 Fördelning av anslag för statens utvecklingssamarbete år 2010 enligt förvaltningsområde (1 000 euro) Under moment 24.30.66 inom utrikesministeriets förvaltningsområde 734 874 Under övriga moment inom utrikesministeriets förvaltningsområde 86 584 Inom inrikesministeriets förvaltningsområde 39 000 Inom försvarsministeriets förvaltningsområde 2 600 Inom finansministeriets förvaltningsområde 98 290 Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde 356 Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 1 089 Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 1 273 Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 1 300 Inom miljöministeriets förvaltningsområde 255 Sammanlagt 965 621 50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab Under momentet beviljas inget anslag. Fullmakt Statsrådet kan med stöd av 3 4 mom. samt 3 a och 3 b i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter, aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de andra lån än lån i euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro. 2010 budget 2009 budget 2008 bokslut 66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 736 504 000 euro. Anslaget får användas 1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen 2) för utbetalningar med stöd av tidigare beviljade fullmakter 3) till betalning av utgifter för utvecklingssamarbetsförvaltningen, när de föranleds av utbildning av personal, tjänsteresor som personalen inom utvecklingssamarbetsförvaltningen företar till och inom mottagarländerna och till internationella mellanstatliga organisationer och finansiella institut som behandlar frågor som gäller dessa länder samt till Europeiska gemenskapen, av anskaffning av kontorsautomatik samt betalning av sakkunnigarvoden i anslutning till utvecklingssamarbetsprojekten 4) för humanitärt bistånd, dvs. de anslag som är avsedda för humanitärt bistånd får användas för bistånd till andra länder än utvecklingsländerna endast om en exceptionellt omfattande humanitär kris kräver detta och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut och 5) till betalning av utgifter för samarbetsprojekt mellan utrikesministeriet och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID). Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989). Under momentet får beviljas statsunderstöd. Dispositionsplan 1. Multilateralt utvecklingssamarbete 205 383 000 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 1) 263 383 000 3. Europeiska utvecklingsfonden 49 605 000 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 43 000 000 5. Humanitärt bistånd 69 688 000 6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 4 745 000 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision 2 000 000 8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 83 700 000 9. Räntestöd 15 000 000 Sammanlagt 736 504 000 Fullmakt År 2010 får nya utvecklingssamarbetsavtal ingås och förbindelser avges, vilka föranleder staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 1 105 237 000 euro efter år 2010, och sådana räntestödskrediter som Finnvera går i borgen för och vilka kan beviljas högst 32 000 000 euro i räntestöd godkännas till ett värde av högst 100 000 000 euro. Fördelningen av fullmakter att bevilja medel och ingå avtal 1. Multilateralt utvecklingssamarbete 679 600 000 2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner 262 877 000 3. Europeiska utvecklingsfonden - 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land 23 260 000 1) 1 630 000 euro utgör utgifter för samarbetsprojekt mellan utrikesministeriet och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

5. Humanitärt bistånd - 6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information 7 050 000 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision - 8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet 100 450 000 9. Räntestöd 32 000 000 Sammanlagt 1 105 237 000 F ö r k l a r i n g : Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro) 2010 2011 2012 2013 2014 Sammanlagt fr.o.m. 2010 Utvecklingssamarbetsfullmakt Förbindelser som ingåtts före 2010 444 965 383 383 224 047 139 716 448 210 1 640 321 Förbindelser år 2010-182 786 288 868 282 139 351 444 1 105 237 Sammanlagt 444 965 566 169 512 915 421 855 799 654 2 745 558 1. Multilateralt utvecklingssamarbete För ändamålet föreslås anslag på 205 383 000 euro samt 679 600 000 euro efter år 2010. Stödet fördelas på organisationer, program och fonder som lyder under FN och internationella och regionala utvecklingsfinansieringsinstitutioner i form av allmänna understöd och finansiella bidrag, partnerskapsprojekt och tematiskt stöd. Plan för fördelningen av multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning) FN-organisationer 94 540 FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 19 100 FN:s barnfond (UNICEF) 16 000 FN:s befolkningsfond (UNFPA) 25 000 Övriga 34 440 Världsbanksgruppen 65 050 Internationella utvecklingsfonden (IDA) 51 100 Skuldlättnadsprogram (HIPC, MDRI) 9 500 Övriga 4 450 Regionala utvecklingsfinansieringsinstitutioner 30 288 Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) 23 038 Övriga 7 250 Andra multilaterala organisationer 15 505 Globala fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 3 500 Övriga 12 005 Sammanlagt 205 383 Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om multilateralt utvecklingssamarbete (1 000 euro, uppskattning) FN-organisationer 251 700 FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 48 700 FN:s barnfond (UNICEF) 40 000 FN:s befolkningsfond (UNFPA) 75 000 Övriga 88 000 Världsbanksgruppen 263 000 Internationella utvecklingsfonden (IDA) 263 000 Övriga - Regionala utvecklingsfinansieringsinstitutioner 160 900 Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) 130 000 Övriga 30 900 Andra multilaterala organisationer 4 000 Globala fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 4 000 Övriga - Sammanlagt 679 600 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner För ändamålet föreslås anslag på 263 383 000 euro samt 262 877 000 euro efter år 2010. Plan för fördelningen av medel för utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning) Lokalt samarbete 1 480 Samarbetsprojekt, DFID:s andel 1 630 Västra Balkan 7 250 Östeuropa och Centralasien 9 650 Ofördelad 2 500 Sammanlagt 263 383 Afrika och Mellanöstern 157 308 Långvariga samarbetsländer 107 051 Etiopien 13 458 Kenya 11 520 Moçambique 27 949 Zambia 20 274 Tanzania 33 850 kriser 10 700 Sudan 4 700 Palestinska områden 6 000 Regionalt och tematiskt samarbete i Afrika 31 367 Regionalt samarbete i Afrika (Afrikanska unionen) 2 477 Mellanöstern och Nordafrika 1 980 Östafrika och Västafrika 12 310 Sydafrika 14 600 Lokalt samarbete 8 190 Mellanöstern och Nordafrika 990 Östafrika och Västafrika 3 400 Sydafrika 3 800 Asien 60 554 Långvariga samarbetsländer 30 450 Nepal 12 300 Vietnam 18 150 kriser 10 300 Afghanistan 10 300 Regionalt och tematiskt samarbete 16 654 Mekongområdet 13 754 Annat regionalt och tematiskt samarbete 2 900 Lokalt samarbete 3 150 Latinamerika 26 121 Långvariga samarbetsländer 11 050 Nicaragua 11 050 Regionalt och tematiskt samarbete 11 961 Anderna 5 300 Centralamerika 5 000 Annat regionalt och tematiskt samarbete 1 661 Plan för fördelningen av fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner (1 000 euro, uppskattning) Afrika och Mellanöstern 145 970 Långvariga samarbetsländer 88 370 Etiopien 15 000 Kenya 28 825 Moçambique 10 000 Zambia 22 545 Tanzania 12 000 kriser - Sudan - Palestinska områden - Regionalt och tematiskt samarbete i Afrika 57 600 Regionalt samarbete i Afrika (Afrikanska unionen) - Mellanöstern och Nordafrika 1 200 Östafrika och Västafrika 29 000 Sydafrika 27 400 Lokalt samarbete - Asien 66 700 Långvariga samarbetsländer 28 500 Nepal 15 500 Vietnam 13 000 kriser 13 700 Afghanistan 13 700 Regionalt och tematiskt samarbete 24 500 Mekongområdet 21 500 Annat regionalt och tematiskt samarbete 3 000 Lokalt samarbete - Latinamerika 25 500 Långvariga samarbetsländer 11 000 Nicaragua 11 000 Regionalt och tematiskt samarbete 14 500 Anderna 4 000 Centralamerika 10 500 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Annat regionalt och tematiskt samarbete - Lokalt samarbete - Västra Balkan 6 907 Östeuropa och Centralasien 17 800 Sammanlagt 262 877 Utgångspunkten för utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner är samarbetsparternas utvecklingsplaner och strategier för minskning av fattigdomen. Finlands stöd inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i utvecklingspolitiska programmet med målet att avskaffa fattigdom och främja hållbar utveckling på det ekonomiska, samhälleliga och naturekonomiska planet genom att olika samarbetsformer används på ett mångsidigt och varandra kompletterande sätt. Stöd inriktas till sådana samarbetsländer som återhämtar sig från våldsamma kriser och vilkas behov av stöd har ökat oväntat. Stöd riktas även till tillfälliga samarbetsländer och regionalt samarbete. De anslag som anvisats under denna punkt i dispositionsplanen får användas även vid beskickningarna för projekt som gäller lokalt samarbete. 3. Europeiska utvecklingsfonden För ändamålet föreslås anslag på 49 605 000 euro. Stödet riktas till utvecklingssamarbete och annat samarbete mellan EU och AVS-länderna (länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet) i enlighet med europeisk utvecklingspolitisk konsensus och riktlinjerna i Cotonoupartnerskapsavtalet. Det utvecklingssamarbete och övriga samarbete som grundar sig på Cotonou-avtalet finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EUF). 4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land För ändamålet föreslås anslag på 43 000 000 euro samt 23 263 000 euro efter år 2010. Stödet inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i utvecklingspolitiska programmet framför allt till att främja hållbar utveckling, således också till nya tillvägagångssätt och institutioner. Stödet inriktas till tematiska program som genomförs av organisationer, program och fonder som lyder under FN och av utvecklingsfinansieringsinstitutioner. Stöd inriktas även på humanitär minverksamhet och på intiativ som förbättrar den globala beredskapen att reagera på naturkatastrofer i utvecklingsländerna. Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan beviljas stöd enligt prövning till Partiernas internationella demokratisamarbete (DEMO) rf:s verksamhet att främja demokratiutvecklingen i utvecklingsländerna till ett belopp av högst 500 000 euro samt fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal till ett belopp av högst 1 000 000 euro efter år 2010. De anslag för affärspartnerskapsprogrammet som ingår i denna punkt i dispositionsplanen får också användas till betalning av utgifter som föranleds av beslut som gäller ekonomiskt, industriellt och teknologiskt samarbete med utvecklingsländerna. 5. Humanitärt bistånd För ändamålet föreslås anslag på 69 688 000 euro. Stöd riktas enligt behov till offer för katastrofer, kriser och väpnade konflikter, med iakttagande av principerna för opartiskhet, rättvisa och humanitet. Syftet med humanitärt bistånd är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bistå de människor som är mest utsatta. Det humanitära biståndet kanaliseras via internationella och inhemska humanitära biståndsorganisationer. Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till de viktigaste internationella humanitära biståndsorganisationerna, såsom FN:s flyktingorganisation (UNHCR), biståndsorganet för palestinska flyktingar UNRWA och Internationella rödakorskommittén (ICRC). Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även FN:s centrala nödhjälpsfond CERF, som möjliggör FN:s snabba insatser. Resultatet av humanitärt bistånd övervakas med hjälp av nyckeltal som de biståndsorganisationer som ger humanitärt bistånd använder för att utvärdera sitt resultat. 6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information För ändamålet föreslås anslag på 4 745 000 euro samt 7 050 000 euro efter år 2010. Anslagen fördelas för följande ändamål: Utvecklingspolitisk planering och forskning, utbildning och träning för personal inom utvecklingssamarbetet, utvecklingskommunikation och utvecklingsfostran, frivillig finansiering av arbete som lyder under OECD:s biståndskommitté samt utvecklande av datasystem inom utvecklingssamarbetet och av den övriga utvecklingssamarbetsförvaltningen. 7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision För ändamålet föreslås anslag på 2 000 000 euro. Anslagen fördelas så att utvecklingssamarbetets innehåll och kvalitet och de administrativa verksamhetsprinciperna samt medelsanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet stärks. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet För ändamålet föreslås anslag på 83 700 000 euro samt 100 450 000 euro efter år 2010. Av stödet kanaliseras högst 70 % via partnerskapsorganisationer och resten via andra medborgarorganisationer. Stödet till informationen om utvecklingssamarbetet är avsett för medborgarorganisationernas kommunikation och utvecklingsfostran i Finland. Dessutom kan stöd enligt prövning beviljas Finlands Unicef, Finlands Unifem och Finlands Flyktinghjälp för deras verksamhet i Finland till ett belopp av sammanlagt högst 1 000 000 euro år 2010. Resultatet av partnerskapsorganisationernas verksamhet övervakas utifrån de nyckeltal som organisationerna utvecklat för att utvärdera effekt och resultat. Organisationerna rapporterar om resultaten och avkastningen av biståndet. Uppföljningen av riktigheten i och resultatet av användningen av stöd för utvecklingssamarbete grundar sig på sådan etablerad praxis när det gäller kvalitetssäkring som överenskommits mellan medborgarorganisationerna och ministeriet. 9. Räntestöd För ändamålet föreslås anslag på 15 000 000 euro. Det föreslås dessutom att nya räntestödskrediter år 2010 får godkännas till ett belopp av högst 100 000 000 euro. Räntestödets andel bedöms vara sammanlagt högst 32 000 000 euro. Anslagen fördelas till stöd för utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling i enlighet med OECD:s s.k. konsensusavtal om exportkrediter och räntestödskrediter. Bestämmelser om räntestödskrediter till utvecklingsländer finns i lag 1114/2000. Anslaget används också för uppföljning och övervakning av användningen av beviljade krediter samt för beredning och utvärdering av nya förslag till projekt, för tekniskt bistånd i anslutning till projekt och i vissa fall till stöd för den garantiavgift som gäller krediter. Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Utgifter för samarbetsprojekt 1 630 Avtalad nivåförhöjning 3 887 Sammanlagt 5 517 Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom under punkt 2 i dispositionsplanen, Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner, beaktats ett tillägg av 1 630 000 euro till betalning av utgifter för samarbetsprojekt mellan utrikesministeriet och Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID). Motsvarande inkomster från Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete har antecknats under moment 12.24.99. 2010 budget 736 504 000 2009 I tilläggsb. 1 922 000 2009 budget 730 987 000 2008 bokslut 667 850 000 88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 15 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statens utgifter för tecknandet av nya aktier i Finnfund (Fonden för industriellt samarbete Ab). 2010 budget 15 000 000 2009 budget 15 000 000 2008 bokslut 14 999 950 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7