När Ditt barn blir sjukt!



Relevanta dokument
När ditt barn blir sjukt!

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Vanliga sjukdomar A-Ö

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Henriks Hage Förskola

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Policy vid barns sjukdom

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller

Inledning. Smittor på förskolor

Infektioner hos barn i förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Anvisningar för sjuka barn

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Infektioner hos barn i förskolan

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

Streptokockinfektioner

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan

Sjukdomspolicy förskola

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

När ditt barn blir sjukt

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Hygienrutiner på förskolan

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

Om infektioner och smitta i förskolan

Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Råd kring barns vardagsinfektioner

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

När ditt barn blir sjukt

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Hygienrutiner på förskolan

Barn, infektioner och antibiotika

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Råd kring barns vardagsinfektioner. Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Reviderad

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

En handbok för förskolepersonal och föräldrar

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd kring barns vardagsinfektioner. Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Reviderad

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner på förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

HYFS föräldrautbildning

Information till dig som är förälder

Hygienrutiner på förskolan

Karin Persson

Frisk utan antibiotika

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via VIP min kr opp

Illustration: Marie. En handbok för förskolepersonal och föräldrar. Barnhälsovården Dalarna

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Information till dig som är förälder

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Så vårdar du ditt sjuka barn

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Så kan vi minska spridning av

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Huvudlöss

Välkomna till Hygien i förskolan

Transkript:

När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö.

Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!... 3 När barnet blir sjukt i barnomsorgen... 3 När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma?... 3 Om Ditt barn är allergiskt... 3 Virusinfektioner... 3 Bakteriella infektioner... 4 Råd vid vanliga symtom... 5 Diarré/Kräkning... 5 Feber... 5 Halsont... 5 Hosta... 5 Snuva... 6 Sjukdomar... 7 Inkubationstid... 7 Femte sjukan (Erythema infectiosum)... 7 Förkylning (luftvägsinfektion)... 7 Giardiainfektion (tarminfektion)... 7 Halsfluss (= tonsillit)... 8 Hand, fot och munsjuka (höstblåsor)... 8 Hepatit A (gulsotssjukdom)... 8 Hepatit B (gulsotssjukdom)... 9 Huvudlöss... 9 Kikhosta... 10 Maginfluensa... 10 Mask... 10 Mollusker... 11 Mässling Påssjuka Röda hund... 11 Scharlakansfeber... 12 Skabb... 12 Svampinfektioner... 12 Svinkoppor (=impetigo)... 13 Vattenkoppor... 13 Vårtor... 13 Ögoninfektion... 14 Öroninflammation... 14

Till föräldrar med barn i barnomsorgen! När barnet blir sjukt i barnomsorgen Om barnet blir sjukt eller om det händer en olycka tar personalen kontakt med föräldrarna. Därför är det viktigt att ni lämnar rätt telefonnummer till hem och arbetsplatser, så att personalen lätt kan nå någon av föräldrarna. När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Barnets behov, och inte föräldrarnas eller personalens behov, är det avgörande för om barnet ska vara hemma. Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och någon som kan ge det kärlek, tid och omsorg. Barnets allmäntillstånd, d v s hur barnet äter, sover och orkar, är i regel avgörande för om barnet kan vistas i barnomsorgen. Barnet ska orka deltaga i de vardagliga aktiviteterna (även utomhus) för att vara i barnomsorgen! Om du känner dig tveksam till vilken sjukdom barnet har och behandlingen av denna, kan du kontakta barnavårdscentralen/vårdcentralen. Här ger man dig gärna råd och hjälper dig att bedöma barnet. Om Ditt barn är allergiskt Det är viktigt för ditt barn att du redan vid inskolningen informerar personalen om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna gärna en skriftlig information om vad barnet ej tål och hur det ska behandlas vid en eventuell reaktion. Om sjukdomsbilden förändras, glöm inte att berätta detta. Virusinfektioner De flesta infektioner hos barn som t ex. förkylningar orsakas av virus. Mot infektioner orsakade av virus har antibiotika (t.ex. penicillin) ingen effekt utan dessa läker ut av sig själv. 1

Bakteriella infektioner Infektioner förorsakade av bakterier medför ofta att barnets allmäntillstånd blir mer påverkat än vid virusinfektioner. På senare år har spridning av resistenta bakterier skett, vilket innebär att antibiotikabehandling kan ha dålig effekt. Risken att smittas av resistenta bakterier är större om barnet ätit antibiotika. I Sverige har Skåne tyvärr högst antibiotikaförbrukning och flest personer drabbade av resistenta bakterier. Barn med vissa sjukdomar måste dock behandlas med antibiotika. Läkare avgör vilka. Om barnet får antibiotika är det bäst att barnet får stanna hemma ett par dagar, dels på grund av att barnet ofta är så sjukt att det inte orkar deltaga i aktiviteterna inom barnomsorgen och dels för att upphöra att vara smittsamt (som t ex vid streptokockinfektioner). 2

Råd vid vanliga symtom Diarré/Kräkning Se maginfluensa sidan 8! Feber Det är vanligt att små barn insjuknar plötsligt med hög feber, vilket oftast beror på en virusinfektion. Som feber räknas temperatur över 37,5 o på morgonen och över 38,0 o på kvällen. (Obs! Om temperaturen mäts i armhålan skall 0,5 grad läggas till den temperatur, som termometern visar.) Vissa barn kan ständigt ha något förhöjd temperatur utan att vara sjuka. Hemma? Barn med feber ska vara hemma! Låt ditt barn också få en feberfri dag hemma innan det återgår till barngruppen. Halsont Halsont beror på en infektion i svalget. Små barn kan inte alltid tala om, att de har ont i halsen. Tecken på halsinfektion kan vara, att barnet inte vill äta eller dricka, har feber, kräker och har magont och en del barn dreglar. Har barnet hög feber och halsont mer än ett par dagar kan det vara halsfluss och du bör söka läkare för ditt barn. Hemma? Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma. Hosta En del barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid långvarig hosta bör barnet i regel bedömas av läkare. Hemma? Barn med lindrig hosta utan feber kan vistas i barngrupp. 3

Snuva Snuva är vid en förkylning i början klar och kan övergå i tjock gul/grön snuva efter en tid. Långvarig klar rinnsnuva kan behöva bedömas av läkare, då den kan bero på allergi. Hemma? Barn med kortvarig snuva utan feber kan vistas i barngrupp. 4

Sjukdomar Inkubationstid = Tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut. Femte sjukan (Erythema infectiosum) Inkubationstid 1-3 veckor. En oftast lindrig, vanlig virussjukdom med utslag som brukar starta på kinderna för att sedan sprida sig till kroppen. Feber vanligt. Mest smittsam före och vid symtomdebuten. Uppträder oftast under senvintern. Med några års mellanrum ses smärre epidemier. Hemma? Ja, då barnet har feber, men kan återgå då det är feberfritt och orkar vara i barngruppen. Förkylning (luftvägsinfektion) Inkubationstiden varierar och är oftast bara någon dag. Orsakas i regel av virus och smittar innan symtomen bryter ut, varför det inte går att förhindra, att denna typ av smitta sprids i en barngrupp. Hemma? Allmäntillståndet är avgörande för om barnet kan vara i barngruppen. Barnet ska orka deltaga i aktiviteterna. Giardiainfektion (tarminfektion) Inkubationstid vanligen 7-10 dagar. Orsakas av en tarmparasit. Sjukdomen kan ibland ge diarré, men kan också ge diffusa symtom som t ex dålig viktuppgång. Barnet bör behandlas, varför läkare ska kontaktas. Barn i en barngrupp kan smitta varandra, varför du ska berätta för personalen, om ditt barn fått denna sjukdom. Hemma? Ja, tills behandlad och symtomfri. 5

Halsfluss (= tonsillit) Inkubationstid 2-7 dagar. Halsont och feber. Ofta beläggningar på halsmandlarna. Av och till magbesvär. Halsfluss är en streptokockinfektion och ska antibiotikabehandlas (oftast ges penicillin), varför läkare bör kontaktas. Hemma? Ja, i minst 2 dygn efter insatt antibiotikabehandling för att bli smittfri. Barnet kan sedan återgå till barngruppen, då det orkar deltaga i aktiviteterna. Hand, fot och munsjuka (höstblåsor) Inkubationstid 3-5 dagar. Virussjukdom, som ger feber samt blåsor i munnen, på händerna och fötterna. Inträffar i slutet av sommaren och i början av hösten varför namnet höstblåsor har föreslagits. Kallas av och till felaktigt mul- och klövsjuka, men har inget samband med denna sjukdom, som endast drabbar djur. Hemma? Ja, då barnet har feber, men kan återgå då det är feberfritt och orkar vara i barngruppen. Hepatit A (gulsotssjukdom) Inkubationstid 2-6 veckor. Symtomen är trötthet, aptitlöshet, illamående och magont. Dessutom kan hud och ögonvitor bli gulaktiga. I regel smitta via vatten eller mat vid utlandsresa. Smittar även från person till person, varför risk för smitta inom barngrupp finns. Då någon i gruppen insjuknat får alla barn och all personal i en grupp gammaglobulin för att inte fler ska insjukna. Om ditt barn ska hälsa på bekanta/släktingar utanför Norden bör du i god tid före resan diskutera med läkare om barnet ska vaccineras 6

(skydd i 10-20 år) eller få gammaglobulin (skydd i ca 3 månader) dels för att inte barnet ska insjukna, dels för att förhindra smitta vid hemkomsten. Hemma? Avgörs av barnets läkare. Hepatit B (gulsotssjukdom) Inkubationstid 2-6 månader. Barn smittade vid födelsen eller tidigt i livet kan bli kroniska virusbärare, d v s vara bärare av smittan upp i vuxen ålder. Barnet själv har inga symtom, men viss risk för smitta via blod föreligger, dock mycket liten risk för smitta inom barnomsorgen. Kroniska virusbärare kan därför vistas inom barnomsorgen. Hemma? Nej. Huvudlöss Grågula insekter 2-3 mm stora, som sprids genom direktkontakt hår mot hår och som möjligen kan spridas via föremål som kammar, mössor och stereolurar. Äggen, de s k gnetterna, fäster på hårstråna intill hårbotten. Äggen kläcks efter 1-2 veckor och efter ytterligare 10 dagar har larven blivit en äggläggande lus, som kan producera ägg i nästan en månad. Bara den som har löss ska behandlas. Preparat mot löss köpes på apoteket. Familjen och samtliga barn i barngruppen bör finkammas och inspekteras dagligen i två veckor. Hemma? Nej, inte om behandling görs enligt ovan. 7

Kikhosta Inkubationstid 10-14 dagar. Kikhosta börjar som vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kräkningar uppträda. Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symtomen uppträder. Allmän vaccination av spädbarn återinfördes under 1996, varför sjukdomen sannolikt kommer att försvinna ur samhället. Hemma? Barnets allmäntillstånd avgör om barnet ska vara hemma. Maginfluensa Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar p g a att besvären kan orsakas av många olika virus/bakterier. Barnet kan förlora mycket vätska, varför det är viktigt att barnet ges rikligt med dryck! Kontakta barnavårdscentral/vårdcentral för råd. Har barnet varit utomlands och varit magsjuk där eller insjuknar inom två veckor efter hemkomsten, ska barnet lämna avföringsprov för salmonella och shigella (dysenteri). Detta kan ske via vårdcentralen. Hemma? Barnen ska vara hemma minst en, helst två, dagar efter det att de är friska. OBS! Barn, som nyligen varit utomlands och har haft/har symtom ska ej återgå till barngruppen förrän de fått svar på avföringsprov (även om de nu är symtomfria). Mask Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är sytrådstunn, vit och cirka 1 cm lång. Det vanligaste symtomet är klåda på kvällen och natten, då masken vandrar ut och lägger ägg. Masken kan då ses i vecken runt ändtarmsöppningen. Kontakta barnavårdscentral/vårdcentral angående behandling. 8

Rengöring av underkläder och sängkläder samt handhygien är viktigt. Om barnet trots behandling får tillbaka springmask bör hela familjen behandlas. Hemma? Nej. Spolmask liknar en daggmask (10-30 cm lång, gulvit eller rosafärgad) och är relativt ovanlig i Sverige. Kontakta barnavårdscentral/vårdcentral för behandling. Hemma? Nej. Mollusker Några millimeter stora upphöjningar i huden orsakade av virus. Smittar sällan andra personer. Läker oftast utan behandling. Hemma? Nej. Mässling Påssjuka Röda hund Inkubationstider: Mässling 10-11 dagar. Påssjuka och röda hund 2-3 veckor. Sjukdomarna är numera ovanliga då de flesta barn över 18 månader är vaccinerade mot dessa virusinfektioner. Om du misstänker, att ditt barn har blivit sjuk i någon av dessa sjukdomar kontakta barnavårdscentral/vårdcentral. Hemma? Barnets allmäntillstånd avgör om barnet kan vara i barngruppen. 9

Scharlakansfeber Inkubationstid 1-7 dagar. Halsfluss, feber och ett finprickigt rött utslag framför allt i ljumskar och armhålor. Ofta rödknottrig tunga (s k smultrontunga). Streptokockinfektion som ska antibiotikabehandlas (oftast ges penicillin), varför läkare bör kontaktas. Hemma? Barnet ska vara hemma i minst 2 dygn efter insatt behandling för att bli smittfri. Kan sedan återgå till barngruppen, då det är feberfritt och orkar deltaga i aktiviteterna. Skabb Skabb orsakas av en parasit. Sjukdomen är smittsam och kan överföras bl a via sängkläder. Symtom är klåda, speciellt nattetid, och som följd av detta rivmärken, huvudsakligen på armar och ben. Dessa kan vara svåra att skilja från eksem, varför läkare bör uppsökas. Hela familjen bör behandlas. Dessutom ska sanering av sängkläder och kläder göras. Hemma? Barnet ska vara hemma 1 dygn i samband med behandling. Svampinfektioner Svampinfektioner i huden hos barn kan förekomma, smittas via husdjur som hund, katt, kanin och marsvin. Hudförändringarna är typiska med ringformade rodnader och kallas ringorm. Behandlas med svampdödande salva. Hemma? Nej. 10

Svinkoppor (=impetigo) En ej ovanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/ stafylokocker. Uppträder oftast kring mun och under näsan. Börjar som små varfyllda blåsor, som blir större och spricker. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Viktigt med tvättning flera gånger per dag så att skorporna avlägsnas. Mer utbredda förändringar ska antibiotikabehandlas varför läkare bör kontaktas. Hemma? Barnet ska vara hemma så länge blåsorna vätskar eller, om infektionen är utbredd, antibiotikabehandlas i minst 2 dygn. Vattenkoppor Inkubationstid 2-3 veckor. Virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor/koppor. Kopporna kommer i olika stadier. Klådan kan lindras med medicin eller liniment. Barn med svår klåda kan få bakteriell infektion i huden via kopporna, då det kliar sig. Vaccin finns, men allmän vaccination av småbarn ej planerad. Hemma? Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Vårtor Orsakas av virus. Läker oftast av sig själv, men det kan ta år. Hemma? Nej. 11

Ögoninfektion Variga ögon är ett vanligt problem hos småbarn och orsakas av virus eller bakterier. Ofta uppträder detta tillsammans med snuva och är då en del av förkylningen. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga ögon) bör behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen (ljummet vatten kan användas). Om detta ej hjälpt efter tre dagar kontakta barnavårdscentral/vårdcentral. Hemma? Om endast infekterade ögon (d v s utan snuva) bör barnet vara hemma tills symtomen upphört. Öroninflammation Öroninflammation orsakas i regel av bakterier och behandlas ofta med antibiotika, varför läkare bör kontaktas. Hemma? Då öroninflammation i regel orsakas av i barngrupp vanligt förekommande bakterier, kan barnet återgå då det orkar. 12

Hygienråd Att tvätta händerna före måltider och efter toalettbesök är en god vana. Det är viktigt att barnen lär sig detta. Det är vi vuxna som genom goda exempel lär barnen! I förkylningstider är det viktigt att man använder engångsnäsdukar/papper, som sedan kastas. Den som hjälper barnet att snyta sig tvättar sedan händerna. I annat fall kan smittan föras vidare på detta sätt.

När Ditt barn Smittskydd blir sjukt Skåne är utgiven av Kristianstad, Malmö, tel. tel. 040-33 044-13 71 16 80 16 Layout Teckningar: & original: Ann-Christine Anna Friberger Jönsson 5:de upplagan September 2003