Innehåll Året i sammandrag........................................................ 1 Koncernpresentation....................................................... 2 Mission, vision och värderingar............................................... 4 Strategi............................................................... 5 Till aktieägarna.......................................................... 8 Företagsetik............................................................ 10 Journalpapper.......................................................... 16 Tidningspapper......................................................... 18 Finpapper............................................................. 20 Förpackningskartong...................................................... 22 Träprodukter........................................................... 24 Human resources........................................................ 26 Styrelse............................................................... 28 Ledningsgrupp.......................................................... 30 Koncernstruktur......................................................... 32 Stora Enso i världen...................................................... 33 Aktier och aktieägare..................................................... 34 Information till aktieägarna................................................. 37 Stora Enso 2001 är en översättning från den engelska originaltexten. Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av tror, förväntar och förutser eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Dessa uttalanden bygger på befintliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befintliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfluktuationer på råvaror, finansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella alternativa produkter eller teknologier; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fluktuationer i räntor och valutakurser.
Året i sammandrag Skapar värde trots svåra marknadsförhållanden Resultatet var tillfredsställande trots den vikande efterfrågan på papper och trots fallande priser. Produktionen anpassades till efterfrågan för att undvika överlager. Produktionsneddragningarna till följd av svag efterfrågan uppgick till 1 540 000 ton, cirka 10 % av koncernens totala kapacitet. Nyckeltalen låg i linje med målen Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE), exklusive engångsposter, var 10,8 %, jämfört med koncernmålet 13 % över en konjunkturcykel. Skuldsättningsgraden var 0,53, betydligt under målet 0,8. Investeringarna uppgick till 857,1 MEUR, vilket är mindre än avskrivningarna och därmed i enlighet med koncernens mål. Synergierna från förvärvet av Consolidated Papers, Inc. uppgick till 66 MUSD (74 MEUR). Detta var cirka 25 % mindre än beräknat, till följd av de försämrade marknadsvillkoren som kraftigt begränsade de produktivitetsrelaterade synergivinsterna. En utdelning om 0,45 EUR. Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning på 0,45 EUR per aktie, vilket motsvarar 48 % av resultatet. Omstruktureringar och produktivitetsförbättringar Produktivitetsförbättringarna fortsatte i form av synergier från samgåendet, benchmarking och best practice. De huvudsakliga investeringsbesluten gällde byggande av en produktionslinje för tidningspapper i Langer-brugge i Belgien som en del av omstruktureringsprogrammet inom tidnings- och journalpappersverksamheten, och strategiska ombyggnader vid bruken i Uleåborg, Uetersen and Imatra för att förbättra kvaliteten, höja produktiviteten och förbättra det finansiella resultatet. Nyckeltal 2000 2001 Nettoomsättning, MEUR 13 017,0 13 508,8 Rörelseresultat, MEUR 2 371,3 1 486,9 exkl engångsposter, MEUR 1 925,6 1 495,2 % av omsättning 14,8 11,1 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR 2 099,0 1 223,0 exkl engångsposter, MEUR 1 653,3 1 231,3 Årets resultat, MEUR 1 435,0 926,3 Investeringar i anläggningar, MEUR 769,3 857,1 Räntebärande nettoskuld, MEUR 5 182,7 4 819,9 Sysselsatt kapital, MEUR 13 902,9 13 859,1 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 20,7 10,7 exkl engångsposter, % 16,8 10,8 Avkastning på eget kapital (ROE), % 19,5 10,4 2000 2001 Skuldsättningsgrad 0,59 0,53 Resultat per aktie, EUR 1,77 1,03 exkl engångsposter, EUR 1,32 0,94 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 3,16 2,43 exkl engångsposter, EUR 2,61 2,34 Eget kapital per aktie, EUR 9,41 10,03 Utdelning per aktie, EUR 0,45 0,45* Utdelningens andel av resultatet, % 34 48 Börsvärde, MEUR, 31 dec 2001 11 733 13 006 Leveranser av papper och kartong, tusen ton 12 971,0 12 858,0 Leveranser av träprodukter, tusen m 3 4 880,0 4 860,0 Medeltal anställda 41 785 44 275 *) Föreslagen utdelning STORA ENSO 2001 1
Globalt Lokalt Ansvarsfullt Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av journalpapper, tidningspapper, finpapper, förpackningskartong och träprodukter. Inom dessa områden har koncernen en världsledande marknadsposition. Koncernens omsättning under 2001 uppgick till 13,5 miljarder EUR, och produktionskapaciteten uppgick till cirka 15 miljoner ton papper och kartong per år. Koncernen har cirka 43 000 anställda i mer än 40 länder. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors, New York och Stockholm. Stora Enso säljer huvuddelen av sin produktion till andra företag. Bland kunderna finns större och mindre förlag, tryckerier och grossister, samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag i hela världen. Produktionen sker på tre kontinenter, men Europa och Nordamerika är koncernens huvudmarknader. Tack vare global närvaro kan kunder betjänas lokalt. Stora Ensos moderna produktionsenheter och goda integration mellan råmaterial, energi och effektiva processer säkerställer kontinuiteten i produktionen. Genom sin policy för miljöarbete och omvärldshänsyn förbinder sig koncernen att utveckla verksamheten mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 2001 fastställdes Stora Ensos företagsetiska principer som ett konkret komplement till koncernens policy och värderingar. Journalpapper PRODUKTER Obestruket superkalandrerat (SC), obestruket maskinglättat (MF), lättviktigt bestruket (LWC), mediumviktigt bestruket (MWC), tungviktigt bestruket (HWC) och maskinglättat bestruket (MFC) journalpapper samt tapetpapper. Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger och direktreklam. MARKNADSPOSITION Världens näst största tillverkare av journalpapper, den näst största i Europa Marknadsandel: cirka 21 % i Europa och 17 % globalt Huvudmarknader: Europa (55 % av omsättningen) och Nordamerika (43 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 4,6 miljoner ton KAPACITET Nordamerika... 36 % Tyskland...... 30 % Finland....... 18 % Frankrike..... 11 % Sverige........ 3 % Belgien........ 2 % Tidningspapper PRODUKTER Standard och specialkvaliteter av tidningspapper, exempelvis förbättrat tidningspapper, katalogpapper och bokpapper. Används till tidningar, tidningsbilagor, flygblad, telefonkataloger, inbundna böcker och pocketböcker. MARKNADSPOSITION Världens fjärde största tillverkare av tidningspapper, standard och specialkvaliteter, den största tillverkaren i Europa Marknadsandel: 24 % i Europa och 7 % globalt Huvudmarknader: Europa (88 % av omsättningen) och Nordamerika (6 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,3 miljoner ton KAPACITET Sverige....... 42 % Finland....... 32 % Tyskland...... 16 % Nordamerika... 6 % Belgien........ 4 % 2 STORA ENSO 2001
Finpapper PRODUKTER Bestruket finpapper (grafiskt papper) och obestruket finpapper (kontorspapper). Används för tryckning av dokument, reklamtryck och kvalitetsböcker. MARKNADSPOSITION Världens näst största tillverkare av grafiskt papper, tredje största i Europa Världens sjätte största tillverkare av kontorspapper, näst största i Europa Marknadsandel för grafiskt papper: 12 % i Europa och 10 % globalt Marknadsandel för kontorspapper: 14 % i Europa och 3 % globalt Huvudmarknader: Europa (54 % av omsättningen) och Nordamerika (30 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,8 miljoner ton KAPACITET Finland....... 47 % Sverige....... 21 % Nordamerika... 18 % Tyskland....... 5 % Nederländerna.. 5 % Kina.......... 4 % Förpackningskartong PRODUKTER Vätskekartong, bägarkartong (cupstock), cartonboard, containerboard (wellråvara), wellpappförpackningar, hylskartong, hylsor, laminatpapper, tekniska papper, flexibla förpackningar och etikettpapper. MARKNADSPOSITION En av världens ledande tillverkare av konsumentförpackningskartong och specialpapper Huvudmarknader: Europa (77 % av omsättningen), Asien (7 % av omsättningen) och Nordamerika (4 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet: 3,5 miljoner ton förpackningskartong och -papper, 315 000 ton wellpappförpackningar, 175 000 ton hylsor KAPACITET Finland....... 53 % Sverige....... 27 % Tyskland....... 7 % Övriga Europa.. 7 % Nordamerika... 6 % Vidareförädling Hylsor tillverkas i Kina, Finland, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Sverige, UK och USA Wellpappförpackningar tillverkas i Estland, Finland, Ungern, Lettland, Litauen, Ryssland och Sverige Träprodukter PRODUKTER Sågade trävaror och vidareförädlade träprodukter. Används i byggnads-, snickeri- och möbelindustrin. MARKNADSPOSITION Världens tredje största tillverkare av sågade barrträprodukter, störst i Europa Huvudmarknader: Europa (61 % av omsättningen), Asien (23 % av omsättningen) och Nordamerika (6 % av omsättningen) Årlig produktionskapacitet av sågade trävaror 5,8 miljoner m 3 och vidareförädlade produkter 2,2 miljoner m 3 KAPACITET Finland....... 39 % Österrike...... 27 % Sverige....... 18 % Tjeckien...... 11 % Estland........ 5 % Vidareförädling Vidareförädlingsenheter i Österrike, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige STORA ENSO 2001 3
Mission Vi bidrar till kommunikation och välstånd genom att använda förnyelsebara fibrer till papper, förpackningsmaterial och förädlade träprodukter. Vision Vi skall vara det ledande skogsindustriföretaget i världen - Vi tar täten i utvecklingen av skogsindustrin - Kunderna väljer oss för de mervärden vi skapar - Vi skapar värde för våra investerare - Vi är stolta över att arbeta för Stora Enso - Vi är en attraktiv partner för våra leverantörer Värderingar Kunden i fokus Vi är våra kunders förstahandsval Resultatorientering Vi åstadkommer resultat Ansvar Vi lever upp till principer om uthållig utveckling i all verksamhet Människan i centrum Motiverade medarbetare skapar framgång Framtidsinriktning Vi tar första steget 4 STORA ENSO 2001
Framgång bestäms av lönsamhet och förmågan att skapa mervärde Stora Enso leds och drivs som ett industriföretag. Koncernens kärnverksamhet finns inom affärsområdena grafiskt papper och kontorspapper, förpackningskartong samt träprodukter. Gemensamma synergier finns i virkesförsörjning, massatillverkning, papperstillverkning och teknisk kunnande inom området bestrykning, med stöd av ett kontinuerligt forsknings- och utvecklingsarbete. Stora Ensos strategi grundar sig på företagets mission, vision och värderingar, och syftar till att öka aktieägarvärdet genom lönsam tillväxt. Principerna i strategin är att öka avkastningen på befintligt kapital, att välja lönsamma investeringar med en avkastning som är högre än kostnaden för kapital och att säkerställa ett positivt kassaflöde. Koncernen ska ha en tillväxt som överstiger marknadstillväxten och som är i paritet med de främsta konkurrenternas. Tillväxten kommer främst att ske genom samgåenden och förvärv. Målet för avkastning på sysselsatt kapital är 13 % över en konjunkturcykel, vilket ska jämföras med nuvarande genomsnittlig kapital före skatt på 10 %. Skuldsättningsgraden ska vara högst 0,8, men kan tillåtas stiga tillfälligt till 1,0 1,2 för att finansiera större strategiska förvärv förutsatt att det finns en tydlig väg tillbaka till den lägre nivån. Förvärv bör påverka resultatet positivt. Utdelningspolicyn är att dela ut i genomsnitt en tredjedel av resultatet till aktieägarna. Ökad lönsamhet genom tillväxt och omstrukturering av tillgångar Målet är att aktivt delta i den konsolideringsprocess som pågår inom skogsindustrin för att åstadkomma en mer stabil branschstruktur, vilket i sin tur ger ökad lönsamhet. Stora Enso undersöker fortlöpande möjligheterna till expansion inom befintliga eller nya geografiska områden. Eventuella möjligheter vägs dock alltid mot den tillkommande risken, avkastningspotentialen och den strategiska lämpligheten. I Europa finns fortfarande utrymme för samgåenden och förvärv, även om en hög marknadsandel, särskilt för journalpapper, tidningspapper och konsumentförpackningkartong, är en begränsande faktor. Nordamerika är ett viktigt tillväxtområde, men för närvarande svårt att åstadkomma med hänsyn till den höga marknadsvärderingen. Asien är en intressant marknad tack vare den snabba BNP-tillväxten och därmed ökande efterfrågan på papper. Stora Enso följer noga den pågående omstruktureringen av den lokala skogsindustrin. STORA ENSO 2001 5
Investeringspolicyn fokuserar på kärnverksamheter och enheter med långsiktig lönsamhet. Tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten eller som ger dålig avkastning avyttras, drivs med maximalt kassaflöde eller läggs ned. Stora Ensos storlek gör det lättare att bygga nya produktionslinjer och samtidigt stänga omoderna anläggningar. På så sätt är det möjligt att omstrukturera tillgångarna och förbättra effektiviteten utan att störa jämvikten på marknaden. Investeringarna bör inte överstiga avskrivningarna. Vid sidan om de egna satsningarna på att nå ökad tillväxt och effektivitet är Stora Ensos verksamhet och lönsamhet beroende av läget i världskonjunkturen, särskilt vad gäller annonsvolymer och emballagebehovet, särskilt för dagligvaror, samt utvecklingen inom byggindustrin. Reklam och byggande har ett starkt samband med den globala ekonomiska utvecklingen, medan efterfrågan på emballage kan sägas vara mindre cyklisk. Trots den påverkan som fortlöpande interna effektivitetsprogram har på lönsamheten, kommer den alltid att påverkas av externa faktorer där företaget har litet inflytande, till exempel priset på råvaror och produkter samt valutafluktuationer. Konkurrenskraftiga fibrer från hållbara råvarukällor Konkurrenskraftig fiberråvara är en avgörande faktor i Stora Ensos strategi. Målet är att ha tillgång till de mest konkurrenskraftiga fiberleveranserna från källor som är socialt och miljömässigt sunda. Sågverksrörelsen spelar en avgörande roll för koncernens möjligheter att erhålla konkurrenskraftiga fiberleveranser. Andelen returfiber ska ökas. Tillverkningen vid det nya tidningspapperslinjen i Langerbrugge ska till exempel baseras på returpapper. I och med denna investering kommer koncernens användning av returfiber att uppgå till 2,8 miljoner ton. I Nordamerika kommer den interna integreringen i massatillverkningen att utökas. Utöver norra hemisfärens traditionella långa och korta fibrer är Stora Enso involverat i produktion av korta fibrer på snabbväxande odlingar på södra halvklotet. Som planerat kommer beslut att fattas om massaprojektet Veracel i Brasilien under 2002. Effektiv organisation ger förstklassig verksamhet Enligt Stora Ensos ledningsmodell, Excellence 2005 (Total Quality Management), arbetar alla enheter med att kontinuerligt förbättra sin verksamhet, konkurrenskraft och finansiella resultat genom systematisk utvärdering och förbättring av verksamheten inom ramen för Performance Excellence Criteria. Benchmarking används för att sprida "best practice" och för att överföra kunskap. 2001 fick Stora Ensos bruk i Uleåborg motta Finlands nationella kvalitetspris. 2000 var det koncernens helägda dotterbolag Laminating Papers Oy som vann, och 1998 var det Stora Ensos bruk i Veitsiluoto. TQM-programmet har lett till en klar förbättring av lönsamheten och stärkt de gemensamma värderingarna. Stora Enso har en stor intern forsknings- och utvecklingsavdelning för att skapa mervärde för kunderna. FoU styrs av marknaden och är en integrerad del av Stora Ensos verksamhet. Avsikten är att förbättra befintliga produkter och produktionsprocesser, samt att utveckla nya produkter som bidrar till kundernas värdeskapande och produktutveckling. 2001 uppgick koncernens kostnader för forskning och utveckling till 92,3 MEUR, vilket motsvarar 0,7 % av försäljningen. I framtiden kommer arbetet att inriktas på att utveckla bestrukna och laminerade produkter för emballering och servering av drycker och livsmedel och för det snabbt växande behovet av digital tryckning och kopiering. För att kunna vara en effektiv leverantör säljer Stora Enso det mesta av allt tillverkat papper via det egna globala försäljnings- och marknadsnätverket. Nätverket finns representerat på alla kontinenter, och består av mer än 30 försäljningsbolag med ytterligare nära 30 lokala säljkontor och ett värlsdomspännande nätverk av agenter. Även träprodukter säljs genom egna försäljningkanaler. Stora Enso bedriver också grossistverksamhet via det helägda dotterbolaget Papyrus. Papyrus har en ledande ställning i de nordiska länderna och 6 STORA ENSO 2001
Baltikum, med en genomsnittlig marknadsandel på omkring 40 %. Papyrus är även verksamt på ytterligare tretton europeiska marknader. I dag sker 13 % av Papyrus försäljning via Internet, vilket gör dem till en ledande aktör i fråga om e-handel i grossistledet. I syfte att utveckla Stora Ensos interna struktur har massadivisionen avvecklats och massabruken har överförts till divisionerna för papper och kartong, vilket ökar det interna utnyttjandet i fråga om massaanvändning. Ett kunskapscenter för pappersmassa har inrättats för att stärka konkurrenskraften och stödja och utveckla det tekniska kunnandet. Den kommersiella anskaffningen och försäljningen av massa från och till externa källor har samlats till divisionen för finpapper. Koncernens energifrågor hanteras i dag av enheten för energitjänster inom tidningspappersdivisionen. Ledande producent i Nordamerika I och med förvärvet av Consolidated Papers, Inc. i september 2000 är nu Stora Ensos integration i Nordamerika fullbordad. Ledningen för den nordamerikanska verksamheten är på plats och organisationens bemanningsstruktur har analyserats och rationaliserats för att förbättra produktiviteten, kvaliteten och effektiviteten. Marknads- och försäljningsorganisationen har integrerats och gjorts enhetlig och representerar nu Stora Enso på viktiga marknader över hela kontinenten. I augusti 2001 lanserade Stora Enso North America en ny, kundorienterad serie bestrukna tryckpapper i finpapperssegmentet som stärker tidigare märken och tillför nya optiska och papperskvalitetsmässiga egenskaper. Den nya serien har fått ett bra mottagande av kunderna. Stora Ensos massa- och pappersbruk i Nordamerika har genomfört benchmarking-studier tillsammans med företagets motsvarande anläggningar i övriga delar av världen och utbytt information om best practice. Stora Ensos TQM-system Excellence 2005 är nu på plats och stora framsteg har gjorts inom alla delar av divisionen. Tack vare de vinster som har uppnåtts har organisationen en bra grund för ytterligare tillväxt i Nordamerika. Synergierna för 2001 uppgick till 66 MUSD. Detta är mindre än de ursprungligen beräknade 90 MUSD, beroende på försämrade marknadsvillkor som kraftigt begränsade de produktivitetsrelaterade synergivinsterna. Det är fullt möjligt att nå synergimålet på 110 MUSD för 2002, men det förutsätter att marknadsvillkoren i Nordamerika förbättras kraftigt. För att befästa sin position kommer Stora Enso under 2002 att intensifiera arbetet med att stärka företagsnamnet bland kunder och aktieägare i Nordamerika. Insatserna kommer att inriktas på att öka marknadsandelen, förbättra utnyttjandet av tillgångarna och en försiktig men fokuserad tillväxt som ökar värdet av investeringen i Nordamerika. Varumärken för att öka värdet Stora Ensos mål är att bygga upp ett koncernövergripande varumärke som omfattar alla tidigare varumärken. En stark företagsidentitet differentierar företaget genom att föra fram dess vision, mission och värderingar. Värderingarna bakom identiteten kommer till uttryck i företagets dagliga verksamhet. Stora Enso bedriver en global verksamhet som tar hänsyn till omgivningen och som tar ansvar lokalt i kontakterna med kunder, anställda och andra intressenter. STORA ENSO 2001 7
Till aktieägarna Bästa aktieägare År 2001 har varit ett utmanande år för skogsindustrin. Den svaga efterfrågan hade nära samband med nedgången i världsekonomin, särskilt i Nordamerika, och med lagerminskningarna, som började under fjärde kvartalet 2000. Det är dock med tillfredsställelse vi kan rapportera att Stora Enso har uppnått ett acceptabelt finansiellt resultat. Det finansiella resultatet gynnades av olika synergiprogram som genomförts, och av de betydande produktionsneddragningar som vidtagits för att hålla produktionen i nivå med efterfrågan. Vi anser att Stora Ensos styrka kommer av en väl fungerande organisation, verksamhetsmässig effektivitet samt av synergieffekter. Under 2001 visade företaget att det kan skapa värden även i en recessionsperiod. Utdelningen på 0,45 EUR som styrelsen föreslår, ligger i linje med koncernens policy att dela ut en tredjedel av resultatet till aktieägarna under en konjunkturcykel. 2002 kommer sannolikt att bli ytterligare ett utmanande år. Både efterfrågan och koncernens finansiella resultat beror av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Känsligheten på marknaden har dock ökat eftersom produktionsneddragningarna och lagerminskningarna har tömt lagren. Så snart efterfrågan ökar igen kommer vi att vara i en bra position att dra nytta av den fulla effekten av produktivitetssynergierna och av de interna utvecklingsprogram som genomförts de senaste åren. Förvärvet av Consolidated Papers Inc. i september 2000 har visat sig vara ett strategiskt viktigt beslut. En stark ledning är på plats och verksamheten har analyserats och rationaliserats för att förbättra produktivitet, kvalitet och effektivitet. Integrationen har varit mycket framgångsrik även om det finns betydande utrymme för finansiella förbättringar. Dessa torde dock uppnås när marknaden vänder upp och produktionen återgår till normala nivåer. 2001 formulerade Stora Enso sina företagsetiska principer. Detta var en milstolpe i vårt arbete med den värdeskapande processen. I en tid av tilltagande globalisering måste tillväxt och ansvarstagande gå hand i hand i affärsverksamheten. I dag sker nästan hela Stora Ensos produktion i Europa och Nordamerika. När verksamheten expanderar utanför de traditionella hemmamarknaderna ställs särskilda krav avseende integrationen av lokala kulturer, såväl i förvärvade bolag som i det omgivande samhället där etableringar sker. Vi avser att ta vårt ansvar varhelst vi bedriver verksamhet. Vi har fått goda omdömen i uthållighetsrelaterade frågor av utomstående bedömare. Stora Enso ingår i Dow Jones Sustainability Index sedan det startades 1999 och i FTSE 4 Good som startades sommaren 2001. Detta visar att utgångsläget för implementeringen av de företagsetiska principerna är gott. Det finns dock områden som kräver ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att säkerställa kontinuerlig förbättring. Inom dessa områden förlitar vi oss på väletablerade ledningssystem, särskilt Excellence 2005. Stora Ensos årsredovisning för 2001 skiljer sig från de föregående. Den fokuserar visserligen fortfarande starkt på hur vi skapar värde för aktieägare, kunder och andra intressenter. Men budskapet presenteras på ett nytt sätt, med stark betoning på framtiden. Vi anser att kvartalsrapporterna redan har gett en god uppfattning om koncernens verksamhet under året. Vi har också velat skapa ett kompakt dokument, där intressenterna enkelt kan hitta den information de söker. 8 STORA ENSO 2001
Årsredovisningen är tryckt på olika papperskvaliteter, från bruk som alla är EMAS-registrerade. Avsikten är att visa vilka möjligheter som olika papperstyper erbjuder för att förmedla ett budskap. Vi har tillämpat vår filosofi om globalt tänkande och lokal tillverkning överallt där det varit möjligt. För första gången är alla tre delarna av årsredovisningen också producerade i en interaktiv webbversion. Vi kommer fortsätta att utveckla Stora Enso på grundval av den effektiva struktur vi byggt upp. Vår ambition är att vara den ledande aktören i skogsindustrin och att fortsätta skapa värde såväl för våra aktieägare och kunder som för våra anställda. Helsingfors den 30 januari 2002 Jukka Härmälä Koncernchef Claes Dahlbäck Styrelseordförande STORA ENSO 2001 9
Företagsetik FÖRETAGETS OMVÄRLDSHÄNSYN EKONOMI MILJÖ MÄNNISKOR ANSVARSFULL VERKSAMHET Ekonomi- och miljöprestanda mäts och rapporteras kontinuerligt. Samma rutiner skapas nu för det sociala och socio-ekonomiska området. 10 STORA ENSO 2001
Värdeskapande och ansvar går hand i hand I en tid av intensifierad globalisering måste tillväxt och ansvarstagande gå hand i hand i affärsverksamheter där Stora Enso har en uttalad strategi för tillväxt. Det är ett av skälen till att koncernen beslutat utarbeta företagsetiska principer och att skapa de nödvändiga övervakningssystemen. Det finns ett starkt samband mellan ansvarsfullt företagande och lönsamhet. Stora Ensos mål är uthållig lönsamhet och värdeskapande genom förstklassig affärsmässighet. För Stora Ensos del inbegriper förstklassig affärsmässighet: finansiell, miljömässig och social uthållighet. Stora Enso har också beslutat ansluta sig till FN:s Global Compact-initiativ och dess nio principer. Global Compact lanserades 2000 av FN:s generalsekreterare Kofi Annan, som uppmanade världens företagsledare att hjälpa till att göra globaliseringen till något som gynnar alla människor i världen. Koncernens företagsetiska principer utgår från företagets mission, vision och värderingar. De omsätter de samhälleliga aspekterna av Stora Ensos policy för miljöarbete och omvärldshänsyn i mer konkret form, i överensstämmelse med företagets riktlinjer. Principerna grundas på internationellt accepterade dokument, såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och ILO-konventionerna (International Labour Organisation). STORA ENSO 2001 11
Stora Ensos företagsetiska principer 1. Affärsetik Samverkan mellan Stora Enso och dess intressenter ska vara fördomsfri, rättvis och baserad på lika villkor. Metoder som kan betraktas som mutor, olagliga provisioner, prisuppgörelser och liknande är förbjudna. Anställda ska undvika intressekonflikter mellan sin privata ekonomiska verksamhet och koncernens affärsverksamhet. Alla Stora Ensos affärstransaktioner ska återges korrekt och rättvisande i koncernens bokföring. 2. Kommunikation Vår kommunikation baseras på trovärdighet, ansvarstagande, förebyggande och aktiv samverkan. Detta gäller utan åtskillnad för alla intressenter. Vi främjar en öppen dialog. 3. Samhällsengagemang Vi tar ansvar i de samhällen där vi är verksamma genom riktade partnerskap på lokal, nationell och global nivå. Vi uppmuntrar våra anställda att engagera sig i lokal samhällsverksamhet. 4. Personalminskning Alla nödvändiga personalminskningar genomförs med respekt för individen och med berättigad lyhördhet för de anställdas behov. 12 STORA ENSO 2001
5. Mänskliga rättigheter Arbetsförhållanden Våra anställda har rätt till säkra och hälsosamma arbetsplatser. Ingen medarbetare får utsättas för något slag av fysiska, psykiska eller sexuella trakasserier, straff eller skymfningar. Mångfald Vi anser att mångfald är en styrka. Diskriminering av en anställd på grund av ras, etnisk bakgrund, kön, handikapp, sexuell läggning, religion, politisk uppfattning, föräldraskap, socialt ursprung eller liknande är förbjuden. Föreningsfrihet Anställda har rätt att organisera sig och ansluta sig till organisationer samt att förhandla kollektivt, om de så önskar. Fritt val av anställning Alla former av påtvingat arbete är förbjudet. Barnarbete Användning av barnarbetare tillåts inte. Minimiåldern för anställning ska vara i enlighet med ILO-konventionen (14 eller 15 år) eller högre om lokal lagstiftning så anger. Anställning av unga personer ska inte äventyra deras utbildning och utveckling. Ersättning Lön ska betalas direkt till de anställda. De anställda ska ha minst lagstadgad minimilön eller den lön som bestämts i tillämpligt kollektivavtal. Arbetstid Arbetstiden får vara högst 48 timmar och övertiden högst 12 timmar per vecka i genomsnitt över ett år, om inte annat bestäms i lokala lagar eller tillämpligt kollektivavtal. STORA ENSO 2001 13
Kontinuerlig förändring ger nya möjligheter Ofta har samhällen växt upp omkring skogsindustriföretag. Dessa samhällen har varit beroende av bruket, inte bara som arbetsgivare, utan också för många sociala funktioner. Samhällena har emellertid utvecklats och den offentliga sektorn har övertagit den sociala servicen. Skogsindustrin har gått från att vara en arbetsintensiv till en kapitalintensiv verksamhet. En bransch som tidigare karaktäriserades av många små bruk, domineras i dag av storskaliga produktionsanläggningar, som levererar på världsmarknaden. I denna omställningsprocess har vissa samhällen gynnats och andra missgynnats. Strukturförändringar kan även innebära negativa konsekvenser för den enskilde, vilket ställer krav på ansvarstagande från företagsledningen. Stora Ensos viktigaste intressenter i dag är kunder, anställda, investerare, partners och samhället i stort - både det civila och offentliga. Stora Enso arbetar huvudsakligen med andra företag som kunder. Kundernas storlek varierar från mindre privatägda företag som köper några ton av en produkt till multinationella företag som köper hundratusentals ton per år. Många leverantörer i branschen är multinationella, börsnoterade företag. Vissa arbetar redan med att utveckla och redovisa sitt samhällsengagemang. Stora Enso får därigenom möjlighet att utbyta kunskap och erfarenhet på området. Inom virkesförsörjningen är situationen annorlunda eftersom leverantörerna ofta är privata skogsägare. En utmaning i det sammanhanget är att hitta en balans mellan lokala socio-ekonomiska konsekvenser och miljöhänsyn. I dag sker merparten av Stora Ensos produktion i Europa och Nordamerika. När verksamheten expanderar utanför de traditionella hemmamarknaderna ställs särskilda krav avseende integrationen av lokala kulturer, såväl i förvärvade bolag som i det omgivande samhället där etableringar sker. 14 STORA ENSO 2001
Början på en lång väg Det är av avgörande betydelse att de företagsetiska principerna är fast förankrade i det dagliga arbetet. Av den anledningen håller principerna nu på att införlivas i ledningssystemen. Stora Ensos system för kvalitetsstyrning, Excellence 2005, är särskilt viktigt i detta sammanhang. Koncernen har ett antal interna ledarutvecklingssprogram som nu också omfattar diskussioner och praktisk övning kring de företagsetiska principerna. Genom att tillämpa systemtänkande i arbetet med de företagsetiska principerna tvingas vi ompröva våra nuvarande prestationer och handlingar i förhållande till principerna. Tre arbetsgrupper har kartlagt behovet av riktlinjer och utbildning. De har också analyserat interna och externa fallstudier, med hänsyn till vad som utmärker en framgångsrik verksamhet och vad som innebär risker för misslyckande. Att övervaka och rapportera resultaten inom de sociala och ekonomiska områdena kräver långsiktighet och att många metodologiska frågor löses. På vissa områden kan kvalitativa data kanske till och med ge en sannare bild än vad siffror gör. Ett antal indikatorer har fastställts för att möjliggöra övervakning och rapportering. De första fem indikatorerna belyser arbetsförhållanden, mångfald, kommunikation och social och ekonomisk påverkan. Inom Stora Enso har dessa principer i huvudsak efterlevts intuitivt såväl i praktisk handling som i utbildningar. Det kommer dock att ta viss tid innan de företagsetiska principerna blir en integrerad del i all verksamhet. Stora Ensos styrelse och företagsledning har uttalat sitt starka engagemang i denna process, men det kommer att krävas ansträngningar från alla medarbetare i koncernen för att säkerställa att förbättrade rutiner implementeras. STORA ENSO 2001 15
Journal- papper Visionen är att vara den leverantör av journalpapper, som kunderna föredrar. Strategin är att växa genom optimering av befintliga tillgångar och genom förvärv. Fortlöpande ansträngningar kommer att göras för att ytterligare förbättra effektiviteten och konkurrenskraften genom omstruktureringar. Tillväxten ska främst ske i Europa och Nordamerika. Kontinuerlig förbättring Huvudmålet är att kontinuerligt förbättra effektiviteten och resultatet. Genom införandet av best practice har portfölj- och kvalitetsoptimering skett. Tillverkning av färre kvaliteter ger större effektivitet och därmed kostnadsbesparingar. Lokal produktion ger lägre logistikkostnader. Stora Enso är Europas näst största leverantör av journalpapper. Genom ombyggnaden av pappersmaskin 3 i Langerbrugge, Belgien, till produktion av SC-papper ökar produktionskapaciteten med 50 000 ton och konkurrenskraften stärks. I Nordamerika har Stora Enso ett gott rykte. Det framgår inte minst av att efterfrågan på offset-papper från Port 16 STORA ENSO 2001
Hawkesbury ökat med 5 %. Koncernen är marknadsledande i Nordamerika avseende SC-papper, och den tredje största leverantören av bestruket journalpapper. Koncernen avser att befästa den positionen ytterligare. Varumärken Det blir allt viktigare att kunna särskilja produkter genom varumärken. Mervärde kan skapas genom att bygga upp relationer med kunderna och hjälpa dem att hitta produkter som motsvarar deras individuella behov. Elektroniska nätverk håller på att skapas för att säkerställa en hög kundservicenivå. Stora Enso stödjer kunder som arbetar med tryckning genom att erbjuda samarbete och expertkunskap. Gradvis stigande efterfrågan Efterfrågan på journalpapper gick ned under 2001 beroende på den ekonomiska avmattningen och därav minskande annonsvolymer. Marknadsbalansen hotas av överkapacitet, särskilt vad gäller bestruket papper. Efterfrågan väntas förbli oförändrad och uppgången långsam. En efterfrågeökning kan komma under andra halvåret 2002 och är beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen. På längre sikt ökar efterfrågan på journalpapper och nya marknader tillkommer. Under den senaste femårsperioden har den globala, genomsnittliga marknadstillväxten för bestruket journalpapper varit 5,5 % och för SC-papper 6,7 %. Den snabba maskinen i Kanada. Produktionslinjen för SC-papper i Port Hawkesbury, Kanada, som startades 1998 är ett exempel på hur flera års hårt arbete, samarbete och insatser från de anställda slutligen burit frukt. I dag är linjen i världsklass, och producerar SC-papper av yppersta kvalitet för den nordamerikanska marknaden. % av Nyckeltal* 1999 2000 2001 totalt Nettoomsättning, MEUR 2 156,5 2 818,8 3 449,0 24,0 Rörelseresultat, MEUR 328,4 399,4 346,9 21,1 % av omsättning 15,2 14,2 10,1 Operativt kapital, MEUR 1 958,8 3 529,9 3 314,0 24,0 Avkastning på operativt kapital, % 15,8 15,5 10,1 Investeringar, MEUR 119,0 115,1 148,5 17,3 Medeltal anställda 5 291 6 205 7 854 17,7 Produktionsneddragningar, ton N/A N/A 560 000 *exklusive goodwill Leveranser Leveranser Leveranser Kapacitet 1 000 ton 1999 2000 2001 2002 SC 1 115 864 1 377 1 625 LWC, MWC, HWC, MFC 1 593 2 357 2 452 2 890 Tapetpapper 48 48 42 65 Totalt 2 756 3 269 3 871 4 580 www.storaenso.com/2001 STORA ENSO 2001 17
Tidningspapper Visionen är att vara den leverantör som kunderna föredrar. Detta ska uppnås genom förbättring av både produktkvaliteten och kundservicen. Viktiga strategiska frågor när det gäller framtida konkurrenskraft är långsiktig omstrukturering av tillgångar och produktivitetsförbättringar. Fokusering på kundtillfredsställelse Ytterligare förbättringar ska åstadkommas bland annat genom ökad kundservice. Ett internt projekt har startats med inriktning på alla former av kundrelationer. Det breda tryckpapperssortimentet erbjuder unika möjligheter att ta hand om kundens alla önskemål. Produktiviteten förbättras ständigt tack vare global benchmarking och fokusering på bruken. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att optimera logistikstyrningen i nära samarbete med kunderna. Stödja användningen av returpapper Det är viktigt att ha en sund fiberstrategi. Avsikten är att öka andelen returpapper i standard tidningspapper. Nyfiber används huvudsakligen för förbättrat tidningspapper och i andra specialkvaliteter där det ger ett mervärde. Målet är att skapa den optimala mixen av råvara och produkter liksom miljömässigt hållbara lösningar. Redan i dag är Stora Enso en av de största användarna av avsvärtad returmassa i Europa. Den tidningspappersmaskin som ska byggas i Langerbrugge, Belgien, bidrar till att ytterligare öka användningen av returfiber inom koncernen. Genom att använda 100 % returfiber och avancerade maskiner som utnyttjar den senaste tekniken kommer företaget att öka sin konkurrenskraft. Maskinen tas i drift i juni 2003 och kommer att höja kvaliteten på koncernens samlade tillgångar, eftersom två äldre maskiner då permanent tas ur drift. 18 STORA ENSO 2001