Arbetsterapeutiska utredningar och interventioner i skolan för barn med autismspektrumtillstånd

Arbetsterapeutiska utredningar och interventioner i skolan för barn med autismspektrumtillstånd En scoping review HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Ronja Lindén & Alexandra Lundgren HANDLEDARE: Therese Jonson JÖNKÖPING 2019, juni

Sammanfattning Bakgrund: Forskning visar på att barn med funktionsnedsättningar vill delta i alla aktiviteter i skolan men att de inte kan. Detta kan bero på brist på anpassningar och stöd, insatser kopplade till arbetsterapeutens kompetensområden. I många länder är arbetsterapeuter anställda inom skolan men i Sverige är det mindre vanligt att en arbetsterapeut ingår i skolverksamheten. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Metod: Studiedesignen som användes var scoping review. Datainsamlingen skedde genom en litteratursökning med so kord relevanta för syftet, sökningarna gjordes i databaserna AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline och ERIC. Litteratursökningen kompletterades med manuella sökningar i andra studiers referenslistor. Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar samt 6 artiklar från de manuella sökningarna, vilket blev totalt 20 artiklar. Resultat: Studien resulterade i två övergripande kategorier; utredningar och interventioner, med sex underkategorier; intervju, observation, interventioner för utmanande beteende, hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel, sensoriska interventioner samt interventioner för sociala färdigheter. Slutsats är att det förekommer många interventioner för barn med autismspektrumtillstånd i skolan som kan bidra till att dessa barn får samma möjligheter att klara av skolan som andra. Nyckelord: Autism, aktivitet och delaktighet, sensoriska interventioner, utmanande beteende, aktivitetsrättvisa. 2

Summary Occupational therapy investigations and interventions in school for children with autism spectrum disorder. Background: Research shows that children with disabilities wants to participate in all activities in school but that they can t. This may be due to lack of adaptations and support, interventions linked to the occupational therapist's areas of competence. In many countries, occupational therapists are employees of the school, but in Sweden it is less common for an occupational therapist to be included in the school staff. Purpose: To describe how occupational therapists work with children with autism spectrum disorder in school. Method: The study design used was scoping review. The data collection was done through a literature search with keywords relevant to the purpose, the searches were made in the databases AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline and ERIC. The literature search was supplemented with manual searches in other studies reference lists. The literature search resulted in 14 articles and 6 articles from the manual searches, a total of 20 articles were included. Result: The study resulted in two overarching categories; investigations and interventions, with six subcategories; interview, observation, interventions for challenging behavior, aids and training in using assistive devices, interventions for sensory processing and interventions for social skills. Conclusion: there are many interventions for children with autism spectrum in school that can help these children to have the same opportunities to cope with school as others. Keywords: Autism, activity and participation, sensory interventions, challenging behavior, occupational justice. 3

Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 6 Autismspektrumtillstånd... 6 Barn med autismspektrumtillstånd i skolan... 6 Betydelsen av delaktighet... 7 Arbetsterapeutens arbetsmetod... 8 Syfte... 9 Material och metod... 10 Design... 10 Urval... 10 Databearbetning och analys... 12 Forskningsetiska o verva ganden... 12 Resultat... 13 Interventioner... 13 Utredningar... 14 Diskussion... 18 Metoddiskussion... 18 Resultatdiskussion... 19 Betydelse för arbetsterapi... 22 Förslag på vidare forskning... 22 Slutsatser... 23 Referenser... 24 Bilaga 1 Översikt sökschema Bilaga 2 Artikelöversikt 4

Inledning Att arbeta inom skolan som arbetsterapeut är vanligt internationellt sett, bland annat i USA och Kanada, (College of Occupational Therapists of Ontario, 2017; Department of Rehabilitation Medicine, 2017). I Sverige är det däremot ovanligt att som arbetsterapeut arbeta inom skolans värld. Endast ett tiotal av Sveriges alla 290 kommuner har anställt arbetsterapeuter i elevhälsoteamet, i skolan (Riksförbundet Attention, 2015). Arbetsterapeuter arbetar i team ihop med andra yrkesgrupper som till exempel sjuksköterskor, logopeder, dietister, lärare, socionomer eller fysioterapeuter. Detta för att ge barnen bästa möjlighet att utvecklas (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Elever med funktionsnedsättningar, såsom autismspektrumtillstånd, får ofta inte det stöd som krävs för att de ska klara av att vara delaktiga och att uppfylla målen som skolan har (Almqvist & Granlund, 2005). De går även oftare i en vanlig klass än i en särskild klass, vilket ställer högre krav på skolans förståelse och kunskap om elevernas behov. Många specialpedagoger anser att skolans anpassningar är bristfälliga när det gäller att möta dessa elevers behov (Skolverket, 2016b). En kartläggning har gjorts på lärare där närmare 95% av de som svarade inte ansåg att de fått tillräcklig förberedelse på lärarutbildningen i att arbeta med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där autismspektrumtillstånd ingår (Bartonek, Borg, Hammar, Berggren & Bölte, 2018). Att gå i skolan innebär att man lär sig att ta ansvar och förbereds för att leva och arbeta i samhället. Undervisningen ska därför anpassas efter varje individs behov för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter att få lära sig just detta (Skolverket, 2018). I Sverige har alla barn mellan 6-16 år skolplikt och måste därför gå i skolan (Skolverket, 2019). Intresset för ämnet väcktes hos författarna till detta examensarbete då skolans värld fortfarande är en ny arena för arbetsterapeuter i Sverige (Riksförbundet Attention, 2015) och för att författarna anser att arbetsterapeuter kan göra stor skillnad för dessa barn just i skolan. Under författarnas praktik på ny arena, som var i en grundsärskola, fanns många områden där en arbetsterapeut kunde komplettera med sin kunskap bland annat i skolmiljön samt för att underlätta lärandet för att barnen skulle bli mer delaktiga. 5

Bakgrund Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser som innebär svårigheter eller begränsningar inom områdena social kommunikation, socialt samspel, förmågan att föreställa sig saker samt att vara flexibel (Socialstyrelsen, 2010). Problemområden hos barn med autismspektrumtillstånd är bland annat svårigheter att hantera sinnesintryck. De kan ha svårt för vissa ljud, ljus och smaker men även viss typ av beröring. Hantering av flera sinnesintryck samtidigt är också problematiskt. Ett annat område där svårigheter finns är i motoriken, då är det bland annat stelt rörelsemönster och bristfällig koordination samt svårt att bedöma avstånd. När dessa barn ställs inför höga krav kan de utveckla psykiska stressymptom vad det gäller social förståelse, kommunikation samt förmågan att kunna hantera sinnesintryck. Psykiska symptom såsom självskadebeteende, ätstörningar och tvångsbeteende är vanliga hos dessa barn. Barn med autismspektrumtillstånd har ofta problem med sömnen, de har svårt att komma ned i varv och få ro när det ska sova och de vaknar ofta på nätterna (Socialstyrelsen, 2010). Autismspektrumtillstånd har på senare år blivit vanligare, det kan bero på att man har större kunskap nu och kriterierna för diagnosen har ändrats samt att flera personer med diagnosen upptäckts. I Sverige finns det omkring 15000 barn och unga med autismspektrumtillstånd, vilket är knappt en procent av alla barn. Tillståndet är vanligare hos pojkar och symptomen visar sig på olika sätt vilket gör det svårare att upptäcka hos flickor (Socialstyrelsen, 2010), detta eftersom flickor är bättre på att dölja svårigheter de har i sociala situationer (Gould & Ashton-Smith, 2011). Barn med autismspektrumtillstånd i skolan Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har samma rättigheter och skyldigheter att delta i skolan som andra elever och de ska kunna få anpassningar efter sina behov (Socialdepartementet, 2008). En kunskapsöversikt har gjorts av Sveriges Arbetsterapeuter och visar att barn med funktionsnedsättning vill delta i alla skolaktiviteter men inte kan. Detta kan då bero på okunskap hos personal eller brist på anpassningar och stöd. Samtliga av dessa problemområden är kopplade till arbetsterapeutens kompetensområde (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). Enligt skollagen ska elevhälsan på skolan skapa en miljö som ger elever goda förutsättningar för att kunna utvecklas mot skolans mål samt främja elevers välmående och hälsa. Sveriges Arbetsterapeuter arbetar för att kommunerna i landet ska använda arbetsterapeuters kompetens inom elevhälsan, för att skolorna ska kunna skapa tillgängliga lärmiljöer där alla elever får det stöd de har behov av (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018a). 6

Elever med autismspektrumtillstånd självskattar sin delaktighet i skolan lägre än sina skolkamrater och de känner sig mindre förstådda av sina lärare samt att de även själva har svårigheter att förstå sina lärare (Falkmer, Granlund, Nilholm & Falkmer, 2012). Skolmiljön och de uppgifter som utförs i dess olika pedagogiska sammanhang påverkar möjligheterna för elever med olika funktionsnedsättning att tillämpa sina färdigheter. Olika egenskaper hos eleven kan också påverka i vilken utsträckning anpassningar i skolmiljön rymmer hens behov. Inom arbetsterapi har man insett att beteendet påverkas av och inte kan separeras från människans miljö (Egilson & Traustadottir, 2009). Betydelsen av delaktighet Inom arbetsterapi är delaktighet ett centralt begrepp och definieras enligt Socialstyrelsen (2010) som en individs engagemang i en livssituation. Denna definition stämmer väl överens med Kielhofners (2017) resonemang där delaktighet kan visa sig genom att en individ visar engagemang i en meningsfull aktivitet. Delaktighet främjar välmåendet och är motsatsen till utanförskap och syftar på det engagemang vi har i aktiviteter som utgör livet. Delaktighet påverkas av en individs egna förmågor kopplat till miljö (Taylor, 2017). Delaktighet innebär också att vara en del i en aktivitet, en relation eller ett sammanhang, i detta fall i skolan. Och det kan då handla om att vara en del i ett gemensamt lärande i en undervisningssituation till exempel (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). För att kunna utvecklas behövs både aktivitet och delaktighet, som exempelvis att kunna vara delaktig i skolundervisningen. Arbetsterapeuten har sin grund i teorier om människan, hälsa, aktivitet samt delaktighet. Människan ses som en individ som vill och kan utvecklas och vara aktiv (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018b). Denna studie berör begreppet aktivitetsrättvisa (occupational justice) vilket är ett viktigt begrepp som innebär att människor har rätt att välja aktiviteter som känns meningsfulla och ha möjlighet att delta i obligatoriska aktiviteter som att gå till skolan. Aktivitetsrättvisa beaktarrättigheter, gruppers aktivitetsbehov och möjliggör aktiviteter (Wilcock, 2006). I arbetsterapeuters arbete förekommer utmaningar gällande ojämlikheter, modellen Equity Lens for Occupational Therapy (ELOT) kan då vara till hjälp. I modellen beskrivs hur arbetsterapeuter genom ett strukturerat sätt kritiskt kan reflektera över de arbetssätt som används inom den kontext där de befinner sig, för att utveckla handlingsstrategier som kan förebygga dessa ojämlikheter (Restall, MacLeod Schroeder & Dubé, 2018). Arbetsterapeutens uppgift är bland annat att stödja personen i att kunna förändra sina vanor och rutiner och att anpassa miljön, som kan vara antingen stödjande eller hindrande för personen i utförandet av olika aktiviteter i detta fall i skolan. Aktiviteten påverkas av fyra olika faktorer som samverkar och dessa är viljekraft, utförandekapacitet, vanebildning och miljö. En funktionsnedsättning så som exempelvis autismspektrumtillstånd kan påverka möjligheten för en person att vara aktiv och delaktig i sina aktiviteter i vardagen (Taylor, 2017). Viljekraft beskrivs som vår motivation till en aktivitet, utförandekapacitet är varje individs förmåga att utföra en aktivitet, vanebildning beskriver vårt beteendemönster som utgörs av de aktiviteter vi gör kontinuerligt, utan att tänka på att vi utför de. Miljön omfattar 7

alla de platser där individer vistas men även föremål och de människor vi interagerar med (Taylor, 2017). Arbetsterapeutens arbetsmetod I arbetet med elever använder sig arbetsterapeuten av en modell som beskriver själva åtgärdsprocessen. Det första arbetsterapeuten gör genom sitt arbete utifrån modellen Occupational Therapy Intervention Process Model, (OTIPM), är att påbörja en utredning, där en bred bild skapas av vem eleven är och i vilka aktiviteter eleven beskriver sig ha svårigheter i. För att sedan identifiera styrkor och svagheter i utförandet av meningsfulla uppgifter. Utifrån informationen som framkommer formulerar arbetsterapeuten, tillsammans med eleven, mål och delmål att uppfylla. Detta görs genom intervju och/eller observation av eleven i skolmiljön (Fisher, 2009). Sedan väljs modeller för intervention, detta kan vara till exempel kompensation, som innebär att aktiviteterna anpassas med hjälp av utrustning och hjälpmedel och/eller en förändring i miljön. En annan modell är aktivitetsträning som innebär terapeutiska aktiviteter som ger eleven möjlighet att utveckla aktivitetsförmågan för att till exempel återfå förmågan som gått förlorad eller att utveckla förmåga som eleven aldrig förvärvat, här tränar man i själva aktiviteten. Ännu en typ av modell för intervention är förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Det innebär terapeutisk aktivitet vars syfte är att underlätta vid tillfrisknandet eller även här att utveckla kroppsfunktioner som eleven aldrig förvärvat (Fisher, 2009). 8

Syfte Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. 9

Material och metod Design För att besvara syftet och frågeställningarna och för att få en bred bild av hur arbetsterapeuter arbetar i skolan med barn som har autismspektrumtillstånd, genomfördes en scoping review (Arksey & O Malley, 2005). Det är en bra metod för att sammanställa befintlig forskning inom området (Polit & Beck, 2017). Arksey & O Malleys (2005) fem-stegsmetod valdes i denna scoping review. Första steget är att identifiera forskningsfrågan för studien, andra steget är att söka efter artiklar som överensstämmer med syftet. Tredje steget är att välja artiklar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Fjärde och det femte steget innefattar kartläggning, sammanfattning och med hjälp av olika teman beskriva den data som kommit fram (Arksey & O Malley, 2005). Urval och datainsamling Författarna fick rådgivning av bibliotekarie att söka i en databas i taget. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL där innehållet främst är hälso- och vårdrelaterat, PsycINFO som är en beteendevetenskaplig databas, ERIC som är en databas med pedagogisk inriktning, Pubmed som bland annat inkluderar områdena omvårdnad, medicin samt hälsovårdssystemet, AMED där innehållet är kopplat till medicin, arbetsterapi och fysioterapi samt Medline som är en databas med inriktning mot det medicinska området. Följande kriterier användes för inklusion: artiklarna skulle innehålla arbetsterapeutiska interventioner i skolan. Individerna som ingick i studierna skulle ha en diagnos som ingår under autismspektrumtillstånd samt vara mellan 6-17 år gamla. Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2010 och 2019 för att få så aktuell forskning som möjligt. Ännu ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska då svenska artiklar inte förekom i de använda databaserna och att författarna inte har kunskaper i andra språk (Figur 1). Vid sökningen gjordes begränsningar med hjälp av de Booleska operatorerna AND och OR för att få med artiklar med olika benämningar av autism och arbetsterapi. Sökorden och kombinationen som användes var (Occupational therapy OR occupational therapist) AND (autism OR asd OR autism spectrum disorder) AND school. Vid sökningarna fylldes åldern på deltagarna i (6-17 år) i första steget av sökningen, i de databaser där det var möjligt. Annars fylldes detta i efter att sökningen gjorts för att få med artiklar inom rätt åldersspann. Peer-reviewed artiklar användes främst, vid sökning i vissa databaser gick det inte att välja peer-reviewed, därav är det inte ett kriterium för inklusion i alla databaser. Artikelsökningen skedde mellan datumen 2019-04-01 och 2019-04-23. 10

Figur 1. Flödesschema över litteratursökning (Forsberg & Wengström, 2016). Antalet artiklar som framkom efter sökningen var 710 stycken och av dessa var 88 stycken dubbletter som exkluderades. Titlar som granskades var 622 och av dessa exkluderades 452 artiklar. Sedan granskades 170 artiklar utifrån abstrakt, dessa delades upp mellan författarna och av dessa exkluderades 108 artiklar. De artiklar som hade passande titel och abstrakt lästes i fulltext vilket resulterade i 62 artiklar. Efter att ha läst fulltextartiklarna exkluderades 48 stycken eftersom de inte relaterade till syftet eller så utfördes interventionerna av någon annan profession än en arbetsterapeut. Vissa artiklar var inte möjliga att öppna i fulltext och därav exkluderades de också. En manuell sökning gjordes genom artiklarnas referenslistor, både 11

referenslistor hos artiklar som användes i arbetet och artiklar som exkluderades, och gicks igenom vilket resulterade i sex funna artiklar. Detta resulterade slutligen i 20 artiklar som passar syftet för denna litteraturstudie (bilaga 1). Databearbetning och analys Författarna läste igenom artiklarna var för sig, och resultaten jämfördes och diskuterades sedan. Författarna läste artiklarna på ett reflekterande sätt och områden diskuterades parallellt. Det som framkom sammanställdes sedan i en artikelöversikt/matris (bilaga 2). Matrisen innehåller information om författarna, år, syftet med de olika studierna, vilken metod de använt sig av, datainsamling och urval samt resultaten som framkommit. Författarna valde ut relevant data ur artiklarna och sorterade resultaten i kategorier. Liknande utredningar och interventioner samlades i grupper och bildade på så sätt de olika kategorierna (Arksey & O Malley, 2005). Forskningsetiska överväganden För att öka tillförlitligheten har en begränsning av artiklarnas publiceringsår gjorts, enligt Forsberg & Wengström (2016) är forskning en färskvara. I en litteraturstudie eller scoping review är det en fördel att inkludera olika typer av studier, både kvalitativa och kvantitativa (Forsberg & Wengström, 2016). Detta har författarna haft i åtanke under processens gång. De etiska aspekterna har författarna tagit hänsyn till genom att framförallt välja artiklar godkända av en etisk kommitté. En genomgång av artiklarna, en beskrivning samt en referering gjordes noggrant för att behandla artiklarna på ett etiskt korrekt sätt eftersom denna litteraturstudie bygger på resultat från studier som redan är publicerade och därav är det väldigt viktigt att det görs på ett korrekt sätt, utan fusk och ohederlighet. Det som också har gjorts är att inkludera och redovisa alla artiklar som valts ut, både de med positiva och negativa resultat (Forsberg & Wengström, 2016). En etisk egengranskning inför examensarbetet har inte varit aktuell att genomföra da detta a r en scoping review. Författarna genomförde en väl motiverad sökning kopplat till syftet. Den framkomna informationen har hanterats korrekt genom de centrala forskningsetiska principerna: autonomiprincipen, inte skada-principen, nyttoprincipen och rättviseprincipen (Kristensson, 2014). 12

Resultat Denna scoping review resulterade i 20 artiklar som svarade till syftet och frågeställningen (Bilaga 1). Studierna som inkluderats kommer främst från USA men även länder som Australien, England, Irland, Israel, Kanada och Sverige är representerade. Antalet deltagare i studierna varierade mellan en och 984 st. Utifrån studierna som ingått i denna litteraturstudie, har två kategorier skapats. Dessa är utredningar och interventioner. Två underkategorier har skapats inom kategorin utredningar och dessa är intervju och observation. I kategorin interventioner har fyra underkategorier skapats och dessa är interventioner för utmanande beteende, hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel, interventioner för sensorisk bearbetning och interventioner för sociala färdigheter (figur 2). Figur 2. Kategorier och underkategorier sammanställt enligt Arksey och O'Malley (2005). Utredningar Intervju Intervju och observation kompletterar ofta varandra i en arbetsterapeutisk utredning. Intervju av lärare var en del av utredningen i flera studier (Mills & Chapparo, 2018; Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010; Kinnealy et al, 2012; Umeda & Deitz, 2011). Inför interventionen där ett aktivitetsschema skulle införas fick lärarna en genomgång av arbetsterapeuten i hur de skulle använda schemana på rätt sätt. Resultaten från dessa studier visade en signifikant förbättring i utförande av uppgifter för eleverna. Lärarna som intervjuades ansåg att sensoriska aktivitetsscheman var till fördel för eleverna. Dessa resultat ger en ökad evidens för att sensoriska interventioner kan öka prestationen i skolan för elever med autismspektrumtillstånd (Mills & Chapparo, 2018). Eleverna blev i två av studierna intervjuade före och efter införandet av interventioner och syftet med det var att få en bild av 13

hur de tyckte att det fungerade före interventionerna och ifall eleverna tyckte att de hade gett någon effekt (Kinnealey et al. 2012; Umeda & Deitz, 2011). Observation I sju studier gjordes observationer av eleverna, bland annat genom klassrumsobservation och videoinspelningar (Mills & Chapparo, 2018; McNamee & Patton, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Munkholm, Berg, Löfgren och Fisher, 2010; Kinnealey, Pfeiffer, Miller, Roan, Shoener & Ellner, 2012; Umeda & Deitz, 2011). Observation kunde göras direkt i reell miljö men även via inspelad video. Syftet med Munkholm, Berg, Löfgren och Fishers (2010) studie var att utvärdera skolversionen av Assessment of Motor and Process Skills, Skol-APM. Resultatet i studien gav stöd till arbetsterapeuters användande av Skol-AMPS och visade även att instrumentet är anpassat för att användas internationellt. I tre av studierna (Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Mills & Chapparo, 2018; Mills & Chapparo, 2017) infördes sensoriska aktivitetsscheman. Med sensoriska aktivitetsscheman menas att elever utför olika aktiviteter som påverkar deras sinnen. Olika aktiviteter kan användas beroende på elevens problematik. Exempel på aktiviteter är att studsa sittandes på en stor boll, klämma på en ärtpåse, axelmassage eller att hoppa på en liten trampolin och landa i kuddar. Inför interventionerna utförde arbetsterapeuterna bedömningar av eleverna genom klassrumsobservationer. Vid observationerna tittade man på hur elevernas utförande av skoluppgifter fungerade. I studierna av Kinnealey et al. (2012) och Umeda & Deitz (2011) användes videoinspelning av eleverna. Arbetsterapeuterna observerade även eleverna direkt i klassrummet samt hade som uppgift att utveckla beteendebeskrivningar som var specifika för varje elev. Utredningarna låg till grund för interventionerna; ljudabsorberande väggar och halogenlampor (Kinnealey et al, 2012) med positiva resultat för eleverna gällande förbättring av uppmärksamhet och engagemang i klassrummet. I studien av Umeda och Deitz (2011) var interventionen terapikuddar, kuddar med luft i som placeras på en vanlig stol, för elever med sensoriska processvårigheter där resultatet inte visade på någon relevant förbättring i elevernas beteende. Interventioner En form av intervention handlade om att ha en bra struktur för samverkan. För att få ett fungerande samarbete mellan arbetsterapeuter, lärare, elever och föräldrar krävs fem olika delar, som bygger på varandra. Första delen innebär att skapa en god samarbetsmiljö med öppen kommunikation, tillit och respekt. Sedan ska detta samarbete resultera i ett tydligt definierat problem med lämpliga resultat. När ett problem finns kommer nästa del, där samverkande ingår samt att man ska välja ut lämpliga interventionsstrategier som passar för eleven. Utifrån dessa steg har en förutsättning för fjärde delen skapats, att genomföra en 14

framgångsrik intervention. Alla dessa delar tillsammans ger framgångsrika resultat för elever med autism i skolan (Collins & Crabb, 2010). Interventioner för utmanande beteende Interventioner riktade mot utmanande beteende, så som svårigheter i att hantera ilska samt självskadebeteende, visade sig ge goda resultat i flera studier (Tanner, Hand, O Toole & Lane, 2015; Koenig, Buckley-Reen & Garg, 2012; Lydon, Healy & Grey, 2010). Användning av olika strategier i skolan, som att göra förändringar i miljön och att lära ut tekniker i att hantera olika känslor som uppkommer, hade positiva effekter och minskade elevernas utmanande beteende (Tanner, Hand, O Toole & Lane, 2015; Lydon Healy & Grey, 2010). En studie undersökte effekterna på elevernas beteende genom att använda ett program som innehöll olika andningsövningar, avslappningsövningar, taktfast sång samt yogaställningar. Resultatet visade en minskning av utmanande beteende för deltagarna i studien (Koenig, Buckley-Reen & Garg, 2012). Vidare beskrivs att förändringar i klassrumsmiljön, som att exempelvis skapa tysta områden, olika typer av sittplatser som stora sittsäckar att sitta i och att skapa förutsägbara rutiner och smidiga övergångar mellan olika aktiviteter, kan hjälpa elever med autism att hantera olika beteenden. Att ge eleverna möjlighet att välja utifrån flera val av aktivitet och ge mer tid till eleven är olika slags interventioner som används för att hantera beteenden hos eleverna och att på så sätt öka deras deltagande i skolans aktiviteter (Handley-More & Orenlicher, 2013). Hjälpmedel och träning i att använda hjälpmedel I två av studierna ger arbetsterapeuten träning i att använda olika hjälpmedel. I studien av Janeslätt, Kottorp & Granlund (2014) var syftet att utvärdera användningen av ett tidshjälpmedel. Deltagarna fick träning individuellt hemma och i skolan. Resultatet av studien visar på en signifikant ökning av förmågan av tidshantering för eleverna. Även Desai, Chow, Mumford, Hotze & Chau (2014) fick positivt resultat för eleven i sin fallstudie, som undersökte två kommunikationsenheter: BIGMACK som är ett hjälpmedel med inspelning samt en app som fanns i en Ipad, dessa ökade elevens kommunikationsförmåga. Eleven fick träning i att använda de båda hjälpmedlen för kommunikation. Användandet av appen i ipaden gav mest effekt då eleven efter ett tag aktiverade den själv och kunde använda den självständigt. Sensoriska interventioner Vikten av sensoriska interventioner har lyfts fram i fem av artiklarna som ingått i denna studie. I dessa fem studier var effekten av interventionerna ökad prestation i skolan, där interventionerna utfördes (Mills & Chapparo, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinnit, 2016; Pfeiffer, Koenig, Kinnealey, Sheppard & Hendersons, 2011; Bagatell, Mirigliani, Patterson, Reyes & Test, 2010; Kinnealey et al. (2012). En studie fick sämre 15

effekter efter den sensoriska interventionen (Davis, Dacus, Strickland, Copeland, Chan, Blenden, Scalzo, Osborn, Wells & Christian, 2013). Resultatet av Mills & Chapparos (2017) studie ger ökad evidens för sensoriska interventioner i skolan. Den sensoriska interventionen, som bygger på samarbete mellan arbetsterapeut, lärare och elev, bestod av ett sensoriskt aktivitetsschema som användes i klassrummet. Aktivitetsschemat innehöll sensoriska aktiviteter och dessa var bland annat att studsa på en terapiboll, använda viktväst samt att klämma på en ärtpåse. Aktiviteterna valdes ut efter varje barns enskilda behov. Det framkommer att interventionen ökar prestationen för fem av sju deltagare i studien. Även studien av Mills, Chapparo & Hinnit (2016) visade på positiva resultat efter införandet av ett sensoriskt aktivitetsschema. Även i denna studie användes sensoriska aktiviteter så som axelmassage, hoppa på en minitrampolin eller att studsa på en terapiboll. Resultatet var en signifikant förbättring för tre av fyra elever när det gäller utförandet av uppgifter i klassrummet. I studierna av Mills och Chapparo (2017) och av Mills, Chapparo och Hinnit (2016) undersöktes användandet av ett sensoriskt aktivitetsschema i klassrummet, men i en senare studie Mills och Chapparo (2018) användes ett kvalitativt tillvägagångssätt för att fånga lärares uppfattningar av interventionen. Analysen av intervjusvaren visade att lärarna tyckte att aktivitetsschemat var en fördel för eleverna och att det hade en positiv påverkan på elevernas koncentration under lektionerna (Mills & Chapparo, 2018). Ökat deltagande i klassrummet, som visade sig genom att deltagarna satt kvar på sin plats under längre tid, var en effekt av att använda terapibollsstolar i en studie. Stolarna innehöll en terapiboll som stabiliserades i en ring på botten av stolen eller som man höll fast med fötterna. Dessa tillät eleverna att röra på sig medan de satt (Bagatell et al. 2010). I studien av Kinnealey et al. (2012) installerades ljudabsorberande väggar och halogenlampor för att undersöka om elever med autism fick ökad uppmärksamhet under lektionerna i skolan. Arbetsterapeutens roll i denna studie var att utveckla beteendebeskrivningar som var specifika för varje elev. Detta för att under videoinspelningarna kunna avgöra vilka beteenden som var avvikande för varje elev. Arbetsterapeuten höll även intervjuer med eleverna angående de miljömässiga förändringarna, vid utgångsläget samt under och efter interventionerna. Resultatet av studien visar på att installation av ljudabsorberande väggar samt halogenlampor kan vara en fördel för elever med sensorisk överkänslighet samt öka deras uppmärksamhet och engagemang i klassrummet. Alla sensoriska interventioner visade inte positiva resultat. Effekten av terapikuddar, kuddar som innehåller luft och som placeras på vanliga stolar, undersöktes i studie, men visade ingen märkbar förändring. Elevernas sittande och utförande av uppgifter observerades under två faser, först när de satt på vanliga stolar och sedan på terapikuddar (Umeda & Deitz, 2011). Vidare beskrivs att viktvästar inte hade någon effekt på självskadebeteende, som visade sig genom att deltagaren bet sig själv. Deltagarens självskadebeteende undersöktes under tre faser (utan väst, med väst och utan väst) och elevens beteende låg på samma nivå under alla tre faser (Davis et.al, 2013). 16

Interventioner för sociala färdigheter Fyra studier undersökte sociala färdigheter (Gal, Lamash, Bauminger-Zviely, Zancanaro & Weiss 2015; Gutman, Raphael, Ceder, Khan, Timp & Salvant, 2010; Stagnitti, O Connor & Sheppard, 2012; Tanner, Hand, O Toole & Lane, 2015) för barn med autismspektrumtillstånd. Arbetsterapeuterna i studierna höll i interventionerna som var: användande av StoryTable (digital applikation för sagoberättande), rollspel samt deltagande i Learn to Play (spelbaserad intervention som syftar till att utveckla självinitierade låtsaslekar hos barn). Interventionerna i studierna syftar till att förbättra elevernas sociala färdigheter. Litteraturstudien av Tanner, Hand, O Toole & Lane (2015) hade som syfte att gå igenom interventioner inom ramen för arbetsterapi, för att förbättra socialt deltagande, begränsat och repetitivt beteende, lek och fritid. Resultatet visade att gruppbaserade träningsprogram för sociala förmågor ledda av en arbetsterapeut ökade de sociala färdigheterna och den sociala kommunikationen. Sammantaget visade resultaten från ovanstående studier att dessa interventioner kan vara till fördel och är effektiva för barn med autismspektrumtillstånd då resultaten visade på förbättring av deras sociala-, lek-, och språkfärdigheter samt en ökning av elevernas sociala interaktioner. 17

Diskussion Metoddiskussion Författarna beslutade sig för att göra denna studie då ingen liknande studie hittades som sammanställde forskningsläget inom valt ämne. En scoping review valdes eftersom arbetsterapeuter idag inte vanligen återfinns inom skola. De arbetsterapeuter som arbetar i skolor idag är en minoritet och författarna ville få en bredd av det som finns inom ämnet. Metoden valdes då denna kan innehålla både kvalitativa, kvantitativa samt litteraturstudier. Styrkan i att inkludera flera olika designer är att det ger en bred bild av valt område (Forsberg & Wengström, 2016). Först gjordes ett par provsökningar för att få en överblick av hur mycket forskning som fanns inom ämnet. Sökningarna gjordes breda och en hel del forskning framkom. När sedan sökningarna som användes i arbetet gjordes, var bortfallet stort da de flesta artiklar inte kunde uppfylla kriterier fo r inklusion och inte svarade pa examensarbetets syfte. Sökningen gick inte att göras för bred, då fångades väldigt många icke relevanta artiklar upp, som inte alls passade syftet. I de databaser där det var möjligt användes ett åldersspann för att fånga upp artiklar med rätt åldrar för syftet. Trots detta innehöll flertalet artiklar deltagare som hamnade utanför åldersspannet, både uppåt och nedåt. Bortfallet blev stort då artiklarna inte svarade på syftet. Antingen var interventionerna av arbetsterapeuterna inte utförda inom skolan eller så hade inte deltagarna autism. Artikelsökningen blev långdragen och upplevdes svår då väldigt få artiklar fanns som visade sig relevanta för syftet och frågeställningen för examensarbetet. Detta medförde att vissa artiklar berör ett bredare åldersspann utöver grundskolans som ingår i syftet för arbetet. Författarna anser däremot att de flesta deltagare i de utvalda studierna hamnar inom åldersspannet och därför kan de anses som passande för syftet. En annan tänkbar anledning till att det förekom bredare åldersspann i vissa artiklar kan vara att olika länder har skolstart vid olika åldrar samt att vissa går i skolan längre än till 18 års ålder. Artiklarna där deltagarna då var fem år eller över 18 år ansåg författarna att relevansen i studien var viktig och dessa studier exkluderades inte av denna anledning. Tillvägagångssättet för bearbetning av artiklarna ska beskrivas tydligt för att trovärdigheten skulle säkerställas (Backman, 2016). För att stärka trovärdigheten ska en noggrann dokumentation av de olika sökningarna samt en diskussion av artiklarnas innehåll göras (Arksey & O Malley, 2005). Fo rfattarna beskrev detaljerat hur tillva gaga ngssa ttet fo r bearbetningen av artiklarna gjordes och anser att detta gjordes på ett noggrant sätt så att trovärdigheten kan stärkas och för att andra ska kunna göra om sökningen på samma sätt. Vid beskrivning av sökprocessen har författarna beskrivit varje steg och varför artiklar exkluderades för att det ska bli mer tydligt. Författarna diskuterade och använde sig av triangulering i urvalsprocessen samt vid innehållsanalysen av artiklarna och detta ökar trovärdigheten i resultatet. Enligt Kristensson (2014) ökar trovärdigheten när två eller fler 18

personer analyserar och diskuterar ett material för att resultatet inte ska påverkas av en persons förförståelse. Studier granskade av en etisk kommitté valdes i första hand, där det var möjligt. Eftersom artiklar och studier inom ämnet var svåra att hitta, valdes även studier som inte var granskade av en etisk kommitté. Författarna anser att alla inkluderade artiklar var relevanta för studien och svarade på syftet. Författarna valde att fokusera på sökningarna i databaserna och endast använda vetenskapliga artiklar till denna studie och inte använda sig av grå litteratur som kan vara exempelvis avhandlingar, rapporter eller kliniska prövningar. Valet att inte sträva efter att identifiera alla befintliga studier inom området berodde på tidsaspekten till denna studie. De valda databaserna var enligt författarna de mest lämpade för syftet till studie. Valet av databaserna gjordes efter att beskrivningarna av de olika databaserna lästes på bibliotekets hemsida. Databaserna AMED, PubMed, CINAHL, PsycINFO, Medline och ERIC valdes ut. AMED är en databas med vetenskapliga artiklar och andra publikationer som handlar om bland annat arbetsterapi och fysioterapi. PubMed är en stor medicinsk databas innehållande ett stort antal artiklar. CINAHL handlar om bland annat rehabilitering och omvårdnad. PsychINFO är en databas med inriktning psykiatri och innehåller artiklar som handlar om bland annat psykiatriska diagnoser. Medline är kanske den mest kända medicinska databasen, denna är ungefär samma databas som PubMed men med annat teckensnitt. Databasen ERIC berör även den psykologi men även pedagogik. Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att beskriva tidigare forskning om hur arbetsterapeuter arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Resultatet av innehållsanalysen visade att arbetsterapeutens insats ofta syftade till att främja elevernas förmågor i sensorisk och social integration. Interventioner riktade mot sensoriska förmågor verkade vara en ofta förekommande intervention bland arbetsterapeuterna, då de flesta artiklarna handlade om det (Mills & Chapparo, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Pfeiffer et al. 2011; Lydon, Healy & Grey, 2010; Davis et al. 2013; Bagatell et al. 2010). Denna metod eller typ av intervention diskuterades i olika artiklar och de flesta fick positiva resultat, men även mindre bra resultat framkom, bland annat att viktvästar inte gav någon effekt på självskadebeteende (Davis et al, 2013). Författarna anser utifrån denna studies resultat att det tyder på att arbetsterapi i skolan kan förbättra uppmärksamhet och utförandet av uppgifter för barn med autismspektrumtillstånd. Flertalet artiklar syftade till att förbättra barnets sociala integration (Gal et al. 2015; Gutman et al. 2010; Stagnitti, O Connor & Sheppard, 2012; Tanner et al. 2015), en svårighet som förekommer vid autismspektrumtillstånd är just bristande social integration (Socialstyrelsen, 2010). Majoriteten av artiklarna innehöll olika typer av interventioner som arbetsterapeuten arbetar med i skolan medan utredningar som arbetsterapeuten gör i skolan för dessa barn var något färre. Däremot innehöll artiklarna även båda delarna, alltså både utredning och intervention som arbetsterapeuten utförde, vilket är en del av arbetsprocessen för arbetsterapeuten (Fisher, 19

2009). Endast en av artiklarna som användes i denna studie utvärderade ett arbetsterapeutiskt instrument, School-AMPS, för att mäta kvalitén i olika utföranden av skolarbete (Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010). Författarna tror att eftersom arbetsterapeuter inte har etablerat sig i skolans värld överallt ännu, så kan andra professioner ha arbetsterapeutens arbetsuppgifter men utan att ha optimal utbildning för att utföra dessa. Utredningar i studiens artiklar utgjordes genom intervju och observation (Mills & Chapparo, 2018; McNamee & Patton, 2018; Mills & Chapparo, 2017; Mills, Chapparo & Hinitt, 2016; Kinnealey et al. 2012; Umeda & Deitz, 2011). Detta stämmer överens med Sveriges Arbetsterapeuters (2016) beskrivning av vad en arbetsterapeut gör på individnivå; utredning och bedömning av individens förutsättningar och behov för att kunna vara aktiv och delaktig i sitt liv. De flesta av studierna som ingick i denna scoping review var från USA, endast en av dem var från Sverige. Detta tyder på att det är vanligare med arbetsterapeuter i skolan i USA (College of Occupational Therapists of Ontario, 2017) om man jämför med arbetsterapeuter i Sverige där enbart ett fåtal kommuner har anställda arbetsterapeuter inom skolan (Riksförbundet Attention, 2015). Författarna tror att om fler studier från Sverige hade funnits och inkluderats i denna scoping review hade det kunnat se annorlunda ut, fler studier kring miljön i klassrummet samt hjälpmedel för att främja lärandet (Riksförbundet Attention, 2015). Att förskriva hjälpmedel är något som arbetsterapeuten gör för att stödja individens delaktighet i olika aktiviteter där svårigheter upplevs (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). ICF kan inom arbetsterapi användas som en generell modell, vars syfte är att beskriva individens grad av funktionstillstånd, funktionshinder samt hälsa (World Health Organization, 2001). Barn- och ungdomsversionen, ICF-CY, International Classification of Functioning, Disability and Health Children and Youth Version, kan användas för att redogöra för vad som stödjer eller hindrar utveckling och omgivningen i miljön för barnet i skolan. Nyckelbegrepp inom modellen är aktivitet, delaktighet, omgivning, personliga faktorer, kroppsfunktion och struktur samt sjukdom eller funktionsnedsättning som kan påverka situationen i skolan för barnet (World Health Organization, 2007). Av alla deltagare som ingick i studierna, bestod majoriteten av pojkar. Detta kan bero på att autismspektrumtillstånd är vanligare hos pojkar än hos flickor (Socialstyrelsen, 2010). Enligt ICF-CY påverkas barns utveckling av skolaktiviteter, delaktighet, kroppsfunktioner och den omgivande klassrumsmiljön (Socialstyrelsen, 2010a), vilket arbetsterapeuter har kunskap om att identifiera och skapa rätt åtgärder för. Resultatet i denna studie visar att arbetsterapeuter kan göra stor skillnad för elevernas skolprestation och möjliggöra för deras engagemang i skolaktiviteterna. I artiklarna beskrevs att eleverna fick stöd på olika sätt genom anpassningar av skolmiljön, individuella hjälpmedel samt genom olika interventioner för att öka deras sociala färdigheter eller minska utmanande beteende. Några centrala områden i ICF-CY är bland annat delaktighet som innebär en persons engagemang i en livssituation. Detta begrepp har fått extra uppmärksamhet i denna modell 20

eftersom barns och vuxnas livssituation skiljer sig, från att ha relationen med en vuxen till ensamlek, lek med andra barn och att gå i skolan senare under årens gång. Den sociala miljön är en betydelsefull faktor som påverkar barnets utveckling men genom barndom och tonårsperioden förändras miljön och dess förutsättningar. Omgivningen benämns i modellen som den fysiska och sociala miljön samt de attityder som finns i de miljöer där personer lever. Omgivningen är betydelsefull för barnet då det påverkar dess funktionstillstånd i vardagen. Faktorer i omgivningen som är negativa, påverkar barnen mer än de vuxna eftersom barnen fortfarande lär sig när de är små. Åtgärder som bidrar till barns hälsa borde därav fokusera på fysiska, sociala eller psykologiska faktorer i omgivningen. De fysiska förändringarna i miljön fokuserar på att barnet känner trygghet och har mat och en plats att bo på. Den sociala och psykologiska miljön kan inbegripa socialt stöd till familjen eller att föräldrar får utbildning, alla dessa förändringar varierar med barnets ålder och i vilken utvecklingsnivå hen befinner sig i (Socialstyrelsen, 2010a). Två av artiklarna (Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010; Collins & Crabb, 2010) anses ha en mindre koppling till syftet än övriga artiklar då dessa utvärderade arbetsterapeutens arbetssätt samt bedömningsinstrument och inte i första hand beskrev hur arbetsterapeuten arbetade med eleverna. Författarna anser dock att studien som använde ett instrument beskriver en del av arbetsprocessen vilket har en koppling till syftet och därav ingick denna i examensarbetet. Resultatet i studien visade att Skol-AMPS är ett validerat och reliabelt instrument som passar att använda inom skolor i hela världen (Munkholm, Berg, Löfgren & Fisher, 2010). I studien av Collins och Crabb (2010) beskrevs vilka byggstenar som är viktiga för att ett framgångsrikt resultat ska uppnås. Även denna studie anser författarna kopplades till syftet då samarbete och samverkan är en central del i arbetet inom skolan. Studien beskriver på ett tydligt sätt hur ett framgångsrikt resultat ska kunna nås genom olika steg i arbetet med eleven. För att elever ska få bra stöd i lärandet och för att skolan ska bli jämlik, behöver det komma in arbetsterapeuter i skolan. Här passar begreppet aktivitetsrättvisa in, eller occupational justice, som tar hänsyn till olika gruppers aktivitetsbehov och rättigheter samt att det möjliggör aktiviteter (Wilcock, 2006). Arbetsterapeuter har mycket kunskap om hur olika funktionsnedsättningar kan påverka skolarbetet samt hur skolmiljön kan göras tillgänglig för alla. Exempel på vad en arbetsterapeut skulle kunna bidra med inom skolan är att få en person som har autism eller ADHD att komma tillbaka till skolan efter att ha varit en hemmasittare som inte deltagit i sina studier. Eller så kan en arbetsterapeut arbeta med träning av olika slag som att åka buss till skolan eller välja kläder för veckans dagar. Arbetsterapeuten kan hjälpa till i de aktiviteterna som kanske väcker ångest för eleven och som skapar svårigheter. Även hjälp med tydlig planering för att hantera stress eller bidra med individanpassade hjälpmedel för att förenkla skolarbetet är sådant som en arbetsterapeut kan arbeta med inom skolan (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). Arbetsterapeuten har som uppgift att bland annat kartlägga behov av anpassningar och stöd för elever och ge förslag på vilka insatser som skulle kunna öka elevers delaktighet i skolan. Det är tydligt genom forskningen att elever med funktionsnedsättning är i behov av mer stöd 21

än andra elever som inte har någon funktionsnedsättning (Eriksson,Welander & Granlund, 2007; Pereira, La Cour, Jonsson & Hemmingsson, 2010; Eriksson, 2005). I en studie undersöktes arbetsterapeutens uppgift i skolor i USA och det som framkom var att deras uppgift är att hjälpa barn att delta i den allmänna undervisningen samt att underlätta för barn med särskilda behov (Bisell & Cermak, 2015). Författarna anser att denna studie beskriver arbetsterapeutens viktiga roll i skolan, att hjälpa elever med autismspektrumtillstånd att vara med delaktiga i skolan. Även att interventionerna som beskrivs har stor betydelse för att dessa elever ska känna att de har samma möjligheter att klara av sin skolgång. Betydelse för arbetsterapi Även om antalet arbetsterapeuter inom skolan är en växande grupp så är antalet fortfarande lågt i Sverige inom detta verksamhetsområde. Den befintliga kunskapen kopplat till samhällets behov är viktig att utveckla då effekten av behandlingen då kan bevisas (Carlblom & Nordstro m, 2012). Arbetsterapeuters kompetens framgår i resultatet vilket arbetsterapeuter kan se till och ha förtroende för i sitt arbete. I resultatet visar det sig att arbetsterapeuten har bred kunskap kring utredning och bedömning samt olika hjälpmedel för att öka uppmärksamhet och utförandet av uppgifter i skolan. Arbetsterapeuten har även stor kunskap om miljön, hur den kan göras tillgänglig, i skolan till exempel. De kan också bidra med hjälpmedel som underlättar skolarbetet så som till exempel minnesstöd eller appar. Arbetsterapeuten har även kunskap om ergonomi som till exempel ljud, ljus och sittställning samt miljön i klassrummet till exempel (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). Får barnen de förutsättningarna de behöver i ett så tidigt skede som möjligt så klarar de enklare av skolgången. Arbetsterapeuten kan med sin kunskap i ett tidigt skede hjälpa dessa barn att få en rättvis skolgång och ett meningsfullt liv. Arbetsterapeuter borde ha en självklar plats inom skolan och arbetsterapeuters arbetsområde bör i framtiden breddas och föras in i skolvärlden, genom denna scoping review ska detta tydliggöras. Förslag på vidare forskning Efter granskad tidigare forskning anser författarna att området arbetsterapeuter inom skolan för barn med autism inte har belysts tillräckligt väl och att det krävs mer forskning. Det är viktigt att detta område studeras för att belysa vilka metoder som kan hjälpa barnen att nå kunskapsmålen i skolan. Enligt Sveriges Arbetsterapeuter (2016) ska arbetsterapeuternas arbete ges stöd av vetenskap, och arbetsterapeuter ska ingå i och bidra till forskningsarbete. Fo r att kunna erbjuda det bästa stödet till elever med autism kra vs det mer forskning av arbetsterapeutiska interventioner och effekten pa autism, i Sverige. Detta bidrar a ven till att klargo ra och sta rka arbetsterapeuters yrkesroll inom detta omra de. 22

Slutsatser Resultatet av examensarbetet visar på att olika arbetsterapeutiska utredningar och interventioner som används i skolmiljön är viktiga, för barn med autismspektrumtillstånd. Arbetet ger en överblick över den senaste forskningen inom valt område samt ger förslag på vidare forskning. Interventionerna som ingick i artiklarna var viktvästar, luftkuddar, anpassning av den sociala eller fysiska miljön, sensoriskt aktivitetsschema, terapibollsstolar, tidshjälpmedel och yogaprogram. Utredningarna som ingick var intervjuer och observationer. Slutsatsen är att det förekommer många interventioner för barn med autismspektrumtillstånd i skolan. Forskningen om arbetsterapeutiska utredningar och interventioner för barn med autism är begränsad och författarna anser att denna forskning bör utvecklas. Det krävs fler studier i Sverige men även utomlands för att stärka evidensen då flera av artiklarna är från USA samt att flera av artiklarna har samma författare. 23

Referenser Almqvist, L. & Granlund, M. (2005). Participation in school environment of children and youth with disabilities: A person-oriented approach. Scandinavian Journals of Pshychology, 46(3), 305-314. Arksey, H., & O'Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework.international. Journal of Social Research Methodology,8(1), 19-32. Hämtad 2019-04-19 från: http://eprints.whiterose.ac.uk/1618/1/scopingstudies.pdf Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bagatell, N., Mirigliani, G., Patterson, C., Reyes, Y., & Test, L. (2010). Effectiveness of therapy ball chairs on classroom participation in children with autism spectrum disorders. American Journal of Occupational Therapy,64, 895 903. Bartonek, F., Borg, A., Hammar, M., Berggren, S., & Bölte, S. (2018). Inkluderingsarbete för barn och ungdomar vid svenska skolor: en kartläggning bland 4778 anställda vid 68 skolor. Stockholm: Karolinska institutet. https://ki.se/sites/default/files/migrate/2018/04/16/inclusio_- _rapport.pdf Bisell, J., & Cermak, S. (2015). Frameworks, Models and Trends in School-Based Occupational Therapy in the United States. The Israeli Journal of Occupation Therapy,24(2-3). Hämtad 2019-01-28 från: https://www.researchgate.net/publication/279538801_frameworks_models_and_trends_in_s chool-based_occupational_therapy_in_the_united_states Carlblom M, & Nordstro m S. (2012). Utva rdering av projektet Arbetsterapi i skolan. Umea : Umea kommun. College of Occupational therapists of Ontario. (2017). What Occupational Therapists (OT s) Do. Hämtad 2019-05-11 från: https://www.coto.org/you-and-your-ot/whatoccupationaltherapists-do Collins, A., & Crabb, C. (2010). Early Childhood intervention and school-based Occupational therapy: Buildning Blocks to success. Journal of Occupational Therapy, Schools, & Early Intervention, 3:2, 168-178. Davis, T.N., Dacus, S., Strickland, E., Copeland, D., Chan, J.M., Blenden, K., Scalzo, R., Osborn, S., Wells, K., & Christian, K. (2013). The effect of a weighted vest on aggressive and self-injurious behavior in a child with autism. Developmental Neurorehabilitation, 16(3), 210-215. 24