Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16
Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare 2.3 EU:s medlemsländer 2.4 Socialtjänstlagen 3. Vid ansökan om bistånd/orosanmälan 4. Illegal bosättning Bilagor: 1. Stöd och Försörjningsenhetens rutiner vid handläggning av ekonomiskt bistånd EU-medborgare 2. Frivilliga organisationer i Alingsås och vad de kan erbjuda utsatta för stöd och hjälp 3. Tillfälliga boenden i Alingsås
1. Inledning Den fria rörligheten är en av EU:s grundpelare som ger människor möjlighet att utvecklas och att förändra sina liv. Det har lett till en ökad rörlighet av arbetstagare, varor och tjänster. Genom den fria rörligheten får vi också ta del av den fattigdom och det utanförskap som förekommer inom den Europeiska unionen. Allt oftare kan vi se personer från de fattigaste medlemsländerna i situationer som tidigare varit ovanliga i Sverige. Ett exempel på detta är de utsatta EU-migranter som kommer hit för att försörja sig genom att tigga. De har de senaste åren ökat i antal i Sverige och i Alingsås har vi sett en ökning det senaste året. De kommer framförallt från EU:s två senaste medlemsländer, Rumänien och Bulgarien. Många av dem är hemlösa under sin vistelse i Sverige och har det extra svårt under vinterhalvåret. Kommunerna har olika strategier i sitt arbete med de utsatta EU-migranterna och det finns ett behov av att skapa tydlighet på nationell nivå när det gäller regelverk, goda exempel och hur man kan arbeta med denna grupp. Det gäller inte minst i de fall där barn till hemlösa EU-migranter är inblandade och befinner sig i Sverige. Regeringen har därför förslag om att tillsätta en nationell samordnare i frågan. Inom GR-regionen arbetar man på att ta fram en regional handlingsplan. I avvaktan på den har vi tagit fram en lokal handlingsplan inom socialförvaltningen till stöd för vårt arbete. Vi har också påbörjat ett samarbete med frivilliga organisationer i kommunen utifrån hur vi kan komplettera varandra i vårt arbete med de utsatta EU-migranterna genom våra olika uppdrag. I handlingsplanen finns därför en bilaga med kontaktuppgifter till olika frivilliga organisationer och vad de kan erbjuda för stöd och hjälp.
2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU-området. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare Så kallade tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES, har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. För vissa grupper av tredjelandsmedborgare, exempelvis EU-medborgares familjemedlemmar och studenter finns speciella regler om inresa och vistelse i EU. Tredjelandsmedborgare som bott i ett EU-land under fem år kan få status som så kallad varaktigt bosatt. En varaktigt bosatt person har större möjligheter att flytta till andra EUländer än en tredjelandsmedborgare utan denna status. 2.3 EU: s medlemsländer EU har idag 28 medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. De s.k. ESS-länderna Norge, Island och Liechtenstein omfattas även genom särskilt avtal av delar av regelverket inom EU. Reglerna om uppehållsrätt omfattar dock inte medborgare från Schweiz, för vilka tidigare regler om uppehållstillstånd fortfarande gäller. 2.4 Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Socialtjänsten ska göra individuella bedömningar när det gäller en biståndssökandes förmåga och möjligheter. EU-migranter är en heterogen grupp som står olika nära arbetsmarknaden och har olika uppehållsrätt. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn. Även om en familj inte själv söker sig till socialtjänsten har socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten ett ansvar att försäkra sig om att det inte finns barn som far illa. Socialtjänsten har ett utredningsansvar för barn och unga som kan riskera att fara illa under sin vistelse i Sverige. Vid en 1
bedömning av om bistånd till akuta insatser behövs måste även särskilt beaktas om det finns barn i familjen. När det gäller EU-migranter med rätt att vistas i Sverige i upp till tre månader kan det handla om bistånd i akuta situationer för att försäkra att de inte far illa. Den hjälp kommunen kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. 3. Vid ansökan om bistånd/orosanmälan I det fall en EU-migrant, som inte är aktuell sedan tidigare, vill ansöka om akut bistånd eller om oro finns för hur en EU-migrant har det kontaktas i första hand socialförvaltningens Mottagningsgrupp för en förhandsbedömning/nödprövning. Det kan även gälla förhandsbedömning/nödprövning/information i uppsökande arbete, till exempel vid illegal bosättning. Mottagningsgruppen möter samtliga kommuninvånare som utifrån behov av råd och stöd kontaktar socialförvaltningen och som inte redan har en pågående kontakt. Mottagningsgruppen har bland annat daglig jour och tar emot anmälningar enligt 14 kapitlet 1,2 Socialtjänstlagen. I jouransvaret ingår att göra förhandsbedömning och skyddsbedömning vid inkomna anmälningar avseende barn och ungdomar som kan fara illa. Vidare att ta emot anmälningar avseende okända vuxna. I Mottagningsgruppen handlägger man även ansökan om akut ekonomiskt bistånd. 4. Illegal bosättning Många av de EU-migranter som försörjer sig genom att tigga i Alingsås har boende i Göteborg och pendlar in till Alingsås på dagarna. Sedan en tid tillbaka bor ett antal i en husvagn på en betald plats på Lövekulle Camping. Vid några tillfällen har EU-migranter slagit sig ner med tält/husvagn på olika platser i kommunen utan att fråga markägaren. Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. Vid kännedom om illegal bosättning kontaktas socialchef och kommundirektör. Kommunen agerar tillsammans och vidtar de åtgärder som behövs för att samordna arbetet. Grundläggande är att fastställa om platsen för förläggningen är att betrakta som offentlig plats där campingförbud råder eller om det är en plats där allemansrätten råder. Oavsett detta kan kommunen/markägaren tidigt eller något senare behöva ta ställning till 2
att avhysa de campande från området, om de inte flyttar självmant. I det första skedet bör de campande informeras om gällande regelverk och ombedjas att lämna platsen. I ett andra steg kan avhysning bli aktuell. Detta sker i samverkan med polis. Socialförvaltningens uppdrag är att medverka vid besök i bosättningen för att informera de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EU-medborgare. Vidare att undersöka om det finns behov av hjälp och stöd och försäkra sig om att det inte finns barn som far illa. 3
Bilagor 1. Stöd och Försörjningsenhetens rutiner vid handläggning av ekonomiskt bistånd, EU-medborgare Allmän orientering För en EU-medborgare gäller särskilda regler som innebär att kravet på uppehållstillstånd enligt utlänningslagen inte gäller för dem under vissa förutsättningar. Bestämmelser om uppehållsrätt, som reglerar EU-medborgares rätt att vistas i landet, finns i utlänningslagen och utlänningsförordningen. Reglerna om uppehållsrätt omfattar även medborgare från EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein. Reglerna om uppehållsrätt omfattar dock inte medborgare från Schweiz, för vilka tidigare regler om uppehållstillstånd fortfarande gäller. Reglerna om uppehållsrätt är endast tillämpliga på sådana EU- medborgare som reser till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i och därigenom utnyttjar den fria rörligheten. Med uppehållsrätt avses en rätt för EUmedborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än 3 månader utan uppehållstillstånd under vissa förutsättningar. EU-medborgaren har uppehållsrätt om han eller hon är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. Vidare har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige. Med familjemedlem avses make/maka eller sambo. Med familjemedlem avses vidare släkting i rakt nedstigande led till EU-medborgare eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är under 21 år eller är beroende av dem för sin försörjning. Slutligen avses även släkting i rakt uppstigande led till EU-medborgare eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av dem för sin försörjning. En registrerad partner jämställs med make. Det skall noteras att familjemedlemmar inte behöver vara EUmedborgare för att ha uppehållsrätt. Om en svensk medborgare gifter sig med en medborgare från annat EU-land eller annat utomnordiskt land, ska denne dock ha sökt och beviljats uppehållstillstånd i Sverige innan inresa i landet. Detta krävs dock inte om medborgaren från annat EU-land själv uppfyller kriterierna för att ha uppehållsrätt exempelvis genom en anställning i Sverige. Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. En EU-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Registrering och ansökan om uppehållskort En EU-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre månader skall enligt utlänningslagen registrera sig hos Migrationsverket. Registreringsskyldigheten gäller dock inte arbetssökande. En EU-medborgares familjemedlem som inte är EU-medborgare skall ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast 3 månader efter ankomsten till Sverige. Ett bevis om registreringen och ett intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort utfärdas omedelbart. Uppehållskortet, som skall upprättas inom sex månader från ansökan, gäller i fem år från dagen för utfärdandet. Ett bevis om registrering eller ett intyg om inlämnad ansökan om 4
uppehållskort kan användas av EU-medborgaren vid en biståndsansökan för att visa att han eller hon har uppehållsrätt som t.ex. arbetstagare. Yrkesverksamma personer En EU-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon är arbetstagare eller egen företagare i Sverige. Detta förutsätter att en arbetstagare kan visa intyg om anställning eller liknande. Om en EU-medborgare som arbetstagare vistas i Sverige har de samma rätt till ekonomiskt bistånd som svenska medborgare. För rätt till bistånd krävs det självklart att övriga krav enligt 4 kap 1 SoL är uppfyllda. Arbetssökande En EU-medborgare har vidare uppehållsrätt om han eller hon är arbetssökande i Sverige med verklig möjlighet att få anställning. Enligt EG-rättlig praxis har den arbetssökande i regel rätt att vistas 6 månader i medlemsstaten för att söka arbete. Vad gäller socialt bistånd till personer som är arbetssökande har dessa enligt EG-rätten ingen rätt till socialt skydd men däremot har de möjlighet att få stöd enligt socialtjänstlagen. Rätten till bistånd för dessa personer har hittills inte prövats av Regeringsrätten och därför är det osäkert hur långt kommunens yttersta ansvar sträcker sig. Vistelsebegreppet och socialtjänstens regler om kommunens yttersta ansvar samt den enskildes rätt till bistånd innebär att en individuell prövning måste göras om bistånd skall utgå och i vilken omfattning. En arbetssökande EU-medborgare har i regel inte rätt till försörjningsstöd. En individuell bedömning måste dock alltid göras i det enskilda fallet, där hänsyn bl.a. skall tas till vistelsetidens längd och avsikten med vistelsen. Se även under Akut nödsituation. För personer med rätt till arbetslöshetsersättning enligt hemlandets regler finns möjlighet att under tre månader ta med sig denna ersättning till det land där man tillfälligt vistas. Kommunen måste från fall till fall bedöma om, och i så fall, i vilken omfattning bistånd skall utges. Icke yrkesverksamma personer Vidare har vissa studerande och personer, t.ex. pensionärer, som har tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring uppehållsrätt. En EU-medborgare, som lagligen vistas i Sverige vid biståndsbedömningen, ska i princip behandlas på samma sätt som en svensk medborgare under samma förutsättningar. Kommunen måste från fall till fall bedöma om, och i så fall, i vilken omfattning bistånd skall utges. Tillfällig vistelse EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, t.ex. som turister eller affärsresande, och som inte har något arbete i Sverige och inte heller har för avsikt att arbeta i Sverige ska vid ekonomiska problem i första hand hänvisas till det egna landets ambassad eller konsulat. I princip föreligger rätt till ekonomiskt bistånd i en nödsituation och kommunen är skyldig att pröva biståndsbehovet i de fall behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det yttersta ansvaret skulle i det enskilda fallet kunna ge den enskilde matpengar samt en biljett hem. Det skall noteras att en EU-medborgare som uppfyller kriterierna för uppehållsrätt enbart kan bli aktuella för avvisning i särskilda situationer. EU-medborgare som inte är arbetstagare, egenföretagare, arbetssökande och deras familjemedlemmar får dock avvisas t.ex. om de under vistelsen i Sverige utgör en belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. Den underrättelseskyldighet till polisen som föreligger enligt 7 kap. 1 utlänningsförordningen omfattar inte EU-medborgare med uppehållsrätt. 5
Akut nödsituation Rätt till bistånd finns alltid i akuta nödsituationer. Vid dessa situationer ska det särskilt beaktas om det finns barn i familjen. Ett avslag på en ansökan om bistånd får inte leda till att ett barn far illa. 6
2. Frivilliga organisationer i Alingsås och vad de kan erbjuda utsatta för stöd och hjälp Frälsningsarmén Frälsningsarmén har Öppet Hus med frukost 09:00 och sopplunch 12:30 tisdagar och torsdagar, öppet för alla. Frukost för 20: - och sopplunch för 30: -, den som inte har pengar äter gratis. De har ofta bröd att dela ut och kan ibland även hjälpa till med matkasse. I samband med öppet hus på torsdagarna går det bra att duscha hos dem. Finns tvål, schampo, rakgrejer, badlakan, rena underkläder, strumpor osv. De har också en stående "öppen" tvättid på torsdagar för den som vill tvätta. De samarbetar med Vinden och kan förmedla filtar, varma kläder m.m. som de skänker till EU-migranterna. De har bra möjligheter att vara ganska "operativa", De har ett besöksteam som varje vecka rör sig ute i stan och kan prata och bjuda in och förmedla hjälp om så behövs. Verksamheten är också beroende av att medel kommer in. Vinden Vinden kan bistå med kläder, filtar och liknande (begagnat) som EU-migranterna kan tänkas behöva. Vinden har kontakt med Frälsningsarmén och jobbar på en samordning med deras kontakter. Stadsmissionen Stadsmissionen bidrar gärna med kunskap och stöd i frågorna kring EU-migranterna. De har tillgång till ett stort utbud av forskning, och på deras hemsida finns också mycket kunskap som kan vara till hjälp. Lions Club Arbetar inte operativt på fältet men kan stötta verksamheter som gör det när speciella behov uppstår. De har bland annat bidragit med medel till Frälsningsarmén till stöd för utsatta EU-migranter. 7
Kontaktuppgifter till Frivillig organisationer Equmeniakyrkan ann-marie.haglund@telia.com annika.b.wikerstal@gmail.com Lions Club sgb.olson@telia.com Pingstkyrkan marcus@pingstkyrkan.com joakim@pingstkyrkan.com åke@pingstkyrkan.com Korskyrkan eva.k.marklund@gmail.com hans.e.marklund@gmail.com Frälsningsarmén rolf.karlsson@fralsningsarmen.se osa.alingsas@fralsningsarmen.se (Susann Åsbogård) Vinden sara@vinden.pmu.se Islamiskt center i Alingsås j.ayeb@yahoo.se Göteborgs kyrkliga stadsmission kjell.larsson@stadsmissionen.org sara.larsson@stadsmissionen.org 8
3. Tillfälliga boenden i Alingsås STF Vandrarhem Alingsås/Plantaget: 0322-64 40 40 STF Vandrarhem Alingsås/Hjälmared: 0322-64 40 40 Tångaheds Vandrarhem Vårgårda: 0322-62 43 11 Lövekulle Camping Alingsås: 0322-123 72 Lygnareds Camping Alingsås: 0322-520 59 Vid platsbrist på ovanstående boenden undersöks möjligheten till tillfälligt boende i kranskommuner. 9
10