Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 31 KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Person- och godstrafiken bedöms öka med ca 2 % år 2003. Därefter uppskattas ökningen alltjämt vara ca 2 % på årsbasis beroende på nationalproduktens tillväxt. Kommunikationen ökar snabbare, trots att tillväxten har blivit långsammare till följd av den ekonomiska nedgången. Kommunikationen bedöms öka med ca 6 % per år under de närmaste åren. Inom förvaltningsområdet accentueras betydelsen av kommunikations- och trafikförbindelser som ett medel att främja näringslivets konkurrenskraft och medborgarnas välfärd samt garantera olika regioner och befolkningsgrupper lika möjligheter. Utgångspunkten för trafikpolitiken är principen om hållbar utveckling. I enlighet med regeringsprogrammet främjas utvecklingen av informationssamhället. Effektivitet i kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna och affärsverksamhet via nätet främjas, likaså säkerhet, smidighet och effektivitet i trafiken. Åtgärderna inverkar positivt på näringslivets konkurrenskraft, tillväxten i ekonomin och sysselsättningen, en regionalt balanserad utveckling och miljöns tillstånd. Finland bevarar sin position som ett av de främsta länderna i världen inom utvecklingen av informationssamhället. Beredningen av politiken gällande informationssamhället är tväradministrativ och förutsätter ett omfattande samarbete och nationell koordinering. Målet för kommunikationsministeriet är att säkerställa att kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna är öppna och kompatibla med internationella system, att främja ett kommersiellt utbud av och efterfrågan på snabba dataöverföringsförbindelser samt att med hjälp av konkurrens trygga en hög kvalitet och förmånliga priser på kommunikationsnätverken och kommunikationstjänsterna. Vid regleringen av utbudet av tjänster som hänför sig till informationssamhället och vid dess genomförande är syftet att få till stånd lösningar som inte omotiverat gynnar eller är till förfång för utbudet av eller efterfrågan på en enda konkurrerande teknologi. Datasäkerheten för användarna av kommunikationen och datasystemen främjas genom att det skapas en tidsenlig datasäkerhetsförvaltning i landet. Det säkerställs att posttjänster som är av god kvalitet, regionalt jämlika och förmånliga för användarna finns att tillgå. Då affärsverksamhet på nätet främjas, beaktas att effektiva posttjänster spelar en central roll med tanke på elektronisk handel. Lagen om posttjänster sätts i kraft och liberaliseringen av branschen fortgår. Speciellt sörjer man för att de samhällsomfattande posttjänsterna finns att tillgå överallt i landet. För att säkerställa den finländska produktionens konkurrenskraft skall de nödvändiga transporterna skötas med så litet trafik och så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Detta genomförs genom att logistiska system utvecklas, bl.a. genom att datatekniken utnyttjas mer och genom att utveckling av en region- och samhällsstruktur som skapar litet trafik främjas. Också den övriga telematiken inom trafiken utvecklas och samarbetet mellan olika transportformer ökas. Målet är att skapa sådana verksamhetsbetingelser att företagen på ett hållbart sätt kan utveckla sin verksamhet i enlighet med den nya ekonomins föränderliga krav. Logistikkostnaderna sänks så att de närmar sig nivån i konkurrentländerna. Syftet är alltjämt att förbättra smidigheten och säkerheten i trafiken till och från Ryssland i samråd med de ryska myndigheterna. Avsikten är att trygga konkurrenskraften hos transporter som går via Finland genom att på bilateral och internationell nivå finna lösningar på problem som stör transporterna. Åtgärder som säkerställer konkurrenskraften hos den inhemska transportbranschen fortgår. Syftet är att trygga konkurrenskraften hos den finländska handelsflottan och att bevara det finländska tonnagets andel av Finlands internationella sjötransporter med beaktande av bl.a. de riktlinjer om statligt stöd till sjötransport som EG har fastställt. Servicen inom kollektivtrafiken tryggas. Kollektivtrafiken görs mer lockande och lämplig för olika användargrupper genom att den offentliga trafiken utvecklas vad kvaliteten beträffar och så att inga hinder finns för att använda den, genom att resecentraler, informationen, transportkombinationer och nya serviceformer med högre standard utvecklas samt genom att nivån på biljettpriserna påverkas. En gradvis och kontrollerad öppning av järnvägstrafiken för konkurrens bereds på det sätt EG-lagstiftningen förutsätter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

Säkerhetsarrangemangen inom flygtrafiken och sjöfarten utvecklas genom internationellt samarbete i syfte att förhindra olagliga gärningar. Trafiknätet upprätthålls och utvecklas i hela landet på så sätt att den dagliga framkomligheten tryggas. Vägnätets försämring stoppas, återställandet av bannätets skick fortsätter och havsfarlederna hålls i skick. Värdet på trafiknätet, ca 19 miljarder euro, upprätthålls så att kostnaderna för samhället och användarna är så låga som möjligt. Genom en utveckling av nätet främjas trygga och smidiga förbindelser samt funktionssäkerheten för transporterna inom näringslivet. Utvecklingsåtgärderna beaktar de behov av ändringar som samhällsutvecklingen medför. Statsrådets principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken tillämpas. Säkerhetsmålet för vägtrafiken är att minska antalet dödsfall i trafiken från nuvarande ca 400 personer till färre än 250 före 2010. I järnvägstrafiken är målet att under de närmaste åren höja säkerheten så att den är i nivå med säkerheten i de främsta europeiska länderna. Inom banhållningen förutsätter detta bl.a. att anläggningarna för tågkontroll byggs ut enligt det gällande programmet och att antalet plankorsningar minskas. Säkerheten inom sjöfarten förbättras bl.a. genom internationellt samarbete och genom en utveckling av systemen för styrning och övervakning av trafiken på det sätt som föreslås i programmet för skydd av Östersjön. Ett brådskande mål är att den 1 juli 2004 ta i bruk ett styrningssystem för sjötrafiken i Finska viken. Inom flygtrafiken är målet att det inte skall ske några olyckor över huvud taget inom yrkestrafiken. Genom åtgärder enligt miljöprogrammet för trafiken skapas förutsättningar för en ekologiskt hållbar trafik som förbrukar naturresurser så litet som möjligt. Koldioxidutsläppen från trafiken minskas enligt den nationella klimatstrategin. Målet är att koldioxidutsläppen 2010 är högst på samma nivå som 1990. För att målet skall nås förstärks samarbetet mellan olika förvaltningsområden ytterligare. Beaktandet av miljö- och hälsoeffekter görs till en alltmer omistlig del av planeringen och genomförandet av trafiksystemet och enskilda projekt. Förvaltningen samt förvaltningsområdets organisationsstrukturer och uppgifter utvecklas på det sätt som de föränderliga förhållandena och förändringarna i tyngdpunkterna för uppgifterna förutsätter. Detta kräver också förändringar och förbättringar när det gäller kunnandet. Kundtillfredsställelsen och tillfredsställelsen hos personalen i förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar följs upp. I den internationella verksamheten strävar man efter att säkerställa de nationella intressena inom trafik och kommunikation och att främja exporten av finländska produkter och tjänster i synnerhet inom kommunikationssektorn. Samarbetsländer på kommunikationens område är, utöver EU-länderna och Ryssland, Kina, Japan och Nordamerika. Inom forskningen och utvecklingen betonas i enlighet med förvaltningsområdets forsknings- och utvecklingsstrategi långsiktiga program, förbättrad kvalitet på forskningen samt säkerställande av att resultaten tillämpas. Kommunikationsministeriet ansvarar genom sina bolag och affärsverk för att konkurrenskraftiga trafik- och kommunikationstjänster produceras för näringslivet, samhället och medborgarna samt för att bolagen och affärsverken är lönsamma. I egenskap av reglerare behandlar staten alla företag lika. Av bolagen och affärsverken förutsätts en sådan lönsamhet att de kan investera i en strategisk tillväxt, bevara sina finansiella strukturer på en sund bas och nå resultat- och vinstutdelningsmålen. Målet är en långsiktig och jämnt tilltagande dividendutveckling. Av affärsverk med långvarigt inflytande på samhällets infrastruktur förutsätts ett resultat på minst 3 % av hela det egna kapitalet. När intäktsföringen och dividenden fastställs, beaktas statsrådets principbeslut om statens ägarpolitik. Utgångspunkten för affärsverkens intäktsföring av vinst är en andel på minst 35 % av vinsten. När det gäller målen för ägarpolitiken iakttas kraven på god förvaltningssed. Förvaltningsområdet deltar i forsknings-, utvecklings- och trafikprojekt som medfinansieras av EU. Det beräknas att Trans European Network, dvs. TEN-projekten, beviljas ca 18,5 miljoner euro av EU:s medel. Den regionala utvecklingsfondens målprogram och gemenskapsinitiativprojekten uppskattas få 5,7 miljoner euro i EU-medel från moment 26.98.61. Till den motsvarande nationella medfinansieringen har totalt 7,25 miljoner euro anvisats under moment 31.24.21, 30.21 och 40.21. Inom förvaltningsområdet beviljas anslag på 1 637,6 miljoner euro. För väghållning beviljas anslag på sammanlagt 758,0 miljoner euro. Som nytt projekt inleds byggandet av vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

För Sjöfartsverkets utgifter beviljas ett nettoanslag om sammanlagt 22,7 miljoner euro. Som nytt projekt inleds fördjupandet av farleden till Nådendal. För stödjande av sjöfartsnäringen beviljas 69,1 miljoner euro. För banhållningen beviljas ett nettoanslag om sammanlagt 376,9 miljoner euro. För köp och understödjande av tjänster inom kollektivtrafiken beviljas sammanlagt 81,8 miljoner euro. För understödjande av tidningspressen beviljas alltjämt 12,6 miljoner euro. För byggandet av trafikförbindelser till Nordsjö hamn beviljas en fullmakt på 207,4 miljoner euro och ett anslag på sammanlagt 9 miljoner euro. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001 2003 År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 Ändring 2002 2003 År 2003 budgetprop. 1000 1000 % 01. Kommunikationsministeriet 20 536 21 929 22 107 178 1 20. Fordonsförvaltningscentralen 9 777 9 777 0 24. Vägförvaltningen 686 703 737 844 757 990 20 146 3 25. Statsbidrag för väghållningen 8 409 10 100 11 100 1 000 10 30. Sjöfartsverket 34 667 26 390 22 683-3 707-14 32. Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 40 917 56 713 69 058 12 345 22 40. Banförvaltningscentralen 306 029 330 577 376 870 46 293 14 52. Ersättningar och statsbidrag till lufttrafiken 5 584 5 575 5 575 60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik 81 036 80 721 81 841 1 120 1 70. Kommunikationsverket 776 776 0 72. Ersättningar och understöd för kommunikation 12 614 12 614 12 614 80. Meteorologiska institutet 26 007 26 510 26 781 271 1 81. Havsforskningsinstitutet 7 171 7 350 7 162-188 - 3 99. Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde 533 265 1 287 233 287 232 000 18 026 Sammanlagt 1 762 939 1 317 610 1 637 621 320 011 24 Det totala antalet anställda 4 323 4 220 1) 4 160 01. Kommunikationsministeriet 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 13 698 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 279 000 euro, varav 182 000 euro föranleds av övergången till det nya lönesystem som togs i bruk 2002 och 97 000 euro av hyrandet av nya lokaler 2003. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 35 000 euro i överföring till moment 28.52.21 på grund av överföringen av ansvaret för telekommunikationsstatistiken. 2003 budget 13 698 000 2002 budget 13 397 000 2002 tilläggsb. 198 000 2001 bokslut 12 850 230 22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 8 409 000 euro. Anslaget får användas för forsknings- och utvecklingsutgifter samt arvoden. Anslaget får också användas för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som 1) Vid ingången av 2001 uppdelades vägförvaltningen i Vägverket, som fungerar som affärsverk, och vägförvaltningen som fungerar som statligt ämbetsverk. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

EU godkänner och som inte finansieras genom strukturfonderna och till anbud i anknytning till dem. F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingsverksamheten inriktas på trafikefterfrågan, infrastruktur, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet, minskande av miljöskador, fordonsteknik, transport av farliga ämnen, kommunikation och datanät, telematik i trafiken, närområdessamarbete, ägarstrategin samt utvecklande av förvaltningen. Av anslaget utgör 1 059 000 euro utgifter med anledning av statsrådets principbeslut av den 26 maj 2000 om användningen av inkomster som åren 2000 2003 inflyter av försäljning av statens egendom. De reserverade medlen är avsedda för utveckling av det s.k. Digiroad-datasystemet. 2003 budget 8 409 000 2002 budget 8 532 000 2001 bokslut 7 686 188 20. Fordonsförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Fordonsförvaltningscentralens viktigaste uppgifter är registreringen av fordon, den årliga fordonsbeskattningen, tillsynen över fordonsbesiktningen, ordnandet av förarexamina, registreringen av körkort samt informationstjänsten i vägtrafiken. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till fordonslag och författningar som har samband med den. I avgiften för besiktningsverksamheten inkluderas kostnaderna för s.k. tekniska vägkontroller. Inkomsterna ökar med 0,8 miljoner euro. Inga betydande förändringar väntas i fråga om volymen på Fordonsförvaltningscentralens verksamhet. Volymen på de viktigaste funktionerna, såsom registreringsprestationer, förarexamina och körkort, väntas kvarstå på 2002 års nivå. Basen för Fordonsförvaltningscentralens verksamhet utgörs av datasystemet för vägtrafiken, som består av register över vägtrafiken. Projektet för totalrevidering av tjänsterna, vilket inleddes 2000, fortsätter. Arbetet skall vara slutfört före utgången av 2004. Kostnadsförslaget för projektet är 25,5 miljoner euro. De årliga investeringsutgifterna för projektet finansieras med överskottet från verksamheten. År 2003 är överskottet sammanlagt 6,8 miljoner euro medan investeringsutgifterna är 6,6 miljoner euro. När projektet för totalrevidering av tjänsterna är slutfört, beaktas vid prissättningen den tidigare finansieringen av denna investering. Behovet av anslag för fordonsbeskattningen ökar från ca 7 miljoner euro till ca 9 miljoner euro på grund av att fordonsbeskattningen revideras. Anslaget för beskattningsuppgiften överförs från skatteförvaltningen till Fordonsförvaltningscentralen. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Fordonsförvaltningscentralen 2003: Effektmål De tekniska felens andel som riskfaktor eller nyckelhändelse vid trafikolyckor som leder till döden är mindre än 25 %. Besiktningsställenas avslagsprocenter avviker inte utan grundad anledning mera än -3 eller +7 procentenheter från den genomsnittliga avslagsprocenten i hela landet. Avslagsprocenten enligt målsättningen uppnås vid 75 % av besiktningsställena. Index för nya förares framgång i trafiken är minst 101. Ändrade uppgifter antecknas i fordonsregistret inom mindre än fem dagar. Styckkostnaden vid registrering är högst 9,40 euro. Den årliga uppbörden av fordonsskatter kan genomföras enligt skatteförvaltningens krav. Kostnaderna per avsänd debetsedel är högst 1,50 euro inom beskattningssystemet. Resultatet inom informationstjänsten uppgår till 1,75 miljoner euro. Mål i fråga om tillvägagångssätten Den elektroniska användningen av registeruppgifter har en relativ andel på minst 20 %. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

Alla centrala processer inom Fordonsförvaltningscentralen har minst en produkt inom tillstånds- och utlåtandeprocessen som kan skötas på elektronisk väg. I projektet för totalrevidering av tjänsterna håller man sig inom ramen för de uppskattade kostnaderna, och de innehållsliga målen i tidtabellerna uppnås. Mål i fråga om kunderna Kundtillfredsställelsen i fråga om Fordonsförvaltningscentralens service är i genomsnitt minst 3,6 på skalan 1 5. Behandlingstiden för ansökningsärenden är i genomsnitt högst åtta dagar. Mål i fråga om personalen Personalens trivsel i arbetet uppgår till minst 61. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (euro): 2001 2002 2003 utfall prognos uppskattning INTÄKTER Offentligrättsliga prestationer 35 181 000 36 949 000 41 655 000 Registrerings- och beskattningsbranschen 2) 22 816 000 26 006 000 25 582 000 Fordonsteknikbranschen - - 4 406 000 Förarbranschen 12 365 000 10 943 000 11 667 000 Företagsekonomiska prestationer 5 239 000 5 092 000 5 450 000 Intäkter sammanlagt 40 420 000 42 041 000 47 105 000 KOSTNADER Offentligrättsliga prestationer 28 804 000 31 481 000 36 843 000 Registrerings- och beskattningsbranschen 18 080 000 22 068 000 22 982 000 Fordonsteknikbranschen - - 3 707 000 Förarbranschen 10 724 000 9 413 000 10 154 000 Företagsekonomiska prestationer 3 136 000 2 832 000 3 419 000 Kostnader sammanlagt 31 940 000 34 313 000 40 262 000 ÖVERSKOTT (+)/UNDERSKOTT (-) Offentligrättsliga prestationer 6 377 000 5 468 000 4 812 000 Registrerings- och beskattningsbranschen 4 736 000 3 938 000 2 600 000 Fordonsteknikbranschen - - 699 000 Förarbranschen 1 641 000 1 530 000 1 513 000 Företagsekonomiska prestationer 2 103 000 2 260 000 2 031 000 Överskott/underskott sammanlagt 8 480 000 7 728 000 6 843 000 KOSTNADSMOTSVARIGHET, % Offentligrättsliga prestationer 122 117 113 Registrerings- och beskattningsbranschen 126 118 111 Fordonsteknikbranschen - - 119 Förarbranschen 115 116 115 2) Jämförelseuppgifterna för 2001 2002 är siffrorna för fordonsbranschen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Företagsekonomiska prestationer 167 180 159 Kostnadsmotsvarighet i % sammanlagt 127 123 117 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten 2001 2002 2003 utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 40 420 42 041 47 105 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 27 968 28 553 32 795 Driftsåterstod (t ) 12 452 13 488 14 310 % av intäkterna 31 32 30 Andel av gemensamma kostnader (t ) 3 972 5 760 7 467 Överskott (+)/Underskott (-) (t ) 8 480 7 728 6 843 % av intäkterna 21 18 15 Intäkter i % av de sammanlagda kostnaderna 127 123 117 Investeringar (t ) 7 068 7 003 6 560 % av intäkterna 17 17 14 Prisförändring, % 4 6 17 Volymförändring, % 2 0 0 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 777 000 euro. F ö r k l a r i n g : Bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna under momentet har tidigare budgeterats under moment 12.31.(20). Inkomsterna grundar sig på kommunikationsministeriets förordning om Fordonsförvaltningscentralens avgifter (1260/2001), som har utfärdats med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats överföringen från moment 28.18.21 av anslaget på 6 936 000 euro för Fordonsförvaltningscentralens beskattningsuppgifter. Dessutom har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 2 015 000 euro på grund av reformen av fordonsbeskattningen. Inkomsterna innefattar en uppskattning av en avkastning om 826 000 euro för undantagslov vad gäller massa och mått för fordon som registrerats i något land som inte hör till EES-länderna. I utgifterna ingår en uppskattning om investeringar på 353 000 euro som förorsakas av förnyandet av utrustningen för uppföljning av förarnas körtider och vilopauser i fråga om tunga fordon. Av verksamheten beräknas inflyta inkomster först 2004. I utgifterna ingår dessutom utgifter på 6,2 miljoner euro orsakade av investeringen i projektet för totalrevidering av tjänsterna. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 56 892 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 46 822 000 Övriga omkostnader 10 070 000 Bruttoinkomster 47 115 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 47 105 000 offentligrättsliga prestationer 41 655 000 övriga prestationer 5 450 000 Övriga inkomster 10 000 Nettoutgifter 9 777 000 2003 budget 9 777 000 24. Vägförvaltningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

F ö r k l a r i n g : Vägförvaltningen ansvarar för Finlands allmänna vägar. I samarbete med olika parter inom trafikbranschen tillhandahåller Vägförvaltningen sina kunder smidiga, trygga och miljövänliga vägförbindelser för deras rörelse- och transportbehov. Vägförvaltningens organisation består av centralförvaltningen och nio vägdistrikt. Väghållningen består av drift, underhåll, väginvesteringar och planering samt trafikledning. Vägförvaltningen upphandlar produkter för väghållningen av serviceproducenter på marknaden på ett sådant sätt att marknaden planenligt kan öppnas mer för konkurrens. År 2004 råder helt och hållet fri konkurrens. Vägförvaltningen ansvarar för ett allmänt vägnät på 78 000 km och med ett värde av ca 15 miljarder euro. Körkostnaderna när det gäller vägtrafiken på detta vägnät är ca 10 miljarder euro om året. Enligt regeringsprogrammet skall trafiknätets skick och kapitalvärde bibehållas. Vägnätet har likväl försämrats, i synnerhet det vägnät som har en lägre klassificering. Trafiken beräknas öka med 2 3 % om året 2002 2003. Fram till 2020 förutspås personbilstrafiken öka med 25 % och lastbilstrafiken med 30 %, vilket ytterligare ökar slitaget på vägarnas konstruktioner och beläggningar samt behovet av investeringar. Genom att utveckla verksamheten och öka konkurrensen har man kunnat, och kan delvis fortfarande, svara på denna utmaning. Ca 50 000 km av de allmänna vägarna har beläggning. De vägar som har beläggning delas in i olika klasser utifrån spårbildning, jämnhet, skador och bärighet. De vägar som har beläggning och som är i dåligt skick och behöver förbättras omfattar ca 6 500 km (13 %). Från 1995 till 2001 har sträckan av vägar med beläggning som är i dåligt skick ökat med närmare 700 km. Dessutom har nästan 2 200 km väg som tidigare var i gott skick försämrats så mycket att de nu klassas som tillfredsställande. Under de senaste åren har ca 2 500 km vägbeläggning kunnat förnyas varje år (under 5 % av beläggningarna), medan en ekonomiskt hållbar väghållning skulle förutsätta att beläggningen förnyas med 10 12 års mellanrum, dvs. 4 000 4 500 km (8 9 %) varje år. Dessutom har man varit tvungen att varje år återgå till grusbeläggning på ca 100 km vägar med beläggning som är i dåligt slick. Vägnätet har ca 28 000 km grusvägar, av vilka nästan 10 000 km är utsatta för tjällossning varje år. Tjälskador som är till förfång för trafiken förekommer på ca 1 000 km av grusvägarna. Användningen av vägnätet måste varje år i tjällossningstider begränsas på en sträcka av 3 000 4 000 km, vilket utgör ca 14 % av det vägnät som har grusbeläggning. Vägnätet omfattar 13 900 broar, och av dem uppnår under åren 2002 2020 ca 7 000 en sådan ålder att de fordrar reparation. Viktbegränsning finns på 210 broar i dåligt skick. Under de senaste åren har 170 180 broar per år kunnat repareras (1,3 %), medan behovet är närapå det dubbla. Inom basväghållningen prioriteras vägnätets dagliga framkomlighet, omsorgen om vägnätets skick och förbättringen av trafiksäkerheten. De nämnda, pågående projekten för utvecklande av vägnätet genomförs på det livligaste huvudvägnätet och i stadsregioner. För drift som garanterar den dagliga framkomligheten på vägnätet reserveras den finansiering som den nuvarande servicenivån förutsätter. Av anslaget för basväghållning kommer uppskattningsvis ca 205 miljoner euro, dvs. 34 %, att användas till driften 2003. Servicenivån på huvudvägnätet förblir oförändrad. På det lägre vägnätet är det inte möjligt att förbättra servicenivån, trots den rikliga kundresponsen. Användningen av vägnätet och ett ekonomiskt underhåll av det tryggas genom tillräckliga underhållsåtgärder och reinvesteringar, så att försämringen av vägnätets skick stannar upp. Den andel som skall användas för underhålls- och reinvesteringar avsedda att få försämringen av vägnätet att avstanna har ökats 2002, då ett tilläggsanslag på ca 50 miljoner euro så gott som helt och hållet har använts till underhålls- och reinvesteringar. År 2003 kommer uppskattningsvis 196 miljoner euro, dvs. 32 % av anslaget för basväghållningen, att användas till underhålls- och reinvesteringar. En långsam förbättring av vägnätets skick skulle kräva ett årligt tillägg på ca 40 miljoner euro eller en kraftigare kanalisering av anslagen till underhålls- och reinvesteringar. Pengarna skall i första hand användas till drift samt underhålls- och reinvesteringar. Med den andel som återstår går det att göra utbyggnads- och nyinvesteringar som med hjälp av rätt små, regionala projekt förbättrar den servicenivå på vägnätet som förändringarna i samhället förutsätter samt förbättrar trafiksäkerheten och håller vägnätets service på en sådan skälig nivå som den ökade trafiken förutsätter. År 2003 kommer uppskattningsvis 90 miljoner euro att användas till projekten. Av denna summa är kommunernas andel ca 15 miljoner euro. En del av pengarna är bundna i tidigare Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

startade projekt och i gemensamma program. Ca 30 miljoner euro bedöms återstå för användning inom nya regionala projekt. Den gynnsamma utveckling som under hela 1990-talet har fortgått när det gäller trafiksäkerheten har stannat av, trots prioriteringen av säkerhetsåtgärder. I framtiden är strävan att förbättra säkerheten inte bara genom tämligen små insatser som förbättrar trafikmiljön utan också genom strängare fartbegränsningar och ytterligare utökad automatisk hastighetsövervakning. Många viktiga rutter längs huvudvägarna skulle kräva en modernisering, både för att trafiken skall löpa och i synnerhet för att trafiksäkerheten skall bli bättre. Många viktiga regionala projekt som näringslivet önskar förblir ogenomförda. För att säkerheten inom vägtrafiken skall kunna förbättras enligt statsrådets principbeslut och de mest brådskande projekt som förändringarna inom näringslivet kräver och som anses viktiga på det regionala planet skall kunna genomföras, är behovet av tillägg för utbyggnads- och nyinvesteringar ca 50 miljoner euro om året eller en kraftigare kanalisering av anslagen till dessa projekt. En ny utvecklingsinvestering som inleds 2003 är vägförbindelserna till gränsstationen i Nuijamaa. Dessutom samordnar Vägförvaltningen projektet med byggandet av trafikförbindelser till Nordsjö hamn, för vilket anslaget under moment 31.99.78 anvisas för Vägförvaltningens bruk. Utvecklingsinvesteringar som har inletts under tidigare år har budgeterats under moment 31.24.77 och 31.24.79. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Vägförvaltningen 2003 i fråga om effekterna av verksamheten, samarbete och växelverkan samt lönsamheten och effektiviteten i verksamheten: Effekter Servicen inom drift och underhåll kvarstår på nuvarande nivå. Vägnätet hålls i nuvarande skick. De vägar som har beläggning och som är i dåligt skick omfattar en sträcka på under 6 500 km (ca 13 %). De olägenheter som tjälskadorna på grusvägar medför för trafiken minskas med 8 %. Vägförvaltningen minskar riskerna för att de som använder vägarna skall råka ut för allvarliga trafikolyckor genom att den vidtar åtgärderna för 2003 i statsrådets principbeslut för att höja säkerheten i vägtrafiken. Genom väghållningsåtgärder minskar det kalkylerade antalet olyckor som leder till personskador med 40. Tillsammans med andra aktörer deltar Vägförvaltningen i utvecklandet av det regionala trafiksäkerhetsarbetet. I samarbete med andra aktörer får Vägförvaltningen kollektivtrafiken och den lätta trafiken att fungera bättre. De viktigaste grundvattenområdena skyddas enligt uppgjorda planer, och miljökonsekvenserna för grundvattnets del minskas genom att man drar ner på användningen av salt. År 2003 realiseras 2 3 objekt för skyddet av grundvattnet. Användningen av salt är under 85 000 ton. Kundcentrering Kundtillfredsställelsen, som mäts genom undersökningar bland dem som använder vägarna, ligger på minst god nivå. Tillfredsställelsen med nivån på driften sjunker inte. Skötseln av vägförvaltningens kundrelationer har systematiserats enligt den kundstrategi som blir klar 2002. Lönsamhet och effektivitet inom verksamheten Utgifterna per enhet inom basväghållningen är enligt nuvarande nivå i fråga om service och skick 6 560 euro per kilometer väg, exklusive utbyggnads- och nyinvesteringar samt planering. Utgifterna per enhet kan öka bara om nivån i fråga om service eller skick förbättras. Vägförvaltningens omkostnader ökar inte reellt. Funktionerna inom Vägförvaltningens processer har etablerats, och deras kapacitet kan mätas. Genom att väghållningen konkurrensutsätts och med hjälp av Vägförvaltningens nya tillvägagångssätt uppnås före utgången av 2004 den årsbesparing på 50 miljoner euro som Vägverksreformen förutsätter. Väghållningens utgifter och inkomster (milj. euro): 2002 2001 ordinarie 2003 bokslut statsbudget budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

Basväghållningen (21) 552,4 606,1 603,7 Inkomster 21,3 14,3 15,0 av den avgiftsbelagda verksamheten 1,7 0,8 0,8 övriga inkomster 3) 19,6 13,5 14,2 Utgifter 573,7 620,4 618,7 Förvaltning 78,4 78,2 79,2 Drift 206,2 205,2 205,0 Underhåll och reinvesteringar 136,0 187,9 196,3 Utbyggnads- och nyinvesteringar 97,9 89,0 89,9 Planering 25,5 27,0 25,0 Trafikledning 6,0 5,9 6,0 Serviceprojekt 4) 19,7 21,9 12,6 Dimensionering 2,3 4,5 3,9 Utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 1,7 0,8 0,8 Utvecklingsinvesteringar (77, 78, 79, 87) 134,3 131,7 154,3 Utvecklande av vägnätet (77) 87,5 59,9 30,4 Vissa vägprojekt (78) - 10,0 23,0 Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (79) 26,9 38,3 77,4 Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (87) 19,9 23,5 23,5 NETTOUTGIFTER KAPITEL 31.24 686,7 737,8 758,0 21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 603 654 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av basväghållningen på allmänna vägar och iståndsättningen av enskilda vägar som görs till allmänna vägar, anskaffningen av områden för tagande av marksubstanser samt till betalning av utgifter för Vägförvaltningens fastighetsförvaltning. Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för dimensionering av Vägverkets personal. Anslaget får också användas till finansiering av projekt inom det s.k. närområdessamarbetet. Anslaget får vidare användas till sänkning av sådana hyror för personalbostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen av projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i pilotprojekt och i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har 6 100 000 euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. 3) Innehåller också betalningsandelar av utomstående 4) Sysselsättande av Vägverkets personal i uppgifter som stöder väghållningen Dessutom får anslaget användas för utgifter för EU:s TENprojekt. F ö r k l a r i n g : En del av anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats sammanlagt 2 089 000 euro med anledning av personalöverföringar som följer: 28 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 25.10.23, 86 000 euro i överföring av två årsverken till moment 26.05.21, 58 000 euro i överföring av två årsverken till moment 26.06.21, 43 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 26.75.21, 1 165 000 euro i överföring av 33 årsverken till moment 28.40,21, 36 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 29.10.21, 55 000 euro i överföring av två årsverken till moment 29.40.21, 322 000 euro i överföring av tio årsverken till moment 32.10.22, 48 000 euro i överföring av ett årsverke till moment 32.40.24 och 248 000 euro i överföring av sju årsverken till moment 35.40.21. Högst 500 000 euro används för projekt inom närområdessamarbetet, och 3 868 000 euro reserveras för utgifter som föranleds av dimensioneringen av Vägverkets personal. Åren 2003-2004 används sammanlagt högst 5 096 000 euro för personaldimensioneringen. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

2003 budget 603 654 000 2002 budget 606 085 000 2002 tilläggsb. -1 986 000 2001 bokslut 552 370 571 77. Utvecklande av vägnätet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 30 424 000 euro. Specificering av projekt: Anslaget får användas till betalning av utgifter för slutförandet av sådana utbyggnads- och nyinvesteringar i vägnätet som inletts under tidigare år med anslag under momentet. Vägförvaltningen får ingå förbindelser gällande dessa projekt så att de åsamkar staten utgifter om högst 5,9 miljoner euro efter 2003. F ö r k l a r i n g : Färdig Kostnadsförslag Använt Kostnader för tidigare v. 2003 trafik milj. milj. milj. HALVFÄRDIGA VÄGPROJEKT 1. NYINVESTERINGAR Rv 1 Pemar Muurla (E 18) 2003 171,2 139,4 25,9 Rv 21 Kemi Torneå 2001 71,9 70,6 1,3 2. UTBYGGNADSINVESTERINGAR Avlägsnande av plankorsningar på stambanorna 2003 22,2 19,0 3,2 Halvfärdiga projekt sammanlagt 265,3 229,0 30,4 2003 budget 30 424 000 2002 budget 59 866 000 2002 tilläggsb. 1 620 000 2001 bokslut 87 533 911 78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag) Under momentet beviljas 23 000 000 euro. Specificering av projekt: Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som under tidigare år har beviljats för vägen Lojo Lojoåsen. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år, till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret. Anslaget får också användas till utgifterna för byggandet av vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Vägförvaltningen berättigas att ingå avtal om vägarrangemangen vid gränsövergångsstället i Nuijamaa till ett totalkostnadsbelopp av högst 14,5 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Momentets rubrik har ändrats. Fullmakt att ingå avtal Använt anslag Anslag år 2003 Senare finansieringsbehov Färdig milj. milj. milj. milj. HALVFÄRDIGA VÄGPROJEKT E 18 Lojo Lojoåsen 2005 58,9 10,0 20,0 28,9 NYA VÄGPROJEKT Rv 13 Vägförbindelse till gränsstationen i Nuijamaa 2005 14,5-3,0 11,5 Vägprojekt sammanlagt 73,4 10,0 23,0 40,4 Projekten beräknas åsamka staten utgifter om ca 27,8 miljoner euro år 2004 och ca 12,6 miljoner euro år 2005. Som motivering för de nya projekten anförs följande: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

Vägförbindelser till gränsstationen i Nuijamaa. Trafiken över gränsen i Nuijamaa, vid Saima kanal, har vuxit till avsevärd omfattning. År 2001 körde i genomsnitt 2 300 bilar över gränsen varje dygn, och denna siffra förutspås bli fördubblad på 10 15 år. Fordonsköerna sträcker sig ofta över flera kilometer, och väntetiderna är rätt långa. Det är inte praktiskt möjligt att utvidga det nuvarande gränsövergångsstället på det trånga utrymmet mellan kanalen och Nuijamaa centrum. Tvärtom måste problemen med genomfartstrafiken och det buller och de avgaser köerna medför lindras i tätorten. Den nya dragningen av riksväg 13 har planerats väster om Nuijamaa centrum. Den sträcka som skall byggas på den finska sidan är ca 0,7 km lång. På den finska sidan byggs dessutom en ny gränsstation, vars körfälts-, trafiklednings- och parkeringsarrangemang ingår i den helhet som vägprojektet utgör. Den sträcka som skall byggas på den ryska sidan är ca 2,8 km lång, och den finansieras av Ryssland. Det förhållande mellan nytta och kostnader som har räknats ut på basis av att vägförbindelsen blir kortare och snabbare är 1,5. Projektet medverkar också i avsevärd grad till att försnabba gränsformaliteterna, men nyttan har inte Specificering av projekt: värderats i pengar. Servicetrafiken till det arrenderade området av Saima kanal blir snabbare. Miljöolägenheterna i Nuijamaa centrum försvinner. 2003 budget 23 000 000 2002 budget 10 000 000 79. Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 77 366 000 euro. Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av fullmakter att ingå avtal som beviljats under tidigare år. Vägförvaltningen bemyndigas att ingå avtal enligt de fullmakter som beviljats tidigare år till den del dessa fullmakter inte har använts under bevillningsåret. F ö r k l a r i n g : Av nedanstående tabell framgår de projekt för vilka fullmakt att ingå avtal har beviljats i budgetar för tidigare år. Det är fråga om halvfärdiga projekt, och en del av dem förutsätter tilläggsanslag under kommande år. Avsikten är att det resterande finansieringsbeloppet, dvs. 207 500 000 euro, skall finansieras som följer: 40 400 000 euro 2004 och 167 100 000 euro senare. Färdig för trafik Fullmakt att ingå avtal milj. Budgeterat anslag tidigare milj. Anslag år 2003 milj. Senare finansieringsbehov milj. HALVFÄRDIGA VÄG- PROJEKT Efterfinansieringsprojekt: Rv 4 Träskända Lahtis 5) 1999 252,3 51,6 16,8 183,9 Totalfinansieringsprojekt: E 18 Ring III Flygplatsen Dickursby 2004 60,5 25,2 18,5 16,8 Rv 6 Forsby Kouvola 2004 48,8 16,8 25,2 6,8 Rv 4 Limingo Uleåborg 2003 30,8 30,8 - - Rv 9 Orivesi Muurame 2003 43,7 26,9 16,8 - Sammanlagt 436,1 151,3 77,3 207,5 2003 budget 77 366 000 2002 budget 38 347 000 2001 bokslut 26 910 068 87. Anskaffningar av jordområden samt ersättningar enligt lagen om allmänna vägar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 23 546 000 euro. Anslaget får användas till betalning av jordområden och ersättningar enligt lagen (243/1954) och förordningen (487/1957) om allmänna vägar samt till betalning av fastighetsförrättningsavgifter enligt lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995). Anslaget får även användas för anskaffning och ersättande av områden som behövs för vägar innan en vägplan har fastställts. 5) Avtalsperioden utgår 2012. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

2003 budget 23 546 000 2002 budget 23 546 000 2001 bokslut 19 888 663 25. Statsbidrag för väghållningen 50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 11 100 000 euro. Anslaget får i enlighet med lagen (358/1962) och förordningen (1267/2000) om enskilda vägar användas till betalning av statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för att understödja förbättring och underhåll av enskilda vägar i glesbygdsområden. Anslaget får användas för att trygga lika möjligheter till fri rörlighet samt till understöd för vägar som behövs av den fasta bosättningen och inom primärproduktionen, i relation till vägarnas betydelse. De vägar som är berättigade till statsbidrag omfattar en sträcka av ca 60 000 km, de objekt som skall understödjas är varje år ca 630 till antalet, och det genomsnittliga bidraget är 13 250 euro. Bidraget kan maximalt uppgå till 75 % av de faktiska godkända kostnaderna. Anslaget har möjliggjort ett bidrag enligt 60 %, då kommunernas bidrag till dessa objekt är ca 20 %. Statsbidraget inriktas i första hand på vägförbättringar och färjor. 2003 budget 11 100 000 2002 budget 10 100 000 2001 bokslut 8 409 396 1. Mål för service och övrig verksamhet 26. Vägverket Målet för Vägverket är att sörja för att verkets utbud av tjänster och utvecklingen av dem är ändamålsenliga och motsvarar förutsättningarna för affärsverksamheten. Vägverket garanterar ett heltäckande serviceutbud i hela landet då det gäller underhållet av allmänna vägar och skötseln av färjetrafiken. Vägverket utvecklar produkter och tjänster som förbättrar livsmiljöns tillstånd och är miljövänliga. 2. Maximibeloppet av investeringarna samt de viktigaste objekten Vägverkets investeringar får 2003 föranleda utgifter om högst 30 miljoner euro. Dessutom får affärsverket 2003 ingå förbindelser i fråga om investeringar som under följande år får åsamka utgifter om högst 30 miljoner euro. De viktigaste investeringsobjekten är förvärv av jordområden som behövs i produktionsverksamheten, re- och nyinvesteringar av maskiner och anordningar samt investeringar i anslutning till att funktionerna inom verket utvecklas. 3. Upplåning Vägverket berättigas att uppta lån som avses i 8 2 mom. lagen om statens affärsverk (627/1987) till ett belopp av högst 30 miljoner euro. F ö r k l a r i n g : Med beaktande av de mål för service och övrig verksamhet som har förelagts riksdagen för godkännande har statsrådet i samband med budgetpropositionen uppställt 6,5 miljoner euro som preliminärt resultatmål för Vägverket och som mål för intäktsföringen 1,3 miljoner euro 2003. I resultat- och intäktsföringsmålen har de särskilda villkor och verksamhetsbegränsningar som hänför sig till Vägverkets övergångsperiod beaktats. Vid bildandet av affärsverket fastställdes att intäktsföringsmålet för Vägverket under övergångsperioden 2001 2004 stegvis skall höjas till 10 % av grundkapitalet, dvs. 1,7 miljoner euro per år, enligt hur marknaden öppnas. I statsbudgeten upptas som inkomster 1,9 miljoner euro i form av intäktsföring av Vägverkets vinst samt i form av ränta på den statliga finansiering som beviljats affärsverket på lånevillkor. Som intäktsföring av vinsten 2003 har i finansieringsplanen uppskattats 0,9 miljoner euro av vinsten för 2002 och som räntor på lån 1,0 miljoner euro. Enligt ett beslut Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

av statsrådet har räntan på den finansiering som staten beviljat på lånevillkor sänkts för övergångstiden, och under de tre första åren betalas endast ränta på lånet. Då resultatmålet ställdes har det beaktats att konkurrensutsättningen av driften inom väghållningen gradvis ökar och att byggandet inom väghållningen helt och hållet öppnas för konkurrens. Detta förutspås sänka omsättningen i Vägverkets verksamhet med nästan 90 miljoner euro jämfört med utfallet föregående år. Kostnaderna för verksamheten anpassas till den sjunkande volymen genom att principer som har godkänts när Vägverket inrättades iakttas. Enligt den preliminära investeringsplanen skall 30 miljoner euro användas för investeringar. Finansieringen sker i sin helhet genom upplåning i finansiella institut, för vilket lånefullmakter föreläggs riksdagen. Den på resultat- och finansieringsplanen baserade preliminära investeringsplanen för 2003 milj. Anskaffning av jordområden, maskiner och anläggningar för produktionen Anskaffning av datasystem och andra anläggningstillgångar Sammanlagt 30 25 5 Tabell med jämförelsetal 2001 2002 2003 utfall prognos uppskattning Omsättning (milj. ) 552,1 506,2 462,0 förändring, % -8,3-8,7 Driftsbidrag (milj. ) 41,6 24,7 26,6 driftsbidrag i % av omsättningen 7,5 4,9 5,8 Vinst (milj. ) 24,3 8,0 6,5 vinsten i % av omsättningen 4,4 1,6 1,4 Avkastning på investerat kapital, % 17,5 5,8 6,6 Avkastning på grundkapitalet, % 140,4 46,2 37,4 Avkastning på hela kapitalet, % 29,6 11,0 8,3 Soliditet, % 40,4 37,1 40,5 Investeringar i % av omsättningen 2,1 4,9 6,5 Antal anställda 4 156 3 800 3 500 30. Sjöfartsverket F ö r k l a r i n g : Sjöfartsverket svarar för skötsel och utveckling av de farleder som staten ansvarar för, sjökartläggning samt isbrytning och lotsning. Dessutom svarar Sjöfartsverket för förbindelsefartygstrafiken i skärgården samt för myndighetsuppgifter i anslutning till fartygssäkerheten. Längden av de farleder för handelssjöfart som upprätthålls är 5 614 km och längden av andra farleder 10 160 km. Avsikten är att säkra vintertrafiken till 23 hamnar. Djupfarlederna i Saimen hålls öppna också under vintersäsongen. Kommunikationsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Sjöfartsverkets verksamhet 2003: Resultatmål: 2001 2002 2003 utfall mål/prognos mål SERVICENIVÅ Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

Farledshållning Farledernas skick mängden farleder för handelssjöfart som skall förbättras, km Andelen farleder som uppfyller Navi-kriterierna % 6) farleder för handelssjöfart ca 35 45 55 grundfarleder ca 10 15 20 Lotsning Väntetid för lotsningsservice, timmar - max 2 max 2 Assistans inom vintersjöfarten Väntetid för isbrytarservice, timmar under 4 max 4 max 4 Andelen fartyg som kunnat passera utan att vänta, % 94,1 90 95 90 95 SÄKERHETEN INOM SJÖFARTEN Antalet olyckor som inträffat på Finlands territorialvatten och antalet olyckor som drabbat finländska fartyg, högst (fyra års medelvärde) 50 50 49 LÖNSAMHET 7) Servicen inom handelssjöfarten vid kusten Kostnader /transporterat ton 1,14 1,14 1,12 Kostnader för upprätthållande av farleder i genomsnitt /farledskilometer 2 674 2 624 2 605 Servicen inom handelssjöfarten på de inre farvattnen Kostnader /transporterat ton 6,6 6,8 8) 6,6 Kostnader för upprätthållande av farleder i genomsnitt /farledskilometer 8 710 8 657 8 330 Servicen inom den övriga sjötrafiken Kostnader för upprätthållande av farleder i genomsnitt /farledskilometer 971 849 824 Förbindelsefartygstrafiken Kostnader /passagerare 30 31 31 Kostnader /fast bosatt 7 824 7 666 7 772 Lotsning Kostnader /sjömil 50 52 52 KOSTNADSMOTSVARIGHET Farledsavgift (VTS ingår) % 96 94 96 Lotsningsavgift (VTS ingår inte) % 93 86 90 kusten 100 95 98 Saimen 43 40 40 Prestationer prissatta på företagsekonomiska grunder, % 103 102 103 UTVECKLING Verket fortsätter att utveckla sina funktioner genom en intern indelning av organisationen i beställarmyndighet och produktion samt genom att bereda propositioner om inrättandet av ett affärsverk inom rederisektorn och ett inom lotsningssektorn samt om en omorganisering av förbindelsefartygstrafiken. Styrnings- och uppföljningssystemet för trafiken i Finska viken och det internationella 50 6) Navi innebär att uppgifterna om farlederna sätts i ett sådant skick att de uppfyller de krav som de nya navigeringssystemen, den numeriska kartproduktionen och övrig numerisk geografisk information ställer. 7) I uppgifterna om utfallet 2001 har som kalkylerad ränta använts den ränteprocent (5,3 %) som Statskontoret har meddelat för det året. Som kalkylerad ränta för målen för 2002 har använts räntan på 5,3 % för 2001 och i fråga om prognoserna den ränta på 4,9 % som Statskontoret har meddelat för 2002. Som kalkylerad ränta för målen för 2003 har använts räntan på 4,9 % för 2002. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

vattenområde som hänför sig till den (VTMIS) blir för Finlands del färdigt under 2003. Servicen tas i bruk i samarbete med Ryssland och Estland 2004. Antalet trafikprestationer och prestationer som produceras inom verket samt motsvarande inkomstutveckling beräknas bli följande: 2001 2002 ändring % 2003 ändring % Verksamhet som täcks med farledsavgifter: Utländsk godstrafik, milj. ton 84,5 86,2 2,0 87,9 2,0 Passagerartrafik, milj. resenärer 15,6 15,5-0,6 15,5 0,0 Farledsavgifter, milj. 68,2 67,7-0,7 68,5 1,2 Verksamhet som täcks med lotsningsavgifter: Antal lotsningar, st. 33 019 31 600-4,3 31 350-0,8 Antal lotsade sjömil 677 396 649 850-4,1 643 000-1,1 Inkomster av lotsningen, milj. 30,9 29,1-5,8 30,3 4,1 Sjöfartsverkets intäkter och utgifter fördelade enligt uppgift: Intäkter Kostnader för verksamheten Avskrivningar Kalkylerade räntor Kostnader sammanlagt Överskott/ Underskott Kostnadsmotsvarighet 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 % Havsfarleder Uppgifter som täcks med farledsavgifter, sammanlagt 69 275 41 150 17 552 13 754 72 456-3 181 96 farledshållning 21 391 8 201 6 501 36 093 isbrytning 19 759 9 351 7 252 36 362 Övriga farleder 60 6 303 1 045 660 8 008-7 948 1 Inre vattenvägar 691 13 433 4 117 3 926 21 476-20 785 3 Lotsning 30 427 30 930 1 491 1 248 33 669-3 242 90 Förbindelsefartygstrafik 660 6 271 1 012 606 7 889-7 229 8 Affärsverksamhet 14 834 13 031 760 655 14 446 388 103 varav kombiisbrytare 12 110 10 474 726 630 11 830 280 102 Fartygssäkerhet 1 762 5 695 98 16 5 809-4 047 30 Andra uppgifter som liknar myndighetsuppgifter 695 5 259 467 373 6 099-5 404 11 Sammanlagt 118 404 122 072 26 542 21 237 169 852-51 448 70 Siffrorna i tabellen avviker från slutsummorna i utgiftsmomenten, eftersom investeringarna syns som avskrivningar och kalkylerade räntor inom avskrivningstiden. Kostnaderna för verksamheten innehåller lönekostnader, anskaffning av material och utrustning, köp av tjänster och andra korttidsverkande löpande kostnader samt interna kostnader. 8) Prognos 9) Avskrivningarna är beräknade enligt anskaffningsvärdet, varvid räntan som använts är 4,9 %. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

När det gäller de inlupna farledsavgifterna har sänkningarna av farledsavgifterna inom transitotrafiken beaktats som en faktor som ökar inkomsterna med 1,5 miljoner euro. När det gäller inkomsterna av lotsningsavgifter har som effekt av de med genomsnitt fem procent höjda lotsningsavgifterna beaktats 1,2 miljoner euro. Inkomsterna av kombiisbrytarnas kommersiella verksamhet har dimensionerats enligt offshoreverksamheten under säsongen med öppet vatten. Vid prissättningen har utöver kostnaderna för verksamheten beaktats kapitalkostnaderna för den tilläggsutrustning som offshoreverksamheten kräver. Om marknadsläget och vinterförhållandena tillåter kan fartygen också under vintersäsongen användas för kommersiell verksamhet, varvid inkomsterna och i motsvarande grad utgifterna ökar under det nettobudgeterade omkostnadsmomentet. Då säkerställs i alla fall tillgången på ersättande kapacitet. Vid prissättningen beaktas alla kapitalkostnader för fartygen under den aktuella perioden. I de kostnader som täcks med farledsavgifter inkluderas kostnaderna för användning av ersättande kapacitet. Kombiisbrytarna kan verka också på andra platser än Nordsjön. Sjöfartsverkets utgifter och inkomster (milj. euro): 2001 bokslut 2002 ordinarie statsbudget 2003 budgetprop. Omkostnader, netto (21) 10,0 13,5 9,1 Inkomster av verksamheten 122,9 114,3 117,9 Omkostnader 132,9 127,8 127,0 Anskaffning av fartyg (70) 20,0 10,3 9,0 Utvecklande av farledsnätet (77) 4,6 2,5 4,5 Anskaffning av mark- och vattenområden (87) 0,03 0,1 0,1 NETTOUTGIFTER, KAPITEL 31.30 34,7 26,4 22,7 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 139 000 euro. Anslaget får också användas till statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har 151 000 euro avsatts för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. Anslaget får även användas för forsknings- och utredningsuppgifter för EU:s TEN-projekt. Dessutom får anslaget användas för sänkning av sådana hyror för tjänstebostäder som bestäms på företagsekonomiska grunder. F ö r k l a r i n g : Inkomster av verksamheten är inkomsterna av farledsavgifterna, förbindelsefartygstrafiken, lotsningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten, kombiisbrytarna, kartproduktionen, inspektionen av sjöfarten och hyresinkomsterna samt tillståndsavgifterna för Saima kanal. Av anslaget under momentet betalas även utgifterna för förvaltningsnämnden för Saima kanal. Utgifterna för isbrytningen vid kusterna har dimensionerats enligt 650 verksamma dagar, dvs. enligt en s.k. mild vinter då det finns ett istäcke på Bottenviken och vid kusterna. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 530 000 euro i överföring till moment 26.90.21 i anslutning till ändringarna i 24 sjöräddningslagen (1145/2001) samt 1 200 000 euro på grund av de höjda lotsningsavgifterna. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom som tillägg beaktats 152 000 euro i överföring av två årsverken från moment 31.70.21 och som avdrag en inkomstökning till motsvarande belopp. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 127 071 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 96 947 000 Övriga omkostnader 30 124 000 Bruttoinkomster 117 932 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 117 512 000 offentligrättsliga prestationer 101 598 000 övriga prestationer 15 914 000 Övriga inkomster 420 000 Nettoutgifter 9 139 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

2003 budget 9 139 000 2002 budget 13 541 000 2002 tilläggsb. -530 000 2001 bokslut 9 998 920 70. Anskaffning av fartyg (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 8 971 000 euro. F ö r k l a r i n g : Anskaffnings- och finansieringsutgifterna för isbrytare som anskaffades åren 1993 och 1994 uppgår till 210 731 000 euro, och för ändamålet har tidigare beviljats 201 760 000 euro. För den sista betalningen, som skall göras 2003, behövs 8 971 000 euro. 2003 budget 8 971 000 2002 budget 10 259 000 2001 bokslut 20 014 363 77. Utvecklande av farledsnätet (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 4 523 000 euro. Anslaget får användas till utgifter för planering och andra förberedande arbeten i anslutning till utvidgningsoch nyinvesteringar i farleds- och kanalnätet, vilkas kostnadsförslag uppgår till ett betydande belopp, och anskaffning av anordningar samt i anslutning till motsvarande projekt som genomförs senare. Sjöfartsverket berättigas att ingå avtal om en fördjupning av farleden till Nådendal till ett totalkostnadsbelopp av högst 6 500 000 euro. F ö r k l a r i n g : Av anslaget är 2 523 000 euro avsedda att användas för anskaffning av trafikstyrnings- och radionavigationssystem och 2 000 000 euro för fördjupning av farleden till Nådendal. Kostnadsförslaget för projektet uppgår till 6 500 000 euro, och förhållandet mellan nytta och kostnader är 3,5. Projektet blir färdigt 2004. 2003 budget 4 523 000 2002 budget 2 523 000 2001 bokslut 4 625 168 87. Anskaffning av mark- och vattenområden (förslagsanslag) Under momentet beviljas 50 000 euro. Anslaget får användas till anskaffningsutgifterna för mark- och vattenområden som är nödvändiga för byggandet av farleder och andra jord- och vattenbyggnadsobjekt samt till ersättningar enligt vattenlagen (246/1961). 2003 budget 50 000 2002 budget 67 000 2001 bokslut 28 743 32. Främjande av sjöfarten och annan sjötrafik 40. Stödjande av anskaffningar av lastfartyg (förslagsanslag) Under momentet beviljas 556 000 euro. Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser som erläggs på grundval av sådana fullmakter för räntestödslån som beviljats före 1996 samt 2000. F ö r k l a r i n g : Räntestödslånen beräknas åsamka staten utgifter som följer (euro): 2003 2004 2005 2006 2007 Räntestödslån som beviljats före 1996 556 000 280 000 19 000 Räntestödslån som beviljats 2000 950 000 950 000 950 000 950 000 Sammanlagt 556 000 1 230 000 969 000 950 000 950 000 Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats före 1996 upphör 2005. Utbetalningen av räntestödet för de lån som beviljats 2000 inleds 2004 och upphör 2008. Beloppet av räntestödet är högst 2 %, och det utbetalas fem år efter att den första raten av lånet är betald. 2003 budget 556 000 2002 budget 959 000 2001 bokslut 1 250 302 41. Tryggande av konkurrensförutsättningarna för lastfartyg samt passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

vilka är upptagna i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas 39 861 000 euro. Anslaget får användas för betalning av stöd enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) till lastfartyg och passagerarfartyg i trafik mellan tredje länder vilka antecknats i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart. F ö r k l a r i n g : Det stöd som betalas till fartygen motsvarar beloppet av de förskottsinnehållningar som verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare erhållit från ett ovan avsett fartyg som är infört i handelsfartygsförteckningen och av de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren har betalat för inkomsten samt de sjömanspensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremier liksom den andel av premierna för grupplivförsäkring för fritiden och tilläggsförsäkringen i fritidsförsäkringen som arbetsgivaren betalar. Bruttodräktigheten för de 110 fartyg som i slutet av 2001 antecknats i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart uppgick till 1 031 479 ton, dvs. 61,5 % av hela tonnaget, medan det utbetalda stödet utgjorde 38,7 miljoner euro. Stödet uppgick i genomsnitt till 351 800 euro per fartyg, och andelen av den beskattningsbara sjöarbetsinkomst som stödet gällde var 42,6 %. Antalet fartyg bedöms vara detsamma 2003 som 2001, och de kostnader som stödet gäller väntas stiga en aning, varför stödet per fartyg stiger till 362 200 euro. 2003 budget 39 861 000 2002 budget 40 954 000 2001 bokslut 38 725 335 42. Tryggande av konkurrensförutsättningarna för passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart (förslagsanslag) Under momentet beviljas 27 682 000 euro. Anslaget får användas för betalning av stöd i enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) till andra passagerarfartyg och passagerar bilfärjor som har antecknats i förteckningen än sådana som går i trafik mellan tredje länder. F ö r k l a r i n g : Regeringen har för avsikt att i samband med budgetpropositionen avge ett förslag till en sådan lag om ändring av lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart att fartygens krav på en åldersgräns på 20 år som förutsättning för anteckning i förteckningen stryks. Lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart har ändrats på så sätt att stöd fr.o.m. den 1 januari 2002 också betalas till passagerarfartyg och passagerar-bilfärjor i utrikesfart. Som stöd betalas ett belopp som motsvarar 97 % av den förskottsinnehållning som har verkställts på den sjöarbetsinkomst som en skattskyldig sjöfarare har fått från ett fartyg som har antecknats i förteckningen. Ca 15 fartyg omfattas av stödet, och på årsbasis uppgår behovet av anslag till 27 682 000 euro. Stödet betalas halvårsvis i efterskott, och därför fördubblas behovet av anslag jämfört med 2002. Stödbeloppet per fartyg beräknas uppgå till 1 845 466 euro och andelen av den beskattningsbara sjöarbetsinkomsten till ca 19,7 %. 2003 budget 27 682 000 2002 budget 13 841 000 44. Understödjande av skärgårdstrafik (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 286 000 euro. Anslaget får i enlighet med grunderna i statsrådets förordning (371/2001) användas till understöd för trafikidkare som sköter trafikförbindelserna i skärgården. F ö r k l a r i n g : Anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Syftet med stödet är att bibehålla förbindelserna för sådana invånare i skärgården som inte har tillgång till den service som Sjöfartsverkets förbindelsefartyg erbjuder. Stödet riktas främst till förbindelsefartygslinjerna i Kotka, Borgå och Ekenäs för ordnandet av person- och godstransporter för den bofasta befolkningen. Passagerarantalet för den trafik som understöds är varje år ca 5 000 och fraktmängden ca 300 ton. 2003 budget 286 000 2002 budget 286 000 2001 bokslut 285 919 50. Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) Under momentet beviljas 673 000 euro. Anslaget får användas till betalning av understöd som avses i lagen om lästavgift (189/1936) för välfärdsverksamhet till förmån för yrkesverksamma sjömän samt till främjande av sjöräddningsverksamheten. Understöden beviljas för utgifter föranledda av verksamhet som Sjöfartsverket bestämmer. F ö r k l a r i n g : Motsvarande inkomst har antecknats under moment 11.19.02. 2003 budget 673 000 2002 budget 673 000 2001 bokslut 655 022 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

40. Banförvaltningscentralen F ö r k l a r i n g : Målet för banhållningen är att främja verksamhetsbetingelserna för järnvägstrafiken som en effektiv, säker och miljövänlig trafikform både i Finland och som en del av det internationella transportsystemet samt att erbjuda järnvägstrafiken en konkurrenskraftig transportled. Då bannätet förbättras och underhålls skall lönsamhetsmål och trafikpolitiska mål beaktas. I Finland är banorna i huvudsak s.k. blandbanor, dvs. person- och godstrafiken använder samma banor. Järnvägstrafikens andel inom godstrafiken är 25 % av transportmängden för hela landet. År 2001 uppgick godstrafiken på järnvägarna till 41,7 miljoner ton. Andelen transporterade ton uppskattas öka med ca 1 % 2002 i jämförelse med nivån 2001. År 2003 beräknas antalet ton öka med ca 1 %. Persontrafiken omfattade 2001 nästan 55 miljoner resor. Fjärrtrafiken stod för 11,6 miljoner och närtrafiken för 43,4 miljoner resor. Antalet resor väntas öka med ca 1 % 2002 och med 2 % 2003. Arbetet med att återställa bannätets skick har gått framåt under de senaste åren. Satsningarna på bannätet märks på så sätt att banorna är i bättre skick än tidigare. Finansieringen av reinvesteringarna 2002 uppgår till 130 miljoner euro, varför iståndsättningen fördröjs. I denna proposition kan 113 miljoner euro användas till reinvesteringar. Tyngdpunkten för basbanhållningen ligger alltjämt på att förnya överbyggnaderna på de banavsnitt som genomgick en ombyggnad på 1960- och 1970-talen och som nu är slutanvända. Tågsäkerheten förbättras även genom att plankorsningar avlägsnas på de viktigaste stambanorna och på transportrutter för farliga ämnen samt genom att andra plankorsningar avlägsnas enligt säkerhetsprogrammet. Inga nya utvecklingsprojekt föreslås. Lagen om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet, vilken handlar om tekniska krav på järnvägssystemet och om förfarandet för godkännande, trädde i kraft 2002. Med stöd av lagen föreskrivs om de tekniska system som skall användas inom järnvägssystemet och om godkännande av ibruktagande av dem. Regeringen har för avsikt att till riksdagen avlåta ett förslag till en lag genom vilken EG:s s.k. första järnvägspaket genomförs. Där föreskrivs om de grundläggande strukturerna på marknaden för järnvägstransporter och om förvaltningen av driften av bannätet. Banförvaltningscentralens uppgift och roll som reglerare av marknaden för järnvägstransporter stärks. Kommunikationsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Banförvaltningscentralen 2003: Omfattningen av bannätet och dess servicenivå Inga förändringar sker i omfattningen. I slutet av 2003 fördelar sig bannätet på följande olika serviceklasser: Serviceklass Persontrafik Bankilometer Godstrafik Bankilometer Högsta tillåtna hastighet km/h 2002 2003 Serviceklass Högsta tillåtna axellast och hastighet km/h 2002 2003 P1 över 140 477 477 G1 25 t och 60 100 115 115 P2 130 140 1 349 1 349 G2 22,5 t och 100 3 839 3 812 P3 110 120 1 565 1 565 G3 22,5 t och 50 80 1 051 1 078 P4 högst 100 593 593 G4 20 t och 40 638 638 P5 ingen regelbunden persontrafik 1 659 1 659 Sammanlagt 5 643 5 643 5 643 5 643 Bandelen Ylivieska Nivala överförs från serviceklass 2 till klass 3, vilket innebär att hastigheterna sänks för godstrafiken. Smidigheten i trafiken Mängden över 5 minuter långa förseningar i persontrafiken som orsakas av banhållningen är högst 6 %. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19

Förbättrande av säkerheten Inga resenärer dör i järnvägsolyckor. Antalet plankorsningsolyckor är högst 40. Antalet olyckor som beror på banan är högst fem. Lönsamhet Styckkostnaderna för underhållet minskar med 2 %. Planeringen utvecklas på så sätt att kostnadsförslagen för investeringarna håller och projekten framskrider enligt tidtabellen. Fastighetsförvaltningens inkomster överskrider de årliga utgifterna för underhållet med minst 30 %. Banförvaltningscentralens inkomster och utgifter (milj. euro): 2001 bokslut 2002 ordinarie statsbudget 2003 budgetprop. Basbanhållningen (21) 253,0 230,2 230,9 Inkomster 69,3 69,0 70,9 Banavgifter 53,0 55,5 56,0 Inkomster från fastighetsförvaltningen 10,3 9,3 9,8 Övriga inkomster 6,0 4,2 5,1 Utgifter 322,3 299,1 301,8 Förvaltning 7,2 7,7 8,7 Trafikstyrning 37,2 35,8 38,0 Underhåll av fastigheter och investeringar 10,6 9,1 10,0 Underhåll och användning av banan 120,8 121,1 126,5 Planering, undersökningar 4,0 3,9 4,7 Reinvesteringar 142,5 121,5 113,9 Utvecklingsinvesteringar (77, 78, 79, 87) 60,8 100,4 146,0 Utvecklande av bannätet (77) 51,4 43,0 30,4 Vissa banprojekt (78) 7,9 30,3 114,9 Byggande av radionät (79) - 22,2 - Rataverkon maa-alueet (87) 1,5 4,9 0,7 NETTOUTGIFTER KAPITEL 31.40 313,8 330,6 376,9 BRUTTOUTGIFTER KAPITEL 31.40 383,1 399,5 447,8 21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 230 900 000 euro. Förutom till banhållningen får anslaget användas till underhålls- och investeringsutgifter för fastighetsförvaltningen, kostnader för kontrollavgiftsverksamheten i kollektivtrafiken, betalning av forsknings- och planeringsutgifter inom ramen för EU:s TEN-projekt samt närområdessamarbete. Anslaget får också användas till betalning av statens andel av den nationella medfinansieringen i projekt avsedda att genomföra målprogram som finansieras med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond samt i projekt avsedda att genomföra gemenskapsinitiativ. Av anslaget har 1 000 000 euro reserverats för den nationella medfinansieringen av dessa projekt. F ö r k l a r i n g : Banförvaltningscentralen tar av trafikidkarna ut en banavgift som bestäms på grundval av användningen av bannätet, standarden på bannätet och marknadsläget samt kostnaderna för banhållningen. Grundavgiften baserar sig på antalet transporterade ton i godstrafiken och avgiftens rörliga del på avverkade brut- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 20