prognos arbetsmarknad södermanlands län 2010
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Efterfrågan på arbetskraft 4 Kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft 4 Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen 5 Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt 6 Sysselsättningen faller till 1999 års nivå 7 Markant ökning av varsel 8 Arbetslösheten stiger i år men sjunker under nästa 9 Branschutveckling 10 Tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk 10 Bygg och anläggning 11 Handel och transport 11 Uppdragsverksamhet och företagstjänster 12 Restaurang och personliga tjänster 12 Utbildning, vård och omsorg 13 Offentlig förvaltning 13 Utbudet av arbetskraft 14 Befolkningen ökar 14 Sysselsättningsgraden har ökat 15 Stigande arbetslöshet i år, sjunkande nästa år 15 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp 17 Regional utveckling - länsspecifika frågor 18 UNDERLAGET FÖR BEDÖMNINGARNA Prognosen bygger på kontakter med företag, kommuner, landstinget och branschföreträdare med flera. Tack för er medverkan! Tack även till Arbetsförmedlingens personal som inhämtat uppgifter och synpunkter från de cirka 430 företag och arbetsgivare som ingår i undersökningen!
3 Sammanfattning Den senaste högkonjunkturen kulminerade i början av förra året och sedan dess har de lediga platserna stadigt minskat i omfattning. Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortsatt låg under 2009 och 2010. Efterhand som lågkonjunkturen fått ökad spridning har allt fler yrkesområden berörts av nedgången. Nu står också yrken inom offentligt finansierade verksamheter på tur. Företagen har inte några högre förväntningar på marknadsutvecklingen, det vill säga efterfrågan av företagens varor och tjänster. Den mycket svaga optimism som kan skönjas är otillräcklig för att kunna redovisa positiva bedömningar om konjunkturen på ett års sikt. Den tidigare utbredda bristen på arbetskraft har på kort tid minskat markant. I vårens intervjuundersökning med 350 företag inom det privata näringslivet anger 15 procent att man upplevt brist. För ett år sedan angav 32 procent brist. Offentliga arbetsgivare anger högre bristtal jämfört med privata. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med 5.000 personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med 2.200 personer och att den faller ytterligare med 4.200 respektive 3.300 personer under 2009 och 2010. Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år 1999. Under krisen i början av 1990-talet föll sysselsättningen med mer än 20.000 personer under en period av tre år. Arbetslösheten har beräknats till 9.800 personer mot slutet av innevarande år. I slutet av nästa år har den beräknats till 9.350 personer. Utvecklingen beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande som vid utgången av 2010 väntas omfatta 8.050 personer. Arbetslösheten påverkas också av att antalet personer i arbetskraften minskar. Fler övergår till studier. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb och praktisk kompetensutveckling. Men det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet. Arbetslösheten är hög bland ungdomar och den kommer att öka kraftigt under sommaren och hösten när nya söker sig ut på arbetsmarknaden. För ungdomarna gäller i första hand att söka arbeten över hela arbetsmarknaden. Efter 100 dagars arbetslöshet ska de unga erbjudas plats i jobbgarantin där Arbetsförmedlingen har större möjligheter att stödja ungdomarna. Det är angeläget att lyfta fram olika frågor som berör ungdomarnas situation och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden
4 Efterfrågan på arbetskraft Kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av 2007 planade efterfrågan ut på en historiskt sett mycket hög nivå och har sedan dess fortsatt att minskat i länet. Under den senaste tolvmånadersperioden (räknat från april 2009) har 10.000 lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och det är en nedgång med 32 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Jämförelsen gäller vanliga platser där ferie- och vikariatsplatser inte ingår. Tillgången på de senare har också minskat kraftigt under lågkonjunkturen och nära nog halverats jämfört med förra året. Bild: Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive ferie). Säsongrensad och trendad. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som kan konstateras var inledningsvis tydligast inom försäljningsområdet, byggsektorn, metallhantverk, annat industriellt arbete, ledningsarbete samt transportarbete. Efterhand har dock nedgången fått större spridning och berör nu i princip samtliga yrkesområden. Bland områden där nedgången trots allt varit mindre kan nämnas lärare, specialister inom teknik och data, hälso- och sjukvårdsarbete samt service- och omsorgsarbete. Den minskade efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslösheten har gjort att bristen på arbetskraft minskat påtagligt under senare tid. I vårens enkätundersökning angav 15 procent av företagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var andelen 32 procent. Den mycket höga nivå av lediganmälda platser som rådde under 2007 och del av 2008 berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel på förändringar som påverkat platsantalet kan nämnas tillskapandet av Arbetsförmedlingens tjänst Annonsera Direkt som gjort det möjligt för arbetsgivare att på egen hand anmäla arbeten till Platsbanken. Framväxten av bemanningsföretag påverkade också platstillströmningen. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb där annonserna som
5 telefonförsäljare ökade kraftigt under en period. Andra inriktningar som ökade starkt under högkonjunkturen var exempelvis annonssäljare, demonstratörer och intervjuare. Efterfrågan på arbetskraft kommer att dämpas ytterligare något för att därefter plana ut på en låg nivå under prognosperioden. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte heller för nästa år. Bristen på arbetskraft kommer att vara fortsatt låg och inom många yrken kommer det att vara stor konkurrens om lediga arbeten (många sökande till varje plats). Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i vårens undersökning samt i undersökningen från våren 2008. Vårens resultat grundas på svar från 350 företag inom det privata näringslivet. Tabell: Marknadsutveckling - nettotal Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Vår Näringsgrenar Vår 2008 Vår 2009 2008 Vår 2009 Vår 2008 Vår 2009 Bygg 37-16 19-14 4-21 Industri (exkl verkstad) 43-31 29-18 35 0 Verkstadsindustri 47-70 41-24 27 11 Uppdragsverksamhet 38-7 36 7 33 9 Övr privata tjänster 35-12 37 4 35 15 Totalt 38-20 34-4 30 7 Så här beräknas nettotalen: om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar =10. 10 företag av totalt 50 svarande ger 20 %. Företagen har knappast några högre förväntningar på marknadsutvecklingen på ett års sikt, dvs. efterfrågan av företagens varor och tjänster. Nettotalen är allmänt sett mycket svaga, möjligen med undantag för de bedömningar som görs av företagen inom övriga privata tjänster där nettotalen ligger på 15 procent för den senare perioden. Inom byggsektorn redovisar företagen genomgående negativa nettotal vilket betyder att det är fler företag som bedömer minskad efterfrågan än det antal som tror på ökad efterfrågan. Vi kan vidare konstatera att de positiva konjunkturbedömningar som gjordes våren 2008 inte alls infriades och att man nästan helt blev tagna på sängen av den snabba nedgång som därefter följde. Den mycket svaga optimism som kan skönjas för den senare perioden framöver är otillräcklig för att kunna redovisa några som helst positiva bedömningar om konjunkturen på ett års sikt.
6 Nettotalen för offentliga verksamheter är nästa genomgående svaga och de försvagas ytterligare beträffande bedömd utveckling för det kommande året. Barnomsorgen avviker något från mönstret men man bedömer sjunkande efterfrågan av omsorgstjänster på lite längre sikt. De svagaste nettotalen återfinns inom grund- och gymnasieskolan där man ser fortsatta besparingskrav en tid framöver som bland annat har sin grund i demografiska förändringar. Inom den kommunala vuxenutbildningen bedömer man en svagt ökad efterfrågan. Bland statliga verksamheter bedömer en majoritet av arbetsgivarna oförändrad efterfrågan. Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt Konjunkturförsämringen har haft ett mycket snabbt förlopp och det är den främsta förklaringen till att många företag anger att man inte upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering under de senaste 6 månaderna. I vårens undersökning anger 15 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist jämfört med 32 procent i undersökningen för ett år sedan. Det är i stort sett samma andelar som under den tidigare lågkonjunkturen 2004-2005. Diagram: Andel företag som upplevt brist på arbetskraft. Vårmätningen. 35 30 25 20 15 10 5 0 v 02 v 03 v 04 v 05 v 06 v 07 v 08 v 09 Inom det privata näringslivet redovisas de högsta bristtalen från företagen inom utbildningssektorn där 22 procent anger brist på arbetskraft. Därefter kommer företagen inom byggsektorn där bristtalet ligger på 20 procent. De största förändringarna av bristtalen hittar vi bland verkstadsföretagen där de sjunkit från 49 till 8 procent under det senaste året. Markant lägre bristtal än tidigare redovisas även från företagen inom jordskogsbruk, samt tillverkningsindustri (exklusive verkstadsindustri). Bland mer frekventa bristyrken nämner företagen försäljare inom fackhandel, svetsare, civilingenjörer inom elektronik och maskinkonstruktion, maskintekniker och kockar. Bland yrken som under det senaste året fallit i samma ranking kan nämnas systemerare och programmerare, verktygsmaskinoperatörer, lastbilschaufförer och snickare. För de tio högst rankade bristyrkena uppgick den sammanlagda bristen till 45 personer. För ett år sedan var motsvarande antal 210 personer.
7 Arbetsgivarna inom offentliga verksamheter redovisar fortsatt tämligen höga bristtal. I vårens undersökning angav 37 procent av de tillfrågade brist jämfört med en andel på 43 procent förra våren. De höga bristtalen beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, tandläkare, sjuksköterskor, förskollärare, vissa inriktningar av lärare inom gymnasieskolan och socialsekreterare. Redovisning av brist och överskottsyrken under 2009-2010 Bristyrken Anläggningsmaskinförare Apotekare Betongarbetare Civilingenjörer maskin Djurskötare lantbruk Elingenjörer, eltekniker Förskollärare Gymnasielärare praktiskt-estetiska Gymnasielärare yrkesämnen IT-strateger/analytiker Kockar Lantmätare Läkare Optiker Psykologer Redovisningsekonomer Revisorer Sjuksköterskor, specialistutbildade Skogsmaskinförare Socialsekreterare Specialpedagoger Tandhygienister Tandläkare Transportledare-planerare VVS-ingenjörer VVS-montörer Överskottsyrken Barnskötare CNC-operatörer Fordonsmontörer Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Kontorister Kontorssekreterare Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Lastbilsförare Lokalvårdare Maskinoperatörer sten-betongvaror Montörer el-teleutrustning Montörer metallindustri mm Paketerare och andra fabriksarbetare Processoperatörer kemisk industri Processoperatörer stål-metallverk Receptionister Svetsare Telefonister Truckförare Träarbetare, snickare Undersköterskor Vaktmästare Verkstadsmekaniker Vårdbiträden Sysselsättningen faller till 1999 års nivå Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med nästan 5.000 personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med 2.200 personer och att den faller ytterligare med 4.200 respektive 3.300 personer under 2009 och 2010. Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år 1999. Under krisåren i början av 1990-talet sjönk sysselsättningen med mer än 7.000 personer årligen under en period av tre år. Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar men i olika takt och i styrka. Det största bortfallet av jobb befaras inom tillverkningssektorn där sysselsättningen bedöms sjunka med 3.500 personer eller med 19 procent av den totala sysselsättningen i branschen. En svagare nedgång bedöms för handel, vård och omsorg och inom utbildning.
8 Tabell: Antalet sysselsatta i Södermanland på näringsgrenar. Prognos för 2009-2010. Antal sysselsatta Förändring under 2009 Förändring under 2010 Total förändring % Jord-skogsbruk 2 500-100 -100-8% Industri 21 200-2 200-1 300-17% Bygg och anläggning, energi 8 900-300 -200-6% Handel, transport mm 17 300-300 -200-3% Uppdrags-, företagstjänster 11 000-300 -400-6% Utbildning 12 300-200 -300-4% Vård och omsorg 20 600-300 -400-3% Personliga tjänster, restaurang 7 500-300 -300-8% Offentlig förvaltning 5 900-200 -100-5% Totalt (inkl ej spec verksamhet) 109 300-4 200-3 300-7% Bild: Årliga sysselsättningsförändringar i Södermanland. Utfall till och med 2007. Källa SCB samt Arbetsförmedlingens prognoser 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 Markant ökning av varsel I såväl Södermanland som samtliga andra län har antalet varsel om uppsägning ökat kraftigt sedan sommaren 2008 och det är framförallt under senhösten och vintern som kurvan stigit brant. Vågen av varsel berörde initialt fordonsindustrin och dess underleverantörer, trävaru- och småhustillverkare och annan råvarubaserad industri. Med vissa undantag är det verksamheter som är väl representerade inom det sörmländska näringslivet och som därmed drabbades hårt. Under perioden augusti 2008-april 2009 har närmare 3.900 personer varslats i länet och det är nivåer som närmast kan jämföras med krisåren i början av 1990-talet. Flest varsel har lagts inom länets tillverkningsindustri som svarar för mer än 70 procent av samliga varsel under perioden. Flest varsel berör delbranscherna maskin- och transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin samt stål- och metallframställning. Alla varsel leder inte till uppsägning och av dem som sägs upp blir inte alla arbetslösa. Men de exakta proportionerna är svåra att följa upp. Många varsel är ännu inte färdigförhandlade och de individuella uppsägningstiderna har inte löpt ut. En uppföljning på
9 riksnivå över varslen under september-oktober 2008 visar att antalet slutligen uppsagda uppgick till cirka 60 procent av varselnummerären. Utfallet av varsel har sannolikt också ett högt beroende av den fortsatta konjunkturutvecklingen. Bild: Antalet varslade i Södermanland. Augusti-april respektive period. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Arbetslösheten stiger i år men sjunker under nästa Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa ökade från 5.150 personer 2007 till 5.700 under sista kvartalet 2008. Den begränsade ökningen berodde till stor del på programdeltagandet som under samma period ökade från 2.100 till 3.100 personer. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till 9.800 personer i länet vilket motsvarar 5,9 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till 9.350 personer vid utgången av år 2010. Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Programdeltagandet beräknas ökat från 3.100 personer under sista kvartalet 2008 till 8.050 personer vid utgången av år 2010. Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,8 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten stiger och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). Utökningar väntas också inom arbetspraktik, pröva på platser och praktisk kompetensutveckling. När programdeltagandet ökar sker därmed en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa.
10 Tabell: Utfall och prognos för antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartalsgenomsnitt. Program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd År/kvartal Antal Andel* Antal Andel* 2006 kv4 5800 3,5% 3300 2,0% 2007 kv4 5150 3,1% 2100 1,3% 2008 kv4 5700 3,4% 3100 1,9% 2009 kv4 9800 5,9% 5750 3,4% 2010 kv4 9350 5,6% 8050 4,8% * i procent av befolkningen 16-64 år Arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till 131.600 personer som ett genomsnitt för första kvartalet 2009 (16-64 år). Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 7,1 procent mot slutet av 2010 och programdeltagandet till 6,1 procent Branschutveckling TILLVERKNINGSINDUSTRI, JORD-SKOGSBRUK - 3.700 Sysselsatta Sysselsättningen uppgår till cirka 21.200 personer inom tillverkningsindustrin och till 2.500 inom jord- och skogsbruk. Det motsvarar 19 respektive 2 procent av den totala sysselsättningen i länet. Industriföretagen har drabbats hårt av lågkonjunkturen och antalet sysselsatta bedöms minska med 2.200 personer i år och med 1.300 personer under nästa år. Det motsvarar nästan var femte jobb inom sektorn. Allt beror inte på lågkonjunkturen. Inom industriföretagen pågår ständiga struktur- och kostnadsrationaliseringar. Sedan sommaren 2008 har 2.800 personer varslats inom och det är mer än 70 procent av samtliga varsel. Flest varslade återfinns inom delbranscherna maskinindustri, transportmedelstillverkning, metallvaruindustri, stål- och metallframställning samt kemisk industri.
11 Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen på ett års sikt är försiktiga. De flesta tror på oförändrat läge vilket är liktydigt med fortsatt svag konjunktur. Den upplevda bristen på arbetskraft har minskat påtagligt under det senaste året och bara 8 procent av företagen inom verkstadsindustrin anger att man upplevt brist i samband med rekrytering. För ett år sedan angav nästan hälften av företag brist. Rekryteringsbehoven kommer att vara begränsade framöver. Som bristyrken anger företagen civilingenjörer och tekniker inom elektronik samt maskinkonstruktion, maskinreparatörer och verktygsmaskinoperatörer. Skogsbruk och sågverk går på sparlåga då efterfrågan och priser fallit. BYGG OCH ANLÄGGNING - 500 Den direkta sysselsättningen uppgår till 8.900 personer eller 8 procent av den totala sysselsättningen. Fallet i sysselsättningen ska ses mot bakgrund av att sysselsättningen ökat med fler än 1.000 personer sedan år 2004. Även om arbetslösheten ökat påtagligt under det senaste året så har branschen ändå klarat sig över förväntan. Man har bland annat fått ett tillskott genom RoT-sektorn och infrastruktursatsningar. Företagen tror inte på någon snabb förbättring för branschen och fler företag tror på fortsatta försämringar jämfört med det antal som tror på förbättringar. På lite längre sikt finns stora behov av arbetskraft och det gäller därför att behålla arbetskraften under lågkonjunkturen. Branschen har ändå förhoppningar om att bostadsbyggandet ska repa sig till det bättre. Under lågkonjunkturen medförde bristen på krediter att projekt gick i stå som ganska snabbt kan komma igång när marknaden tar sig. Närheten till det expansiva Stockholmsområdet ger också möjligheter för många inom branschen att få arbete. En del satsningar fortgår som planerat. Det gäller exempelvis inom handel, transport och infrastruktur i Strängnäs-, Nyköpings- och Katrineholmsområdet. Den tidigare utbredda bristen på byggarbetskraft kommer i det närmaste att upphöra. Som bristyrken nämner företagen byggnadsingenjörer och anläggningsmaskinförare. HANDEL OCH TRANSPORT - 500 Antalet sysselsatta uppgår till 17 300 personer eller 16 procent av den totala sysselsättningen. Utvecklingen inom handel bedöms vara relativt stabil och tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår om än i långsammare takt. Det är en utveckling som gynnar ungdomar och där många unga finner sina ingångsjobb. Handelsföretagen är också försiktigt optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lätt att rekrytera arbetskraft men försäljare inom fackhandel anges av flera företag som bristyrke. Bland andra bristyrken nämns optiker, trädgårdsodlare och bagare-konditor. Företagen inom transportsektorn har i hög grad påverkats av lågkonjunkturen där uppdragen minskat och konkurrensen tilltagit. Företagen bedömer utvecklingen som fortsatt svag under det kommande året. På kort tid har bristen på lastbilsförare upphört.
12 Hushållens oro kring den egna ekonomin har dämpat handelns förväntningar på utvecklingen framöver. Det har i högre grad berört sällanköpshandel som exempelvis bilar, vitvaror, hemelektronik etc jämfört med dagligvaru- och lågprishandel där planerade satsningar väntas fortgå. Ränte- och skattesänkningar väntas på sikt stilla hushållens oro. I Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker fortsatta satsningar inom handel, lager och logistikområdet. UPPDRAGSVERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER - 700 Antalet sysselsatta uppgår till 11 000 personer eller 10 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter - konsultföretag inom bygg, teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag med flera. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten har varit stark i högkonjunkturen. Under de senaste fyra åren har sysselsättningen ökat med 1.500 personer. En del av ökningen beror på en omflyttning av tjänster från exempelvis industriföretag som renodlar den egna verksamheten och i stället köper tjänster inom uppdragsverksamheten. Under de kommande två åren bedöms sysselsättningen sjunka i branschen. Många företag har ett tämligen stort beroende av uppdrag från industri och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning, arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år nämner företagen civilingenjörer inom maskin och elektronik och byggnadsingenjörer. De mindre företagen inom lokalvårdsbranschen bedömer att sysselsättningen efterhand stiger som en följd av ökad efterfrågan av hushållsnära tjänster. Flertalet av de företag som sysslar med ekonomisk redovisning ser en positiv marknadsutveckling framför sig och uppger i stort balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. RESTAURANG M.M. OCH PERSONLIGA TJÄNSTER - 600 7.500 sysselsatta eller 7 procent av hela sysselsättningen i länet. I näringen ingår till exempel renhållning och återvinning, nöjesverksamhet, film-radio/tv, rekreationsverksamhet, hotell och restaurang med mera. Hotell- och konferensanläggningar känner av en försämring som gett mindre beläggning än tidigare. Det kan medföra att anställda erbjuds mindre arbetstid. I Nyköping pågår rekryteringar till det hotell som nyligen färdigställts på Skavsta och i Eskilstuna blev delar av personalen arbetslösa när Stadshotellet brann upp. Inom restaurangnäringen är man i huvudsak fortsatt optimistisk till utvecklingen framöver och våra allt mer kontinentala vanor ger tillskott till branschen. För näringen som helhet finns i allmänhet en god tillgång på arbetskraft men kvalificerade kockar är ett bristyrke.
13 Inom nöjesverksamhet, upplevelse- och evenemangsnäring bedöms ett relativt stabilt läge. Även om det inte alltid är tydligt så sker det en gradvis utveckling av olika verksamheter inom detta område. UTBILDNING, VÅRD OCH OMSORG - 500 inom utbildning - 700 inom vård-omsorg Sammantaget 32.900 sysselsatta eller 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Resursbehovet är mycket stort, men begränsas av samhällsekonomi och politiska avvägningar. Prognoser om sjunkande skatteunderlag för kommande år har aktualiserat olika åtgärdspaket inom bägge områdena för att balansera ekonomin. Personalneddragningar framstår som oundvikliga även om en rad olika besparingsåtgärder kommer att genomföras. Bland offentliga arbetsgivare är i huvudsak ambitionen att klara situationen utan varsel och uppsägningar som det ännu så länge varit ganska begränsat med. Det ger ofta felaktiga signaler om de långsiktiga behoven. Barnomsorgen, förskolan och fritidsverksamheten har utökat sin verksamhet under de senaste åren. Men nu bedömer man att omsorgsbehoven sjunker svagt och att man också kan bli berörda av väntade besparingar inom kommunerna. Det finns ett utbud av arbetskraft men förskollärare kommer fortfarande att vara ett bristyrke. Inom grundskolan minskar elevunderlaget och det väntas medföra en svag minskning av antalet anställda inom grundskolan. Även inom gymnasieskolan minskar elevunderlaget kommande år. Som bristyrken anger man yrkeslärare inom gymnasieskolan, lärare i praktisk-estetiska ämnen, speciallärare och verksamhetschefer. Landstinget har en ekonomi i obalans som under de närmaste åren inte medger några personalutökningar. Man kan i stället komma att tvingas till neddragningar genom naturlig avgång och andra mjukare besparingsåtgärder. Ambitionen är att inte varsla personal. Rekryteringarna kommer att vara sparsamma och i huvudsak gälla läkare, tandläkare, psykiatri och specialistsjuksköterskor som också är bristyrken. Äldreomsorgen är en av de större verksamheterna ute i kommunerna. Även om en växande andel av äldreomsorgen utförs av privata entreprenörer så kommer även dessa att påverkas av krympande skatteunderlag. Omsorgsbehoven är stora men det är hela tiden en jakt på kostnader som bland annat regleras i samband med upphandlingar av omsorgstjänster. Samhällsekonomin ger oftast inte utrymme för mer än grundläggande behov och det innebär fortsatt begränsade personalresurser bland utförarna. Rekryteringarna kommer att omfatta undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden och sköterskor. OFFENTLIG FÖRVALTNING -300 Närmare 6.000 personer arbetar inom näringen vilket motsvarar 5 procent. Stora arbetsgivare inom näringen är statliga myndigheter och verk samt administration och ledningsfunktioner inom kommunala verksamheter. Den sysselsättningsminskning som förutses inom näringen är en del av de besparingsåtgärder som också väntas inom operativa verksamheter, exempelvis inom utbildning och vård och omsorg.
14 Bland statliga verksamheter finns generellt sett sparkrav men man kan ändå vänta sig fortsatta rekryteringar hos många arbetsgivare bland annat för att klara en pågående generationsväxling. Det berör exempelvis Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården. I Strängnäs investerar Lotteriinspektionen i nya lokaler. Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Vid det senaste årsskiftet uppgick befolkningen i Södermanland till 267.500 personer och det är 11. 600 fler jämfört med utgången av år 1999. Folkökningen består i till största delen av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet (invandring) och var särskilt högt under åren 2001-2003 samt under de två senaste åren. Under de senaste sex åren har också födelseunderskottet gradvis avtagit. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till närmare 37.000 personer vilket motsvarar 14 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför att fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har befolkningen utrikes födda ökat med 21 procent vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 4 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i det svenska samhället och i arbetslivet. Hotbilden för våra invandrare är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap. Bild: Årliga befolkningsförändringar i Södermanland 3000 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000 Födelsöverskott Flyttningöverskott Folkökning 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
15 Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, Hallands län samt inom mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Södermanland är i paritet med den riksgenomsnittliga. I flertalet skogs- och norrlands-län har befolkningen minskat under samma period. Sysselsättningsgraden har ökat under 2000 talet, men sjunker i lågkonjunkturen SCB s arbetskraftsundersökningar (AKU) ger oss en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning, utanför arbetskraften och sysselsättningsgrad: Från 1999 till och med 2008 ökar länets befolkning i yrkesverksamma åldrar med 8.000 personer samtidigt som antalet sysselsatta ökar med nästan 11.000 personer. Differensen som motsvarar 3.000 personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl, tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka m fl. Det är i grunden en positiv utveckling. Följden av detta är att sysselsättningsgraden bland befolkningen ökat från 72 procent år 1999 till 74,5 procent som ett genomsnitt för 2008. Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksamma åldrar. Trots en ökning av sysselsättningsgraden kan vi konstatera att den är lägre i jämförelse med riksgenomsnittet. Med fortsatt befolkningsökning och fallande sysselsättning under kommande två år kommer sysselsättningsgraden att minska. Det gäller sannolikt även alla andra län. Stigande arbetslöshet i år men sjunkande under nästa år Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa uppgick till 5.700 personer under det sista kvartalet 2008. Det var en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande kvartal 2007. Under samma period ökade programdeltagandet från 2.100 till 3.100 personer, en ökning på 48 procent. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till 9.800 personer i länet vilket motsvarar 5,9 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till 9.350 personer vid utgången av år 2010. Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Under några år kring mitten av 1990-talet var uppemot 13.000 personer arbetslösa i länet om vi bortser för de kraftiga fluktuationer som vid den tiden uppstod i samband med terminsuppehåll. Programdeltagandet beräknas ökat från 3.100 personer under sista kvartalet 2008 till 8.050 personer vid utgången av år 2010. Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,8 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten stiger och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). När programmen utökas sker en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa. Bland andra program som väntas öka markant finns arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och pröva på platser.
16 Bild: Antalet öppet arbetslösa, genomsnitt för fjärde kvartalet respektive år. Prognos för 2009 och 2010. 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av plusjobben under det förra året. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform framöver. Insatserna beräknas omfatta cirka 2.600 personer. Bland andra insatser inom denna stödform finns utvecklingsanställning, trygghetsanställning och instegsjobb för nya invandrare. Tabell: Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008kv1 5200-19% 2250 5% 3100-15% 2008kv2 4300-20% 2550 31% 3000-12% 2008kv3 4950-9% 2550 42% 2900-9% 2008kv4 5700 11% 3100 48% 2650-16% 2009kv1 7450 43% 3600 60% 2500-19% Prognos 2009kv2 8250 92% 4400 73% 2500-17% 2009kv3 9550 93% 4950 94% 2500-14% 2009kv4 9800 72% 5750 85% 2500-6% 2010kv1 10050 35% 6350 76% 2550 2% 2010kv2 9550 16% 7050 60% 2600 4% 2010kv3 9650 1% 7500 52% 2600 4% 2010kv4 9350-5% 8050 40% 2600 4%
17 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp när arbetsmarknaden svalnar Försämringarna på länets arbetsmarknad har varit tydligast bland ungdomarna som är en konjunkturkänslig grupp. Redan under sommaren 2008 hade summan av arbetslösa ungdomar plus ungdomar i program med aktivitetsstöd ökat jämfört med året innan. Innevarande vår har antalet fortsatt stiga svagt och till sommaren och hösten väntas arbetslösheten öka markant i samband med examen och skolavslutning. I slutet av april var närmare 2.900 unga antingen arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd en ökning med 1.600 personer eller 130 procent jämfört med april förra året. Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben ökar i en försvagad konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Arbetslösheten bland länets unga är redan i utgångsläget hög jämfört med ett riksgenomsnitt. 6,5 procent av befolkningen 18-24 år var i april arbetslösa och ytterligare 6,1 procent fanns i program med aktivitetsstöd. Det ger sammantaget en andel på 12,6 procent som kan jämföras med 8,7 procent i hela landet. Inom länet var motsvarande andelar cirka 14-15 procent i Oxelösund och Eskilstuna. Konjunkturförsvagningen har nu berört de flesta grupper av arbetssökande i den mening att summan av antalet arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd har stigit. Förutom ungdomarna märks även markant högre ökningar bland män jämfört med kvinnor samt bland personer som saknar arbetslöshetsersättning. Den lägre ökningen bland personer med funktionshinder beror i huvudsak på den kraftiga ökningen bland andra grupper av arbetssökande. För den senare gruppen fortgår samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Fk/Af) i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Det finns ett ekonomiskt utrymme för att öka insatserna med lönebidrag men det är svårt att finna lämpliga arbetsplatser. Bild: Arbetslösa plus program med aktivitetsstöd, förändring april 2009-april 2008. 140% 120% 100% D-län Riket 80% 60% 40% 20% 0% Män Kvinnor 18-24 år 55-64 år Funk.hind Utr. födda Lågutb. Högutb. Utan ers. Samtliga
18 Regional utveckling Länsspecifika frågor Trots utsikter om förestående försämringar på länets arbetsmarknad krävs fortsatt fokus på matchningsarbetet och arbetsgivarnas rekryteringsbehov på både kortare och längre sikt. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. Södermanland har en lägre sysselsättningsgrad bland den yrkesverksamma befolkningen jämfört med riket. Det krävs ett samlat och målmedvetet arbete bland många olika aktörer för att motverka utanförskap bland olika grupper på arbetsmarknaden. Det berör också frågor som handlar om yrkesmässig och geografisk rörlighet, jämställdhet, integration, ohälsa och rehabilitering. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb och praktisk kompetensutveckling. Men det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet. För de som varit längst tid i garantin behövs nu arbetsplatser så att dessa kan övergå i sysselsättning. Det kommer att finnas ett stort behov av dessa platser framöver. Det är angeläget att långsiktigt lyfta fram olika frågor som berör ungdomar. Dels deras möjligheter att under skolåren få information om arbetsmarknaden, vägledning för att kunna göra relevanta studieval, tillgång till relevanta praktikplatser, tillgång till feriearbete och att få godkända betyg. Det är exempel på frågor som skulle underlätta deras inträde till arbetslivet eller för deras val av högre studier. Det är frågor som berör olika ansvarsområden och samordningen är bristfällig. Mer än var fjärde sörmländsk tjugoåring saknar fullständiga gymnasiebetyg och det försvårar såväl ingången till arbetsmarknaden som till vidare studier.
Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Text: Jens Lotterberg Grafisk form: ETC Ansvarig utgivare: Clas Olsson Kontakt: Bodil Ekström, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna Eftertryck tillåten med angivande av källa