Inomregional utveckling 18 Länsspecifika frågor 19. Inledning av Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors

Transkript

1

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Efterfrågan på arbetskraft 4 Fallet i efterfrågan har nått botten 4 Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen 5 Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt 6 Sysselsättningen faller till 1999 års nivå 8 Varselvågen har bedarrat 9 Arbetslösheten stiger sjunker svagt mot slutet av Branschutveckling 11 Industri, jord- och skogsbruk 11 Bygg och anläggning 11 Handel och transport 12 Uppdragsverksamhet och företagstjänster 12 Hotell, restaurang, personliga tjänster 13 Utbildning, vård och omsorg 13 Offentlig förvaltning 14 Utbudet av arbetskraft 14 Befolkningen ökar 14 Sysselsättningsgraden har ökat under 2000-talet, men sjunker i lågkonjunkturen 15 Antalet personer utan arbete ökar svagare under Störst försämring bland de unga 17 Inomregional utveckling 18 Länsspecifika frågor 19 Inledning av Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet Därefter, det vill säga under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent.

3 3 Sammanfattning Under hela år 2008 sjunker efterfrågan på arbetskraft och botten i nedgången nås först under våren Innevarande höst har antalet lediganmälda platser ökat svagt i länet en uppgång som utgår från en låg nivå. Under år 2010 väntas efterfrågan på arbetskraft fortsätta att stiga svagt. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte och generellt sett väntas bristen på arbetskraft att vara fortsatt låg. Jämfört med vårens undersökning har företagens bedömningar om marknadsutvecklingen ljusnat betydligt. Men man ser inga snabba förändringar för det närmaste halvåret och man lägger sina förhoppningar om en bättre utveckling till den senare delen av nästa år. Man ska också ha i åtanke att de bedömningar som lämnats i många fall utgår från ett tämligen svagt läge som i sin tur betyder att vissa förbättringar klaras med befintlig kapacitet och personal. Den tidigare utbredda bristen på arbetskraft har på kort tid minskat markant. I höstens intervjuundersökning med 350 företag inom det privata näringslivet anger 10 procent att man upplevt brist. För ett år sedan angav 27 procent brist. Offentliga arbetsgivare anger högre bristtal jämfört med privata. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med nästan personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas. Under krisen i början av 1990-talet föll sysselsättningen med mer än personer under en period av tre år. Under det senaste året har antalet personer utan arbete (och registrerade på Arbetsförmedlingen) stigit från personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2008 till prognostiserade cirka personer under sista kvartalet Om ytterligare ett år beräknas antalet personer utan arbete uppgå till cirka personer i länet. Andelen personer utan arbete kommer då att motsvara 9,6 procent av befolkningen (16-64 år). För att lindra de negativa effekterna av lågkonjunkturen sker en fortsatt omfattande satsning på arbetsmarknadsprogram under nästa år. Följden av detta blir att arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av nästa år, samtidigt som antalet deltagare i program stiger. Mot slutet av år 2010 beräknas antalet arbetslösa uppgå till personer och antalet deltagare i program har beräknats till personer. Alltså personer utan arbete. Näringslivet i Eskilstuna kommun har drabbats hårt av lågkonjunkturen och pågående strukturförändringar. Man har haft en hög nivå på varsel, antalet personer utan arbete är klart över läns- och riksgenomsnitt. Ökningen, under det senaste året har också varit hög.

4 4 Efterfrågan på arbetskraft Fallet i efterfrågan har nått botten Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av 2007 planade efterfrågan ut på en historiskt sett mycket hög nivå och det kan beskrivas som början på slutet av den förra högkonjunkturen. Under hela 2008 fortsätter efterfrågan på arbetskraft att minska kraftigt och botten i nedgången nås först under våren Under den senaste tolvmånadersperioden ( ) har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och det är en nedgång med 31 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Nedgången drabbade även ferieplatserna som vid samma jämförelse minskade från till 800 platser för den senaste perioden. Diagram: Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive ferie). Säsongrensad och trendad Det kraftiga fallet i efterfrågan på arbetskraft har varit störst inom industri och verkstadsindustri, samt uppdrag/företagstjänster. Bland näringsgrenar med något svagare minskningar återfinns vård/omsorg samt utbildning. Inom handel och byggsektorn har de lediganmälda platserna till och med ökat något under den senaste 12-månadersperioden jämfört med den tidigare. Det ger sammantaget en bild av en utveckling där olika yrken inom den exportberoende varuproduktionen drabbats mycket hårt av konjunkturnedgången. Samtidigt som näringar och yrken med ett närmare beroende av offentliga medel, byggsektorn och privat konsumtion påverkats senare av nedgången och inte heller lika kraftfullt. Den sjunkande efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslösheten har gjort att bristen på arbetskraft minskat påtagligt under senare tid. I hösten enkätundersökning avgav 10 procent av företagen inom det privata näringslivet att man upplevt brist i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var andelen 27 procent. Den mycket höga nivå av lediganmälda platser som vi hade under 2007 och del av 2008 berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel kan nämnas tillskapandet av Arbetsförmedlingens tjänst Annonsera Direkt som gjort det möjligt för arbetsgivare att på egen hand anmäla arbeten till platsbanken. Framväxten av bemanningsföretag påverkade

5 5 också platstillströmningen. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb där annonserna som telefonförsäljare ökade kraftigt under en period. Bland de fem yrken som flitigast annonserades efter under högkonjunkturen finns företagsförsäljare, undersköterskor, telefonförsäljare, marknads-och torgförsäljare samt lagerassistenter. Från nuvarande låga nivå kommer efterfrågan på arbetskraft att stiga svagt under nästa år. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte och generellt sett väntas bristen på arbetskraft att vara fortsatt låg. Inom många yrken kommer det att vara stor konkurrens om lediga arbeten även under nästa år (många sökande till varje plats). Rekryteringsbehoven inom kommunala verksamheter blir begränsade som en följd av de besparingsprogram som föreligger. Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i höstens undersökning samt i undersökningen från våren Höstens resultat grundas på svar från 500 företag inom det privata näringslivet. Tabell: Marknadsutveckling nettotal. Näringsgrenar enligt SNI Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Vår 2009 Höst 2009 Vår 2009 Höst 2009 Vår 2009 Höst 2009 Jord-skog Industri (exkl verkstad) Verkstadsindustri Bygg Handel Företagstjänster Information och kommunikation Transporter Hotell och restaurang Vård och omsorg Personliga tjänster Totalt Så här beräknas nettotalen: om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar = företag av totalt 50 svarande ger 20 % Till att börja med kan vi konstatera att nettotalen som således speglar företagens bedömningar om marknadsutvecklingen förbättrats sedan vårens undersökning. Det gäller såväl bedömningarna för det senaste halvåret som utsikterna för kommande 6 månader och på 6-12 månaders sikt. Bedömningarna är mer optimistiska för den senare perioden jämfört med det närmaste halvåret och det tyder på att man känner en fortsatt osäkerhet beträffande konjunkturutvecklingen. Förbättringen är således inte särskilt påtaglig i närtid

6 6 men man lägger sina förhoppningar till den senare perioden. Man ska också ha i åtanke att de bedömningar som lämnats i många fall utgår från ett tämligen svagt läge som i sin tur betyder att en viss förbättring klaras med befintlig kapacitet och personal. Nettotalen inom offentliga verksamheter är starkt negativa inom grund- och gymnasieskolan. Inom vård/omsorg och barnomsorgen redovisas svagt negativa bedömningar för den närmaste tiden men på sikt gör man bedömningen att efterfrågan av deras tjänster kommer att stiga. De svaga nettotal som redovisas inom grund- och gymnasieskolan beror till stor del på demografiska förändringar som medför ett fortsatt kraftigt sjunkande elevunderlag under kommande år. Det potentiella underlaget för barnomsorgen är stabilt och svagt ökande. Inom statliga verksamheter bedömer lika många arbetsgivare ökad efterfrågan på sina tjänster som det antal som tror på minskad efterfrågan. Det tyder på att man går åt olika håll där en del myndigheter får utökade uppdrag och resurser. Inom många statliga myndigheter finns stora behov att generationsväxla och tillsammans med de uppdrag man har kan det öppna upp för nyrekryteringar under kommande år. Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt Konjunkturförsämringen har haft ett mycket snabbt och djupt förlopp och det är den främsta förklaringen till att många företag anger att man inte upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering under de senaste sex månaderna. I höstens undersökning anger 10 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist jämfört med 27 procent i undersökningen förra hösten och 33 procent hösten Det är också markant lägre jämfört med den upplevda bristen under den tidigare lågkonjunkturen Diagram: Andel företag som upplevt brist på arbetskraft. Höstmätningen h 02 h 03 h 04 h 05 h 06 h 07 h 08 h 09 Fördelat på branscher redovisas de högsta bristtalen från företagen inom informationsoch kommunikationssektorn (ej transporter) där tre av sex tillfrågade företag anger brist på arbetskraft. Den upplevda bristen inom sektorn gäller företrädesvis systemerare och programmerare. Därefter kommer privata företagen inom vård/omsorg där 23 procent anger brist och som bristyrken anges läkare och barnmorska. De lägsta bristtalen redovisas från näringarna personliga tjänster, industri (exkl. verkstadsindustri) samt transportsektorn.

7 7 De största förändringarna av bristtalen jämfört med förra hösten återfinns bland företagen inom hotell- och restaurang, byggverksamhet samt tillverkningsindustri. Bland något mer frekventa bristyrken, som inte nämnts i ovanstående stycke, nämner företagen snickare, informatör, kock, samt maskiningenjör. Tabell: Andel privata arbetsgivare som uppger att man upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Andelar i procent. Näringsgrenar enligt SNI Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Jord-skogsbruk Industri (exkl verkstad) Verkstadsindustri Bygg Handel Företagstjänster Information, kommunikation Transporter Hotell och restaurang Vård och omsorg Personliga tjänster Totalt Den redovisade och upplevda bristen på arbetskraft är för närvarande låg och inga markanta förändringar förutses under nästa år. Grundproblemet med svag efterfrågan på arbetskraft kvarstår därmed. På lite längre sikt bör man ändå vara uppmärksam på yrkesområden som är strategiskt viktiga för länets fortsatta utveckling och där utbildnings- och kompetensfrågor ständigt bör stå i fokus. Arbetsgivarna inom offentliga verksamheter redovisar fortsatt höga bristtal även om de minskat sedan förra hösten. I höstens undersökning angav 36 procent av de tillfrågade brist jämfört med en andel på 46 procent för ett år sedan. De höga bristtalen beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, tandläkare, sjuksköterskor, förskollärare, vissa inriktningar av lärare inom gymnasieskolan och socialsekreterare. Läkare och yrkeslärare inom gymnasieskolan är de mest frekvent redovisade bristyrkena. Personalbehoven är stora inom många offentliga verksamheter men de begränsas oftast av det ekonomiska utrymmet för reformer och satsningar. Ur den aspekten väntas inga förändringar under nästa år. Det finns snarare en risk för att kraven på besparingar och neddragningar tilltar. Bristyrken 2010: Civ.ing bygg/anläggning Civ.ing maskin Förskollärare Gymnasielärare yrkesämnen Kock Läkare Optiker Psykolog Revisor Sjuksköterskor, specialistutbildade Skogsmaskinförare Specialpedagog Tandläkare Transportledare/planerare

8 8 Sysselsättningen faller till samma nivå som år 2000 Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med nästan personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas. Jämfört med vårens bedömningar har fallet i sysselsättning ökats på med personer för 2009 men lindrats med personer för Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar men i olika takt och i styrka. Det största bortfallet av jobb befaras inom tillverkningssektorn samt inom byggverksamheten. En svagare nedgång bedöms för handel, vård/skola/omsorg och offentlig förvaltning. Tabell: Antalet sysselsatta i Södermanland på näringsgrenar. Prognos för Näringar enligt SNI 2002 Antal sysselsatta Förändring under 2009 Förändring under 2010 Total förändring % Jord/skogsbruk % Industri % Bygg/anläggn % Handel, transport % Uppdrag/företagstjänster % Utbildning % Vård/omsorg % Personliga tj, restaurang % Offentlig förvaltning % Totalt (inkl ej spec) % Bild: Årliga sysselsättningsförändringar i Södermanland. Utfall till och med Källa SCB och Arbetsförmedlingens prognoser

9 9 Varselvågen har bedarrat I såväl Sörmland som samtliga andra län har varselnivån varit mycket hög under inledningen av lågkonjunkturen och det var framförallt under förra hösten och vintern som de högsta nivåerna noterades. Det är först under de senaste månaderna som varselvågen avtagit markant i styrka. Under perioden oktober 2008-juni 2009 varslades i genomsnitt 500 personer varje månad. Genomsnittet för de fyra senaste månaderna är 100 personer. Bild: Antalet varslade i Södermanland januari oktober Vågen av varsel över landet berörde initialt fordonsindustrin och dess underleverantörer, trävaru- och småhustillverkare och annan råvarubaserad industri. Med vissa undantag är det verksamheter som är väl representerade inom det sörmländska näringslivet och som därmed drabbades hårt. Under perioden oktober 2008-oktober 2009 har totalt personer varslats i länet och det är nivåer som närmast kan jämföras med krisåren i början av 1990-talet. Flest varsel har lagts inom länets tillverkningsindustri som svarar för nästan 70 procent av samliga varsel under perioden. Flest varsel har berört delbranscherna maskin- och transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin samt stål- och metallframställning. Inom offentlig verksamhet har cirka 500 personer varslats. Alla varsel leder inte till uppsägning och av de som sägs upp blir inte alla arbetslösa. Men de exakta proportionerna är svåra att fånga. En uppföljning av de varsel som anmäldes under perioden september 2008 till april 2009 visar att 43 procent av det ursprungliga antalet varslade inom länet resulterade i arbetslöshet. På riksnivå var motsvarande andel 34 procent och här var det varslen i Stockholmsregionen som drog ner resultaten. Andelen varsel som faller ut i arbetslöshet kan framstå som begränsat men man ska också beakta att höga varseltal även påverkar situationen för dem som redan är arbetslösa eller är på väg in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av år 2010 Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa ökade från personer 2007 till under sista kvartalet Det skedde samtidigt som programdeltagandet under samma period ökade från till personer.

10 10 Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till personer i länet vilket motsvarar 5,3 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till personer eller 4,9 procent vid utgången av år Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Programdeltagandet beräknas öka från personer under sista kvartalet 2009 till personer vid utgången av år Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,7 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten, och framförallt tiden i arbetslösheten, ökar och därmed blir det fler som kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). När programdeltagandet ökar sker därmed en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa. Det utökade programdeltagandet under nästa år berör bland annat Lyft, fas 3 inom Jobb- och utvecklingsgarantin, Jobbgarantin för ungdomar, Arbetslivsintroduktion och Arbetspraktik. Lyft är en ny satsning som berör offentliga verksamheter och ideella organisationer och som syftar till att arbetslösa ska kunna upprätthålla kontakterna med arbetslivet. Arbetslivsintroduktion införs från den 1 januari 2010 och riktas till personer som lämnar sjukförsäkringen och får stöd av Arbetsförmedlingen för att kunna återgå i arbete. Tabell: Utfall och prognos för personer utan arbete i Södermanland. Fördelat på arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Kvartalsgenomsnitt. I program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd År/kvartal Antal Andel* Antal Andel* 2006 kv ,5% ,0% 2007 kv ,1% ,3% 2008 kv ,4% ,9% 2009 kv ,3% ,6% 2010 kv ,9% ,7% * i procent av befolkningen år Den på Arbetsförmedlingen registrerade arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till personer (16-64 år) som ett genomsnitt för tredje kvartalet Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 6,0 procent mot slutet av 2010 och programdeltagandet till 5,7 procent.

11 11 Branschutveckling TILLVERKNINGSINDUSTRI, JORD- OCH SKOGSBRUK sysselsatta under år 2009 och -500 under 2010 inom industrin. Det motsvarar en nedgång med 20 procent av sysselsättningen i branschen Sysselsättningen uppgår till cirka personer inom tillverkningsindustrin och till inom jord- och skogsbruk. Det motsvarar 19 respektive 2 procent av den totala sysselsättningen i länet. Industriföretagen har drabbats hårt av lågkonjunkturen och antalet sysselsatta bedöms minska även under nästa år. Nedgången under hela perioden motsvarar nästan var femte jobb inom sektorn. Allt beror inte på lågkonjunkturen. Inom industriföretagen pågår ständiga struktur- och kostnadsrationaliseringar. Sedan hösten 2008 har personer varslats inom sektorn och det är 66 procent av samtliga varsel. Flest varslade återfinns inom delbranscherna maskinindustri, transportmedelstillverkning, metallvaruindustri, stål- och metallframställning samt kemisk industri. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen på ett års sikt är nu mer optimistiska jämfört med vårens undersökning. De gäller i högre grad för den senare delen av Bedömningarna är mer försiktiga inom verkstadsindustrin jämfört med övrig industri. Den upplevda bristen på arbetskraft har minskat påtagligt under det senaste året och bland företagen inom verkstadsindustrin anger 11 procent av företagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. För ett år sedan var motsvarande andel 35 procent. Det finns en viss oro för arbetskraftsförsörjningen på längre sikt, att kompetenser inte längre finns kvar när det väl vänder. Bland det fåtal bristyrken som företagen nämner finns civilingenjörer och tekniker inom maskinkonstruktion, tekniker inom elektronik och inköpare. Konjunkturen för skogsbruk och sågverken har i huvudsak förbättrats. Ett företag inom läkemedelsbranschen i Strängnäs lägger ner verksamheten kommande årsskifte. Det berör cirka 100 processoperatörer. BYGG OCH ANLÄGGNING -400 sysselsatta under år 2009 och -100 under Det motsvarar en nedgång med 6 procent av sysselsättningen i branschen Den direkta sysselsättningen uppgår till personer eller 8 procent av den totala sysselsättningen. Fallet i sysselsättningen ska ses mot bakgrund av att sysselsättningen ökat med fler än personer under åren 2006 och Även om arbetslösheten ökat påtagligt under det senaste året så har branschen ändå klarat sig över förväntan. Man har bland annat fått ett tillskott genom RoT-sektorn, underhåll och infrastruktursatsningar. Under oktober 2009 var 270 medlemmar arbetslösa och tillhörande byggnadsarbetarnas a-kassa. Det var 160 fler än för ett år sedan. Företagen tror inte på någon snabb uppgång för branschen. På lite längre sikt finns stora behov av arbetskraft och det gäller därför att behålla arbetskraften under lågkonjunkturen. Branschen har ändå förhoppningar om att bostadsbyggandet ska repa sig till det bättre. Under lågkonjunkturen medförde bristen på krediter att projekt gick i stå som ganska snabbt kan komma igång när marknaden tar sig. I Länsstyrelsens analys av

12 12 bostadsmarknaden i Södermanland konstaterar man att det sedan år 2004 finns en bostadsbrist i sju av länets kommuner. Närheten till det expansiva Stockholmsområdet ger också möjligheter för många inom branschen att få arbete. En del satsningar fortgår som planerat. Det gäller exempelvis inom handel, transport och infrastruktur i Strängnäs-, Nyköpings- och Katrineholmsområdet. Den tidigare utbredda bristen på byggarbetskraft har i det närmaste upphört. Som bristyrken nämner företagen snickare, vvs-montör och plåtslagare. HANDEL OCH TRANSPORT -400 sysselsatta under år 2009 och stabilt under Nedgången under 2009 motsvarar 2 procent av sysselsättningen i branschen. Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 16 procent av den totala sysselsättningen. Utvecklingen inom handel bedöms vara relativt stabil och tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår om än i långsammare takt. Det är en utveckling som gynnar ungdomar och där många unga finner sina ingångsjobb. Handelsföretagen är också optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lätt att rekrytera arbetskraft. Som bristyrken nämner företagen optiker, företagssäljare och bagare/konditor. Företagen inom transportsektorn har i hög grad påverkats av lågkonjunkturen där uppdragen minskat och konkurrensen tilltagit. Företagen tror dock på en förbättring under nästa år. Arbetslösheten bland lastbilsförare har ökat markant under det senaste året och därmed har en tidigare brist upphört. På ett par års sikt har branschen ett stort behov av att ersätta äldre chaufförer som lämnar arbetsmarknaden. I Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker fortsatta satsningar inom handel, lager och logistikområdet. Ett europeiskt logistikföretag har nyligen valt Katrineholms logistikcenter som nod för sin verksamhet i Sverige. UPPDRAGSVERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER -400 sysselsatta under år 2009 och -200 under Det motsvarar en nedgång med 5 procent av sysselsättningen i branschen. Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 10 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter - konsultföretag inom bygg, teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag med flera. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten var stark under förra högkonjunkturen. Under de tre åren ökade sysselsättningen med personer. En del av ökningen beror på en omflyttning av tjänster från exempelvis industriföretag som renodlar den egna verksamheten och i stället köper tjänster inom uppdragsverksamheten. Många företag har ett tämligen stort beroende av uppdrag från industri och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning, arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år nämner företagen redovisningsekonom, banktjänsteman, företagssäljare, elingenjör och arkitekt. Företagen är optimistiska om utvecklingen under nästa år. 46 av 50 intervjuade företag inom branschen tror på förbättring eller oförändrad marknadsutveckling under 2010.

13 13 HOTELL och RESTAURANG, PERSONLIGA TJÄNSTER -300 sysselsatta under år 2009 och -100 under Det motsvarar en nedgång med 5 procent sysselsatta eller 7 procent av hela sysselsättningen i länet. I näringen ingår till exempel renhållning och återvinning, nöjesverksamhet, film-radio/tv, rekreationsverksamhet, hotell och restaurang med mera. Utvecklingen beror sannolikt på inriktningen av tjänsteutbudet. Hotell och konferensanläggningar har en viss konjunkturkänslighet men man är klart optimistiska om utvecklingen för den senare delen av nästa år. En ökad efterfrågan kan sannolikt mötas med att redan anställda erbjuds mer arbetstid. Det råder fortfarande osäkerhet kring återuppbyggnaden av Stadshotellet i Eskilstuna, ett bortfall som genererat en viss brist på kapacitet i Eskilstuna. En bättre efterfrågan förutses för exempelvis cafe- och restaurangverksamheten när våra vanor fortsätter att utvecklas i kontinental stil. Företagen anger brist på kvalificerade kockar. Stabilt även inom nöjes- och evenemangsnäringen. Däremot fortsatt svalt inom mediabranschen. UTBILDNING, VÅRD OCH OMSORG Totalt -300 sysselsatta inom utbildning under 2009 och 2010 eller 2 procent. Totalt -500 inom vård/omsorg under 2009 och 2010 eller 2 procent. Sammantaget sysselsatta eller 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Resursbehovet är mycket stort, men begränsas av samhällsekonomi och politiska avvägningar. Prognoser om sjunkande skatteunderlag för kommande år har aktualiserat olika åtgärdspaket inom bägge områdena för att balansera ekonomin. Personalneddragningar framstår som oundvikliga även om en rad olika besparingsåtgärder kommer att genomföras. Ett förstärkt tillfälligt statsbidrag underlättar för 2010 men man måste samtidigt hålla bäring på 2011 eftersom bromssträckan är lång. Inom de primärkommunala verksamheterna har man inte klarat sig utan att varsla personal. Däremot tycks landstinget klara sig utan att behöva varsla. Barnomsorgen, förskolan och fritidsverksamheten har utökat sin verksamhet under de senaste åren. Men nu bedömer man att omsorgsbehoven sjunker svagt och att man också kan bli berörda av väntade besparingar inom kommunerna. Det finns ett utbud av arbetskraft men förskollärare kommer fortfarande att vara ett bristyrke. Inom grund- och gymnasieskolan sjunker elevunderlaget under kommande år och det väntas medföra en minskning av antalet anställda inom skolan. Neddragningarna kommer också att beröra stödpersonal inom skolan. Under det senaste året har arbetslösheten bland grundskollärare ökat. Det är en viss brist på yrkeslärare inom gymnasieskolan. Inom Mälardalens Högskola finns inga planer på att expandera verksamheten, men däremot finns behov att ersättningsrekrytera. Förstärkt statsbidrag och så kallade korta-kö-miljoner förstärker Landstingets ekonomi under nästa år. Men man måste agera försiktigt med tanke på året därefter. Det medger inte några personalutökningar totalt sett men inom vissa områden tillförs nya resurser. Ambitionen är att inte varsla personal. De nya rekryteringarna kommer i huvudsak gälla läkare, tandläkare, tandhygienister och sjuksköterskor. Ersättningsrekryteringen däremot berör många olika yrkesgrupper inom verksamheten.

14 14 Äldreomsorgen är en av de större verksamheterna ute i kommunerna. Även om en växande andel av äldreomsorgen utförs av privata entreprenörer så kommer även dessa att påverkas av krympande skatteunderlag på sikt. Förstärkt statsbidrag stabiliserar läget för nästa år men även här måste man planera för året därpå. Omsorgsbehoven är stora men det är hela tiden en jakt på kostnader som bland annat regleras i samband med upphandlingar av omsorgstjänster. Samhällsekonomin ger oftast inte utrymme för mer än grundläggande behov och det innebär fortsatt begränsade personalresurser bland utförarna. Rekryteringarna kommer att omfatta undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden och sjuksköterskor. Här finns samtidigt stora överskott av arbetssökande som också ökat under det senaste året. OFFENTLIG FÖRVALTNING -100 sysselsatta under år 2009 och -100 under Det motsvarar en nedgång med 3 procent. Närmare personer arbetar inom näringen vilket motsvarar 5 procent. Större arbetsgivare inom näringen är statliga myndigheter och verk samt administration och ledningsfunktioner inom kommunala verksamheter. Den sysselsättningsminskning som förutses inom näringen är en del av de besparingsåtgärder som också väntas inom operativa verksamheter, exempelvis inom utbildning och vård och omsorg där administrativa funktioner nästan alltid dras med i besparingspaketen. Bland statliga verksamheter finns generellt sett sparkrav men man kan ändå vänta sig fortsatta rekryteringar hos många arbetsgivare bland annat för att klara en pågående generationsväxling som också tar fart framöver. Det berör exempelvis Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. I Strängnäs investerar Lotteriinspektionen i nya lokaler. Bland bristyrken inom statlig verksamhet nämns chefer inom specialistområden, behandlingsassistent och sjuksköterska. Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Vid det senaste årsskiftet uppgick befolkningen i Södermanland till personer och det är fler jämfört med utgången av år Folkökningen består i till största delen av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet (invandring) och var särskilt högt under åren samt under de två senaste åren. Under de senaste sex åren har också födelseunderskottet gradvis avtagit. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till närmare personer vilket motsvarar 14 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför att fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har befolkningen utrikes födda ökat med 21 procent vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 4 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i det svenska samhället och i arbetslivet. Hotbilden för våra invandrare är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap.

15 15 Bild: Årliga befolkningsförändringar i Södermanland Födelsöverskott Flyttningöverskott Folkökning Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, Hallands län samt inom mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Södermanland är i paritet med den riksgenomsnittliga. I flertalet skogs- och norrlandslän har befolkningen minskat under samma period. Sysselsättningsgraden har ökat under 2000 talet, men sjunker i lågkonjunkturen SCB s arbetskraftsundersökningar (AKU) ger oss en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning, utanför arbetskraften och sysselsättningsgrad: Från 1999 till och med 2008 ökar länets befolkning i yrkesverksamma åldrar med personer samtidigt som antalet sysselsatta ökar med nästan personer. Differensen som motsvarar personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka, i grunden en positiv utveckling. Följden av detta är att sysselsättningsgraden bland befolkningen ökat från 72 procent år 1999 till 74,5 procent som ett genomsnitt för Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksamma åldrar. Trots en ökning av sysselsättningsgraden kan vi konstatera att den är lägre än riksgenomsnittet. Med fortsatt befolkningsökning och fallande sysselsättning under åren 2009 och 2010 kommer sysselsättningsgraden att minska. Det gäller sannolikt även alla andra län. Antalet personer utan arbete ökar svagare under 2010 Under det senaste året har antalet personer utan arbete (och registrerade på Arbetsförmedlingen) stigit från personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2008 till prognostiserade personer under sista kvartalet Om ytterligare ett år beräknas antalet personer utan arbete uppgå till närmare personer i länet. Andelen personer utan arbete kommer då att motsvara 9,6 procent av befolkningen (16-64 år). Gruppen personer utan arbete redovisas av Arbetsförmedlingen som antingen arbetslösa, eller som deltagare i program med aktivitetsstöd. Förhållandet mellan dem avgörs således av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. För att lindra de negativa effekterna av lågkonjunkturen sker därför en fortsatt omfattande satsning på arbetsmarknadsprogram under nästa år. Följden av detta blir att arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av nästa år, samtidigt som antalet deltagare i program stiger. Mot slutet av år

16 beräknas antalet arbetslösa uppgå till personer och antalet deltagare i program har beräknats till personer. Alltså, nästan personer utan arbete. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att antalet personer utan arbete stiger (framförallt ökar tiden i arbetslöshet) och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). Dessutom införs de nya arbetsmarknadsprogrammen Lyft och Arbetslivsintroduktion under nästa år. Programmen ska att erbjuda kompetensutveckling för arbetslösa och slussa in personer som lämnar sjukförsäkringen på arbetsmarknaden. Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av plusjobben under det förra året. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform framöver. Insatserna beräknas omfatta cirka personer. Bland andra insatser inom denna stödform finns utvecklingsanställning, trygghetsanställning och instegsjobb för nya invandrare. Tabell: Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. Utan arbete: Arbetslösa Utan arbete: Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % Prognos 2009kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % %

17 17 Bild: Antalet personer utan arbete i Södermanland. Genomsnitt för fjärde kvartalet respektive år. Prognosvärden för 2009 och Öppet arbetslösa Program Störst försämring bland de unga Antalet ungdomar utan arbete (arbetslösa plus program med aktivitetsstöd, i åldern år) har ökat mycket kraftigt i länet under lågkonjunkturen. I maj 2008 var unga utan arbete i länet och sedan dess har antalet kontinuerligt stigit. I slutet av oktober 2009 var ungdomar utan arbete i länet. Det motsvarade 17 procent av befolkningsgruppen och kan jämföras med 11 procent i hela landet. I stockholmsregionen var andelen 6 procent och det påverkar naturligtvis riksgenomsnittet i betydande grad. Inom länet var andelen unga utan arbete högst i Eskilstuna och Oxelösund med 19 procent. En hög andel eller 64 procent av ungdomarna saknar någon form av ersättning från arbetslöshetskassa eller kan endast få ett stöd som motsvarar studiebidrag eller studiehjälp. Ersättningen varierar efter olika omständigheter men den är i samliga fall otillräcklig för en egen försörjning. Bild: Antalet personer utan arbete, förändring oktober 2009-oktober % 100% D-län Riket 80% 60% 40% 20% 0% Män Kvinnor år år Funk.hind Utr. födda Lågutb. Högutb. Utan ers. Samtliga Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben ökar i en svag konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Andelen unga utan arbete kommer att vara fortsatt

18 18 högt även under nästa år och olika insatser från Arbetsförmedlingen blir mycket viktiga för att förhindra att ungdomarna går sysslolösa eller blir långtidsarbetslösa. Konjunkturförsvagningen berör sannolikt alla grupper av arbetssökande i den mening att fler nu är utan arbete. Förutom ungdomarna märks även markant högre ökningar bland män jämfört med kvinnor samt bland personer som saknar eller har mycket låg arbetslöshetsersättning. Den lägre ökningen bland personer med funktionshinder beror i huvudsak på den kraftiga ökningen bland andra grupper av arbetssökande. Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fortgår i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Till årsskiftet förändras reglerna i sjukförsäkringen och i början av nästa år väntas ytterligare cirka 500 personer att prövas inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. Det finns ett ekonomiskt utrymme för att öka insatserna med lönebidrag men det är många gånger svårt att finna lämpliga arbetsplatser. Inomregional utveckling Lågkonjunkturen har slagit hårt mot näringslivet i Eskilstuna som har betydande inslag av verksamheter inom fordonsindustri, metallvaruindustri, stål/metallframställning och annan råvarubaserad industri. Man kan även utgå från att många av företagen inom dessa branscher också har lokala underleverantörer som drabbats i nedgången. Eskilstuna är länets största kommun och förändringarna får därmed ett genomslag på hela länet. Andelen personer utan arbete var klart högre i Eskilstuna jämfört med både länet och riket redan innan lågkonjunkturen inleddes. I slutet av maj 2008 uppgick andelen personer utan arbete till 5,2 procent i Eskilstuna mot 4,0 procent i länet och 3,3 procent i hela landet. Under hela lågkonjunkturen ökar därefter antalet personer utan arbete och ökningen till och med oktober 2009 uppgår till 5,1 procentenheter i Eskilstuna mot 3,8 respektive 2,7 procentenheter i länet och riket Arbetslösa Progr med akt.stöd 0 Trosa Gnest Sträng Ving Nyköp Ox-sund Flen K-holm E-tuna D-län Riket Förutom ett hårt drabbat Eskilstuna har andelen personer utan arbete ökat mer än rikssnittet även i Katrineholm, Oxelösund, Flen, Nyköping och Gnesta. I slutet av oktober 2009 uppgår andelen personer utan arbete till 11,4 procent i Eskilstuna (av befolkningen år). Därefter kommer Katrineholm och Flen med 9,6 respektive 8,4 procent.

19 19 Eskilstuna, Katrineholm och Flen har de högsta andelarna i program med aktivitetsstöd och det bidrar till att andelen arbetslösa av de utan arbete är jämnare fördelat bland länet kommuner. Länsspecifika frågor Nedgången på länets arbetsmarknad bromsar in under nästa år och från en låg nivå väntas efterfrågan på arbetskraft stiga. Det kräver fortsatt fokus på matchningsarbetet och arbetsgivarnas rekryteringsbehov på både kortare och längre sikt. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. Södermanland har en lägre sysselsättningsgrad bland den yrkesverksamma befolkningen jämfört med riket. Det krävs ett samlat och målmedvetet arbete bland många olika aktörer för att motverka utanförskap bland olika grupper på arbetsmarknaden. Det berör också frågor som handlar om yrkesmässig och geografisk rörlighet, jämställdhet, integration, ohälsa och rehabilitering. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Bland satsningarna kan nämnas Arbetspraktik, Pröva på platser, Instegsjobb, Praktisk kompetensutveckling, Lyft och Arbetslivsintroduktion. Det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet en investering för framtida arbetskraftsbehov. Det är angeläget att långsiktigt lyfta fram olika frågor som berör ungdomar. Dels deras möjligheter att under skolåren få information om arbetsmarknaden, vägledning för att kunna göra relevanta studieval, tillgång till relevanta praktikplatser, tillgång till feriearbete och att få godkända betyg. Det är exempel på frågor som skulle underlätta deras inträde till arbetslivet eller för deras val av högre studier. Det är frågor som berör olika ansvarsområden och samordningen är bristfällig. Närheten till stockholmsområdet erbjuder bättre möjligheter för ungdomarna men ett betydande hinder utgörs sannolikt av den merkostnad som uppstår för arbetspendlingen. Många ungdomar kan också sakna ett startkapital för att komma igång med en arbetspendling.

20 20