prognos arbetsmarknad Östergötlands län

Transkript

1 prognos arbetsmarknad Östergötlands län 2010

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Efterfrågan på arbetskraft 4 Kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft 4 Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen 5 Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt 6 Sysselsättningen faller till 1999 års nivå 7 Markant ökning av varsel 8 Arbetslösheten stiger i år men sjunker under nästa 9 Branschutveckling 10 Industri, jord- och skogsbruk 10 Bygg och anläggning 10 Handel och transport 11 Uppdragsverksamhet och företagstjänster 11 Utbildning, vård och omsorg 12 Personliga tjänster 13 Offentlig förvaltning 13 Utbudet av arbetskraft 14 Befolkningen ökar 14 Fler i arbetskraften, ökad sysselsättningsgrad 14 Stigande arbetslöshet i år, sjunkande nästa år 15 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp 17 Regional utveckling - länsspecifika frågor 18 UNDERLAGET FÖR BEDÖMNINGARNA Prognosen bygger på kontakter med företag, kommuner, landstinget och branschföreträdare med flera. Tack för er medverkan! Tack även till Arbetsförmedlingens personal som inhämtat uppgifter och synpunkter från de cirka 600 företag och arbetsgivare som ingår i undersökningen!

3 3 Sammanfattning Den senaste högkonjunkturen kulminerade i början av förra året och sedan dess har de lediga platserna stadigt minskat i omfattning. Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara fortsatt låg under 2009 och Efterhand som lågkonjunkturen fått ökad spridning har allt fler yrkesområden berörts av nedgången. Nu står också yrken inom offentligt finansierade verksamheter på tur. Företagen har inte några högre förväntningar på marknadsutvecklingen, det vill säga efterfrågan av företagens varor och tjänster. Den mycket svaga optimism som kan skönjas är otillräcklig för att kunna redovisa positiva bedömningar om konjunkturen på ett års sikt. Den tidigare utbredda bristen på arbetskraft har på kort tid minskat markant. I vårens intervjuundersökning med 570 företag inom det privata näringslivet anger 14 procent att man upplevt brist. För ett år sedan angav 32 procent brist. Offentliga arbetsgivare anger högre bristtal jämfört med privata. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med mer än personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år Under krisen i början av 1990-talet föll sysselsättningen med mer än personer under en period av tre år. Arbetslösheten har beräknats till personer mot slutet av innevarande år. I slutet av nästa år har den beräknats till personer. Utvecklingen beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande som vid utgången av 2010 väntas omfatta personer. Arbetslösheten påverkas också av att antalet personer i arbetskraften minskar. Fler övergår till studier. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb och praktisk kompetensutveckling. Men det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet. Arbetslösheten är hög bland ungdomar och den kommer att öka kraftigt under sommaren och hösten när nya söker sig ut på arbetsmarknaden. För ungdomarna gäller i första hand att söka arbeten över hela arbetsmarknaden. Efter 100 dagars arbetslöshet ska de unga erbjudas plats i jobbgarantin där Arbetsförmedlingen har större möjligheter att stödja ungdomarna. Det är angeläget att lyfta fram olika frågor som berör ungdomarnas situation och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

4 4 Efterfrågan på arbetskraft Kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av 2007 planade efterfrågan ut på en historiskt sett mycket hög nivå och har sedan dess fortsatt att minskat i länet. Under den senaste tolvmånadersperioden (räknat från april 2009) har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och det är en nedgång med 35 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Nedgången i Östergötland har varit mindre jämfört med den i riket som helhet. Det beror bland annat på länets näringslivsstruktur och att Östergötland har mindre inslag av exempelvis fordonsindustri som drabbats hårt av konjunkturnedgången i många andra delar av landet. Diagram: Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive ferie). Säsongrensad och trendad Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som kan konstateras var inledningsvis tydligast inom försäljningsområdet, byggsektorn, metallhantverk, annat industriellt arbete, ledningsarbete samt transportarbete. Efterhand har dock nedgången fått större spridning och berör nu i princip samtliga yrkesområden. Bland områden där nedgången trots allt varit mindre kan nämnas lärare, specialister inom hälso-sjukvård och specialister inom teknik-data samt kontorsarbete. Den minskade efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslösheten har gjort att bristen på arbetskraft minskat påtagligt under senare tid. I vårens enkätundersökning avgav 14 procent av företagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var andelen 32 procent. Den mycket höga nivå av lediganmälda platser som rådde under 2007 och del av 2008 berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel på förändringar som påverkat platsantalet kan nämnas tillskapandet av Arbetsförmedlingens tjänst Annonsera Direkt som gjort det möjligt för arbetsgivare att på egen hand anmäla arbeten till platsbanken.

5 5 Framväxten av bemanningsföretag påverkade också platstillströmningen. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb där annonserna som telefonförsäljare ökade kraftigt under en period. Andra inriktningar som ökade starkt under högkonjunkturen var exempelvis annonssäljare, demonstratörer och intervjuare. Efterfrågan på arbetskraft kommer att dämpas ytterligare något för att därefter plana ut på en låg nivå under prognosperioden. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte heller för nästa år. Bristen på arbetskraft kommer att vara fortsatt låg och inom många yrken kommer det att vara stor konkurrens om lediga arbeten (många sökande till varje plats). Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i vårens undersökning samt i undersökningen från våren Vårens resultat grundas på svar från 570 företag inom det privata näringslivet. Tabell: Marknadsutveckling - nettotal Senaste 6 mån Kommande 6 mån '6-12 mån framöver Vår 2008 Vår 2009 Vår 2008 Vår 2009 Vår 2008 Vår 2009 Bygg Industri (exkl verkstad) Verkstadsindustri Uppdragsverksamhet Övr privata tjänster Totalt Så här beräknas nettotalen: om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar = företag av totalt 50 svarande ger 20 % Företagen har knappast några högre förväntningar på marknadsutvecklingen på ett års sikt, dvs. efterfrågan av företagens varor och tjänster. Nettotalen är allmänt sett mycket svaga, möjligen med undantag för de bedömningar som görs av företagen inom uppdragsverksamheten och tillverkningsindustri (exklusive verstadsindustri) där nettotalen ligger på 18 procent. Inom byggsektorn redovisar företagen genomgående negativa nettotal vilket betyder att det är fler företag som bedömer minskad efterfrågan än det antal som tror på ökad efterfrågan. Vi kan vidare konstatera att de positiva konjunkturbedömningar som gjordes våren 2008 inte alls infriades och att man nästan helt blev tagna på sängen av den snabba nedgång som därefter följde. Den mycket svaga optimism som kan skönjas för den senare perioden framöver är otillräcklig för att kunna redovisa några som helst positiva bedömningar om konjunkturen på ett års sikt.

6 6 Nettotalen för offentliga verksamheter är nästa genomgående svaga och de försvagas ytterligare beträffande bedömd utveckling för det kommande året. Barnomsorgen avviker något från mönstret men man bedömer sjunkande efterfrågan av omsorgstjänster på lite längre sikt. De svagaste nettotalen återfinns inom grund- och gymnasieskolan där man ser fortsatta besparingskrav en tid framöver som bland annat har sin grund i demografiska förändringar. Inom statliga verksamheter bedömer en majoritet av arbetsgivarna oförändrad eller minskande efterfrågan. Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt Konjunkturförsämringen har haft ett mycket snabbt förlopp och det är den främsta förklaringen till att många företag anger att man inte upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering under de senaste 6 månaderna. I vårens undersökning anger 14 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist jämfört med 32 procent i undersökningen för ett år sedan. Det är i stort sett samma andelar som under den tidigare lågkonjunkturen Diagram: Andel företag som upplevt brist på arbetskraft. Vårmätningen. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Fördelat på branscher redovisas de högsta bristtalen från företagen inom jord-skogsbruk där 28 procent anger brist på arbetskraft. Därefter kommer företagen inom uppdragsverksamheten, verkstadsindustri och byggsektorn där bristtalen ligger runt 20 procent. De största förändringarna av bristtalen hittar vi bland verkstadsföretagen där de sjunkit från 50 till 18 procent under det senaste året. Lägre bristtal finns också bland företag inom personliga tjänster, handel och transporter samt privat vård och omsorgsverksamhet. Bland mer frekventa bristyrken nämner företagen svetsare, styckare, maskiningenjörer och maskintekniker, byggnadsingenjörer, anläggningsmaskinförare, civilingenjörer elkraft samt företagssäljare. Bland yrken som under det senaste året fallit i samma ranking kan nämnas systemerare och programmerare, verktygsmaskinoperatörer och lastbils-chaufförer. I den strukturomvandling som under de senaste 15 åren varit påtaglig i Östergötland framstår några yrkesområden som långsiktigt strategiskt viktiga för länets fortsatta utveckling och där utbildnings och kompetensfrågor ständigt bör stå i fokus. Det gäller bland annat forskningsområdet, olika yrken inom teknik- data- och naturvetenskap, hälsooch sjukvård, energi och miljö, verkstadsteknik, bygg och anläggning, pedagogik samt inom handel, transport och logistik.

7 7 Arbetsgivarna inom offentliga verksamheter redovisar fortsatt tämligen höga bristtal. I vårens undersökning angav 31 procent av de tillfrågade brist jämfört med en andel på 33 procent förra våren. De höga bristtalen beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, sjuksköterskor, förskollärare, vissa inriktningar av lärare inom gymnasieskolan och socialsekreterare. Personalbehoven är stora inom många offentliga verksamheter men de begränsas oftast av det ekonomiska utrymmet för reformer och satsningar. Ur den aspekten väntas inga förändringar under nästa år, snarare ökar kraven på besparingar och neddragningar. Bristyrken under : Anläggningsmaskinförare IT-strateger/analytiker Skogsmaskinförare Civilingenjörer bygg-anläggning Kockar Socialsekreterare Civilingenjörer elkraft Kriminalvårdare Specialpedagoger Civilingenjörer maskin Lantmätare Tandhygienister Djurskötare lantbruk Läkare Tandläkare Företagssäljare Maskiningenjörer Transportledare-planerare Förskollärare Redovisningsekonomer Veterinärer Geologer Revisorer VVS-ingenjörer Gymnasielärare i yrkesämnen Sjuksköterskor, specialistutbild. VVS-montörer Sysselsättningen faller till 1999 års nivå Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med mer än personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar men i olika takt och i styrka. Det största bortfallet av jobb befaras inom tillverkningssektorn samt inom byggverksamheten. En svagare nedgång bedöms för handel, vård-skola-omsorg och offentlig förvaltning. Tabell: Antalet sysselsatta i Östergötland på näringsgrenar. Prognos för Antal sysselsatta Förändring under 2009 Förändring under 2010 Totalt förändring % Jord-skogsbruk % Industri % Bygg och anläggning, energi % Handel, transport mm % Uppdrags-, företagstjänster % Utbildning % Vård och omsorg % Personliga tjänster, restaurang mm % Offentlig förvaltning % Totalt (inkl ej spec) %

8 8 Markant ökning av varsel I såväl Östergötland som samtliga andra län har antalet varsel om uppsägning ökat kraftigt sedan sommaren 2008 och det är framförallt under senhösten och vintern som kurvan stigit brant. Östergötland drabbades senare än många andra län av varselvågen som initialt drog fram över exempelvis fordonsindustrin och dess underleverantörer, trävaru- och småhustillverkare samt annan råvarubaserad industri. Det är verksamheter som inte är dominerande inom det östgötska näringslivet. Under perioden augusti april 2009 har närmare personer varslats i länet och det är nivåer som närmast kan jämföras med krisåren i början av 1990-talet. Men även i Östergötland har varslen i hög grad drabbat tillverkningsindustrin som svarar för 60 procent av samliga varsel under perioden. Flest varsel berör delbranscherna maskin- och transportmedelsindustrin samt metallvaruindustrin. Inom uppdragsverksamheten har 900 personer varslats och cirka 400 inom parti- och detaljhandel. Inom länet har varslen slagit hårdast mot Motala och Mjölby och det är varsel inom industrin som har dominerat. Alla varsel leder inte till uppsägning och av de som sägs upp blir inte alla arbetslösa. Men dom exakta proportionerna är svåra att följa upp. Särskilt för Östergötland som drabbades sent av varselvågen och där många varsel ännu inte färdigförhandlats eller där de individuella uppsägningstiderna ännu inte löpt ut. En uppföljning på riksnivå över varslen under september-oktober 2008 visar att antalet slutligen uppsagda uppgick till cirka 60 procent av varselnumerären. Utfallet av varsel har sannolikt också ett högt beroende av den fortsatta konjunkturutvecklingen. Bild: Antalet varslade under augusti-april respektive period /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09

9 9 Arbetslösheten stiger i år men sjunker under nästa Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa minskade från personer 2007 till under sista kvartalet Det berodde uteslutande på programdeltagandet som under samma period ökade från till personer. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till personer i länet vilket motsvarar 5,0 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till personer vid utgången av år Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Programdeltagandet beräknas ökat från personer under sista kvartalet 2008 till personer vid utgången av år Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,4 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten stiger och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). När programdeltagandet ökar sker därmed en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa. Tabell: Utfall och prognos för antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartalsgenomsnitt. Program med A r b e t s l ö s a aktivitetsstöd År/kvartal Antal Andel* Antal Andel* 2006 kv ,7% ,1% 2007 kv ,3% ,4% 2008 kv ,2% ,2% 2009 kv ,0% ,2% 2010 kv ,7% ,4% * i procent av befolkningen år Arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till personer som ett genomsnitt för första kvartalet 2009 (16-64 år). Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 6,0 procent mot slutet av 2010 och programdeltagandet till 5,7 procent.

10 10 Branschutveckling INDUSTRI, JORD- OCH SKOGSBRUK under åren , 15 procent av sysselsättningen i branschen Antalet sysselsatta uppgår till personer i industrin och till inom jord- och skogsbruk. Det motsvarar 19 respektive 2 procent av den totala sysselsättningen i länet. Under de senaste 15 åren har strukturomvandlingen varit påtaglig inom industrin i länet. Tusentals jobb som kan beskrivas som massproduktion av enklare karaktär har försvunnit. I stället har det skett en framväxt av jobb med specialiserad produktion där kraven på yrkeskunnande och kompetens är hög både bland arbetare och tjänstemän. Trots denna pågående förändring har man inte kunnat stå emot de negativa effekterna av den finanskris och lågkonjunktur som slår hårt mot industriföretagen i landet. Med viss fördröjning har varslen inom den östgötska industrin varit lika omfattande som i övriga landet och inom länet har det slagit särskilt hårt mot industriföretagen i Motala och Mjölby. Men allt beror inte på lågkonjunkturen. Inom industriföretagen pågår ständiga struktur- och kostnadsrationaliseringar där en del av förändring ofta går ut på att öka produktionen men med färre anställda. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen på ett års sikt är försiktiga. De flesta tror på oförändrat läge vilket är liktydigt med fortsatt svag konjunktur. Den upplevda bristen på arbetskraft har minskat påtagligt under det senaste året men fortfarande anger nästan en femtedel av företag att man upplevt brist i samband med rekrytering. Det senare indikerar att det inte är samma kompetenser som efterfrågas jämfört med den som friställs vid varsel eller som är arbetslösa. Många företag uttrycker en oro för arbetskraftsförsörjningen på lite längre sikt och att kompetenser inte längre finns kvar när det väl vänder. Bland mer frekventa bristyrken anger företagen civilingenjörer och tekniker inom maskinkonstruktion och elkraft, byggnadsingenjörer, företagssäljare, svetsare, verktygsmakare, styckare och verktygsmaskinoperatörer. Konjunkturen för skogsbruket, sågverken och pappersindustrin är sval. Man har avsättningsproblem och svårt att kompensera sig för kostnadsökningar. Den dämpning som förutses kan medföra en period av konsolidering och minskad produktion för att undvika lagerhållning. Holmens planer på ett nytt sågverk i Norrköping har åter aktualiserats och kan ge ett nytillskott på cirka 100 jobb under BYGG OCH ANLÄGGNING under åren , 7 procent av sysselsättningen i branschen Sysselsättningen uppgår till cirka personer vilket motsvarar 7 procent av samtliga. Antalet sysselsatta bedöms minska med 900 personer. Fallet i sysselsättningen ska ses mot bakgrund av att sysselsättningen ökat med närmare personer sedan år Även om arbetslösheten ökat påtagligt under det senaste året så har branschen ändå klarat sig över förväntan. Man har bland annat fått ett tillskott genom RoT-sektorn och infrastruktursatsningar. Företagen tror inte på någon snabb förbättring för branschen men på

11 11 lite längre sikt finns stora behov av arbetskraft och det gäller därför att behålla arbetskraften under lågkonjunkturen. Branschen har ändå förhoppningar om att bostadsbyggandet ska repa sig till det bättre. Under lågkonjunkturen medförde bristen på krediter att många projekt gick i stå som ganska snabbt kan komma igång när marknaden tar sig. På ett eller två års sikt kommer betydande infrastrukturjobb att gå igång som bland annat berör länets västra delar. HANDEL OCH TRANSPORT under åren , 2 procent av sysselsättningen i branschen Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 16 procent av den totala sysselsättningen. Under de senaste fem åren har sysselsättningen varit stabil i branschen. Utvecklingen inom handel bedöms vara relativt stabil under prognosperioden även om det inte blir samma höga rusch som tidigare. Man kan dock befara att det blir vanligare med begränsningar i den arbetstid som erbjuds. Tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår men i betydligt lugnare takt. Utvecklingen inom branschen gynnar ungdomar och här får många ungdomar sina första arbeten. Handelsföretagen är också försiktigt optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lätt att rekrytera arbetskraft men försäljare inom fackhandel anges av flera företag som bristyrke. Företagen inom transportsektorn har i hög grad påverkats av lågkonjunkturen där uppdragen minskat och konkurrensen tilltagit. Företagen bedömer utvecklingen som fortsatt svag under det kommande året. Arbetslösheten bland lastbilsförare har ökat markant under det senaste året och därmed har en tidigare brist upphört. På ett par års sikt har branschen ett stort behov av att ersätta äldre chaufförer som lämnar arbetsmarknaden. Norrköping-Linköping har haft framgångar i sin strävan att marknadsföra sig som ett lämpligt alternativ för etablering av verksamheter inom logistik, lager och magasinering. Norrköpings hamn har som mål att bli den mest betydelsefulla containerhamnen på ostkusten. UPPDRAGSVERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER under åren , 3 procent av sysselsättningen i branschen Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 14 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter - konsultföretag inom teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag m fl. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten har varit stark i högkonjunkturen. Under de senaste fem åren har sysselsättningen ökat med över personer. En del av ökningen beror på en omflyttning av tjänster från exempelvis industriföretag som renodlar den egna verksamheten och i stället köper tjänster inom uppdragsverksamheten. Under de kommande två åren bedöms sysselsättningen sjunka svagt i branschen. Många företag har ett tämligen stort beroende av uppdrag från industri och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning,

12 12 arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år kan nämnas IT-strateg/analytiker, civilingenjörer inom maskin och elkraft, revisorer, redovisningsekonomer, företagssäljare. Även om det blir ett visst bortfall av jobb inom IT/data och teknisk verksamhet tror man på en fortsatt bra efterfrågan på längre sikt. Företagen uttrycker en oro för att det utbildas alltför få nya i förhållande till de långsiktiga behoven. Det är tjänster som tillhör och utvecklar kärnverksamheten. Systemerare och andra IT-specialister är stora yrkesgrupper i länet både inom industriföretag, tjänsteföretag och hos offentliga arbetsgivare. Från en mycket låg nivå har arbetslösheten bland dessa grupper börjat stiga svagt innevarande vår. De mindre företagen inom lokalvårdsbranschen bedömer att sysselsättning efterhand stiger som en följd av ökad efterfrågan av hushållsnära tjänster. Flertalet av de företag som sysslar med ekonomisk redovisning ser en positiv marknadsutveckling framför sig och uppger i stort balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Nämnda bristyrken är revisorer och redovisningsekonomer. Det har skett en viss sanering inom telemarketing- och callcenterbranschen vilket medfört en utsortering av mindre seriösa aktörer. Det har i någon mån underlättat för rekryteringar bland övriga företag i branschen. UTBILDNING, VÅRD OCH OMSORG inom utbildning eller 2 procent av sysselsättningen i branschen inom vård och omsorg eller 2 procent av sysselsättningen Sammantaget sysselsatta eller 29 procent av samtliga sysselsatta i länet. Resursbehovet är mycket stort, men begränsas av samhällsekonomi och politiska avvägningar. Prognoser om sjunkande skatteunderlag för kommande år har aktualiserat olika åtgärdspaket inom bägge områdena för att balansera ekonomin. Personalneddragningar framstår som oundvikliga även om en rad olika besparingsåtgärder kommer att genomföras. Bland offentliga arbetsgivare är i huvudsak ambitionen att klara situationen utan varsel och uppsägningar som det ännu så länge varit ganska sparsamt med. Det ger ofta felaktiga signaler om de långsiktiga behoven. Barnomsorgen, förskolan och fritidsverksamheten har utökat sin verksamhet under de senaste åren. Men nu bedömer man att omsorgsbehoven sjunker svagt och att man också kan bli berörda av väntade besparingar inom kommunerna. Det finns ett utbud av arbetskraft men förskollärare kommer fortfarande att vara ett bristyrke. Inom grundskolan minskar elevunderlaget från till elever år Det väntas medföra en svag minskning av antalet anställda inom grundskolan. Även inom gymnasieskolan minska elevunderlaget kommande år. Det är en viss brist på yrkeslärare inom gymnasieskolan. Landstinget har en ekonomi i obalans som under de närmaste åren inte medger några personalutökningar. Man kan i stället komma att tvingas till neddragningar genom naturlig avgång och andra mjukare besparingsåtgärder. Ambitionen är att inte varsla

13 13 personal. Rekryteringarna kommer att vara sparsamma och i huvudsak gälla läkare, paramedicinare och sjuksköterskor. Äldreomsorgen är en av de större verksamheterna ute i kommunerna. Även om en växande andel av äldreomsorgen utförs av privata entreprenörer så kommer även dessa att påverkas av krympande skatteunderlag. Omsorgsbehoven är stora men det är hela tiden en jakt på kostnader som bland annat regleras i samband med upphandlingar av omsorgstjänster. Samhällsekonomin ger oftast inte utrymme för mer än grundläggande behov och det innebär fortsatt begränsade personalresurser bland utförarna. Rekryteringarna kommer att omfatta undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden och sköterskor. PERSONLIGA TJÄNSTER eller 4 procent av sysselsättningen i branschen Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 7 procent av den totala sysselsättningen i länet. Näringen består av många olika verksamheter hotell och restaurang, mediaverksamhet, nöjes- och evenemangsnäringen etc. Utvecklingen beror sannolikt på inriktningen av tjänsteutbudet. Hotell och konferensanläggningar bedöms få en försämrad marknadsutveckling. En bättre efterfrågan förutses för exempelvis restaurang- och nöjesverksamhet, upplevelse- och evenemangsnäring där det sker en gradvis utveckling av olika verksamheter som svarar upp mot en ökad efterfrågan på tjänster. Fortsatt brist på kvalificerade kockar. Inom mediabranschen har Norrköpings Tidningar förvärvat Östgöta Correspondenten och det kan på sikt medföra ett utvecklat samarbete. Sveriges Television i Norrköping upphör med sin produktion av rikstäckande program och minskar personalstyrkan med ett 70-tal anställda. OFFENTLIG FÖRVALTNING eller 2 procent av sysselsättningen i branschen Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 6 procent av den totala sysselsättningen i länet. Näringen består av lednings- och planeringsfunktioner inom kommuner och Landsting, statliga verk och myndigheter som Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera. Bland statliga verksamheter finns generellt sett sparkrav men man kan ändå vänta sig fortsatta rekryteringar inom Polisen, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Statens geotekniska institut (SGI), Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket med flera. Om beslut fattas beträffande utökningar inom kriminalvården så ligger Norrköping bra till för en ny storanstalt. Det skulle kunna ge ett sysselsättningstillskott på ett par hundra personer, eller mer beroende på hur man gör med andra anstalter i regionen. Länsrätten regionaliserar och koncentrerar sin verksamhet till färre orter i landet. Länsrätten i Linköping ligger bra till för en utökad verksamhet men beslut måste först fattas innan det sker någon förändring.

14 14 Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Vid det senaste årsskiftet uppgick Östergötlands befolkning till personer och det är fler jämfört med utgången av år Ökningen är relativt jämnt fördelad under perioden och består i huvudsak av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och under senare år även ett litet tillskott genom födelseöverskott. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till fler än personer vilket motsvarar 11 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför att fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har befolkningen utrikes födda ökat med 26 procent vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 2,6 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i det svenska samhället och i arbetslivet. Hotbilden för våra invandrare är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap. Bild: Årliga befolkningsförändringar i Östergötland 4000 Födelseöverskott Flyttningsnetto Folkökning Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, Hallands län samt inom mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Östergötland är i paritet med smålandslänen men lägre än riksgenomsnittet. I flertalet skogs- och norrlandslän har befolkningen minskat under samma period. Fler i arbetskraften, ökad sysselsättningsgrad men inte under 2009 Definitionen på arbetskraften är antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa. På länsnivå redovisas arbetskraften kvartalsvis genom SCB s arbetskraftsundersökningar (AKU). Arbetskraftsundersökningarna ger oss bland annat en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning, utanför arbetskraften och sysselsättningsgrad:

15 15 Från 1999 till och med 2008 ökar länets befolkning i yrkesverksamma åldrar med personer. Samtidigt ökar sysselsättningen med personer. Differensen som motsvarar personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl, tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka m fl. Störst påverkan på utvecklingen hade sannolikt utfasningen av Kunskapslyftet då studerande övergick till arbetsmarknaden. I runda slängar kan man säga att 60 procent av sysselsättningsökningen under 2000-talet förklaras av befolkningsökning och 40 procent av ett bättre nyttjande av en arbetskraftsreserv. Det är i grunden en positiv utveckling som medfört att sysselsättningsgraden bland befolkningen ökat i länet. Från 69 procent år 1999 till 72 procent Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksamma åldrar. Med fallande sysselsättning både i år och under nästa kan vi utgå från att sysselsättningsgraden bland länets befolkning sjunker utifrån 2008 års nivå. Ett bortfall av jobb motsvarar en sänkning av sysselsättningsgraden med närmare 4 procentenheter. Med fortsatt befolkningstillväxt blir fallet ännu större. Som en följd av den väntade utvecklingen på länets arbetsmarknad bedöms antalet personer i arbetskraften sjunka med 900 personer i år och med personer under nästa år. Fler väntas välja fortsatta studier och det blir även utökningar inom den kommunala vuxenutbildningen. Fler avtalspensioneringar och andra lösningar bidrar också till ett minskat deltagande i arbetskraften. Stigande arbetslöshet i år men sjunkande under nästa år Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa uppgick till personer under det sista kvartalet Det var en minskning med 3 procent jämfört med motsvarande kvartal Det berodde uteslutande på programdeltagandet som under samma period ökade från till personer, en ökning på 53 procent. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till personer i länet vilket motsvarar 5,0 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till personer vid utgången av år Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Under några år kring mitten av 1990-talet var uppemot personer arbetslösa i länet, om vi bortser för de kraftiga fluktuationer som vid den tiden uppstod i samband med terminsuppehåll. Programdeltagandet beräknas öka från personer under sista kvartalet 2008 till personer vid utgången av år Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,4 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten stiger och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). När programdeltagandet ökar sker därmed en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa. Bland andra program som väntas öka markant finns arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling och pröva-på-platser.

16 16 Bild: Antalet öppet arbetslösa, genomsnitt för fjärde kvartalet respektive år. Prognos för 2009 och Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av plusjobben under det förra året. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform framöver. Insatserna beräknas omfatta något färre än personer. Bland andra insatser inom denna stödform finns utvecklingsanställning, trygghetsanställning och instegsjobb för nya invandrare. Tabell: Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2009kv % % % Prognos 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % %

17 17 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp när arbetsmarknaden svalnar Försämringarna på länets arbetsmarknad har varit tydligast bland ungdomarna som är en konjunkturkänslig grupp. Redan under våren 2008 hade summan av arbetslösa ungdomar plus ungdomar i program med aktivitetsstöd ökat jämfört med året dessförinnan. Innevarande vår har antalet fortsatt stiga svagt och till sommaren och hösten väntas arbetslösheten öka markant i samband med examen och skolavslutning. I slutet av april var unga antingen arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd en ökning med 600 personer eller 68 procent jämfört med april förra året. Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben ökar i en försvagad konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Arbetslösheten bland länets unga är redan i utgångsläget hög jämfört med ett riksgenomsnitt. 5,0 procent av befolkningen år var i april arbetslösa och ytterligare 4,6 procent fanns i program med aktivitetsstöd. Det ger sammantaget en andel på 9,6 procent som kan jämföras med 8,7 procent i hela landet. Inom länet var motsvarande andelar cirka 15 procent i Mjölby och Motala. Konjunkturförsvagningen har nu berört de flesta grupper av arbetssökande i den mening att summan av antalet arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd har stigit. Förutom ungdomarna märks även större ökningar bland män jämfört med kvinnor samt bland personer som saknar arbetslöshetsersättning. Den lägre ökningen bland personer med funktionshinder beror i huvudsak på den kraftiga ökningen bland andra grupper av arbetssökande. För den senare gruppen fortgår samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Fk/Af) i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Det finns ett ekonomiskt utrymme för att öka insatserna med lönebidrag. Bild: Arbetslösa plus program med aktivitetsstöd, förändring april 2009-april % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor år år Funk.hind Utr. födda Lågutb. Högutb. Utan ers. Samtliga

18 18 Regional utveckling Länsspecifika frågor Strukturförändringarna har under de senaste 10 åren varit omfattande i länet. Det har i hög grad drabbat de mindre kvalificerade arbetena inom tillverkningsindustrin och är starkt bidragande till de obalanser som nämns i ovanstående. Parallellt med detta finns stora inslag av en verkstadsindustri som under normala förhållanden har brist på kvalificerad arbetskraft. Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Det medför att antalet deltagare i arbetsmarknadsprogram ökar markant framöver. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb och praktisk kompetensutveckling. Men det behövs ett stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet. En ökad samverkan med andra aktörer är betydelsefullt för att klara arbetskraftsförsörjningen och öka sysselsättningsgraden som är låg i jämförelse med de flesta andra län. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Arbetsförmedlingens satsningar på ökade kontakter med arbetsgivarna fortgår. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. Östergötland har ett högt deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. För de som varit längst tid i garantin behövs nu arbetsplatser så att dessa kan övergå i sysselsättning. Det kommer att finnas ett stort behov av dessa platser framöver. Inom garantin finns en överrepresentation av personer med funktionshinder, låg utbildningsnivå och med invandrarbakgrund. Det är grupper som också får det svårare under lågkonjunkturen. När konjunkturen är svag kommer den redan höga arbetslösheten bland ungdomar att stiga. Det är en utveckling som måste motverkas och hanteras i närmare samverkan med andra parter kommuner, näringsliv, fackliga organisationer. Problemen är störst bland ungdomar med ofullständiga betyg och bland de med otydlig studiegång. Att på olika sett vägleda ungdomar redan före valet tillgymnasieskolan är en möjlighet att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Det senare är en fråga som också gäller andra intressenter.

19

20 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Text: Jens Lotterberg Grafisk form: ETC Ansvarig utgivare: Clas Olsson Kontakt: Gösta Landgren, Arbetsförmedlingen, Norrköping Eftertryck tillåten med angivande av källa