prognos Arbetsmarknad Östergötlands län

Transkript

1 prognos Arbetsmarknad Östergötlands län 2010

2 2

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Efterfrågan på arbetskraft 5 Fallet i efterfrågan har nått botten 5 Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen 6 Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt 7 Sysselsättningen faller till samma nivå som år Varselvågen har bedarrat 9 Arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av nästa år 11 Branschutveckling 12 Industri, jord- och skogsbruk 12 Bygg och anläggning 12 Handel och transport 13 Uppdragsverksamhet och företagstjänster 13 Utbildning, vård och omsorg 14 Hotell och restaurang, personliga tjänster 15 Offentlig förvaltning 16 Utbudet av arbetskraft 16 Befolkningen ökar 16 Sysselsättningsgraden sjunker under lågkonjunkturen 17 Antal personer utan arbete ökar svagare under Störst försämring bland de unga 19 Hög andel utan arbete i Motala 20 Regional utveckling - länsspecifika frågor 22 UNDERLAGET FÖR BEDÖMNINGARNA Prognosen bygger på kontakter med företag, kommuner, landstinget och branschföreträdare med flera. Tack för er medverkan! Tack även till Arbetsförmedlingens personal som inhämtat uppgifter och synpunkter från de ca 530 företag och arbetsgivare som ingår i undersökningen!

4 4 Sammanfattning Efter ett mycket dystert 2009 ser det lite ljusare ut på länets arbetsmarknad även om både sysselsättningen fortsätter att minska och antalet personer utan arbete fortsätter att öka. Under hela år 2008 sjunker efterfrågan på arbetskraft och botten i nedgången nås först under sommaren Innevarande höst har antalet lediganmälda platser ökat svagt i länet en uppgång som utgår från en låg nivå. Under år 2010 väntas efterfrågan på arbetskraft fortsätta att stiga svagt. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte och generellt sett väntas bristen på arbetskraft att vara fortsatt låg. Jämfört med vårens undersökning har företagens bedömningar om marknadsutvecklingen ljusnat betydligt. Men man ser inga snabba förändringar för det närmaste halvåret och man lägger sina förhoppningar om en bättre utveckling till den senare delen av nästa år. Man ska också ha i åtanke att de bedömningar som lämnats i många fall utgår från ett tämligen svagt läge som i sin tur betyder att vissa förbättringar klaras med befintlig kapacitet och personal. Den tidigare utbredda bristen på arbetskraft har på kort tid minskat markant. I höstens intervjuundersökning med 530 företag inom det privata näringslivet anger 9 procent att man upplevt brist. För ett år sedan angav 33 procent brist. Offentliga arbetsgivare anger högre bristtal jämfört med privata. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med mer än personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas och sysselsättningen faller till samma nivå som år Under krisen i början av 1990-talet föll sysselsättningen med mer än personer under en period av tre år. Under det senaste året har antalet personer utan arbete (och registrerade på Arbetsförmedlingen) stigit från personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2008 till prognostiserade personer under sista kvartalet Om ytterligare ett år beräknas antalet personer utan arbete uppgå till personer i länet. Andelen personer utan arbete kommer då att motsvara 8,3 procent av befolkningen (16-64 år). För att lindra de negativa effekterna av lågkonjunkturen sker en fortsatt omfattande satsning på arbetsmarknadsprogram under nästa år. Följden av detta blir att arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av nästa år, samtidigt som antalet deltagare i program stiger. Mot slutet av år 2010 beräknas antalet arbetslösa uppgå till personer och antalet deltagare i program har beräknats till personer. Alltså personer utan arbete. Motala kommun och kommunerna inom Motalas arbetsmarknadsområde har drabbats hårt av lågkonjunkturen och pågående strukturförändringar. Man har haft en hög nivå på varsel, antalet personer utan arbete är över läns- och riksgenomsnitt. Ökningen under det senaste året har också varit hög.

5 5 Efterfrågan på arbetskraft Fallet i efterfrågan har nått botten Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av 2007 planade efterfrågan ut på en historiskt sett mycket hög nivå och det kan beskrivas som början på slutet av den förra högkonjunkturen. Under hela 2008 fortsätter efterfrågan på arbetskraft att minska kraftigt och botten i nedgången nås först under sommaren Under den senaste tolvmånadersperioden (räknat från oktober 2009) har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och det är en nedgång med 34 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Nedgången i Östergötland har varit något lägre jämfört med den i riket som helhet. Det beror bland annat på länets näringslivsstruktur som gjorde att vi gick senare in i lågkonjunkturen än många andra län och där mindre inslag av exempelvis den hårt drabbade fordonsindustrin finns med som förklarande variabel. Diagram: Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive ferie). Säsongsrensad och trendad Det kraftiga fallet i efterfrågan på arbetskraft har varit störst inom industri och verkstadsindustri samt uppdrag/ företagstjänster. Bland näringsgrenar med något svagare minskningar återfinns vård/omsorg, utbildning och handel. Inom personliga tjänster, offentlig förvaltning och byggsektorn har de lediganmälda platserna till och med ökat svagt under den senaste 12-månadersperioden jämfört med den tidigare. Det ger sammantaget en bild av en utveckling där olika yrken inom den exportberoende varuproduktionen drabbats mycket hårt av konjunkturnedgången. Samtidigt som näringar och yrken med ett närmare beroende av offentliga medel, byggsektorn och privat konsumtion påverkats senare av nedgången och inte heller lika kraftfullt. Den sjunkande efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslösheten har gjort att bristen på arbetskraft minskat påtagligt under senare tid. I hösten enkätundersökning angav 9 procent av företagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. I undersökningen för ett år sedan var andelen 33 procent. Den mycket höga nivå av lediganmälda platser som vi hade under 2007 och del av 2008 berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av

6 6 förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel kan nämnas skapandet av Arbetsförmedlingens tjänst Annonsera Direkt som gjort det möjligt för arbetsgivare att på egen hand anmäla arbeten till platsbanken. Framväxten av bemanningsföretag påverkade också platstillströmningen. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb där annonserna som telefonförsäljare ökade kraftigt under en period. Andra inriktningar som ökade starkt under högkonjunkturen var exempelvis annonssäljare, demonstratörer och intervjuare. Från nuvarande låga nivå kommer efterfrågan på arbetskraft att stiga svagt under nästa år. Någon markant ökning i efterfrågan förutses inte och generellt sett väntas bristen på arbetskraft att vara fortsatt låg. Inom många yrken kommer det att vara stor konkurrens om lediga arbeten även under nästa år (många sökande till varje plats). Rekryteringsbehoven inom kommunala verksamheter blir begränsade som en följd av de besparingsprogram som föreligger. Svaga bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i höstens undersökning samt i undersökningen från våren Höstens resultat grundas på svar från 500 företag inom det privata näringslivet. Tabell: Marknadsutveckling nettotal. Näringsgrenar enligt SNI Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Vår 2009 Höst 2009 Vår 2009 Höst 2009 Vår 2009 Höst 2009 Jord/skog Industri (exkl. verkstad) Verkstadsindustri Bygg Handel Företagstjänster Information och kommunikation Transporter Hotell och restaurang Vård och omsorg Personliga tjänster Totalt Så här beräknas nettotalen: om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar = företag av totalt 50 svarande ger 20 %.

7 7 Till att börja med kan vi konstatera att nettotalen som således speglar företagens bedömningar om marknadsutvecklingen förbättrats påtagligt sedan vårens undersökning. Det gäller såväl bedömningarna för det senaste halvåret som utsikterna för kommande 6 månader och på 6-12 månaders sikt. Bedömningarna är mer optimistiska för den senare perioden jämfört med det närmaste halvåret och det tyder på att man känner en fortsatt osäkerhet beträffande konjunkturutvecklingen. Förbättringen är således inte särskilt påtaglig i närtid men man har förhoppningar om den senare perioden. Man ska också ha i åtanke att de bedömningar som lämnats i många fall utgår från ett tämligen svagt läge som i sin tur betyder att en förbättring klaras med befintlig kapacitet och personal. Nettotalen för offentliga verksamheter är klart negativa inom grund- och gymnasieskolan och svagt negativa inom vård/omsorg (exkl. barnomsorgen). Statliga myndigheter och barnomsorgen redovisar positiva nettotal vilket betyder att det är fler arbetsställen inom dessa områden som tror på ökad efterfrågan av deras tjänster jämfört med det antal som tror på minskad efterfrågan. De svaga nettotal som redovisas inom grund- och gymnasieskolan beror till stor del på demografiska förändringar som medför ett fortsatt kraftigt sjunkande elevunderlag under kommande år. Det potentiella underlaget för barnomsorgen är stabilt och svagt ökande. Inom statliga verksamheter bedömer en majoritet av arbetsgivarna ökad efterfrågan på deras tjänster och det är en betydligt mer positiv bild jämfört med bedömningarna för ett par år sedan. Det senare tyder på att många myndigheter upplever att man har omfattande och viktiga samhällsuppdrag att arbeta med inom exempelvis utbildning, forskning, arbetsmarknad och rättsväsendet. Inom många statliga myndigheter finns stora behov att generationsväxla och tillsammans med de uppdrag man har kan det öppna upp för nyrekryteringar under kommande år. Bristen på arbetskraft har minskat påtagligt Konjunkturförsämringen har haft ett mycket snabbt och djupt förlopp och det är den främsta förklaringen till att många företag anger att man inte upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering under de senaste 6 månaderna. I höstens undersökning anger 9 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist jämfört med drygt 30 procent i undersökningarna 2007 och Det är också markant lägre jämfört med den upplevda bristen under den tidigare lågkonjunkturen Diagram: Andel företag som upplevt brist på arbetskraft. Höstmätningen. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

8 8 Fördelat på branscher redovisas de högsta bristtalen från företagen inom informationsoch kommunikationssektorn (ej transporter) där 25 procent anger brist på arbetskraft. Den upplevda bristen inom sektorn gäller företrädesvis systemerare och programmerare. Därefter kommer företagen inom uppdragsverksamheten där 17 procent anger brist. De lägsta bristtalen redovisas från transportsektorn, handel och privat vård/omsorg. De största förändringarna av bristtalen jämfört med förra hösten återfinns bland företagen inom informations- och kommunikationssektorn, jord/skogsbruk samt verkstadsindustri. Bland något mer frekventa bristyrken nämner företagen styckare, maskiningenjörer, byggnadsingenjörer, civilingenjörer elkraft, redovisningsekonomer, skogsmaskinförare, kockar, lastbilsmekaniker och systemerare. Tabell: Andel privata arbetsgivare som uppger att man upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Andelar i procent. Näringsgrenar. SNI Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Jord/skog Industri (exkl. verkstad) Verkstadsindustri Bygg Handel Företagstjänster Information, kommunikation Transporter Hotell och restaurang Vård och omsorg Personliga tjänster Totalt Den redovisade och upplevda bristen på arbetskraft är för närvarande låg och inga markanta förändringar förutses under nästa år. Grundproblemet med svag efterfrågan på arbetskraft kvarstår därmed. På lite längre sikt bör man ändå vara uppmärksam på yrkesområden som är strategiskt viktiga för länets fortsatta utveckling och där utbildnings och kompetensfrågor ständigt bör stå i fokus. Det gäller bland annat forskningsområdet, olika yrken inom teknik- data- och naturvetenskap, hälso- och sjukvård, energi och miljö, verkstadsteknik, pedagogik samt inom handel, transport, logistik och entreprenörskap. Den upplevda bristen på arbetskraft har även fallit bland arbetsgivarna inom offentliga verksamheter. Det beror sannolikt också på att man helt enkelt inte haft ekonomiska möjligheter att rekrytera under perioden. I höstens undersökning angav 21 procent av de tillfrågade brist jämfört med en andel på cirka 30 procent i våras och under förra hösten. De högre bristtalen inom offentlig verksamhet, jämfört med privat, beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, sjuksköterskor och olika specialister inom statliga myndigheter.

9 9 Bristyrken 2010: Anläggningsmaskinförare Geologer Sjuksköterskor, specialistutbild. Apotekare Gymnasielärare i yrkesämnen Skogsmaskinförare Civilingenjörer bygg/anläggning IT-strateger/analytiker Slaktare och styckare Civilingenjörer elkraft Lantmätare Specialpedagoger Civilingenjörer maskin Läkare Tandhygienister Djurskötare lantbruk Optiker Tandläkare Förskollärare Redovisningsekonomer Transportledare/planerare Försäkringstjänsteman Revisorer Universitets/högskolelärare Sysselsättningen faller till samma nivå som år 2000 Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med mer än personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningen sjunkit med personer och att den faller ytterligare med respektive personer under 2009 och Det betyder att hela uppgången under 2000-talet raderas. Jämfört med vårens bedömningar har fallet i sysselsättning ökats på med personer för 2009 men lindrats med personer för Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar men i olika takt och styrka. Det största bortfallet av jobb befaras inom tillverkningssektorn samt inom byggverksamheten. En svagare nedgång bedöms för handel, vård/skola/omsorg och offentlig förvaltning. Tabell: Antalet sysselsatta i Östergötland på näringsgrenar. Prognos för Näringar enligt SNI 2002 Antal sysselsatta 2008 Förändring under 2009 Förändring under 2010 Total förändring % Jord/skogsbruk % Industri % Bygg/anläggn, energi % Handel, transport mm % Uppdrag/företagstj % Utbildning % Vård/omsorg % Personliga tj, restaurang % Offentlig förvaltning % Totalt (inkl ej spec.) % Varselvågen har bedarrat I såväl Östergötland som samtliga andra län har varselnivån varit mycket hög under inledningen av lågkonjunkturen och det var framförallt under förra hösten och vintern som kurvan var som högst. Det är först under det senaste halvåret som varselvågen avtagit i styrka och i Östergötland har varslen mer än halverats jämfört med tidigare. Länet drabbades senare än andra län av de många varslen som inledningsvis drog fram över exempelvis fordonsindustrin och dess underleverantörer, trävaru- och

10 10 småhustillverkare samt annan råvarubaserad industri. Det är verksamheter som inte är dominerande inom det östgötska näringslivet vilket kan förklara fördröjningen. Det förskjutna konjunkturförloppet i Östergötland medförde att länets andel av rikets varsel var förhållandevis lägre under inledningen av nedgången. Under senare tid har motsvarande andel stigit och det kan innebära ytterligare en tid med relativt sett högre varseltal i länet jämfört med övriga landet. Lågkonjunkturen är definitivt inte över ännu även om det mesta pekar mot en inbromsning. Under perioden oktober 2008-april 2009 varslades i genomsnitt 730 personer varje månad i länet. Genomsnittet för de senaste 6 månaderna uppgår till 330 personer. Sedan oktober 2008 har personer varslats i länet och det är nivåer som närmast kan jämföras med krisåren i början av 1990-talet. Bild: Antalet varslade januari oktober Även i Östergötland har varslen i hög grad drabbat tillverkningsindustrin som svarar för 56 procent av samliga varsel under det senaste året. Flest varsel har berört delbranscherna maskinindustri, transportmedelsindustrin samt metallvaruindustrin. 16 procent av varslen har berört verksamheter inom uppdragsverksamheten, 8 procent inom parti- och detaljhandel, 7 procent inom transportbranschen och 7 procent gäller varsel inom offentlig verksamhet där primärkommunala verksamheter svarat för merparten. Inom länet har varslen slagit hårdast mot Motala där omfattningen av varsel motsvarar 7 procent av sysselsättningen i kommunen. Därefter är Valdemarsvik och Åtvidaberg drabbade där omfattningen motsvarar 5,2 och 4,8 procent av sysselsättningen. Det är genomgående varsel inom industrin som dominerat. Relativt sett har varslen varit lägre i Linköping och Norrköping där varslens omfattning understiger 3 procent av sysselsättningen. Alla varsel leder inte till uppsägning och av dem som sägs upp blir inte alla arbetslösa. Men de exakta proportionerna är svåra att fånga. En uppföljning av varslen som anmäldes under perioden september 2008-april 2009 visar att 40 procent av det ursprungliga antalet varslade inom länet resulterade i arbetslöshet. På riksnivå var motsvarande andel 34 procent och här var det varslen i Stockholmsregionen som drog ner resultaten. Andelen varsel som faller ut i arbetslöshet kan framstå som begränsad men man ska också beakta att höga varseltal även påverkar situationen för dem som redan är arbetslösa eller är på väg in på arbetsmarknaden.

11 11 Arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av nästa år Om vi utgår från de sista kvartalen i jämförelsen nedan kan vi konstatera att antalet öppet arbetslösa minskade från personer 2007 till under sista kvartalet Det berodde uteslutande på programdeltagandet som under samma period ökade från till personer. Mot slutet av 2009 beräknas antalet öppet arbetslösa uppgå till personer i länet vilket motsvarar 4,3 procent av befolkningen (16-64 år). För resterande del av 2010 får ett successivt stigande programdeltagande en allt större effekt på den öppna arbetslösheten som beräknas sjunka till personer vid utgången av år Det senare beror inte på en förbättrad arbetsmarknad utan sammanhänger med att fler öppet arbetslösa övergår till något programdeltagande. Programdeltagandet beräknas öka från personer under sista kvartalet 2008 till personer vid utgången av år Det motsvarar då ett programdeltagande på 4,0 procent av befolkningen. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att arbetslösheten, och framförallt tiden i arbetslösheten, ökar och därmed blir det fler som kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). När programdeltagandet ökar sker därmed en motsvarande reduktion av antalet öppet arbetslösa. Det utökade programdeltagandet under nästa år berör bland annat Lyft, fas 3 inom Jobb- och utvecklingsgarantin, Jobbgarantin för ungdomar, Arbetslivsintroduktion och Arbetspraktik. Lyft är en ny satsning som berör offentliga verksamheter och ideella organisationer och som syftar till att arbetslösa ska kunna upprätthålla kontakterna med arbetslivet. Arbetslivsintroduktion införs från den 1 januari 2010 och riktas till personer som lämnar sjukförsäkringen och får stöd av Arbetsförmedlingen för att kunna återgå i arbete. Tabell: Utfall och prognos för antalet personer utan arbete i procent av befolkningen år. Fördelat på arbetslösa och program med aktivitetsstöd. Kvartalsgenomsnitt. Utan arbete: Arbetslösa Utan arbete: I program med aktivitetsstöd Summa utan arbete År/kvartal Antal Andel* Antal Andel* Antal Andel* 2006 kv ,7 % ,1 % ,8 % 2007 kv ,3 % ,4 % ,7 % 2008 kv ,2 % ,2 % ,4 % 2009 kv ,3 % ,2 % ,5 % 2010 kv ,3 % ,0 % ,3 % Den på Arbetsförmedlingen registrerade arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till personer (16-64 år) som ett genomsnitt för tredje kvartalet Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 5,4 procent mot slutet av 2010 och programdeltagandet till 5,0 procent.

12 12 Branschutveckling INDUSTRI, JORD- OCH SKOGSBRUK under år 2009 och under 2010 inom industrin. Det motsvarar en nedgång med 14 procent av sysselsättningen i branschen. Antalet sysselsatta uppgår till personer i industrin och till inom jord- och skogsbruk. Det motsvarar 19 respektive 2 procent av den totala sysselsättningen i länet. Under de senaste 15 åren har strukturomvandlingen varit påtaglig inom industrin i länet. Tusentals jobb som kan beskrivas som massproduktion av enklare karaktär har försvunnit. I stället har det skett en framväxt av jobb med specialiserad produktion där kraven på yrkeskunnande och kompetens är hög både bland arbetare och tjänstemän. Sedan år 1990 har den direkta sysselsättningen inom industrin minskat med personer det har skett samtidigt som antalet personer med eftergymnasial utbildning ökat med personer i samma företag. Andelen teknisk personal inom de östgötska industriföretagen är också hög, 18 procent jämfört med 12 i hela landet. Trots denna pågående förändring har man inte kunnat stå emot de negativa effekterna av den finanskris och lågkonjunktur som slår hårt mot industriföretagen i landet. Med viss fördröjning har varslen inom den östgötska industrin varit lika omfattande som i övriga landet och inom länet har det slagit särskilt hårt mot industriföretagen i Motala, Mjölby och Valdemarsvik. Men allt beror inte på lågkonjunkturen. Inom industriföretagen pågår ständiga struktur- och kostnadsrationaliseringar där en del av förändringen ofta går ut på att öka produktionen men med färre anställda. Företagens bedömningar om marknadsutvecklingen på ett års sikt är nu betydligt mer optimistiska jämfört med vårens undersökning. De gäller i högre grad för den senare delen av Den upplevda bristen på arbetskraft har minskat påtagligt under det senaste året och bland företagen inom verkstadsindustrin anger endast 6 procent av företagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. För ett år sedan var motsvarande andel 44 procent. Många företag uttrycker en oro för arbetskraftsförsörjningen på längre sikt och att kompetenser inte längre finns kvar när det väl vänder. Bland det fåtal bristyrken som företagen nämner finns civilingenjörer och tekniker inom maskinkonstruktion och elkraft, företagssäljare, styckare och verktygsmaskinoperatörer. Konjunkturen för skogsbruket, sågverken och pappersindustrin har i huvudsak förbättrats. Holmen har under hösten påbörjat bygget av ett nytt sågverk som ger ett nytillskott på cirka 100 jobb under 2010.

13 13 BYGG OCH ANLÄGGNING under år 2009 och -200 under Det motsvarar en nedgång med 7 procent av sysselsättningen i branschen. Sysselsättningen uppgår till cirka personer vilket motsvarar 7 procent av samtliga. Fallet i sysselsättningen ska ses mot bakgrund av att sysselsättningen ökat med närmare personer under åren Även om arbetslösheten ökat påtagligt under det senaste året så har branschen ändå klarat sig över förväntan. Man har bland annat fått ett tillskott genom RoT-sektorn och infrastruktursatsningar. Företagen tror inte på någon snabb förbättring för branschen men på lite längre sikt finns stora behov av arbetskraft och det gäller därför att behålla arbetskraften under lågkonjunkturen. Branschen har ändå förhoppningar om att bostadsbyggandet ska repa sig till det bättre. Under lågkonjunkturen har bristen på krediter gjort att många projekt gick i stå som ganska snabbt kan komma igång när marknaden tar sig. På ett eller två års sikt kommer betydande infrastrukturjobb att gå igång som bland annat berör länets västra delar. HANDEL OCH TRANSPORT under år 2009 och stabilt under Nedgången under 2009 motsvarar 1 procent av sysselsättningen i branschen Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 16 procent av den totala sysselsättningen. Utvecklingen inom handel bedöms vara relativt stabil under prognosperioden även om det inte blir samma höga rusch som tidigare. Man kan dock befara att det blir vanligare med begränsningar i den arbetstid som erbjuds. Tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår men i betydligt lugnare takt. Utvecklingen inom branschen gynnar ungdomar och här får många ungdomar sina första arbeten. Handelsföretagen är också optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lätt att rekrytera arbetskraft. Företagen inom transportsektorn har i hög grad påverkats av lågkonjunkturen där uppdragen minskat och konkurrensen tilltagit. Företagen bedömer utvecklingen som fortsatt svag under det kommande året. Arbetslösheten bland lastbilsförare har ökat markant under det senaste året och därmed har en tidigare brist upphört. På ett par års sikt har branschen ett stort behov av att ersätta äldre chaufförer som lämnar arbetsmarknaden. Norrköping-Linköping har haft framgångar i sin strävan att marknadsföra sig som ett lämpligt alternativ för etablering av verksamheter inom logistik, lager och magasinering. Norrköpings hamn har som mål att bli den mest betydelsefulla containerhamnen på ostkusten.

14 14 UPPDRAGSVERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER under år 2009 och -200 under Det motsvarar en nedgång med 4 procent av sysselsättningen i branschen. Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 14 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter - konsultföretag inom teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag m fl. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten var stark i högkonjunkturen. Under åren ökade sysselsättningen med över personer. En del av ökningen beror på en omflyttning av tjänster från exempelvis industriföretag som renodlar den egna verksamheten och i stället köper tjänster inom uppdragsverksamheten. Under de kommande två åren bedöms sysselsättningen sjunka svagt i branschen. Många företag har ett tämligen stort beroende av uppdrag från industri och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning, arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år kan nämnas IT-strateg/analytiker, civilingenjörer inom maskin och elkraft, revisorer, redovisningsekonomer och företagssäljare. Även om det blir ett visst bortfall av jobb inom IT/data och teknisk verksamhet tror man på en fortsatt bra efterfrågan på längre sikt. Företagen uttrycker en oro för att det utbildas alltför få nya i förhållande till de långsiktiga behoven. Det är tjänster som tillhör och utvecklar kärnverksamheten. Systemerare och andra IT-specialister är stora yrkesgrupper i länet både inom industriföretag, tjänsteföretag och hos offentliga arbetsgivare. Från en mycket låg nivå har arbetslösheten bland dessa grupper ökat under De mindre företagen inom lokalvårdsbranschen bedömer att sysselsättningen efterhand stiger som en följd av ökad efterfrågan av hushållsnära tjänster. Flertalet av de företag som sysslar med ekonomisk redovisning ser en positiv marknadsutveckling framför sig och uppger i stort balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Nämnda bristyrken är revisorer och redovisningsekonomer. Det har skett en viss sanering inom telemarketing- och callcenterbranschen vilket medfört en utsortering av mindre seriösa aktörer. Det har i någon mån underlättat för rekryteringar bland övriga företag i branschen. UTBILDNING, VÅRD OCH OMSORG Totalt inom utbildning under eller 1 procents minskning. Totalt inom vård/omsorg under eller 2 procents minskning. Sammantaget sysselsatta eller 29 procent av samtliga sysselsatta i länet. Resursbehovet är mycket stort, men begränsas av samhällsekonomi och politiska avvägningar. Prognoser om sjunkande skatteunderlag för kommande år har aktualiserat olika åtgärdspaket inom bägge områdena för att balansera ekonomin. Personalneddragningar framstår som oundvikliga även om en rad olika besparingsåtgärder kommer att genomföras. Ett förstärkt tillfälligt statsbidrag underlättar för 2010 men man måste samtidigt hålla bäring på 2011 eftersom bromssträckan är lång. Bland offentliga arbetsgivare har det än så länge varit sparsamt med varsel eftersom

15 15 ambitionen har varit att klara situationen utan varsel. Det ger ofta felaktiga signaler om de långsiktiga behoven. Barnomsorgen, förskolan och fritidsverksamheten har utökat sin verksamhet under de senaste åren. Men nu bedömer man att omsorgsbehoven sjunker svagt och att man också kan bli berörda av väntade besparingar inom kommunerna. Det finns ett utbud av arbetskraft men förskollärare kommer fortfarande att vara ett bristyrke. Inom grund- och gymnasieskolan minskar elevunderlaget under kommande år och det väntas medföra en minskning av antalet anställda inom skolan. Neddragningarna kommer också att beröra stödpersonal inom skolan. Under det senaste året har arbetslösheten bland grundskollärare ökat. Det är en viss brist på yrkeslärare inom gymnasieskolan. Linköpings universitet har högkonjunktur i lågkonjunkturen och det råder brist på universitetslärare inom flera discipliner. Man klarar oftast rekryteringen men det tar tid och man rekryterar i princip över hela världen. Förstärkt statsbidrag och så kallade korta-kö-miljoner förstärker Landstingets ekonomi under nästa år. Men man måste agera försiktigt med tanke på året därefter. Det medger inte några personalutökningar totalt sett men inom vissa områden tillförs nya resurser. Ambitionen är att inte varsla personal. Rekryteringarna kommer att vara sparsamma och i huvudsak gälla läkare, paramedicinare och sjuksköterskor. Äldreomsorgen är en av de större verksamheterna ute i kommunerna. Även om en växande andel av äldreomsorgen utförs av privata entreprenörer så kommer även dessa att påverkas av krympande skatteunderlag på sikt. Förstärkt statsbidrag stabiliserar läget för nästa år men även här måste man planera för året därpå. Omsorgsbehoven är stora men det är hela tiden en jakt på kostnader som bland annat regleras i samband med upphandlingar av omsorgstjänster. Samhällsekonomin ger oftast inte utrymme för mer än grundläggande behov och det innebär fortsatt begränsade personalresurser bland utförarna. Rekryteringarna kommer att omfatta undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden och sköterskor. Här finns samtidigt stora överskott av arbetssökande som också ökat under det senaste året. HOTELL OCH RESTAURANG, PERSONLIGA TJÄNSTER under år 2009 och -100 under Det motsvarar en nedgång med 3 procent. Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 7 procent av den totala sysselsättningen i länet. Näringen består av många olika verksamheter hotell och restaurang, medieverksamhet, nöjes- och evenemangsnäringen etc. Utvecklingen beror sannolikt på inriktningen av tjänsteutbudet. Hotell och konferensanläggningar bedöms få en något bättre marknad nästa år. En stabilare situation förutses för exempelvis restaurang- och nöjesverksamhet, upplevelse- och evenemangsnäring där det sker en gradvis utveckling av olika verksamheter som svarar upp mot en ökad efterfrågan på tjänster. Viss brist på kvalificerade kockar. Inom mediebranschen har Norrköpings Tidningar förvärvat Östgöta Correspondenten och det kan på sikt medföra ett utvecklat samarbete och möjligheter till rationaliseringar. Sveriges Television i Norrköping har upphört med sin produktion av rikstäckande program och personalstyrkan har minskat med ett 70-tal anställda.

16 16 OFFENTLIG FÖRVALTNING under år 2009 och -100 under Det motsvarar en nedgång med 2 procent. Antalet sysselsatta uppgår till personer eller 6 procent av den totala sysselsättningen i länet. Näringen består av lednings- och planeringsfunktioner inom kommuner och landsting, statliga verk och myndigheter som Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera. Bland statliga verksamheter finns generellt sett sparkrav men man kan ändå vänta sig fortsatta rekryteringar inom Polisen, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Statens geotekniska institut (SGI), Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan med flera. Planerna på en ny storanstalt inom kriminalvården i Norrköping ligger för närvarande på is. Om projektet realiseras skulle det kunna ge ett sysselsättningstillskott på ett par hundra personer i Norrköping. Länsrätten i Östergötland och Södermanland slås samman under nästa år och bildar Förvaltningsrätten i Linköping. Av detta följer interna personalomflyttningar men troligen även nyrekrytering. Generationsväxlingen inom många statliga myndigheter och andra ledningsfunktioner tar fart under de närmaste åren och inom vissa områden tillförs personalresurser - rekryteringsbehoven stiger. Den sysselsättningsminskning som förutses inom näringen som helhet är en del av de besparingsåtgärder som också väntas inom operativa verksamheter där administrativa funktioner nästan alltid dras med i besparingspaketen. Bland bristyrken som arbetsgivare nämner kan noteras lantmätare, geolog och domare. Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick Östergötlands befolkning till personer och det är fler jämfört med utgången av år Ökningen är relativt jämnt fördelad under perioden och består i huvudsak av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och under senare år även ett litet tillskott genom födelseöverskott. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till fler än personer vilket motsvarar 11 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför att fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har befolkningen utrikes födda ökat med 26 procent vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 2,6 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i det svenska samhället och i arbetslivet. Hotbilden för våra invandrare är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap.

17 17 Bild: Årliga befolkningsförändringar i Östergötland 4000 Födelseöverskott Flyttningsnetto Folkökning Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, Hallands län samt inom mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Östergötland är i paritet med smålandslänen men lägre än riksgenomsnittet. I flertalet skogs- och norrlandslän har befolkningen minskat under samma period. Sysselsättningsgraden sjunker under lågkonjunkturen Definitionen på arbetskraften är antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa. På länsnivå redovisas arbetskraften kvartalsvis genom SCB s arbetskraftsundersökningar (AKU). Arbetskraftsundersökningarna ger oss bland annat en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning och sysselsättningsgrad. Från 1999 till och med 2008 ökar länets befolkning i yrkesverksamma åldrar med personer. Samtidigt ökar sysselsättningen med personer. Differensen som motsvarar personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl, tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka m fl. Störst påverkan på utvecklingen hade sannolikt utfasningen av Kunskapslyftet då studerande övergick till arbetsmarknaden. I runda slängar kan man säga att 60 procent av sysselsättningsökningen under perioden förklaras av befolkningsökning och 40 procent av ett bättre nyttjande av en arbetskraftsreserv. Det är i grunden en positiv utveckling som medfört att sysselsättningsgraden bland befolkningen ökat i länet. Från 69 procent år 1999 till 72 procent Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksamma åldrar. Med fallande sysselsättning både i år och under nästa kan vi utgå från att sysselsättningsgraden bland länets befolkning sjunker utifrån 2008 års nivå. Ett bortfall av jobb motsvarar en sänkning av sysselsättningsgraden med 3,3 procentenheter. Med fortsatt befolkningstillväxt blir fallet ännu större. Antalet personer i arbetskraften väntas i stort sett bli oförändrat under nästa år. Fler väntas övergå till studier och det blir även utökningar inom den kommunala vuxenutbildningen. Förändringarna inom sjukförsäkringen väntas öka arbetskraftutbudet liksom nya invandrare.

18 18 Antalet personer utan arbete ökar svagare under 2010 Under det senaste året har antalet personer utan arbete (och registrerade på Arbetsförmedlingen) stigit från personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2008 till prognostiserade personer under sista kvartalet Om ytterligare ett år beräknas antalet personer utan arbete uppgå till personer i länet. Andelen personer utan arbete kommer då att motsvara 8,3 procent av befolkningen (16-64 år). Gruppen personer utan arbete redovisas av Arbetsförmedlingen som antingen arbetslösa, eller som deltagare i program med aktivitetsstöd. Förhållandet mellan dem avgörs således av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. För att lindra de negativa effekterna av lågkonjunkturen sker därför en fortsatt omfattande satsning på arbetsmarknadsprogram under nästa år. Följden av detta blir att arbetslösheten sjunker svagt mot slutet av nästa år, samtidigt som antalet deltagare i program stiger. Mot slutet av år 2010 beräknas antalet arbetslösa uppgå till personer och antalet deltagare i program har beräknats till personer. Alltså personer utan arbete. Den kraftiga utökningen av programdeltagandet blir en följd av att antalet personer utan arbete stiger (framförallt ökar tiden i arbetslöshet) och att allt fler kvalificerar sig för en plats i någon av garantierna (Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar). Dessutom införs de nya arbetsmarknadsprogrammen Lyft och Arbetslivsintroduktion under nästa år. De nya programmen ska erbjuda kompetensutveckling för arbetslösa och slussa in personer som lämnar sjukförsäkringen på arbetsmarknaden. Tabell: Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. Utan arbete: Arbetslösa Utan arbete: Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % Prognos 2009kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % %

19 19 Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av plusjobben under det förra året. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform framöver. Insatserna beräknas omfatta cirka personer. Bland andra insatser inom denna stödform finns utvecklingsanställning, trygghetsanställning och instegsjobb för nya invandrare. Bild: Antalet personer utan arbete i Östergötland. Genomsnitt för fjärde kvartalet respektive år. Prognosvärden för 2009 och Arbetslösa Program m akt.stöd Störst försämring bland de unga Antalet ungdomar utan arbete (arbetslösa plus program med aktivitetsstöd, i åldern år) har ökat mycket kraftigt i länet under lågkonjunkturen. I maj 2008 var unga utan arbete i länet och sedan dess har antalet kontinuerligt stigit. I slutet av oktober 2009 var ungdomar utan arbete i länet. Det motsvarade 12,4 procent av befolkningsgruppen och kan jämföras med 11 procent i hela landet. I stockholmsregionen var andelen 6 procent och det påverkar naturligtvis riksgenomsnittet i betydande grad. Inom länet var andelen unga utan arbete högst i Boxholm 22,4 procent, Mjölby 19,9 procent och Finspång 18,1 procent. Under det senaste året har antalet unga utan arbete stigit med nästan 60 procent i länet mot 90 procent i hela landet. En hög andel eller 67 procent av ungdomarna saknar någon form av ersättning från a- kassa eller kan endast få ett stöd som motsvarar studiebidrag eller studiehjälp. Ersättningen varierar efter olika omständigheter men den är i samliga fall otillräcklig för en egen försörjning. Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben ökar i en svag konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Andelen unga utan arbete kommer att vara fortsatt högt även under nästa år och olika insatser från Arbetsförmedlingen blir mycket viktiga för att förhindra att ungdomarna går sysslolösa eller blir långtidsarbetslösa. Konjunkturförsvagningen berör sannolikt alla grupper av arbetssökande i den meningen att fler nu är utan arbete. Förutom ungdomarna märks även markant högre ökningar bland män jämfört med kvinnor samt bland personer som saknar eller har mycket låg arbetslöshetsersättning. Den lägre ökningen bland personer med funktionshinder beror i

20 20 huvudsak på den kraftiga ökningen bland andra grupper av arbetssökande. Förändringen av antalet personer utan arbete har genomgående varit lägre i Östergötland jämfört med övriga landet. Det beror bland annat på länets näringslivsstruktur som gjorde att länet gick senare in i lågkonjunkturen än många andra län och där mindre inslag av exempelvis den hårt drabbade fordonsindustri och den råvarubaserade industrin finns med som förklarande variabel. Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fortgår i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Till årsskiftet förändras reglerna i sjukförsäkringen och i början av nästa år väntas ytterligare cirka 700 personer att prövas inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. Det finns ett ekonomiskt utrymme för att öka insatserna med lönebidrag men det är många gånger svårt att finna lämpliga arbetsplatser. Bild: Antalet personer utan arbete, förändring oktober 2009-oktober % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% E-län Riket Män Kvinnor år år Funk.hind Utr. födda Lågutb. Högutb. Utan ers. Samtliga Hög andel utan arbete i Motala Effekterna av lågkonjunkturen varierar kraftigt mellan länets kommuner och arbetsmarknadsområden. Avgörande har bland annat varit inslagen av tillverkningsindustri och kopplingarna till de delar av industrin som drabbats hårdast, exempelvis fordonsindustri och råvarubaserad industri. Det har för Motalas del medfört såväl en hög nivå på varsel som en stor ökning av antalet personer utan arbete. Det har även påverkat de mindre kommunerna som tillhör Motalas arbetsmarknadsområde även om de direkta varslen inte varit lika omfattande här. I Motalas arbetsmarknadsområde ingår Vadstena, Mjölby, Boxholm och Ödeshög. Norrköping har en förhållandevis låg sysselsättningsandel inom industri och man har heller inte drabbats lika hårt av varsel. Som en följd av detta har antalet personer utan arbete ökat svagare i Norrköping både i jämförelse med länet och med övriga landet. Däremot var andelen utan arbete hög i Norrköping redan innan lågkonjunkturen och man ligger därför kvar på en hög nivå. I Norrköpings arbetsmarknadsområde ingår Finspång, Valdemarsvik och Söderköping. Finspång är länets industritätaste kommun och här återfinns nästan 50 procent av den totala sysselsättningen i kommunen. Trots detta har varslen varit begränsade i kommunen.

21 21 Även Linköping har en låg sysselsättningsandel inom industri och man har också drabbats i mindre grad av varsel än genomsnittet för länet. Ökningen av antalet personer utan arbete är också lägre i Linköping jämfört med länsgenomsnittet. Åtvidaberg och Kinda kommuner ingår i Linköpings arbetsmarknadsområde. Bild: Andelen personer utan arbete relativt befolkningen, oktober Samt förändring sedan oktober 2008 (utan arbete är arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd). Fördelning på arbetsmarknadsområden i Östergötlands län. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Förändring Amo Mot Amo Link Amo Norrk Länet Riket

22 22 Regional utveckling Länsspecifika frågor Arbetsförmedlingen kommer att satsa hårt på kompetensutvecklande insatser för att motverka ökningen av antalet öppet arbetslösa och förhindra långtidsarbetslöshet. Det medför att antalet deltagare i arbetsmarknadsprogram ökar markant framöver. Bland satsningarna kan nämnas arbetspraktik, pröva på platser, instegsjobb, praktisk kompetensutveckling, lyft och arbetslivsintroduktion. Men det behövs stöd från hela näringslivet för att anordna platserna och skapa aktivitet i stället för passivitet en investering för framtida arbetskraftsbehov. En ökad samverkan med andra aktörer är betydelsefullt för att klara arbetskraftsförsörjningen och öka sysselsättningsgraden som är låg i jämförelse med de flesta andra län. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Arbetsförmedlingens satsningar på ökade kontakter med arbetsgivarna fortgår. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. Östergötland har ett högt deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. För dem som varit längst tid i garantin behövs nu arbetsplatser så att dessa kan övergå i sysselsättning. Det kommer att finnas ett stort behov av dessa platser framöver. Inom garantin finns en överrepresentation av personer med funktionshinder, låg utbildningsnivå och med invandrarbakgrund. Det är grupper som också får det svårare under lågkonjunkturen. Strukturförändringarna har under de senaste 10 åren varit omfattande i länet. Det har i hög grad drabbat de mindre kvalificerade arbetena inom tillverkningsindustrin och är starkt bidragande till de obalanser som nämns i ovanstående. Parallellt med detta finns stora inslag av en verkstadsindustri som under normala förhållanden har brist på kvalificerad arbetskraft. När konjunkturen är svag kommer den redan höga arbetslösheten bland ungdomar att stiga. Det är en utveckling som måste motverkas och hanteras i närmare samverkan med andra parter kommuner, näringsliv, fackliga organisationer. Problemen är störst bland ungdomar med ofullständiga betyg och bland de med otydlig studiegång. Att på olika sett vägleda ungdomar redan före valet till gymnasieskolan är en möjlighet att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Det senare är en fråga som också gäller andra intressenter.

23 23

24 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Jens Lotterberg Grafisk form: ETC Arbetsförmedlingen Östergötlands län Eftertryck tillåten med angivande av källa