Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012

2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 REVISIONSFRÅGA... 4 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNING... 5 2 ANHÖRIGSTÖD... 5 3 ANHÖRIGSTÖDET I SIGTUNA... 6 3.1 MÅL... 6 3.2 STÖD SOM ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDEN ERBJUDER... 7 3.3 ANHÖRIGFÖRENINGAR... 9 3.4 ORGANISATION, ROLL OCH ANSVARSFÖRDELNING... 9 3.5 UPPFÖLJNING... 10 3.6 BEDÖMNING... 11 4 REKOMMENDATIONER... 14 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Antalet enskilda med diagnostiserad demensproblematik ökar i hela landet vilket ställer ökade krav på kommunens insatser och organisation. Kommunen har enligt Socialtjänstlagen en skyldighet, samt ett yttersta ansvar, för att tillse och sörja för att enskilda som bor och vistas i kommunen har goda levnadsvillkor samt att deras grundläggande behov blir tillgodosedda. De insatser som kommunen ska erbjuda personer med demenstillstånd ska planeras utifrån den enskildes behov och förutsättningar beroende på vilken typ av demenssjukdom som är aktuell, hur långt sjukdomen har avancerat samt vilka resurser den enskildes egna familjen/närstående har. Det dagliga livet för den enskildes anhöriga påverkas i hög grad varför stödet till dessa därför är centralt och någonting som behöver uppmärksammas i kommunens planering och utbud av insatser. Socialstyrelsen betonar att varje kommun behöver analysera det anhörigstöd de erbjuder idag, både i relation till bestämmelsen om rätt till stöd för personer i alla åldrar samt i förhållande till hur det lokala behovet ser ut. Enligt Socialstyrelsen kan det innebära att: Ta reda på hur behoven av anhörigstöd i kommunen ser ut. All personal i socialtjänsten känner till rätten för anhöriga att söka stöd. Det finns nätverk och tydliga rutiner för att samordna stödet till de yngre anhöriga mellan vården och socialtjänsten. Det informerar om rätten att söka stöd och vem man då kan kontakta. Kommunens revisorer har mot denna bakgrund gett PwC och specialistenheten Kommunal Sektor i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens organisation och stödformer när det gäller anhöriga till enskilda som har en diagnostiserad demenssjukdom. 1.2 Revisionsfråga Fastställd revisionsfråga för granskningen: Har äldre- och omsorgsnämnden en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av den vård och de insatser som genomförs till enskilda med demensproblematik ur ett anhörigperspektiv Följande kontrollmål för granskningen är uppställda: Formerna för stöd till anhöriga med närstående som har demenssjukdom är ändamålsenligt utformande, exempelvis i form av utbildning och avlastning. 4

Organisationen för kommunens stödinsatser till anhöriga är ändamålsenligt utformad. Organisationen har nödvändig kompetens och innehåller möjlighet till kompetensutveckling inom detta sakområde. Formerna för att tillvara anhörigas erfarenheter och synpunkter på vården är ändamålsenliga. Berörd nämnd har fastställt en plan för kommunens stöd och insatser till anhöriga, en så kallad anhörigplan. Kommunens former för samverkan med anhörig- och frivilligorganisationer ändamålsenliga. 1.3 Metod och avgränsning Granskningen är baserad på: Intervjuer med verksamhetsföreträdare inom förvaltningen och representant för anhörigföreningen i kommunen. Genomgång av lokalt fastställda styrande dokument, rutiner och riktlinjer. Granskningen är avgränsad till äldre- och omsorgsnämndens ansvarsområde. 2 Anhörigstöd I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Lagen omfattar också anhöriga till personer med missbruksoch beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Förändringens syfte är att tydliggöra att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer närstående. I förarbetena till lagändringen betonas också nödvändigheten att ge anhöriga eller andra personer stöd och erkännande för det arbete som de utför. Det finns olika former av stöd till anhöriga. Vissa stöd riktar sig direkt till den anhörige och kan vara stödsamtal, stödgrupper och utbildning. Andra stöd fungerar som indirekt stöd till anhörigvårdaren genom att de vänder sig till den närstående. Exempel på indirekta stöd är hemtjänst, dagverksamhet, korttidsboende, boendestöd och personlig assistans. De indirekta stöden bedöms i enlighet med 4 kap. 1 SoL samt LSS. 5

I nationella undersökningar uppskattas att anhöriga svarar för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen till personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende i Sverige. Det är därför viktigt att anhöriga får ett bra stöd så att de ska orka bistå sin närstående. Staten har innan lagändringen under ett flertal år gett särskilt riktade bidrag/stimulansmedel för bland annat behovskartläggning, kompetensuppbyggnad samt för utveckling av anhörigstödet. Från och med år 2011 utgår inte längre några särskilt riktade statsbidrag eller stimulansmedel för anhörigstöd. Det ingår numera i det generella statsbidraget. Dock med ett förbehåll. 37 kronor per kommuninvånare av det generella statsbidraget är avsett för anhörigstöd. 3 Anhörigstödet i Sigtuna Anhörigstödet till enskilda som vårdar närstående med demensproblematik ligger inom äldre- och omsorgsnämndens uppdrag och ansvarsområde. Det direkta stödet till anhöriga ges genom nämndens anhörigkonsulent eller som ett indirekt stöd genom de beslut och biståndsinsatser som nämndens myndighetsfunktion och biståndshandläggare fastställer. 3.1 Mål Av kommunens verksamhetsplan 2011-2013, fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-25 betonas: Ideella insatser som underlättar för anhöriga och som hjälper enskilda äldre ska stödjas av kommunen. I verksamhetsplanen betonas att den största insatsen i omsorgen av äldre genomförs av anhöriga. Anhörigvården ska uppmärksammas ytterligare och stödet utvecklas bland annat genom etablerande av ett anhörigcentrum. Där ska kommunen och frivilligorganisationerna tillsammans kraftsamla för en utvecklad verksamhet som kan hjälpa ännu fler som vårdar anhöriga. Demensteam Kommunledningen vill inrätta ett demensteam som har bred kunskap och lång erfarenhet av olika former av demenssjukdomar och som ska stötta dem som kommer i kontakt med demensproblematik. Folkhälsoinriktade insatser Ett särskilt stöd till föreningar som genomför folkhälsoinsatser riktade till äldre ska införas. Syftet med detta är att stimulera engagemang och aktiviteter samtidigt som behovet av vård kan skjutas upp. Förebyggande insatser Alla som är över 80 år bör varje år erbjudas att få ett besök av kommunen för att se hur de mår både fysiskt och psykiskt. 6

Samarbetsorganet Kommunala pensionärsrådets uppgifter och ställning och status ska tydliggöras så att samarbetet mellan pensionärsorganisationerna och kommunen kan utvecklas. Äldre- och omsorgsnämnden har tidigare beslutat att de nationella riktlinjerna för personer med demenssjukdom ska gälla i äldreomsorgen i Sigtuna. Det innebär att all vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra rekommendationer som framgår av de nationella riktlinjerna. Alla åtgärder, inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, bör enligt riktlinjerna dessutom följas upp och utvärderas av nämnden. Kommentar I den av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsplanen och budgeten för åren 2011-2013 betonas särskilt vikten av att uppmärksamma den vård som anhöriga ger till närstående. Det politiska inriktningsmålet anger att vården fortsatt behöver utvecklas och att kommunen tillsammans med frivilligföreningar behöver kraftsamla i detta utvecklingsuppdrag. När det gäller det stödet till enskilda som har en demensproblematik är ambitionen att inrätta ett särskilt demensteam, som har kompetens och erfarenhet, för att både kunna stötta dem som kommer i kontakt med demensproblematik, det vill säga både anställda inom kommunens äldreomsorg som till anhöriga. Äldre- och omsorgsnämnden har dessutom tidigare beslutat att de nationella riktlinjerna som finns för personer med demenssjukdom också ska gälla och tillämpas inom förvaltningen. Som framgår ovan inryms också anhörigstöd i de nationella riktlinjerna. De i kommunen fastställda målen och ambitionsnivåerna har två syften. Det handlar dels om att säkerställa det kvalitativa innehåller i den vård som anhöriga ger. I kommunens verksamhetsplan uppges dessutom att anhörigvården kanske till och med är viktigare än den vård och de insatser som kommunen biståndsbeslut genomför. Men det handlar också om en ekonomisk aspekt. Genom ett utvecklat och fungerande anhörigstöd kan enskildas behov av mera omfattande insatser från kommunens sida också flyttas fram i tid. 3.2 Stöd som äldre- och omsorgsnämnden erbjuder 3.2.1 Avlösning Avlösning innebär att en avlösare kommer hem till den närstående och tar över omsorgen under en begränsad tid så att den anhöriga kan få möjligheter till egna aktiviteter. 7

Upp till 12 timmar per månad är insatsen avgiftsfri. Ej utnyttjad tid kan inte överföras till nästkommande månad. Om det finns behov av tid utöver detta är den överskjutande tiden avgiftsbelagd. 3.2.2 Hemtjänst Hemtjänsten är i det här fallet till för att avlasta den anhörige i arbetet med skötseln av hemmet samtidigt som den närstående behöver vård och omsorg. Hemtjänst kan även innebära personlig omvårdnad vilket är insatser som avser fysiska, psykiska och sociala behov. 3.2.3 Trygghetslarm Genom detta larm kan hjälp påkallas. Det skapar trygghet för både den närstående och den anhörige då hjälp och stöd kan ges under tider då den anhörige inte är närvarande. 3.2.4 Anhörigveckan 2011 Genomfördes under hösten 2011 och riktade sig till anhöriga, personal, frivilliga och andra intresserade. Under veckan anordnades bland annat föreläsningar och olika aktiviteter. 3.2.5 Dagverksamhet Insatsen syftar till att ge den närstående socialt stöd och möjlighet till meningsfull sysselsättning och gemenskap. Insatsen kan också ges som stöd och avlastning till anhörig. 3.2.6 Korttidsplats/växelvård Korttidsplats är en plats och tillfälligt boende utanför det egna boendet för tillfälligt stöd och omsorg dygnet runt. Plats kan beviljas både om den enskilde har behov av stöd och omsorg samt om en anhörig behöver avlösning. 3.2.7 Träffpunkter/mötesplatser I kommunen finns fyra mötesplatser öppna för den som är äldre, funktionshindrad och anhörig. De drivs av frivilligorganisationer, huvudsakligen av Anhörigföreningen och Väntjänsten i kommunen. Syftet med dessa mötesplatser är att de bidra till att stärka samhörighet, bryta isolering och stimulera till aktivare liv. 3.2.8 Anhörigkonsulent I kommunen finns en anhörigkonsulent vars uppgift är att ge: Råd, stöd och information i frågor som rör anhörigstöd, både internt inom äldreomsorgsorganisationen samt externt till enskilda, frivilligföreningar och andra oragnisationer Samtal, enskilt eller i grupp 8

3.2.9 Information Information om det anhörigstöd som erbjuds i kommunen finns på kommunens hemsida. Vidare finns olika informationsbroschyrer. Biståndshandläggarna ska under utredningen informera den sökande om det anhörig stöd som finns i kommunen. Upptryckt information om kommunens anhörigstöd finns också på de fyra mötesplatserna, särskilda boenden, inom hemtjänstorganisationen samt vid nämndensmyndighetsfunktion. 3.2.10 Ekonomiska bidrag till frivilligföreningar Nämnden lämnar årliga bidrag till Anhörigföreningen och Väntjänsten. Utöver detta bidrar nämnden med kostnader för lokaler och städning vid de fyra träffpunkterna/mötesplatserna. 3.3 Anhörigföreningar Det finns flera olika anhörig- och frivilligföreningar som arbetar på ett nationellt övergripande plan. Det övergripande syftet för alla kan sammanfattat beskrivas som att de ska ge anhöriga tillfällen att komma i kontakt med varandra, stödja varandra och utbyta erfarenheter. Dessa ska också stödja de lokala föreningarna. Oftast riktar sig föreningarna till anhöriga som har en närstående inom en viss grupp eller sjukdom, exempelvis demens, afasi, autism och psykotiskt sjuka. Anhörigkonsulenten i kommunen har en kontinuerlig och upparbetad kontakt med de lokala föreningarna. Konsulenten informerar om det stöd som finns och anordnar även träffar där anhöriga får komma och träffa de lokala föreningarnas representanter. Konsulenten deltar även i vissa fall i föreningarnas egna träffar. 3.4 Organisation, roll och ansvarsfördelning Anhörigkonsulenten, som organisatoriskt är kopplad till nämndens myndighetsgrupp, har till uppgift att ge stöd till anhöriga samt att samordna och driva utvecklingen av anhörigstödet tillsammans med andra kommunala verksamheter, frivilligorganisationer och landstinget. En vikarie som anhörigkonsulent, 50%, kommer att i början av 2012 att anställas under den tid som ordinarie anhörigkonsulent är halvtidssjukskriven.. Inom socialtjänsten har det tidigare funnits en särskild demenssjuksköterska. Denna funktion är numera omformad till en funktion som demensomsorgsutvecklare med likartad uppgift att genom enskild handledning till personal eller grupphandledning stödja anställda inom hemtjänst och de särskilda boendeformerna. Under en period fanns två angörig- och frivilligsamordnare med uppgift att bland annat utveckla volontärverksamheten. Dessa tjänster var projektanställningar och pågick under den tid som kommunen erhöll särskilda stimulansmedel för detta. 9

Kommunen har under en längre tid arbetat med att utveckla och upparbeta formerna för anhörigstödet. Delar av detta arbete har skett i projektform både internt inom kommunen och med andra externa parter och organisationer. Nyligen har ett projekt avslutats inom vilket en modell för Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom i kommunen har arbetats fram. Arbetet, som finns dokumenterat i en rapport, har skett i samverkan mellan kommunen, primärvården och primärvårdsrehab i Sigtuna, minnesmottagningen på Löwet Geriatrik och FOUnu. Över tid har det också som redan framgår skett ett flertal förändringar i den kommunala organisationen. Kommunens anhörigkonsulent är sedan en tid tillbaka sjukskriven 50% och arbetar halvtid, även om funktionen i budget är en heltidstjänst. En vikarie 50% kommer att anställas under 2012 vilket finansieras av det budgetutrymme som finns kvar av anhörigkonsulentfunktionen. Ett syfte med den vikarierande funktionen är att mera fokusera på anhörigstöd till målgrupperna under 65 år. Efter särskild biståndsbedömning kan bistånd till exempelvis avlösning i hemmet beviljas. Tidigare hanterades denna insats utan biståndsbedömning av kommunens anhörigkonsulent. De nuvarande formerna för anhörigstöd är antingen generella, det vill säga de är frivilliga och öppna för alla. Eller kan de ges efter särskild prövning och som ett bistånd enligt socialtjänstlagen. I dessa fall krävs att den enskilde, som är föremål för vård av anhörig, också vill och lämnar sitt medgivande till insatsen. Det är inte den anhörige som är ärendeägare utan den som indirekt är föremål för insatsen. Plats på korttidsboende för växelvård är mera ett indirekt stöd och en avlastning för anhöriga. 3.5 Uppföljning Anhörigstödet i kommunen har, förutom de olika projekt som genomförts med stöd av externa medel och bidrag, även under de senaste åren varit föremål för flera undersökningar och utvärderingar som genomförts inom förvaltningen eller av externa konsulter. Exempelvis: Uppföljning av projekt Varaktiga stödformer för anhöriga i Sigtuna kommun, 2008 Utvärdering av anhörigstödet i Sigtuna kommun, 2009 Uppföljning av det direkta anhörigstödet i Sigtuna kommun, 2011 Anhörigstöd i Sigtuna kommun, kartläggning och behovsinventering av stödet till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller har funktionshinder, 2011 10

Socialstyrelsen har ett utvecklingsuppdrag som ska pågå under fem år, kopplat till genomförandet av den nya bestämmelsen om anhörigstöd och de medel som är öronmärkta och som fördelas till kommunerna inom ramen för det generella statsbidraget. För år 2011 kompenseras kommunen med 1 280 tkr för detta. 3.6 Bedömning Formerna för stöd till anhöriga med närstående som har demenssjukdom är ändamålsenligt utformande, exempelvis i form av utbildning och avlastning Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Formerna för stöd till anhöriga har successivt kommit att utvecklas och delvis omformats i kommunen. Under 2012 kommer en vikarie som anhörigkonsulent att tillsättas under ordinarie befattningshavares deltidssjukskrivning. Det innebär att det personella budgetutrymme som nämnden har i sin budget kommer att utnyttjas fullt ut. Tillsättningen av en vikarie kommer också innebära att kommunens får bättre förutsättningar att leva upp till regelverkets krav vad gäller anhörigstöd, inte enbart till gruppen äldre över 65 år, än vad som under den sista tiden varit fallet. Kommunen har idag ett brett utbud av olika insatser, funktioner och verktyg för att stödja anhöriga som vårdar en närstående. Förändringar har genomförts under 2011 genom att insatsen avlösning numera kan ges efter biståndsbedömning på motsvarande sätt som insatserna och det indirekta anhörigstöd som ges när det gäller dagverksamhet och korttidsboende/växelvård. I projektform har olika satsningar och initiativ genomförts och tagits som en konsekvens av att särskilda stimulansmedel som från regionala och statliga organisationer har ställts till förfogande när det gäller utveckling av anhörigstöd. Granskningen visar, vilket även framgår av de uppföljnings- och utvärderingsrapporter som genomförts, att uppnådda resultat och effekter av de projekt som pågått inte har kommit att bli tillräckligt implementerade eller har fått tillräckligt fäste i organisationen. En anledning till detta kan vara förändringar på grund av en viss personalomsättning samt den förändring inom organisationen som har skett när det roll och ansvarsfördelning. Nämndens stödformer är dessutom organisatoriskt föremål för fortsatt utveckling. Det är därför svårt att göra en närmare bedömning över stödformernas ändamålsenlighet. I granskningen framkommer från flera att insatsen avlösarservice inte har fått något omfattande genomslag, oavsett om den tidigare hanterades av kommunens anhörigkonsulent eller som idag efter en biståndsbedömningsprocess. Ett nytt informationsmaterial har arbetats fram och kommer att finnas tillgängligt både på kommunens hemsida och som en folder. 11

Anhörigföreningen pekar på behovet av en mera samlad strategi och plan för anhörigstödet. Granskningen visar att det inte finns någon av nämnden fastställd plan eller särskild strategi för anhörigstödet. Organisationen för kommunens stödinsatser till anhöriga är ändamålsenligt utformad Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Förvaltningens organisation, samt roll och ansvarsfördelningen i denna, när det gäller anhörigstöd har som ovan beskrivits under de senaste åren genomgått flera förändringar. Exempelvis den förändring som skedde i slutet av 2011 då avlösning som insats överfördes från anhörigkonsulent till nämndens myndighetsfunktion vilket innebär att denna insats numera ska föregås av en handläggnings- och biståndsbedömningsprocess. Förändringar har också skett på grund av personalomsättning eller att stimulansmedel för vissa projektanställningar inte längre utgår. En annan planerad förändring gäller tillsättning av en vikarierande anhörigkonsulent på den del av budget som kvarstår under den tid som ordinarie anhörigkonsulent är deltidssjukskriven. I kommunens verksamhetsplan och budget för åren 2011-2013 finns mål och inriktningsangivelser vad gäller inrättande av ett demensteam samt ett Anhörigcentrum. Något närmare arbete inom förvaltningen i dessa pågår inte då det inte finns något uppdrag om att närmare utreda eller ta fram beslutunderlag. I den fastställda verksamhetsplanen framgår att dessa resurser är angelägna och viktiga både när det gäller kvaliteten inom kommunens omsorgsverksamhet som när det gäller stöd till anhöriga Organisationen behöver finna sina former och få en stabilitet under en längre tid för att någon reell bedömning av om organisationen är ändamålsenligt utformad. Inrättande av ett särskilt demensteam och ett anhörigcentrum är viktiga komponenter som behöver komma på plats. Demensteamet har en särskild betydelse för att säkerställa kompetensen inom äldreomsorgen och nämndens organisation som riktar sig till funktionshindrade. 12

Formerna för att tillvara anhörigas erfarenheter och synpunkter på vården är ändamålsenliga Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Granskningen visar att det tidigare har genomförts olika uppföljningar och utvärderingar av kommunens anhörigstöd. I dessa har både anhöriga enskilt och i fokusgrupper medverkat, även anhörigföreningar och andra frivilligorganisationer. Kommunen har ett system för hantering av synpunkter. I denna granskning framkommer inte något som tyder på att rutinen för synpunktshantering är någonting som enskilda eller anhöriga använder för att framföra sina uppfattningar eller åsikter om hur anhörigstödet fungerar eller är utvecklat i kommunen Granskningen visar att det i övrigt inte sker någon systematisk uppföljning eller finns någon fastställd struktur för att fånga upp, sammanställa och analysera, anhörigas erfarenheter och synpunkter på det anhörigstödet som kommunen ger. Nämnden har fastställt en plan för kommunens stöd och insatser till anhöriga, en så kallad anhörigplan Kontrollmålet är inte uppfyllt. Det finns inte i kommunen någon fastställd plan för kommunens stöd och insatser till anhöriga. Anhörigstödet betonas i övriga styrdokument som ett väsentligt och prioriterat område. Kommunens former för samverkan med anhörig- och frivilligorganisationer ändamålsenliga Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Kommunens samarbete med anhörig- och frivilligföreningar, som det idag är utvecklat, sker huvudsakligen inriktat mot målgruppen äldre. När det gäller de övriga grupper, som förändringen i socialtjänstlagen också betonar behöver inrymmas och där ett aktivt anhörigstöd behöver utvecklas, visar granskningen att samverkan med dessa är ett outvecklat område. Flera åtgärder är dock både beslutade och planerade, framför allt anställningen av en vikarierande anhörigkonsulent, som ovan beskrivits, med uppgift att bredda anhörigstödet i kommunen. En viss svårighet finns i att frivilligorganisationer inte idag är lokalt representerade för flera av de målgrupper som kommunens social- 13

tjänst möter och som omfattas av socialtjänstlagen förändring när det gäller anhörigstöd. I granskningen framkommer att de lokala frivilligorganisationerna efterfrågar en mera utvecklad och strukturerad samverkan och dialog med förvaltningsledning och nämnd. Bland annat inför det inrättande som enligt planerna finns av ett anhörigcentrum samt när det gäller volontärverksamheten. 4 Rekommendationer Nämnden rekommenderas: Arbeta fram en plan och strategi för anhörigstödet i kommunen Det framtida anhörigstödet och de målgrupper som förändringen i socialtjänstlagen 2009 pekar på behöver inrymmas i det anhörigstöd som kommunen tillhandahåller. I detta arbete behöver olika anhörig och frivilligföreningar engageras Säkerställa att uppställda mål också följs upp Nämnden har tidigare fastställt att de nationella riktlinjer som finns fastställda för vård och demenssjukdom också ska tillämpas i kommunen. Följ upp hur dessa tillämpas. Det behöver även utvecklas en strukturerad uppföljning av anhörigstödet i kommunen. Framför allt med fokus på vilka effekter och nytta som uppnås genom de direkta och indirekta insatser som genomförs. Nämndens uppföljning och redovisning av måluppfyllelse till fullmäktige av anhörigstödet behöver utvecklas. Följa upp och regelbundet fråga både anhöriga och frivilligföreningar hur de uppfattar att stödet fungerar och behöver utvecklas för att tillgodose de behov som finns. I granskningen framförs av flera att det är svårt att nå anhöriga i ett tidigt skede vilket är något som nämnden behöver uppmärksamma och diskutera. Säkerställa att ett biståndsbeslut om avlösning i hemmet, en insats som har föregåtts av en utredning och behovsbedömning, som är ett uppdrag från nämndens myndighetsfunktion får samma prioritet i genomförandet som andra biståndsbeslut. 14