Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Kostpolicy 2 Bilagor till kostpolicy 2 Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 2 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5 Pedagogiska måltider 4 1.6 Måltidernas fördelning 4 1.7 Måltiden 4 2. Fakta om energifördelning och måltidsammansättning 5 2.1 Förskola, skola och fritidsverksamhet 5 2.2 Frukost & mellanmål i förskola och fritidsverksamhet 6 2.2.1 Frukost: 6 2.2.2 Mellanmål: 7 2.3 Salladsbordets sammansättning 8 2.4 Socker 9 2008
Kostpolicy Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö Kommunens verksamheter ska köpa livsmedel från godkända leverantörer med vilka kommunen har tecknat avtal. Anbudsprodukter är utvalda enligt kommunens kravspecifikation. De produkter som omfattas av kommunens KRAV-certifiering får inte bytas ut i annat fall än då leverantören inte kan leverera varan, om så är fallet ska det tydligt framgå. Alla elever som önskar ska kunna äta laktovegetarisk kost utan intyg. Tydlig innehållsdeklaration ska finnas varje dag över måltiden. Som dryck till varje lunch serveras vatten och ekologisk mjölk, andra drycker serveras endast vid enstaka speciella tillfällen. ( undantag gymnasium) Bröd med smör/bordsmargarin erbjuds varje dag Alla elever ska erbjudas ett välkomponerat och säsongsanpassat salladsbord, där baljväxter ska ingå varje dag. Då soppa serveras till lunch ska den innehålla potatis/ris/pasta/baljväxter och att grovt mjukt bröd med pålägg finns samt frukt. Till förskolebarn beräknas mindre mängd soppa, och kompletteras med pannkaka/pudding. Då gröt serveras till lunch ska grovt mjukt bröd med pålägg finnas samt frukt. Till förskolebarn serveras ett annat alternativ än gröt. Livsmedel som innehåller sötningsmedel ska endast serveras till dem som av särskilda skäl behöver det. Då ris och pasta serveras ska fullkornsprodukter användas eller varieras med, viktigast är att inte enbart välja vita produkter. Inga måltider får innehålla nötter eller jordnötter. Specialkoster ska tillhandahållas av medicinska eller etiska skäl. Ekologiska produkter utökas successivt när tillgänglighet finns och ekonomiska förutsättningar ska ges till det. 2
1.2 Kostpersonal/Kvalitet Personal som anställs i kök ska ha utbildning och/eller erfarenhet av storköksarbete. All kostpersonal ska ha goda kunskaper om specialkost och födoämnesöverkänslighet. Kostpersonal ska årligen genomgå lagstadgad utbildning i livsmedelshygien och hantering, och därutöver annan fortbildning. All varmhållning av mat ska ske enligt livsmedelslagstiftningen och vara så kort som möjligt. Skolcafeteriorna säljer inte läsk, godis och chips, erbjuder istället mer hälsosamma alternativ som frukt, smörgås, juice och mjölkprodukter. 1.3 Verksamhetsansvarig för kök Säkerställer att förskolan/skolan erbjuder måltider som följer ovanstående program samt svenska näringsrekommendationer och SLV:s riktlinjer. Ytterst ansvarig för att livsmedelslagstiftningen med gällande hygienregler följs. Tillsammans med personalen i kök utarbeta egenkontrollprogram efter kommunens riktlinjer som skickas till miljö och byggkontoret samt revideras årligen. Ansvara för att kostpersonalen får lagstadgad och övrig fortbildning. Tillgodose kökens behov av utrustning och hjälpmedel som underlättar en säker och kvalitativ hantering av livsmedel. 1.4 Inflytande/delaktighet Elever och föräldrar ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande Personal, elever och föräldrar ska kontinuerligt få information om säkra livsmedel, hantering och hållbar samhällsutveckling. Matråd ska finnas på alla skolor där elever, kostpersonal, förskole- & skolpersonal ska ingå samt där så önskas även föräldrar. Enkätundersökning om skolmaten till elever ska genomföras årligen. Kostpersonal ska kunna delta vid informationsmöten för föräldrar och elever Förskolans matsedel ska finnas synlig för föräldrar. 3
1.5 Pedagogiska måltider Pedagogiska måltider är en arbetsuppgift i verksamheten där personal aktivt verkar för att skapa goda matvanor och vara en god förebild. Måltidspersonal skall medverka till att alla elever äter vid lunchtillfället. Måltidspersonal och lärare alternativt andra vuxna skall bidra till en positiv anda och främjandet av goda matvanor. 1.6 Måltidernas fördelning Barn som vistas hela dagar i förskola/fritids erbjuds frukost, lunch och mellanmål. Frukt serveras på förmiddagen samt till de barn som vistas efter 16.30. Lunchmåltiden bör serveras mellan 11,00-12,30, alla barn/ungdomar bör äta vid samma tidpunkt varje dag. Alla elever bör ha minst 30 minuters lunchrast för att ges möjlighet att äta i lugn och ro. 1.7 Måltiden Skolor ska ha tydlig menytavla i skolrestaurangen med dagens lunchmåltid, men även veckomatsedel ska finnas synlig. För elever med specialkost ska maten finnas lätt tillänglig i matsalen. Skollunchen ska planeras efter tallriksmodellen, och eleverna ska kunna äta en komplett måltid enligt denna. Alla skolor ska försöka ha salladsbordet först i serveringsordning, därefter potatis/ris/pasta och till sist huvudkomponent. Potatis ska alltid kokas i omgångar, så eleverna får nykokt potatis vid ättillfället. Pasta och ris ska beredas och varmhållas, så att bästa möjliga kvalitet uppnås. 4
2. Fakta om energifördelning och måltidsammansättning 2.1 Förskola, skola och fritidsverksamhet Energifördelning av måltider: Frukost 15-20 % Lunch 25-35 % Middag 25-35 % Mellanmål under dagen 10-30 % Lunchmåltiden är inte dagens huvudmål, utan är ca 1/3. För de barn som vistas hela dagen på förskola/fritids är energiinnehållet av måltiderna ca 2/3. En medelportion motsvarar 30 E % av dagsbehovet av energi och näring för en elev i klass 4-6 (10-12 år). Följande omräkningstal tillämpas vid andra energinivåer: Barn i förskola (1-5 år) 0,90 Elever i klass fsk-3 (6-9 år) 0,95 Elever i klass 4-6 (10-12 år) 1,0 Elever i klass 7-9 (13-15 år) 1,10 Elever i gymnasiet (16-19 år) 1,15 5
2.2 Frukost & mellanmål i förskola och fritidsverksamhet 2.2.1 Frukost: Ca.15-20 % av dagsbehovet av energi och näringsämnen bör komma ifrån frukosten. Frukosten ska bestå av: Ekologisk mjölk/mjölkprodukt Bröd med smör/margarin och ost eller köttpålägg Frukt/bär/grönsak Spannmålsprodukt ( gryn/flingor) För de mindre barnen ligger tonvikten på grötfrukost, som serveras med mjölk och frukt/bärmos. Större barn serveras naturell fil/yoghurt med flingor/müsli men även gröt emellanåt. Ägg kan serveras ibland. Juice serveras ibland, men ej på bekostnad av mjölk/mjölkprodukter, utan kan erbjudas då och då istället för färsk frukt/ grönsak. Välj matfett med hög fetthalt till smörgås till de mindre barnen. Mellanmjölk är den mjölk som alla barn över 1 års ålder ska dricka. Brödet bör vara lite grövre, gärna fullkorn samt osötat. Tänk på att små barn inte kan äta så mycket fiberrika livsmedel. Undvik i möjligaste mån bröd med härdat vegetabilisk fett. Energiberäkning frukost: Barn i förskola (1-5 år) - 295 kcal Elever i klass fsk-3 (6-9 år) 380 kcal Elever i klass 4-5 (10-11 år) 400 kcal Ovan angivna nivåer är ungefärliga samt ska uppnås i snitt under en vecka. 6
2.2.2 Mellanmål: Ett mellanmål är som namnet låter - ett mål mellan måltiderna, och bör vara ca.10 % av dagens energiintag. Basen i ett mellanmål ska vara mjölk (alt. naturell fil/yoghurt) och smörgås. Mellanmålet ska bestå av: Ekologisk mjölk / mjölkprodukt. Bröd med smör/margarin. och ost eller köttpålägg. Frukt/bär/grönsaker. Energiberäkning mellanmål: Barn i förskola (1-5 år) 270 kcal Elever i klass fsk-3 (6-9 år) 285 kcal Elever i klass 4-5 (10-11 år) 300 kcal Energiberäkning lunch: Barn i förskola (1-5 år) 562 kcal Elever i klass fsk-3 (6-9 år) 594 kcal Elever i klass 4-6 (10-12 år) 625 kcal Elever i klass 7-9 (13-15 år) 688 kcal Elever i gymnasiet (16-19 år) 718 kcal Ovan angivna nivåer är ungefärliga samt ska uppnås i snitt under en vecka 7
2.3 Salladsbordets sammansättning Enligt SNR (svenska näringsrekommendationer) bör barn och ungdomar äta 100-125 gram grönsaker/frukt i samband med lunchen varje dag. Ett lockande salladsbord, gärna med olika färger och placerat före maten, kan vara ett sätt att stimulera till att äta mycket grönt. Grönsaker och rotfrukter ska varieras och följa årstiderna. Matiga sallader som innehåller bönor, linser, pasta, ris eller potatis som bas bör ingå i salladsbordet varje dag. Det är ett bra sätt att öka mängden kolhydrater i lunchen. Salladsbordet bör innehålla: minst 2 komponenter från C-vitaminlistan blomkål broccoli paprika salladskål vitkål apelsin minst 3 komponenter från kolhydrat-/kostfiberlistan bönor linser potatissallad kikärter pastasallad morötter rissallad palsternacka couscoussallad rättika kålrot majs frukt rödbeta ärter ärter - majs- paprika amerikansk grönsaksblandning gröna bönor därutöver dekorationsgrönsaker tomat ( är inte enbart dekorationsgrönsak då den innehåller Lykopen, som är en viktig antioxidant) sallad- isberg & huvudsallad gurka och rädisor 70 % av utbudet ska bestå av de grövre sorterna av grönsaker, högst 20 % av utbudet kan bestå av dekorationsgrönsaker och högst 10 % av utbudet kan bestå av övriga grupper såsom svamp, oliver, frukt o. dyl. 8
2.4 Socker Riktlinjer gällande användning av socker i barnomsorg och skola i Ludvika kommun Sveriges Tandläkarförbund har redovisat en kartläggning gjord på förskolor. Den visar bl.a. att hälften av förskolor i Sverige serverar sötade mellanmål upp till tre gånger i veckan. I våra förskolor och skolor har vi sedan några år infört gemensamma riktlinjer för frukost och mellanmål, där vi reducerat eller helt tagit bort söta livsmedel, såsom o boy, fruktyoghurt, nyponsoppa och kräm. Vi har ändå mycket kvar att göra, med bl.a. söta tillbehör till maten. Risken med att äta för mycket sockerrika livsmedel är inte bara att det konkurrerar ut den nyttiga maten man behöver samt försämrar tandhälsan, det ger ju dessutom en ojämn blodsockernivå. Blodsockret stiger snabbt då man konsumerar sockerrika livsmedel, men sjunker sedan lika snabbt och ofta till en lägre nivå. Trötthet och humör åker hiss, och aptit och mättnadsbalans störs. Även koncentrationen minskar drastiskt vid nedgång av blodsockret vilket kan påverka inlärningen. I förslag till ny Skollag skrivs att det i skolans uppdrag ska ingå att främja fysisk aktivitet, goda kostvanor och erbjuda skolmåltider i en lugn miljö. Riktlinjer i Ludvika kommuns barnomsorg och skola: Sötade mejeriprodukter till frukost/mellanmål ersätts med osötade produkter. Bröd som serveras till lunch samt frukost/mellanmål bör vara osötat. Variera mellan ljusare och grövre sorter, men välj gärna fullkornsprodukter. Till pannkaka serveras blandsylt, hallonsylt eller jordgubbsylt. Till rätter som potatisbullar och blodpudding serveras lingonsylt. Ketchup är ett tillbehör som innehåller mycket socker och serveras därför i begränsad omfattning till rätter som t ex hamburgare, köttbullar med potatismos, lasagne, makaronipudding, moussaka, köttfärssås, chili con carne, korvrätter och pyttipanna Servering av godis och läsk begränsas till större högtider. Begränsa sockerkonsumtionen i samband med fika, fredagsmys, utflykter, friluftsdagar, födelsedagar och liknande. Förslag: Barnens kalas kanske kan slås ihop till en gång/månad och det som bjuds bör inte vara maränger och godis o.d. Skolcafeteriorna tar bort läsk, godis och chips och ersätter det med frukt, smörgås och liknande hälsosamma alternativ. 9