Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Relevanta dokument
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Om mig Snabbrapport år 8

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Om mig. Länsrapport

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Liv och hälsa Ung 2004

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Föräldrar är viktiga

Hälsofrågor i årskurs 7

Barn - och ungdomsenkät i Krono bergs län Gymnasiet åk

Hälsofrågor i Gymnasiet

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

om läxor, betyg och stress

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet år 2

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Om Mig 2017 Grund Norrköping

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Om Mig 2017 Gymn Norrköping

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Att tänka på innan du börjar:

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Barns och ungdomars syn på skärmtid

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum:

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

i Täby tobak cannabis & alkohol

Liv & Hälsa ung för alla

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Ungdomsenkät Om mig 1

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Hälsofrågor gymnasiet

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Stockholmsenkäten 2012

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2

Transkript:

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där filmkvällen eller fotbollsmatchen och hur skönt det är när det går över. Och hur sjukt glad man är efteråt, över att faktiskt få vara frisk. För att vi i Landstinget i Kronoberg ska kunna skapa oss en bild av barnens och ungdomarnas hälsa i vårt län, delar vi med jämna mellanrum ut enkäter till årskurs fem, åtta och två i gymnasiet. Då kan vi se vad som är bra och dåligt, samt hur saker och ting förändras över tid. Den första undersökningen gjordes 2003 och den andra 2006. Det här är en sammanfattning av den senaste undersökningen från 2009. Bland 6714 killar och tjejer svarade 5665 och det motsvarar 84%. Vad ska detta vara bra för? Vad har dina matvanor och din livsstil med din hälsa att göra? Det kan man fråga sig, men vårt mål är att försöka komma underfund med vad som krävs för att du och dina kompisar ska trivas och må så bra som möjligt. Enkätfrågorna handlar exempelvis om vad ni killar och tjejer brukar syssla med på fritiden, vad ni gillar att äta, hur mycket ni rör på er, samt hur ni trivs med skolan, kompisarna, familjen, hemmet och er själva. Och det säger väl en hel del om er, eller vad tycker du? Hela rapporten finns på www.ltkronoberg.se/folkhalsa.

Femmorna Hälsan De allra flesta barn och ungdomar i Kronoberg känner sig friska och glada, och det beror till stor del på hur de har det hemma, i skolan och med kompisar. Av er femteklassare i länet tycker en liten del att ni är för tjocka eller för smala. Vissa till och med bantar. Några har huvudvärk, ryggont eller magont ibland men överlag mår glädjande nog de allra flesta bra och trivs med livet. Precis så som det ska vara. Skolan Nästan varje dag är ni i skolan, därför är det jätteviktigt att ni trivs. Av er femmor trivs nästan alla och skolkar i princip aldrig. Ni är ganska lugna och ser ljust på framtiden. Många av er killar tror redan nu att ni kommer att tjäna mycket pengar när ni blir stora. En liten del har någon gång blivit mobbade. De allra flesta har någon vuxen att lita på och både killar och tjejer pratar helst med sina mammor. Fritiden För att må bra och behålla hälsan behöver ni röra på er minst en timme om dagen. Tyvärr är det inte så många som gör det - många blir sittande i timmar framför tv:n eller datorn. Däremot är ni faktiskt duktigare än både åttorna och gymnasietvåorna, på att äta frukt och grönt ofta. Det gäller även användandet av cykelhjälm. År 2005 infördes en lag att barn under 15 måste skydda huvudet när de är ute och cyklar, och det gör klokt nog också de allra flesta av er. Drogerna Av er femteklassare är det nästan ingen som röker, snusar eller dricker alkohol och det är toppen. Tyvärr börjar många röka för att deras kompisar eller föräldrar gör det, men långt ifrån alla. Det är ju du som bestämmer över ditt liv och inte dina kompisar, eller hur? Och ju längre ni är tobaks- och alkoholfria, ju mer kommer ni att märka hur mycket friskare och piggare ni är än de som röker, snusar eller dricker alkohol.

Åttorna Hälsan Puberteten kan vara skitjobbig. Ofta är man irriterad utan att veta varför. Och en hel del av er högstadieklassare har ont i magen och huvudet. En del av er tjejer har en tendens att känna er mer osäkra än killarna och ni känner er dessutom stressade och har svårt att sova ibland. Glädjande nog upplever nästan alla att ni är pigga och glada varje vecka! Överlag upplever de flesta av er att ni har en bra hälsa. Så bra att var tredje tonårsgrabb inte tycker det är någon idé att borsta tänderna på kvällarna! Skolan På högstadiet börjar många tröttna på skolan, det finns ju så mycket annat kul. Om det är till någon tröst blir det roligare på gymnasiet och nästan alla av er vill plugga vidare. Särskilt tjejerna. Ni känner dock viss stress och verkar ibland känna er känna er utanför. Ni killar tar det lugnare och har lättare att skaffa nya kompisar. Sammantaget trivs ni dock bra i skolan och väldigt få av er skolkar. Fritiden Mp3-spelare, ipods och musikmobiler. Visst är det grymt att ha dina favoritlåtar var du än är, samtidigt ökar risken för hörselproblem och besvär av tinnitus. Många av er hänger dessutom minst tre timmar framför datorn varje dag. Däremot äter en hel del frukt och grönt framför allt ni tjejer medan ni killar oftare äter godis och dricker läsk. I puberteten utvecklas dock kroppen och även om du inte erkänner har du kanske spanat in den snygga tjejen i 8B eller grannkillen med Twilight-frisyren? Drygt 16 procent av er har haft sex och då använde 71 procent kondom. Bra där utan skydd riskerar ni såväl att drabbas av klamydia som oönskade graviditeter. Drogerna När det kommer till cigaretter, kan det räcka med några bloss för att man ska bli fast. Spelar ingen roll om det är mun- eller halsbloss. Bland er röker dubbelt så många tjejer än killar. Grabbarna verkar istället föredra snus, samtidigt som det inte alls är lika poppis längre. En ny trend är däremot vattenpipa och även om det är hundra gånger farligare än cigaretter, har 20 procent redan testat. Det är allt fler som väljer att inte dricka alkohol alls. Ändå dricker en del av er och då omdömet försämras blir vissa av med oskulden på köpet fast det kanske inte var tänkt så.

Gymnasietvåorna Hälsan På gymnasiet fortsätter hormonerna att spöka, men överlag mår de flesta gymnasietvåor bra. Vissa klagar på mag- och huvudvärk, men kanske beror det på att många av er äter dåligt eftersom ni försöker gå upp eller ned i vikt? Killarna vill framför allt gå upp, medan tjejerna främst vill gå ned i vikt. Vissa känner sig oroliga och stressade, och har svårt att varva ner på kvällarna. Trots att det kan finnas saker att oroa sig för känner sig nästan alla pigga och glada varje vecka och har också förmågan att slappna av och ta det lugnt. Även om det ser ut sisådär med tandborstningen i tidigare årskurser, har de flesta av er gymnasietvåor aldrig haft några hål i tänderna. Skolan På gymnasiet är allting nytt. Skolan, lärarna och klasskompisarna. Samtidigt har ni större valmöjligheter och därför tycker de flesta av er att det är kul att plugga igen. Hela 84 procent av grabbarna och 90 procent av tjejerna trivs i skolan. Samtidigt känner ni tjejer er något mer stressade och ensamma. Ytterst få skolkar dock och de flesta ser ljust på framtiden. Många av er vill jobba med något som kräver mer än två års eftergymnasial utbildning. Fritiden Även ni tvåor lyssnar mycket på musik och ägnar flera timmar om dagen framför datorn med Msn, Facebook och Twitter. Och så med skolarbete förstås, framför allt ni tjejer. Dessutom tycker många av er om frukt och grönsaker, samtidigt som de flesta har växt ifrån godissuget. Killarna däremot, är fortfarande fast i läskdrickandet. Kanske har ni träffat någon särskild? Lite mer än hälften har haft sex, 44 procent med kondom. Smart drag. Som ni redan vet, kan man annars få en hel del obehagliga överraskningar. Drogerna När det kommer till cigaretter verkar det som allt fler killar börjar röka. Samtidigt är det allt fler gymnasietvåor som inte är intresserade av att prova över huvud taget. Att snusa verkar bli mindre populärt de senaste åren. Allt fler inser även farorna med alkohol och håller sig smart nog borta. Skönt. Det håller både hjärnan och hjärtat i trim. Och du behöver båda. Dessutom minskar risken för att du ska hamna i säng med någon du inte egentligen inte gillar eller tvärtom att du ska hamna i bråk med någon du faktiskt gillar. Ytterst få har emellertid främst killar antingen haft lust, haft möjligheten eller har provat narkotika.

Till sist Visst är det kul att se att de allra flesta barn och ungdomar i vårt län trivs med livet och mår bra? Fler än tidigare tycker om skolan och skolkar sällan, dessutom vill fler fortsätta plugga. Fler än tidigare äter dessutom frukt och grönsaker, har cykelhjälm, bättre munhygien och avstår såväl från ciggaretter, snus som sprit. Fortfarande finns dock en hel del problem som vi tillsammans skulle behöva jobba vidare med. Exempelvis är det inte alls bra att så många av er är missnöjda med er vikt. Tänk efter ett slag, varför är det egentligen så? Och hur kommer det sig att så många går runt och har ont i magen eller huvudet jämnt och ständigt, eller är så oroliga och stressade att ni inte kan sova på kvällarna? Och vad beror det på att tjejer känner sig mer osäkra och mer ensamma än killar? Av kunskap och erfarenhet vet vi att många problem beror på att barnens och ungdomarnas livsstil har förändrats de senare åren. Framför allt rör ni på er mindre. Samtidigt är det fortfarande vissa som fastnar för tobak, alkohol eller droger alldeles för tidigt. Ni utvecklas ständigt och behöver såväl sunda levnadsvanor, bra mat, träning som sömn för att funka. Även om det inte känns så, ligger det liv ni lever nu till grund för hela er framtid. Bryr ni inte er nu kanske ni får problem om ett par år. Och hur kul är det? Snacka ihop er! Vad tycker ni behövs för att barnen och ungdomarna i vårt län ska må bättre? Som hjälp på vägen finns hela rapporten på www.ltkronoberg.se/folkhalsa. Här finns också diskussionsmaterialet Äga hälsan! till såväl elever, föräldrar som personal.

Information Ingrid Edvardsson, folkhälsoutvecklare. Populärversionen, rapporten i sin helhet samt diskussionsmaterialet Äga hälsan! finns tillgängliga på folkhälsoavdelningens webbsida. Folkhälsoavdelningen 0470-58 63 89 www.ltkronoberg.se/folkhalsa Text: Sofia Petersson Foto: Elin Åkesson & Matton Layout: Signe Klintrot Tryck: Löwex Trycksaker AB, november 2010