Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18
1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska mål Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen Kommunens roll i bostadsförsörjningen 3 Programmets roll i samhällsbyggnadsprocessen Planeringsunderlag Befolkningsutveckling 4 Mål och inriktning för bostadsförsörjningen 5 Bostadsförsörjningsprogrammets uppbyggnad och innehåll 6 Beskrivning av utbyggnadsområden 7 PLANERAT BOSTADSBYGGANDE 8 TABELLER bilaga 1 OMRÅDESKARTOR bilaga 2
2 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 ALLMÄNT Riksdagens bostadspolitiska mål I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag fastlagt att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Kommunens befogenheter och skyldigheter i bostadsförsörjningen Kommunens ansvar och befogenheter inom bostadspolitiken preciseras i huvudsak i tre ramlagar samt i lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar. De tre ramlagarna är: Kommunallagen: Ger bl. a. kommunen rätt till att skapa och driva bostadsföretag. Plan- och bygglagen: Ger kommunen rätt och ansvar för markanvändningen genom planmonopolet och ett indirekt ansvar för att goda boendemiljöer skapas. Socialtjänstlagen: Genom regeringsformens bestämmelse om det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Till dessa lagar finns ytterligare: Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Fr. o. m. den 1 januari 2001 gäller en lag som reglerar kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen saknar formkrav men ställer krav på att riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige den anger dock inte hur ofta sådana beslut kan fattas. Även om lagen inte reglerar formen för kommunens bostadsplanering kan den ändå ses som ett stöd för den praxis med det årligen reviderade bostadsförsörjningsprogram som tillämpats i kommunen.
3 Kommunens roll i bostadsförsörjningen Av ovan framgår att staten svarar för att legala och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggandet medan kommunen har det övergripande ansvaret för att bostadspolitiken verkställs på lokal nivå. Som stöd för verkställigheten finns, förutom de ovan angivna lagarna, följande kommunala planer och riktlinjer till grund för bostadsförsörjningsprogrammet: ÖP 2012 I översiktplanen anges mål för kommunens utbyggnad samt geografiskt utpekade utbyggnads- och utredningsområden. Markpolitiska inriktningsmål Inriktningsmålen har som målsättning att tillgodose behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål. För att uppnå detta krävs ett aktivt och löpande arbete med markförsörjning med en god framförhållning. Bostadspolitiska inriktningsmål Inriktningsmålen syftar till att ge en samlad bild av den politiska viljan inom bostadsområdet och att vara styrande i arbetet med kommunens bostadsförsörjning. I inriktningsmålen finns stor samstämmighet med riksdagens mål för bostadspolitiken men uttrycker även målsättningen att kommunen skall ha en framskjuten position i utvecklingen av attraktiva bostadsområden. Miljöpolicy Kommunfullmäktige antog i mars 2013 en miljöpolicy som har som mål att Härryda kommun blir ett långsiktigt hållbart samhälle. Den beskriver organisationens förhållningssätt inom miljöområdet. Politiska inriktningsmål för miljö antogs av kommunfullmäktige i juni 2009. De mål som främst berör bostäder är begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Programmets roll i samhällsbyggnadsprocessen Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinje för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Programmet är en del av kommunens långsiktiga arbete med planförsörjning, bygglovgivning och investeringsbudget. På kort sikt utgör det underlag för detaljplaneläggning och projektering samt kommande prognos för befolkningens tillväxt och fördelning. Programmet är tillsammans med befolkningsprognosen en viktig förutsättning för sektorernas långtidsplanering och lokalresursplanering samtidigt som det skall kunna tillgodose nuvarande och kommande efterfrågan på bostäder i kommunen samt om möjligt styra utvecklingen så att denna ligger i fas med infrastruktur och övriga sektorers behov. Bostadsförsörjningsprogrammet upprättas av sektorn för samhällsbyggnad och skall fastställas i samband med att kommunfullmäktige fastställer budgeten i november. Planeringsunderlag Planeringsunderlaget utgörs av gällande översiktsplan, ÖP 2012 med de fördjupningar som har skett. Översiktplanen ger följande förutsättningar för bostadsplaneringen: Kommunens samhällsplanering ska syfta till att få en balanserad tillväxt anpassad efter förutsättningarna i kommunens olika delar. Planeringens viktigaste uppgift är att ge den befintliga bostadsbebyggelsen möjligheter att utvecklas och kompletteras så att man kan behålla en trivsam boendemiljö och ge underlag för bästa möjliga service. Nya bostäder ska anpassas till den plats där de byggs. Det är viktigt att ett nytt bostadsområde inte blir för stort för orten. Områden ska byggas i den takt och med en sådan storlek att de människor som flyttar in känner sig som boende på orten och inte som en avskild grupp. Nya enstaka hus på landsbygden kan i begränsad omfattning tillåtas i den sydöstra delen av kommunen om de kan placeras i anslutning till befintliga bostäder, nära väg med kollektivtrafik samt förberedas för en viss grad av självhushållning. Nya grupper med bostäder ska inte tillåtas på landsbygden.
4 Befolkningsutveckling Sambandet mellan befolkningstillväxt och nyproduktion av bostäder kan klart utläsas ur befolkningsstatistiken. Under mitten av nittiotalet med låg byggaktivitet var det endast Härryda församling med många omvandlingsområden som redovisade flyttningsöverskott. Den ökade byggnationen i kommunens västra delar under senare delen av nittiotalet kan nu klart utläsas ur befolkningsstatistiken med ett ökat befolkningsnetto. Under de sista åren har det skett en utveckling även i de östra kommundelarna. Statistiken visar också att vissa åldersgrupper är överrepresenterade bland dem som flyttar ut. Ungdomarna är en klart definierbar grupp som i större utsträckning än andra lämnar kommunen efter gymnasiet. Mottagare är för denna grupp är nästan uteslutande Göteborg. Befolkningsutvecklingen från 1982 framgår av nedanstående diagram. Utvecklingen från 2013 bygger på prognos för befolkningsutveckling 2013-2022. Befolkningsutveckling 1982-2018 39000 37000 35000 33000 31000 29000 27000 25000 23000 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 I nedanstående diagram visas antalet byggda lägenheter i relation till antalet innevånare under perioden 2005-2018. Perioden 2013-2018 bygger på bostadsförsörjningsprogram och befolkningsprognos för 2013-2018, respektive åren 2013-2022. Nyproducerade lägenheter per 1000 invånare, perioden 2005-2018 10 8 6 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunens befolkning har under de senaste 10 åren fram till årsskiftet 11/12 ökat med 4.307 personer, ca 430 personer per år. Ökningen för 2012 uppgick till 369 personer. Befolkningen uppgick 2012 till 35.223 personer. Utflyttningen från kommunen har alltsedan slutet av 90-talet varit kraftig bland ungdomar 20-24 år. I snitt den senaste femårsperioden så har gruppen stått för 24 pro-
5 cent av kommunens totala utflyttning. Medellivslängden i Härryda kommun är bland de högsta i landet. Kommunen har högre födelsetal än riket. År 2002 fanns i kommunen 11.520 lägenheter och invånarantalet var 30.844 vilket innebar 2,7 invånare per lägenhet. Under perioden 2003-2012 har det byggts ca 1.380 lägenheter samtidigt som folkmängden ökats med 4.379 invånare. Enligt befolkningsprognosen för åren 2013-2022, kommer invånarantalet i kommunen vid periodens slut att uppgå till 40.577 personer. Prognosen bygger på bostadsförsörjningsprogrammet i ett sexårsperspektiv. Prognosen har sin utgångspunkt i en framskrivning av befolkningens naturliga förändring, vilket beräknas ge en nettoökning av ca 3.280 personer under den närmaste sexårsperioden, 2013-2018. Mål och inriktning för bostadsbyggandet Bostadsförsörjningsprogrammet skall svara mot av fullmäktige antagna bostadspolitiska inriktningsmål. Bostadsplaneringen bör inriktas på att så långt det är möjligt förutse och tillgodose de behov av bostäder som uppstår inom kommunens olika delar. För att minska risken för stora svängningar i bostadsproduktionen skall programmet i första hand omfatta sådana projekt som med stor sannolikhet kan komma till genomförande även då byggkonjunkturen är vikande. Befintlig bostadsbebyggelse skall ges möjligheter att utvecklas och kompletteras så att man kan behålla en trivsam boendemiljö och ge underlag för bästa möjliga service. Nya bostadsområden skall produceras i en skala som inte blir för stor för orten. Förnyelse och omvandlingsområden utgör en realitet i tillkomsten av nya bostäder. I programmet redovisas de områden som kan bli föremål för planläggning och va-sanering. Områdena bidrar till bostadsförsörjningen om det sker genom planläggning men även genom permanentning av fritidshus. Effekter av pendling och annan miljöpåverkan skall beaktas. Bebyggelsen skall ske så att befintliga investeringar så långt möjligt utnyttjas och s.k. tröskeleffekter undviks. Bostadsproduktionen sker i huvudsak i form av småhus och som lägenheter med låg och tät utformning. Underlag för kollektivtrafik beaktas. Kommunen skall verka för att produktionen av bostäder präglas av ett ekologiskt synsätt i enlighet med kommunens miljöpolicy. Särskilt boende Särskilt boende inom socialtjänsten ryms inom lokalresursplaneringen och har beaktats i programmet. Förutsättningar skapas för äldre, långtidssjuka och funktionshindrade att bo kvar i den vanliga bostaden så länge de kan och önskar. I den fysiska miljön kan detta ske genom god yttre och inre tillgänglighet. Tillgång till hiss har härvidlag stor betydelse. Möjlighet skall finnas att vid behov få en servicebostad, gruppbostad eller en bostad med anpassad standard.
6 Bostadsförsörjningsprogrammets uppbyggnad och innehåll Efterfrågan på bostäder och framför allt tomter och småhus är mycket stor i kommunen. Med den nu pågående bostadsproduktionen i olika delar av kommunen och med en årlig befolkningstillväxt på ca 1,5 procent, bedöms programmet ligga på en nivå som ger en bra balans samtidigt som utbyggnaden av kommunal service och allmänna anläggningar kan ske i motsvarande takt som angetts som mål i översiktsplanen. Programmet redovisas årsvis i tabellform i bil.1 och anger planeringsförutsättningarna beroende på inom vilken tid bostadsprojekten avses att genomföras. Första året Andra - tredje året Fjärde - femte året Sjätte året - Projekten avses att genomföras och byggstart är planerad. Detaljplan skall vara antagen och projektet finnas med i budget och verksamhetsplanering. Projekten avses att genomföras. Detaljplan skall upprättas och projekten finnas med i budget och verksamhetsplanering. Projekten är underlag för åtgärder för att säkerställa plan- och markberedskap. Projekten skall i princip genomföras i föreslagen tidsordning. Projekten redovisar utbyggnadsmöjligheter enligt översiktsplanens intentioner och ger också anvisning om behov av översiktligt planarbete. Omvandlingsområden Fr o m 2006 års program redovisas även de områden med äldre planer för fritidsbebyggelse som är föremål för omvandling genom att va-sanering sker och detaljplan för permanentboende upprättas. Tidplanen för dessa projekt är preliminär då de i de flesta fall bygger på samförstånd mellan fastighetsägarna och kommunen om när och hur omvandlingen skall genomföras.
7 Beskrivning av utbyggnadsområden 2014-2018 Mölnlycke Landvetter Hindås Rävlanda Hällingsjö Övrigt I Mölnlycke pågår utbyggnaden av Mölnlycke centrum. Råda Torgbebyggs med start 2013 med flerbostadshus med 18 hyreslägenheter samt lokaler i bottenplan. Mölnlycke centrum kommer därefter att fortsätta byggas ut med flerbostadshus planerat till 2016. Säteriets bostadsområde utvecklas med ca 40 ägarlägenheter med byggstart 2014. En utbyggnad av området Enebacken (Söder om Vällsjön) planeras med byggstart 2014, området innehåller blandad bebyggelse. En utveckling med hyresrätter, bostadsrätter samt äganderätter vid Mölnlycke fabriker är planerad med byggstart till 2015. Största framtida utbyggnadsområden på längre sikt är Norra centrum, Båtsmanstorpet och Mölnlycke fabriker. Norra Mölnlycke centrum håller på att studeras med avseende på förtätning. Ett projekt i Mölnlycke centrum (Kv 9, Idrottsvägen) har lagts in om ca 50 lägenheter. Marken ägs av Härryda kommun, detaljplan kommer att upprättas. Projektet kommer att byggstartas i det fall alternativa (privata) projekt inte genomförs. Antalet lägenheter ingår inte i slutsummeringen. Utbyggnad av området norra Önneröd påbörjades 2011. De sista 15 kommunala tomterna beräknas byggstarta under 2014. Fortsatt Utbyggnad av Landvetter centrum beräknas till 2014, 2016, 2017 och 2018. Grönsångarvägen i Tahultsområdet beräknas att starta 2015. Området är i huvudsak ett omvandlingsområde, men ca 38 tillkommande bostäder planeras. Landvetters-Backa beräknas byggstarta i både öster och väster 2015, området innehåller totalt ca nytillkommande 170 bostäder. Västra Backa är i huvudsak ett omvandlingsområde, östra Backa tillåter mer nyexploatering. Vid /Fagervallen pågår byggnation av småhus samt flerbostadshus, byggnation beräknas pågå fram till 2014. Vid Roskullen planeras 20 smålägenheter med byggstart 2014. Byggstart för planeras till 2016, området är till stor del omvandlingsområde men innehåller även nyexploatering. Utbyggnad av området vid Börjes beräknas pågår till 2014. Området bebyggs totalt med 18 st småhus. Rävlanda centrum beräknas förtätas med ca 25 lägenheter i flerbostadshus 2015 och 2018. studeras för utbyggnad med start 2018. Centralt i Hällingsjö planeras 10 hyreslägenheter med byggstart 2014. Området söder om skolan planeras för ytterligare friliggande småhus med byggstart 2017. I kommunen finns idag ca 600 fritidshus som i viss omfattning övergår till permanentboende varje år. Merparten av dessa är belägna i Härryda och Björketorps församlingar. Inom perioden 2014-2018 är Abbortjärnsvägen mfl i Benareby, Ramberget och Skällared i Landvetter samt och i Hindås angivna.
8 PLANERAT BOSTADSBYGGANDE Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller dels bostadsbyggandet under 2013, dels de följande fem åren 2014-2018 som planeringsunderlag och därefter utan tidsangivelse möjligt byggande områdesvis. Under perioden 2014-2018 kommer det att byggas ca 615 bostäder i kommunal exploatering (ca 123 per år) och ca 674 bostäder genom privat exploatering (ca 135 per år) under den närmaste femårsperioden. Under femårsperioden beräknas antal lägenheter i flerbostadshus uppgå till ca 761 av totalt 1289 bostäder. Beroende på hur byggkonjunkturen utvecklas finns en viss osäkerhet kring framför allt de privata exploateringarna. Förslag till bostadsförsörjningsprogrammet har varit föremål för samråd i förvaltningens lokalresursplaneringsgrupp där samtliga sektorer är representerade. Förslaget har varit på remiss under juni månad.
Bilaga 1 1(3) MÖLNLYCKE Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 11251 18 Kv 9, Idrottsvägen 11330 50 100 Norra centrum 11230 30 Enebacken 12210 20 25 15 15 15 15 Hönekulla by 11351 33 59 Djupedalsäng 11353 36 10 Långetjärns höjd 11382 2 Valborgs kulle 11373 75 Båtsmanstorpet 11372 50 Summa kom 35 18 79 61 25 15 15 270 Övrig expl. 14 10 10 10 10 10 10, kv 5 11251 100, kv 7 napoli 11251 20 20, kv 8 coop 11251 15 15 Norra Säteriet 11230 40 40 Allén (Luwasa) 11252 28 24 Enebacken, skanska 12210 75 Mölnlycke fabriker 11330 125 75 50 50 200 Bråta by 11264 3 2 Nya Långenäs 15000 2 2 Stenhuggeriet 11383 7 6 Långetjärns höjd 11382 7 Kobacka 11124 8 Välkullevägen 11313 6 6 Båtsmanstorpet 11372 50 Summa övriga 154 38 56 156 106 60 80 350 Totalt 189 56 135 217 131 75 95 620 Omvandlingsomr Abborrtjärnsv m fl x Kv 9, Idrottsvägen ingår ej i summeringen. Detaljplan kommer att tas fram och projektet genomförs i det fall annat projekt faller bort. LANDVETTER Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 Norra Önneröd 21120 77 15 kv 2 21140 64 55 20 kv 3 21140 25 kv 4 21140 50 100 Grönsångarvägen 23100 12 Backa Östra 21220 45 30 Södra Landv/Björröd 21250 100 Särskilt boende 9 16 Summa komm. 64 86 70 28 50 70 50 200 Övrig expl. 5 10 5 5 10 5 Grönsångarvägen 23100 8 18 Backa Östra 21220 20 15 Backa Västra 21220 20 13 Norra Önneröd 21120 22 5 3 Summa övriga 27 15 8 33 63 18 0 0 Totalt 91 101 78 61 113 88 50 200 Omvandlingsomr Ramberget x Skällared x
2 HÄRRYDA Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 Summa komm. 0 0 0 0 0 0 0 Övrig expl. 1 3 3 3 3 3 3 Summa övriga 1 3 3 3 3 3 3 Totalt 1 3 3 3 3 3 3 Omvandlingsomr x HINDÅS Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 Slalomv 42200 50 33 15 41270 10 10 30 20 41130 10 Roskullen 41240 25 Summa komm. 50 33 40 0 10 20 30 20 Övrig expl. 3 3 2 2 2 1 2 41130 30 10 10 Summa övriga 3 3 2 2 32 11 12 0 Totalt 53 36 42 2 42 31 42 20 Omvandlingsomr x x RÄVLANDA Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 Börjes 43140 4 3 2 43220 5 25 43130 15 43110 10 10 Summa komm. 4 3 2 15 0 0 15 35 Övrig expl. 1 2 3 2 2 2 2 Summa övriga 1 2 3 2 2 2 2 0 Totalt 5 5 5 17 2 2 17 35 HÄLLINGSJÖ Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 45100 10 Söder skolan 45100 4 10 10 Summa komm. 4 0 10 0 0 10 0 10 Övrig expl. 2 3 3 3 Summa övriga 0 2 0 3 3 0 3 0 Totalt 4 2 10 3 3 10 3 10 Omvandlingsomr. Basåsvägen x
3 KOMMUNEN Nyko Utbyggnad Byggstart bostäder ÖP 2002 framtida utb Kommunal expl. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 från 2019-2023 Mölnlycke 35 18 79 61 25 15 15 270 Landvetter 64 86 70 28 50 70 50 200 Härryda 0 0 0 0 0 0 0 0 Hindås 50 33 40 0 10 20 30 20 Rävlanda 4 3 2 15 0 0 15 35 Hällingsjö 4 0 10 0 0 10 0 10 Summa komm. 157 140 201 104 85 115 110 535 Övrig expl. Mölnlycke 154 38 56 156 106 60 80 350 Landvetter 27 15 8 33 63 18 0 0 Härryda 1 3 3 3 3 3 3 0 Hindås 3 3 2 2 32 11 12 0 Rävlanda 1 2 3 2 2 2 2 0 Hällingsjö 0 2 0 3 3 0 3 0 Summa övriga 186 63 72 199 209 94 100 350 Totalt 343 203 273 303 294 209 210 885 Kommunal expl. 2014-2018 615 Övrig expl.2014-2018 674 Totalt t. o. m. år 2018 1289 Varav antalet bostäder i flerbostadshus 761 Varav antalet bostäder i småhus 528
Bilaga 2 1 (6) MÖLNLYCKE Norra Säteriet Luwasa Mölnlycke Fabriker Idrottsvägen Välkullevägen Hönekulla by Djupedalsäng Valborgs kulle Stenhuggeriet Båtmanstorpet Aborrtjärn Enebacken Kobackavägen Nyexploatering 2014-2018 Omvandlingsområden
2 LANDVETTER Grönsångar- vägen N. Önneröd Skällared Landvetters-Backa V. Backa Ramberget Ö. Backa S. Landvetter/Björröd Nyexploatering 2014-2018 Omvandlingsområden
HÄRRYDA Omvandlingsområde 3
HINDÅS Nyexploatering 2014-2018 Omvandlingsområden 4
RÄVLANDA Nyexploatering 2014-2018 Börjes 5
6 HÄLLINGSJÖ Basåsvägen Söder om skolan Nyexploatering 2014-2018 Omvandlingsområde
Omslagsbild: Landvettersjön Foto: Lennart Johansson Härryda kommun 435 80 Mölnlycke 031-724 61 00 harryda.se