RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN
Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken Tanums kommun Datum: 2015-03-25
Låt våra röster bli hörda, ofta. TJEJ, HÖGSTADIET
Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 5 Om undersökningen... 6 A. Bakgrundsfrågor... 8 B. Fritid...10 C. Skola...17 D. Politik, samhälle, inflytande... 22 E. Trygghet... 31 F. Hälsa... 35 G. Arbete... 44 H. Framtid... 47 Tanums kommun LUPP 2014 4
Sammanfattande reflektioner Den 17 juni 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vad resultaten i Tanum visar är att kommunen i många frågeområden och temaområden ligger i linje med rikssnittet för LUPP år 2013. Att det ser ut på liknande sätt i andra kommuner har i relation till de ungdomspolitiska målen i sig dock inte så stor betydelse. Enligt målen, så som ovan specificerat, gäller att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en bild av ungdomarnas livssituation i Tanum. Några framträdande slutsatser om tendenserna och relationer både till rikssnittet 2013, resultat från LUPP i från tidigare år samt skillnader mellan kön och årskurs presenteras dock här. En positiv utveckling gällande alkohol & tobak Inom ANDT området har en märkbar positiv utveckling skett i kommunen. Färre ungdomar röker och snusar jämfört med LUPP-resultaten år 2011, speciellt stora framsteg har skett vad gäller tobak bland ungdomar på gymnasiet. Färre ungdomar, både på högstadiet och gymnasiet, dricker alkohol och färre dricker sig berusade sett till resultaten år 2011. Det är även så att en lägre andel ungdomar får dricka alkohol för sina föräldrar nu jämfört med resultaten i förra LUPP-undersökningen i Tanum. Att aktivt fortsätta arbeta med det förebyggande ANDT arbetet och senarelägga alkoholdebuten bland ungdomar kan därav bli viktigt i kommunen. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Hälsa Hälsa och framförallt psykisk hälsa är även ett prioriterat område i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. En lägre andel ungdomar bedömer, sett till resultaten från LUPP i Tanum 2011, sin hälsa som mycket bra i årets undersökning. Det framgår att tjejer på gymnasiet generellt mår sämre än övriga grupper, de bedömer sitt hälsotillstånd sämre, har mer besvär med bland annat stress, huvudvärk och trötthet. Nationellt ser utvecklingen ut på samma sätt, dvs. att unga kvinnor mår sämre än unga män. Att utveckla generella hälsofrämjande förebyggande åtgärder och likaså riktade insatser mot de mest utsatta målgrupperna kan bli viktigt. Att på olika sätt hantera stressen som ungdomarna upplever, speciellt bland gymnasieungdomarna, kan även komma att bli viktigt. Övrigt u Fritidssituationen ser lite olika ut för tjejer och killar. Killar i Tanum är även generellt nöjdare med utbudet av fritidsaktiviteter än tjejer. Den kommunala fritidsverksamheten kan därav bevaka att jämbördiga satsningar görs, exempelvis i form av anläggningar och bidrag till verksamheter som intresserar främst tjejer samt främst killar. u En relativt stor andel av ungdomarna i Tanum vill vara med och påverka i olika frågor, både vad gäller skolan (elevinflytande) samt även i frågor som rör kommunen. Att intresse för inflytande finns hos en stor grupp ungdomar i kommunen är något väldigt positivt. Att utveckla forumen för ökat ungdomsinflytande kan därav bli viktigt. u Många ungdomar i Tanum har redan nu en fot inne på arbetsmarknaden genom extrajobb och sommarjobb. En stor andel av ungdomarna är även positivt inställda till att starta företag i framtiden. Tanums kommun LUPP 2014 5
Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) LUPP-undersökning har 2014 genomförts i Tanum på högstadiet samt på gymnasiet. LUPP-undersökningen genomfördes under hösten 2014 och insamlingen genomfördes genom en webbenkät på skolorna. Två olika enkäter har använts, en för högstadiet och en annan för gymnasiet. Enkäten för elever på gymnasiet innehöll något fler frågor. Undersökningen har genomförts av Tanums kommun och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Tanums kommun. Rapporten innefattar även svar från ungdomar som går på gymnasiet i Uddevalla och i Strömstad men bor i Tanums kommun. De ungdomar som går på gymnasiet i Uddevalla är totalt 39 stycken och svarade på LUPP-enkäten under hösten 2013. Antalet ungdomar som går i Strömstad och som svarat på enkäten är okänt på grund av att en fråga om detta saknades i webbenkäten. Om LUPP LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år 2001. LUPP är en metod för att få en bild av ungdomars situation lokalt. LUPP är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. Detta är viktigt för att utveckla insatser och förbättra ungdomars levnadsvillkor. Omkring hälften av landets kommuner har gjort LUPP någon gång. Svarsfrekvens Totalt har 258 av 352 elever svarat på undersökningen på högstadiet. Svarsfrekvensen är för högstadiet således 73%. På gymnasiet i Tanum och i Strömstad har totalt 66 elever svarat på enkäten. Därutöver har 39 svar från ungdomar som bor i Tanum men som går på gymnasiet i Uddevalla adderats. Svarsfrekvensen gällande gymnasiet blir svårare att räkna på då svar innefattas från ungdomar som bor i Tanum men som går på gymnasiet i Strömstad och Uddevalla. Svarsfrekvensen uppskattas dock till 34%. 1 Eftersom svarsfrekvensen är låg för gymnasiet bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Svarsfrekvensen på högstadiet är dock genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. I Tanum var det dock även tekniska problem med själva webbenkäten som gjorde att vissa inte svarade på undersökningen. Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent men varierar mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. Analys Enkätfabriken har gjort analys och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Tanums kommun. Rapporten innefattar jämförelser mellan högstadieungdomar samt gymnasieungdomar. Jämförelser görs även mellan killar och tjejer. Jämförelser, inte bara för kön, utan även mellan andra undergrupper gör att man kan få en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Att få denna kunskap är viktig för att arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna för ungdomsrelaterade frågor. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av statistik om ungdomars levnadsvillkor och i första hand resultatskillnader mellan ålder och kön, men även om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. 2 Jämförelser görs även med LUPP-resultaten från år 2011 i Tanum, för att kunna mäta 1 Enligt uppskattning går 177 elever får på gymnasiet i Uddevalla men bor i Tanum, 55 elever går på gymnasiet i Strömstad med bor i Tanum och totalt går 74 elever på gymnasiet i Tanum (Futura) 2 Regeringens proposition 2013/14:191 Tanums kommun LUPP 2014 6
Om undersökningen utvecklingen. Dessa värden redovisas på utvalda ställen i den löpande texten. Vad som här bör noteras är att i årets reslutat för Tanum finns även elever som går på gymnasiet i Uddevalla och i Strömstad. År 2011 var inte dessa ungdomar inräknade i resultatet, vilket innebär att jämförelserna vad gäller gymnasieungdomarna kan tolkas med viss försiktighet. I den löpande texten berörs även jämförelser med rikssnittet för LUPP 2013 3. Jämförelser med snittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt, och, trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt för att se kommunens resultat i en större kontext. I rapporten tas endast relevanta jämförelser upp vad gäller LUPP-resultat tidigare år i Tanum och rikssnittet för LUPP 2013. Ibland tas inte jämförelser upp på grund av att frågan ej är jämförbar eller ny. Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. dvs. det är svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. För att få fram samband har olika statistiska analyser använts: korstabuleringar, korrelationsanalyser och chi2 analys. Endast relevanta samband presenteras i rapporten, dvs. endast särskilt tydliga eller stora samband har tagits med. Sambandsanalysen har gjorts för en mängd olika variabler och utifrån detta har tydliga samband eller samband som sticker ut identifierats. Termen signifikans kan dock inte appliceras i detta fall då undersökningen genomförts med totalurval. Även om ett visst bortfall förekommit i undersökningen kan det ej antas att det är slumpmässigt vilka som uteblivit vid svarstillfället. 3 Information om vilka kommuner som deltog år 2013 finns på www.mucf.se. Snittet för 2013 används då data för kommunerna som deltog år 2014 ej funnits tillgänglig Intervjuer om begrepp, LUPP-enkätens frågor och tolkningar Under februari-mars 2015 genomfördes även kvalitativa intervjuer med 10 ungdomar med syftet att få större förståelse för hur ungdomar uppfattar LUPP-enkätens frågor samt begreppen som enkäten innefattar. Tanums kommun gjorde urvalet och bokade in intervjuerna med ungdomarna och Enkätfabriken genomförde sedan intervjuerna och gjorde analysen. Intervjuerna gjordes med både högstadie- och gymnasieelever. I rapporten presenteras slutsatserna av intervjuerna löpande inom de aktuella frågeområdena. Frågor ställdes om flertalet frågor och frågeområden i LUPP-enkäten men speciellt fokus lades på områdena inflytande hälsa samt framtid. Rapportens upplägg Rapportens upplägg följer LUPP-enkätens temaområden; A. Bakgrundsfrågor, B. Fritid, C. Skola, D. Politik, samhälle och inflytande, E.Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och slutligen F. Framtid. Figurernas benämningar i denna rapport följer LUPP-enkätens frågebenämningar. Läsanvisningar Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Tanum. De allra flesta frågor som fanns i LUPP-enkäten redovisas i denna rapport. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både årskurs och kön. Vissa frågor kan exempelvis redovisas endast uppdelat på de två årskurserna. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma, är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av frågorna hänvisar vi till MUCF:s verktyg Wlupp. Tanums kommun LUPP 2014 7
A. Bakgrundsfrågor Könsfördelningen i undersökningen framgår i diagrammen nedan. Fig. A2: Könsfördelning GYMNASIET n= 103 Fig. A4a: Var är du och dina föräldrar födda? GYMNASIET n= 103 Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 87% 3% 2% 8% Din mamma 87% 3% 3% 7% Din pappa 85% 4% 4% 8% HÖGSTADIET n= 257 Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 90% 3% 3% 4% Din mamma 84% 6% 4% 6% Din pappa 88% 3% 4% 5% HÖGSTADIET n= 258 Fig. A4b: Hur länge har du bott i Sverige? Högstadiet n= 26, Gymnasiet n= 13 Ungdomarna fick svara på var de själva och deras föräldrar är födda. De som själva var födda utanför Sverige fick även ange hur länge de bott i Sverige, se figur A4b. Tanums kommun LUPP 2014 8
A. Bakgrundsfrågor På högstadiet deltog elever från Hamburgsundskolan och Tanumsskolan. På gymnasiet deltog skolorna som redovisas i den undre delen av tabellen, i fig. A6. Notera att frågan Vad heter skolan du går i? inte ställdes till eleverna på gymnasiet som svarade genom Tanums kommuns enkät. Ungdomarna går dock antingen på Futura (i Tanums kommun) eller på Strömstads gymnasium (i Strömstads kommun). Därutöver finns svar från gymnasieungdomar som går på ett antal gymnasieskolor i Uddevalla, se figur F6 nedan. Fig. A6. Vad heter skolan du går i? Högstadiet n=258 Gymnasiet= n=39 Antal Andel Hamburgsundskolan 103 40% Tanumskolan 154 60% Annan skola 1 0% Totalt 258 100% Futura eller Strömstads gymnasium 66 63% Angeberg 15 14% Akademi Sinclair 3 3% Margretegärde 4 4% Östrabo 1 3 3% Östrabo Yrkes 14 13% Totalt 105 100% Fig. A7: Föräldrars högsta utbildning Gymnasiet n=103 Mamman Pappan Gick inte ut grundskolan 1% 3% Grundskola eller motsvarande 13% 13% Gymnasium eller motsvarande 24% 33% Utbildning efter gymnasiet kortare än 3 år 18% 14% Högskola eller universitet i minst 3 år 23% 11% Vet inte 20% 27% Fig. A10 Funktionsnedsättning - Högstadiet n=256 Funktionsnedsättning - Gymnasiet n=103 Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga i enkäten om vad deras mammas och pappas högsta avslutade utbildning är. Svaren redovisas i tabellen A7 till höger. Tanums kommun LUPP 2014 9
B. Fritid Sammanfattning Fritiden är en viktig del i ungdomars liv. Detta avsnitt fokuserar på olika frågor som relaterar till ungdomarnas fritidssituation. Fritidssituationen för ungdomar i Tanum överensstämmer i stort sett med fritidssituationen för ungdomar i flertalet andra kommuner, dvs. rikssnittet för LUPP 2013. En stor andel av ungdomarna i Tanum är nöjda med sin fritidssituation och en stor andel är aktiva och motionerar eller idrottar varje vecka. Fig. B1: Hur mycket fritid har du? Högstadiet n= 257, Gymnasiet n= 103 Några sammanfattade reflektioner är att: u Tjejer anser i märktbart högre utsträckning än killar att det finns väldigt lite / ingenting eller ganska lite att göra på fritiden i Tanum u En relativt stor andel gymnasieelever, 45% av tjejerna och 34% av killarna, anser att de ofta har för lite fritid u Det har skett en negativ utveckling vad gäller andelen högstadieungdomar som idrottar i förening eller klubb sett till LUPP-resultaten i Tanum år 2011. En högre andel har i årets undersökning har svarat att de aldrig idrottar i en klubb eller förening. Hur mycket fritid ungdomar har En stor andel av ungdomarna, 64% på högstadiet och 51% på gymnasiet, känner att de har lagom med fritid. Högstadieungdomarna känner i högre utsträckning än gymnasieungdomarna att de har lagom med fritid.tjejer på gymnasiet känner i högre utsträckning än killar på gymnasiet att de inte har tillräckligt med fritid. Totalt har 45% av tjejerna på gymnasiet svarat att de ofta har för lite fritid, en liknande andel som resultatet från LUPP 2011 i Tanum. Synen på begreppet fritid Genom de kvalitativa intervjuerna som gjordes framgick att ungdomarna tenderar ha en något skild syn på vad som uppfattas som fritid och begreppet fritid. En del menar att fritid endast gäller den tid de får göra precis vad de vill eller önskar på och någon ansåg att fritiden är synonym med något roligt, medan en del uppfattade det som att läxor och exempelvis hemsysslor även ingår i fritiden. Någon nämner även att de inte Tanums kommun LUPP 2014 10
B. Fritid anser att träning ingår i fritiden. Många nämner att fritiden är då man är hemma. Bland de som ansåg att läxor ingår i fritiden, uttryckte sig flera att de måste räkna läxorna i fritiden för att det är så mycket att de måste ta tid för det hemma. Eftersom ungdomarnas uppfattning av vad som inkluderas i begreppet fritid varierar blir resultaten på frågan om hur mycket fritid man har lite mer svårtolkade. Fig. B2: Hur mycket finns det att göra på fritiden? Högstadiet n= 257, Gymnasiet n=102 Hur mycket finns att göra? En relativt hög andel av ungdomarna i Tanum anser att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. Tjejer anser i högre utsträckning att det finns väldigt lite eller ganska lite/ ingenting att göra på fritiden, se figur B2. Andelen tjejer på gymnasiet som anser att det finns lite eller ingenting att göra på fritiden har ökat från LUPP 2011 i Tanum, då svarade 50% att det finns väldigt lite, ganska lite eller ingenting att göra. Motsvarande siffra i årets enkät är 62%. Vad som framgick av de kvalitativa intervjuerna gällande förståelsen för frågan om hur mycket det finns att göra på fritiden (fig. B2) är dock att det även kan finnas andra hinder än kommunens utbud. Några av ungdomarna antydde på att det finns en hel del att göra i kommunen, men att det finns hinder som har med kollektivtrafiken och/eller kostnader att göra. Några uttryckte även att det finns mycket att göra, men inget som matchar deras intressen och någon kommenterar att det finns mycket med det mesta som finns att är till för yngre ungdomar. På detta sätt tenderar en del ha uppfattat frågan, dvs. att det finns mycket (och en del eventuellt svarat att det finns väldigt eller ganska mycket på fråga B2), men anser att utbudet ändå inte matchar just deras efterfrågan. Fråga B3: Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter, i så fall vilka? HÖGSTADIET Ungdomarna på högstadiet efterfrågar i stor utsträckning aktiviteter kopplade till idrott eller motion bl.a. nämns basket, gymnastik, dans, badminton och önskemål om en simhall. Ungdomarna efterfrågar också allmänt aktiviteter att sysselsätta sig med utanför skolan. GYMNASIET På gymnasiet önskar bland annat ungdomarna aktiviteter som dans, teater, bowling, badhus och parkour. Någon påpekar att det inte är brist på aktiviteter i kommunen men att kollektivtrafiken blir ett hinder för att delta i de aktiviteter som erbjuds. Tanums kommun LUPP 2014 11
B. Fritid Fig. B4: Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Högstadiet n=258, Gymnasiet n=101 idrott. Killar på högstadiet träffar sina kompisar på fritidsgårdar i märkbart högre utsträckning än övriga grupper. Fig. B5: Var ungdomarna oftast träffar sina kompisar Högstadiet n=258, Gymnasiet n=101 1 av 3 tjejer på gymnasiet uppger att det finns saker de skulle vilja göra på fritiden men som de inte kan vara med på för att de eller deras familj inte har råd. Ungdomarnas fritidsaktiviteter Var ungdomarna träffas En majoritet av ungdomarna har svarat att de oftast träffas hemma hos varandra på fritiden. Killar, speciellt på gymnasiet, träffar i högre utsträckning än tjejer sina kompisar i en idrottshall eller på ett ställe i samband med Gällande fritidsaktiviteter så framgår det att tjejer läser, skriver, besöker bibliotek samt sjunger/spelar instrument/dansar i högre utsträckning än killar, se tabell på nästa sida. Killar och tjejer idrottar utan koppling till en förening i ungefär lika stor utsträckning. Däremot är andelen killar på gymnasiet som idrottar i förening eller klubb märkbart högre än andelen tjejer på gymnasiet som gör detsamma. Killar, både på både högstadiet och gymnasiet, besöker Tanums kommun LUPP 2014 12
B. Fritid även fritidsgårdar mer frekvent än tjejer. Fig. B6: Vad ungdomarna oftast gör (andelen som gör en aktivitet varje dag + varje vecka) Högstadiet n=256, Gymnasiet n=101 Tjej Gym. Kille Gym. Tjej Hög. Kille Hög. b. Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening 59% 62% 60% 58% a. Idrottar/motionerar i klubb eller förening 30% 60% 47% 53% f. Läser böcker (även läsplatta) 49% 31% 59% 40% d. Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/gör bild (t.ex. målar. tecknar. foto. film) 45% 27% 56% 26% k. Är ute i naturen/fiskar/jagar 13% 36% 30% 29% j. Går på ungdomens hus. fritidsgård eller liknande 6% 31% 29% 42% e. Syr/slöjdar/snickrar/annat textilarbete eller annat hantverk 6% 29% 26% 28% l. Besöker ett sportevenmang 13% 14% 20% 22% g. Besöker bibliotek 32% 18% 8% 3% c. Skriver (t.ex. poesi. dagbok. bloggar) 23% 5% 18% 4% i. Deltar aktivt i föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete. arrangerar aktiviteter eller liknande) h. Går på konsert/teater/musikal/ dansuppvisning/museum/ utställning/bio 4% 21% 8% 8% 0% 0% 1% 0% Andelen högstadieungdomar som mer frekvent är ute i naturen/fiskar/jagar är i Tanum tydligt högre än i rikssnittet för LUPP 2013 för högstadiet. I rikssnittet anger 17% att de gör detta varje dag eller varje vecka, i Tanum är motsvarande siffra 30%. De aktiviteter som ungdomar i störst utsträckning uppger att de aldrig gör i Tanum är: Högstadiet u Skriver, t.ex. poesi, dagbok, bloggar (70%) u Deltar aktivt i föreningsverksamhet (64%) u Syr / slöjdar / snickrar eller hantverk (46%) u Idrottar i förening / klubb (45%) Gymnasiet u Skriver, t.ex. poesi, dagbok, bloggar (63%) u Deltar aktivt i föreningsverksamhet (61%) u Syr / slöjdar / snickrar eller hantverk (55%) u Går på ungdomens hus / fritidsgård (52%) Andelen högstadieungdomar som svarat att de aldrig idrottar i förening eller klubb är i årets undersökning 45%. Motsvarande siffra i rikssnittet för LUPP 2013 är 34%. Vidare är motsvarande siffra i LUPP för Tanum år 2011 även 34%, vilket alltså innebär att andelen högstadieungdomar som aldrig idrottar i klubb eller förening har ökat jämförelse till förra LUPP-undersökningen. Gymnasieungdomarna ligger dock på liknande nivåer som år 2011 samt som i rikssnittet för LUPP 2013. Medlemskap i föreningar Killar på gymnasiet är i högre utsträckning än jämnåriga tjejer medlemmar i föreningslivet, se fig B7 på nästa sida. Högstadieungdomar i Tanum är i något lägre utsträckning medlemmar i föreningslivet sett till rikssnittet för LUPP 2013. 56% av högstadieungdomarna är i Tanum medlemmar i föreningslivet, motsvarande siffra i rikssnittet är 66%. Att arbeta vidare för att Tanums kommun LUPP 2014 13
B. Fritid ungdomar på högstadiet blir medlemmar och/ eller engagerar sig i olika typer av föreningar kan därav bli viktigt. Fig. B8: Är du medlem i någon av följande föreningar? Högstadiet n=142, Gymnasiet n=56 Fig, B7: Är du medlem i någon förening? Högstadiet n=258, Gymnasiet n=102 Idrottsföreningar, religiösa föreningar/församlingar, hobbyföreningar och annan förening är de vanligaste föreningarna som ungdomarna är medlemmar i, både på högstadiet och på gymnasiet, se figur B8. Inflytande i föreningsverksamhet Totalt upplever 49 procent av gymnasieungdomarna och 31 procent av högstadieungdomarna att de kan påverka sin förenings verksamhet i den utsträckning de vill. Tjejer upplever i högre utsträckning än killar att de inte får påverka föreningens verksamhet i den utsträckning som de skulle vilja. Genom de kvalitativa intervjuerna framgick att ungdomarna dock reagerade på att frågan är ställd enligt kan du påverka men att svarsalternativen Tanums kommun LUPP 2014 14
B. Fritid handlar mer om viljan. Några av respondenterna uttryckte att det saknades ett svarsalternativ som betyder att man inte kan vara med och påverka (av diverse skäl). Många av respondenterna förklarar att frågan (fig. B9) handlar om att vara med och bestämma exempelvis tider, verksamheten och utvecklingen av föreningen. Fig. B10: Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon utlandsresa som varat minst en vecka? Högstadiet n=258, Gymnasiet n=103 Fig. B9: Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? Högstadiet n=137, Gymnasiet n=59 Fig. B11: När du var utomlands, vad gjorde du då? Gymnasiet, n=49 Resor Drygt hälften av ungdomarna har gjort en utlandsresa som varat minst en vecka det senaste året. Ungdomarna på gymnasiet fick även en fråga om vad de gjorde när de var utomlands. Bland de som gjort en resa de senaste 12 månaderna har en stor andel, runt 80 procent, varit på en semesterresa. Tanums kommun LUPP 2014 15
B. Fritid - fördjupad analys Genus och fritid Vissa fritidsverksamheter kan i uppläggningen vara mindre tilltalande för någotdera könet och kan på olika sätt vara utestängande, vilket kan innebära att verksamheterna domineras av någondera könet. Den kommunala fritidsverksamheten kan därav på olika sätt bevaka att jämbördiga satsningar görs, exempelvis i form av anläggningar och bidrag till verksamheter som intresserar främst tjejer samt främst killar. De måste även ha en medvetenhet om att tjejer och killar ska kunna delta i verksamheterna på lika villkor. Vad som LUPP-undersökningen i Tanum visar är att fritidsintressena tenderar följa traditionella könsmönster. Tjejer läser, skriver och spelar instrument/ sjunger/dansar/tecknar i högre utsträckning än killar. Tjejer anser även i större uträckning än killar att det finns väldigt lite/ingenting eller ganska lite att göra på fritiden i kommunen. Nationellt ser det även ut på liknande sätt, det är mindre vanligt bland tjejer än bland killar att trivas med sin fritidssituation. 1 Dock är skillnaderna mellan just tjejer och killar vad gäller frågan om hur mycket det finns att göra relativt stora i Tanum. Det kan därav bli viktigt att få vidare kunskaper om vad som krävs för att fler tjejer skulle uppleva sin fritid i kommunen som attraktiv och meningsfull. Vid en analys av fritextkommentarerna så har tjejer i störst utsträckning önskat bl.a. basket, badminton och dans men även aktiviteter som inte gäller idrott, bl.a. olika gruppaktiviteter eller ställen att umgås på. Vad gäller killar så besöker de fritidsgårdar och idrottar eller motionerar (speciellt i föreningar) i högre utsträckning än tjejer. Killar på gymnasiet är även i märkbart högre utsträckning också aktiva inom föreningslivet samt medlemmar i föreningar än tjejer på gymnasiet. Något att reflektera över vad gäller området fritid är huruvida aktiviteterna eller miljön på fritidsgårdarna i Tanum tilltalar killar i högre utsträckning än tjejer, samt även vad gäller föreningar och arenor och platser för idrott och motion. Samma sak gäller dock tvärtom vad gäller att sjunga, teckna/måla eller spela instrument, som är vanligare aktiviteter bland tjejer i kommunen. Ett jämställdhetsarbete som riktar sig till unga tjejer och killar kan bli viktigt för jämställdheten inom kultur- och fritidsområdet. MUCF påpekar även vikten av att en jämställdhetsarbete bedrivs med ungdomarna snarare än för ungdomarna. Ett förslag är att göra en genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom området fritid och kultur i kommunen, för att vidare kunna arbeta mot en ökad jämställd fritid Utbildningar i genus och mångfald för exempelvis fritidsledare och andra som arbetar med ungdomar inom fritid och kultur eller i föreningar kan även leda till utveckling inom jämställdhet och fritid Något att notera är dock att tjejer, som i större utsträckning är missnöjda med utbudet av fritidsaktiviteter, även är de som i större utsträckning svarar att de ofta har för lite fritid. 1 MUCF: Fokus 14: Ungas fritid och organisering Tanums kommun LUPP 2014 16
C. Skola Sammanfattning I detta avsnitt redovisas de frågor som berör skolan på olika sätt. En majoritet av ungdomarna är i största allmänhet nöjda med sin skolsituation. Vad som framgår är även att ungdomar på högstadiet generellt sett är nöjdare med sin skolsituation än gymnasieungdomarna. Det gäller framför allt aspekterna undervisning, elevhälsovården och möjligheterna till att få extra hjälp. Fig. A9: Hur nöjd är du i största allmänhet när det kommer till följande? 1 Fig. C1: Inriktning på gymnasieprogram Gymnasiet n= 98 GYMNASIET Fig. C2: Bor du i samma kommun som du går i skola i? Gymnasiet n=102 HÖGSTADIET 1 Fig. A9 högstadiet n= 258, Gymnasiet n=102. Figurerna benämns A9 då den i LUPP enkäten fanns i frågeområde A (bakgrundfrågor och generell nöjdhet) Nej Tanums kommun LUPP 2014 17
C. Skola Skolsituationen Ungdomarna fick i denna del ta ställning till ett antal påståenden om skolsituationen. En majoritet, 66% av ungdomarna på gymnasiet och 74% av ungdomarna på högstadiet, anser att det är bra stämning i skolan. Andelen gymnasieungdomar som tycker att det är bra stämning i skolan har dock minskat sett till LUPP-resultaten 2011 (84% nöjda på gymnasiet år 2011). Fig. C3a: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Högstadiet n=258, Gymnasiet n=102 Gymnasiet Högstadiet Det är bra stämning i skolan 66% 74% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 67% 70% Skolan agerar om en lärare kränker en elev 35% 57% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev 32% 55% Utsatthet Vad gäller olika former av utsatthet i skolan kan man konstatera att sexuella trakasserier och främlingsfientlighet är det som flest gymnasieungdomar anser är ett problem i skolan. På högstadiet är mobbning samt att flickor får bättre möjligheter än pojkar de problem som flest anser stämmer eller förekommer. Andelen på högstadiet som anser att mobbning är ett problem i skolan har dock märkbart minskat sett till LUPP-resultaten i Tanum år 2011, då svarade 26% att mobbning är ett problem. Motsvarande siffra i årets undersökning är 13%. I tabellerna redovisas andelen ungdomar som svarat stämmer mycket bra och stämmer ganska bra för respektive påstående om skolsituationen. I LUPP-enkäten ställdes frågorna om skolsituationen blandat, efter påståendet Det är bra stämning i skolan kom Mobbning är ett problem i skolan Vad som framgick av intervjuerna är att ungdomarna tenderar ha uppfattat att skalan då även måste svänga (om man svarat att det stämmer mycket bra så är det positivt i första påståendet men negativt i det andra) och inga tendenser visas gällande missuppfattningar. Dock var det några som ansåg att det var lite krångligt eller svårt till en början. Det kom dock fram att flertalet svarade inte förstår ordet främlingsfientlighet. När ungdomarna fritt fick gissa vad ordet innebär var det många som beskrev ordet som rädsla för främlingar eller personer man inte känner. En del kopplade även ordet till nya elever som kommer till skolan. Resultatet vad gäller denna fråga kan därav tolkas med viss försiktighet. Vad gäller frågorna pojkar får bättre möjligheter än flickor och påståendet tvärtom, tenderar en stor andel av ungdomarna koppla detta till att lärare har vissa favoritelever i skolan/klassen. En respondent uttrycker dock att lärare behandlar elever olika och att tjejer helt enkelt får mindre plats utan någon vidare orsak utan för att det bara är så. Fig. C3b: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Högstadiet n=258, Gymnasiet n=101 Gymnasiet Högstadiet Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 10% 10% Mobbning är ett problem i skolan 8% 13% Flickor får bättre möjligheter än pojkar 9% 13% Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 11% 10% Våld är ett problem i skolan 2% 9% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 4% 6% Tanums kommun LUPP 2014 18
C. Skola Omdöme skola LUPP-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Detta redovisas i fig C4 till höger. En majoritet är nöjda med de flesta aspekterna. Högstadieungdomarna är dock nöjdare än gymnasieungdomarna med flertalet aspekter. Undantaget är tillgången till datorer, som gymnasieelever är nöjdare med. Lärarna är väldigt populära både på högstadiet och gymnasiet. Fig. C4: Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Andel som svarat mycket bra + ganska bra Högstadiet n=258, Gymnasiet n=102 På högstadiet är eleverna allra nöjdast med undervisningen, lärarna, möjligheterna till att få extra hjälp och stöd vid behov samt elevhälsovården. Ungdomarna, både på gymnasiet och högstadiet, är minst nöjda med skolmaten. Andelen gymnasieelever som anser att skolmiljön är mycket eller ganska bra har minskat sett till LUPP-resultaten 2011. Då ansåg 80 procent att skolmiljön var ganska eller mycket bra, motsvarande siffra i år är 58 procent. Andelen gymnasieelever som anser att elevhälsovården är mycket bra eller ganska bra är relativt låg i förhållande till rikssnittet. Totalt anser 40% av gymnasieeleverna i Tanum att det är mycket eller ganska bra, se figur C4. Motsvarande siffra i rikssnittet 2013 är 63%. Fördjupat om gymnasieskolorna När man fördjupat ser på gymnasieungdomarnas upplevelser om sin skolsituation så framgår det att ungdomar som går på gymnasiet i Uddevalla är nöjdare än de som går på Futura eller på Strömstads gymnasium. Detta gäller de flesta aspekterna om skolan. Eleverna i Uddevalla anser bland annat att stämningen, lärarna, undervisningen och möjligheterna till extra hjälp och stöd är bra i märkbart högre utsträckning än eleverna som går i Tanum eller Strömstad. De som går på gymnasiet i Uddevalla är även nöjdare vad gäller möjligheterna till inflytande i skolan och med frågorna som berör elevrådet. Tanums kommun LUPP 2014 19
C. Skola Inflytande i skolfrågor Ett välfungerande elevinflytande är viktigt då skolan utgör en central roll i ungdomarnas liv. En förutsättning för att utveckla ungdomarnas inflytande i skolan är att de får veta vad de kan och bör ha inflytande över i sin skola, samt att forumen, exempelvis elevråd eller liknande, även uppmuntras av skolan och personalen. Enligt MUCF krävs det idag mer kunskap om elevers faktiska möjlighet till inflytande i skolan samt att elever ges fler möjligheter till mer inflytande. 2 Gymnasieungdomarna anser i lägre utsträckning än högstadieungdomar att elevrådet tas på allvar, att skolan uppmuntrar eleverna att delta i klassråd och elevråd och att de har fått veta vad elever ska ha inflytande över i skolan, se fig. C3c på näst sida. Fig. C3c: Hur tycker du att det är i din skola (andel som svarat stämmer mycket bra + stämmer ganska bra) Högstadiet n=253, Gymnasiet n=100 Gymnasiet Högstadiet Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan 31% 49% Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 35% 41% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan 29% 36% Ungdomarna fick även ange hur mycket de vill och hur mycket de får vara med och bestämma om i olika frågor i skolan, se figurerna C5 på följande sida. Vad som framgår i diagrammet är att ungdomarna vill i större utsträckning än de får vara med och påverka i skolfrågor. Högstadieungdomar anser i större utsträckning än gymnasieungdomar att de faktiskt får påverka i de olika skolfrågorna. Ungdomarna vill i stor utsträckning vara med och påverka 2 MUCF: Fokus 10: Om ungas inflytande i frågor som rör hur de ska arbeta, läxor och prov samt i frågor som rör schemaläggningen. Vidare om inflytande i skolan Under intervjuerna fick ungdomarna se frågorna om inflytande i skolan (C3c samt C5) och uttrycka sig fritt. Vad som är gemensamt utifrån intervjuerna är att det flesta uppfattar frågorna och deras innebörd. Några nämner att elevråd och klassråd är demokrati. De flesta anser även att elevråd och klassråd är en fungerade form för inflytande i skolan. Några nämner gällande elevrådet att det är rätt sällan som de får påverka i skolan, men att det fungerar bra när det görs. Några önskar att elevrådet hade haft en större roll i skolan än vad det har idag. En del önskar även att det vore mer direkta omröstningar om vissa skolspecifika frågor eller omröstningar i klasserna. Ett par intervjupersoner har dock svårt att förklara eller återge vad elevinflytande betyder och innebär. Om man jämför inflytande i skolan med det som diskuterades i intervjuerna om inflytande i kommunen (mer om detta under avsnitt D) så tenderar det finnas en relativt tydlig skiljelinje. Flertalet av intervjupersonerna nämnde att det är enklare i skolan för det finns en klar struktur för detta samt att lärarna förstår ungdomarnas situation och känner dem, medan det i kommunen inte alls är så. På olika sätt tenderar inflytande i skolan kännas tryggare för ungdomarna medan inflytande i kommunen är mer obekant, svårt och stort. Vad som vidare framkom i intervjuerna är att ungdomarna i stort sett uppfattar att processerna för inflytande i skolan och inflytande i kommunen att gå till på samma sätt, förutom att en del påpekar att man måste tänka Tanums kommun LUPP 2014 20