Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 2007 2011

Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram 2007 2011 Delrapport 1II Beskrivning av utvecklingsarbetet fram till hösten 2010 December 2010 Roger Orwén Ove Svensson Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Högskolan i Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se

DELRAPPORT TRE VID UTVÄRDERING AV HALMSTADS KLIMP Halmstad kommuns Klimatinvesteringsprogram (Klimp) genomförs mellan 2007-2011 och utvärderas av Fil.dr. Ove Svensson och Fil.mag. Roger Orwén vid Högskolan i Halmstad. Utvärderingen följer programmet kontinuerligt och presenteras i sin helhet via kommunens hemsida. Den första undersökningen genomfördes våren 2008 och bestod främst av intervjuer med projektledarna för respektive åtgärd, den andra gjordes hösten 2009 utifrån samma uppläggning och den tredje, föreliggande rapporten fortsätter med samma metod. Utvärderingsmodellen baseras på Logical Framework Approach (LFA). Denna metod fokuserar målen och vad som bidrar till att de uppnås. Rapporten inleds med att beskriva Klimp (A), sedan utvärderingens metodik (B), en sammanfattning av alla åtgärder (C) och därefter värderas respektive åtgärd utifrån sina målsättningar (1-6). Efter valet hösten 2010 utsågs Roger Orwén till ordförande för Halmstads Energi och Miljö (HEM). HEM utgör en av åtgärdsägarna inom Halmstads Klimp. För att inte hamna i en situation som innebär att han skulle tvingas värdera åtgärder som han själv skulle vara ansvarig för som förtroendevald ordförande, har han valt att inte delta i det fortsatta utvärderingsarbetet. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING A) KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMET... 3 B) UTVÄRDERINGENS METODIK... 4 C) SAMMANFATTANDE VÄRDERING AV PROGRAMMET... 7 1. BIOGAS BLIR TILL FORDONSGAS... 11 2. BIOGAS UR MATAVFALL... 20 3. MER ENERGI UR SOPORNA... 25 4. ENERGISNÅL BELYSNING... 27 5. KLIMATSMARTA RESOR... 31 6. INFORMATION OCH FOLKBILDNING... 40 BILAGA 1. BREV MED INTERVJUFRÅGOR... 48 2

A) KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMET Riksdagen avsatte under åren 2003-2008 nära två miljarder kronor i särskilda program avsedda till klimatinvesteringar för att minska växthuseffekten. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram samt 22 fristående åtgärder i samtliga 21 län. Både kommuner, landsting och företag har medverkat. Programmen omfattar idag 879 åtgärder med en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor. Regeringen har inte planerat avsätta mer medel till klimatinvesteringar i denna form. De sista besluten om Klimpbidrag togs i maj 2008 och genomförandet av Klimpprogrammen pågår till och med 2012. Samverkan mellan nationell och lokal nivå Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Syftet är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras till långsiktiga investeringar som både minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att det svenska klimatmålet nås, samtidigt som det lokala klimatarbetet stärks. Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. De löper normalt under fyra år och slutrapporteras därefter. En ambition är att utvecklingen av teknik och styrmedel på sikt kan vara pådrivande för en hållbar utveckling, samtidigt som det kan ge konkurrenskraft åt det lokala näringslivet. Halmstads Klimp Halmstads kommuns klimatinvesteringsprogram innehåller teknikutveckling av förnybara energikällor, energieffektivisering och insatser för att stimulera till klimatsmartare resvanor. Den beräknade utsläppsminskningen av koldioxidekvivalenter (som innebär att alla minskade utsläpp är omräknade till koldioxid) som en följd av Klimatinvesteringsprogrammet är ca 9 500 ton/år. De sju åtgärderna i Halmstads Klimp-program 2007-2011 är: 1) Biogas blir till fordonsgas 2) Biogas ur matavfall 3) Mer energi ur soporna 4) Energisnål gatubelysning 5) Klimatsmarta resor 6) Information och folkbildning 7) Vetenskaplig utvärdering 3

B) UTVÄRDERINGENS METODIK Halmstads kommun har gett i uppdrag åt Högskolan i Halmstad att utvärdera programmet. Det är Fil.dr. Ove Svensson och Fil.mag. Roger Orwén som ansvarar för denna. Utvärderingen presenterar fortlöpande resultat från respektive åtgärd och klimatinvesteringsprogrammet i sin helhet. Denna typ av utvärdering, som följer åtgärderna under tiden de pågår och samtidigt presenterar dem för en större publik än normalt, har tidigare genomförts av den kommunala miljösatsningen Lokalt investeringsprogram, LIP (2000-2006). Denna utvärdering uppmärksammades av både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen och fick goda rekommendationer. Vi hoppas att utvärderingen även denna gång både kan vara ett stöd för styrning och ett bra underlag för informationsspridning. En utvärderingstrappa - från aktivitet till mål Logical Framework Approach (LFA) utgår från målen med en åtgärd och vad som bidrar till att dessa uppnås. Den konstruerar en logisk modell där åtgärdens aktiviteter antas leda till vissa effekter, som antas ge vissa resultat och leda till att de angivna målen uppnås. Sedan analyseras programmets övergripande mål, där hela programmet bedöms. Figur 1. Utvärderingstrappa Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet är det åtgärden syftar till att uppnå, exempelvis reducering av koldioxid, energibesparing eller beteendeförändringar. Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till. FÖRÄND- RING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas utbyte av armaturer leda till minskad användning av bly. Sex åtgärder Det drivs sex åtgärder inom klimp-programmet och det är ett flertal aktiviteter som skapas inom varje åtgärd. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START 4

För att kunna bedöma förändringar inom åtgärderna, är det viktigt att klargöra tillståndet vid åtgärdens start (baslinje). De mått på förändring som används utgår alla från baslinjen. De variabler som mäter förändringen kan antingen vara förhållanden som följs över tid eller beräkningar av dessa utifrån givna schabloner. Utvärderingen baseras på såväl kvantitativa som kvalitativa data. Redovisningen av respektive åtgärd, dess målsättning och i vilken omfattning denna uppfylls innebär att komplexa förhållanden ibland reduceras till mera lättillgänglig information. Måluppfyllelse Varje åtgärd, liksom programmet i sin helhet, har i ansökan angett en rad mål som skall uppnås. Det kan gälla i vilken omfattning en åtgärd bidrar till energibesparing, utveckling av ny teknik, ökad kunskap eller andra önskvärda tillstånd. Blir det exempelvis den energibesparing ansökan har utgått från har målsättningen infriats till 100 %. Når man bara halvvägs har denna infriats till 50 %. För att illustrera graden av måluppfyllelse används en "termometer". På denna kan man avläsa graden av måluppfyllelse i procent (%). Har de infriats till 50 % eller 100 % framgår detta av termometern. Reducering av miljöproblem som mål Det är inte alltid som miljömål anges som tillstånd som skall uppnås utan som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man lyckas exempelvis reducera energianvändningen. Denna del, att även om ett mål uppnås fullt ut behöver det inte innebära att problemen har minskats i någon nämnvärd omfattning, kommer längre fram att lyftas fram i utvärderingen. Kvalitativa kommentarer En alltför långt driven förenkling av redovisningen av utfallet av åtgärderna och av programmet i sin helhet riskerar att trivialisera miljöåtgärderna. För att motverka detta har de kvantitativa måtten kompletterats med kommentarer som lyfter fram olika aspekter på åtgärden. En strävan har varit att låta de intressenter som är närmast berörda komma till tals. Målsättningen är inte att göra några avvägningar mellan olika intressen, utan enbart att redovisa vilka synpunkter som kommit fram genom intervjuer, enkäter eller på annat sätt. Denna rapports intervjuer Denna rapport baseras främst på intervjuer med projektledare för de sex åtgärderna, intervjuguide finns i bilaga. Fem av de sex intervjuerna genomfördes via telefon, en på respondentens arbetsplats. Telefonintervjuerna skrevs ner på dator samtidigt som de pågick samt renskrivning efteråt. Intervjun på respondentens arbetsplats antecknades och skrevs ut efteråt. Fem intervjuer genomfördes 26-29 oktober och en intervju den 19 november. Intervjuerna pågick en till två timmar. Frågorna syftade till att fånga upp vad som har genomförts och intervjupersonens egen uppfattning av arbetet i förhållande till målen. Frågorna skickades till respondenterna cirka en vecka före intervjuerna. 5

Observation vid åtgärdsträffar En del i underlaget till utvärderingen är också deltagande på s.k. åtgärdsträffar, där projektledare/kontaktpersoner från varje åtgärd träffas och delger varandra utvecklingen hittills, ofta kombinerat med studiebesök. Efter varje träff har utvärderaren skrivit ut anteckningar. Ett annat underlag är observationer av hur gruppen fungerar, utbyte av åsikter, ev. samarbeten m.m. Kontinuerlig utvärdering av åtgärder och program Via hemsidan kan läsaren följa de sex åtgärderna och i vilken omfattning de har nått upp till sina målsättningar. Det berättas först om mål och måluppfyllelse sedan görs en mer omfattande beskrivning av åtgärden. Därpå följer analys och diskussion om hur långt åtgärden har utvecklats i förhållande till sina målsättningar. En bedömning av hela programmet görs genom att åtgärderna bedöms sammantaget, inte bara var för sig. Exempelvis är ett övergripande mål att programmet ska bidra till att reducera utsläppen med 9 500 ton koldioxidekvivalenter. Detta mål om koldioxid, tillsammans med andra mål bedöms mer utförligt i den avslutande utvärderingsrapporten under rubriken Sammanfattning utvärdering av programmet. Den första utvärderingen genomfördes våren 2008, den andra hösten 2009 och den tredje hösten 2010. Kommande utvärdering är den avslutande och sammanfattande utvärderingsrapporten senvåren 2011. Identifiera orsaker till måluppfyllelse Varje aktivitet leder till effekter. Exempelvis kan ny teknik vid Plönninges biogasanläggning leda till att rågas används till fordonsgas. Men även om denna teknik lyckas, behövs det gasfordon för att minska utsläppen. I utvärderingen berättas det därför om både enskilda effekter, exempelvis den nya tekniken vid Plönninges biogasanläggning och det som blir det sammantagna resultatets effekter på miljön. Exempelvis i vilken utsträckning den nya gasen kan användas till gasfordon och ersätta bensin-/dieselfordon. Vad som påverkar ett resultat kan vara enskilda förhållanden, men det kan också vara flera orsaker som sammanfaller. Exempel på orsaker kan vara efterfrågan på en marknad, politiska beslut, en åtgärds organisation och ledning, ledningens och medarbetares engagemang m.m. Åtgärder med ekonomisk tillväxtpotential Utvärderingen kommer också att ge några förslag på åtgärder som kan föras in i andra sammanhang. Främst handlar detta om insatser som kan ha en utvecklingspotential ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. 6

C) SAMMANFATTANDE VÄRDERING AV PROGRAMMET I OKTOBER 2010 Fram till oktober 2010 har två av åtgärderna, Biogas blir till fordonsgas vid Plönningegymnasiet och Mer energi ur soporna vid HEM avslutats. Energisnål gatubelysning avslutas i december 2010. Dessa tre har uppnått eller är nära att uppnå målen. Övriga tre genomför aktiviteter för att komma närmare målen. Klimatsmarta resor samt Information och folkbildning pågår enligt plan och kommer sannolikt att uppnå målen när programmet avslutas i maj 2011. Biogas ur matavfall är den mest osäkra åtgärden, men är även den på väg att genomföras. Figur 1. Måluppfyllelse i procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Biogas blir till fordonsgas Biogas ur matavfall Mer energi ur soporna Energisnål gatubelysning Klimatsmarta resor Information och folkbildning Graden av måluppfyllelse visar att åtgärderna har levt upp till flertalet av sina mål. Man kan därför hävda att de varit lyckosamma. Framöver i rapporten beskrivs varje åtgärd i förhållande till målen, några möjliga orsaker till utfall samt i vissa fall förhållanden som kan uppmärksammas. Vi delger också betraktelser utifrån programnivån, där även delar från utvärderingarna 2008 och 2009 är med. I den avslutande utvärderingsrapporten återkommer vi till fler reflektioner om programmet som helhet. 7

Intressanta och lärorika åtgärdsträffar Under ledning av samordnaren träffats åtgärderna tre till fyra gånger per år. Det berättas om strävanden och ofta har mötet genomförts i samband med studiebesök. Åtgärdsträffarna verkar ha varit givande, även om de inte har haft en direkt koppling till det egna arbetet. Det har inte blivit några faktiska synergieffekter, men jag har lärt mig om de andra projekten. Det har fungerat jättebra med mötena, de borde absolut få fortsätta. Det är spännande att delge eget och ta dela av andras, studiebesöken har också varit givande. Det är intressant att ta del av konkreta utvecklingsprojekt för miljön. Man får ett annat engagemang för andra projekt, vilket är stimulerande och ger nya idéer. (Ur intervju med en åtgärdsägare) Nyckelorden samarbete och engagemang Åtgärdsägarna återkommer ofta till betydelsen av samarbete. Vikten av samarbete framkommer i Biogas till fordon, Mobilitetskontoret samt Information och samordning. Samverkan ger utvecklingskraft. Betydelsefullt är även engagemang, både hos åtgärdsägarna själva och inom samverkande organisationer. Personer som brinner för ett område och vill skapa nytt. Varför det har gått bra? Främst tack vare goda samarbetspartners som glöder för sitt jobb. Att det finns en bra kommunikation och att de har bra produkter. Att vara innovativ, entusiastisk och positiv och att inte bara titta på att sälja sin produkt är viktigt. Även att vara intresserad av utveckling, att vilja följa upp och ändra. (ur intervju med en åtgärdsägare) Mer samarbete mellan åtgärderna? Projektledare vittnar om givande åtgärdsträffar, men kanske kunde mer samarbete skapas mellan åtgärderna? Kanske har synergieffekter inte varit möjliga - mer än att vara intressant och lärorikt? Om möjliga synergieffekter finns - går det att arbeta med dessa före programmets slut? En åtgärdsägare menar att styrgrupp saknas. Har fått erfarenheter och sakkunskap från de andra projekten, men inga synergieffekter. Kunde vara det? Det skiljer sig mycket, men kanske kunde vissa dra nytta av varandra. Saknades styrgrupp för klimp totalt sett? Om det varit en styrgrupp kanske mer samarbete, min känsla är att vi är en egen ö inne i verksamheten, att inte riktigt höra hemma. (Ur intervju med en åtgärdsägare) 8

Ska högre krav ställas på att samverkan ska vara en del av arbetet? Några åtgärdsägare är också förvånade över att Naturvårdsverket inte deltagit på möten. Kanske styrt det mer så att det ställs mer krav på samarbete mellan projekten, att göra det mer naturligt för projektansvarig att ta kontakt med varandra, istället för att klimpsamordnaren har kontakt i enskilda projekt. Kanske skulle det även underlättat samordnarens roll, och kanske också blivit mer levande med återrapportering (Ur intervju med åtgärdsägare) Det är ganska mycket pengar vi fått, det borde vara ännu hårdare styrt där vi mer i detalj berättar vad vi gjort och kommit fram till, där vi mer exakt visar vad vi har uppnått. Kanske kommer det. Själv har jag gjort en liten insats, och är tacksam för att det inte varit mer jobb, då jag är hårt belastad (Ur intervju med åtgärdsägare) Jag är förvånad över att Naturvårdsverket inte är med på mötena, att de inte följer upp rent fysiskt. Länsstyrelsen kunde varit med också, det borde vara kunskap och kompetenshöjande för dem. (Ur intervju med en åtgärdsägare) Flera åtgärdsägare uppger att mer samarbete mellan klimp-åtgärderna skulle kunna ske, det verkar dock svårt att definiera samarbetets innehåll. Kanske är det så att Klimp-åtgärderna på annat sätt kunde/kan ha införlivats i annat kommunalt utvecklingsarbete. Kan vissa erfarenheter tas tillvara före programmets slut? Nedan ett förslag från en åtgärdsägare om administration. Gällande uppföljning, ekonomi, redovisningsmall, kunde det vara tydligare hur revisionen ska redovisas hur mycket ska göras utöver årsrapport? Mer framförhållning kring hur redovisningen ska ske om det är ett annat upplägg ger det mer tid för att planera. Egentligen borde det vara med från början. (Ur intervju med en åtgärdsägare) 9

Att ta vara på erfarenheter innan programmet avslutas I några åtgärder används erfarenheter från Klimp i ordinarie verksamhet. Men i andra åtgärder, särskilt Mobilitetskontoret och Information och folkbildning, är det osäkert hur vunna erfarenheter tas tillvara. Fyra år med aktiviteter har lett till nya kunskaper. De vunna erfarenheterna bör ligga till grund för ställningstaganden kring fortsatt utvecklingsarbete? En erfarenhet från framgångsrika kommuner på miljöområdet är vikten av kontinuitet kring miljöstrategiska frågor. Det behöver finnas någon som jobbar permanent med de miljöstrategiska frågorna utåt, sedan kan det komma till EU-medel, Klimp eller liknande som gör att det under en period görs mer. Men det är viktigt med kontinuitet, annars får man börja om från början med planer, kontakter m.m. Det är därför t ex Malmö och Lund är så framgångsrika. Det är ett resursslöseri annars. (ur intervju med en åtgärdsägare) Lyfta fram biogas? Biogasanläggningen på Plönninge har tillsammans med Bioenergicentrum Halland skapat nya förutsättningar för utveckling av biogas. Bland annat genom ett tätare samarbete med LRF och Högskolan i Halmstad. Vid utvärderingen 2009 berättas att en del i Information och folkbildning förstärker och kompletterar åtgärdsområden i programmet. Frågan ställdes: Om två av åtgärderna utvecklar biogasanvändningens potential, kan kanske informationsåtgärden ytterligare förstärka biogasutvecklingen? I denna utvärdering har denna tanke förstärkts. Halmstads första sorteringsanläggning är på väg att färdigställas och biogasanläggningen på Plönninge har ytterligare utvecklats. Dessutom har Klimatsmartkampanjen inom Information och folkbildning uppmärksammat matfrågor, som exempelvis livskvalitet, transporter och den ökade köttkonsumtionens inverkan på utsläpp av växthusgaser. Kanske kan utvecklingen av biogas lyftas än mer i informationsspridningen? Särskilt kopplingen till skolornas matavfall som kan bli biogas i den nya sorteringsanläggningen? Hur mäta förändring? Bland anläggande åtgärder är det lättare att bedöma förändring. Bedömning av beteendeförändringar är svårare. Men det går exempelvis att bedöma förändrade resmönster och det går att undersöka hur en viss aktivitet uppfattas. Även om det aldrig går att bli helt säker. Kanske kan det läggas mer kraft på att följa upp förändring inom främst Mobilitetskontoret och Information och samordning? För en uppfattning om resmönster i kommunen, bör en heltäckande resvaneundersökning genomföras. Ekonomisk tillväxtpotential? Två åtgärder handlar om information och kunskapsspridning, tre använder beprövad teknik (energisnål belysning, rökgaskondensering och befintlig teknik kring avpaketering) medan biogasanläggningen ligger i framkant i Sverige med delvis ny teknik. Här verkar också finnas den största potentialen till ekonomisk utveckling. Det täta samarbetet med LRF och Högskolan i Halmstad skapar också bra förutsättningar för vidare affärsutveckling, kanske kan än mer insatser prövas här för att utveckla nya affärsmodeller? Kan andra delar i kommunen kopplas till denna marknads stora potential? 10

1. BIOGAS BLIR TILL FORDONSGAS Plönninge biogasanläggning, bild från Halmstads kommuns hemsida Plönningegymnasiet norr om Halmstad driver en biogasanläggning i Region Hallands regi. Demonstrationsanläggningen använder gasen främst för (delvis) uppvärmning av skolan och numera till några av gårdens fordon. Rötresten, det som blir kvar efter att gas utvunnits, används som gödningsmedel och sprids på skolans marker (s.k. biogödsel). Ny teknik som införs via Klimp är en uppgraderingsanläggning, ny inmatningsutrustning för organiskt material samt konvertering av traktor till gasdrift. Det finns cirka 15 gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige, varav många är lokaliserade norröver. Det finns dock bara två som idag producerar både värme, fordonsgas och el. Det är Plönninge och Öknaskolan vid Tystberga gård i Sörmland (norr om Nyköping). Plönninges uppgraderingsanläggning renar rågas - uppstår när organiskt material rötas i en lufttät kammare - från koldioxid och andra restprodukter för att producera fordonsgas. Denna teknik gör det möjligt att vid gårdsbaserade biogasanläggningar gå direkt från rågas till fordonsgas. Idag matas biogasanläggningen främst med gödsel från skolans mjölkkor, men även med små mängder av annat organiskt material, som frukt och grönsaksavfall, hästgödsel, kasserat ensilage och vegetabilisk olja. För en bättre hantering och samtidigt ökad inblandning av fastare material, kompletteras anläggningen med en ny inmatningsutrustning. Vilket även skapar förutsättningar för ökad gasproduktion. Ny teknik vid Plönninge biogasanläggning för fordonsgas Åtgärden utvecklar således ny teknik vid Plönningegymnasiets biogasanläggning. Det är både en uppgraderingsanläggning för att producera fordonsgas och en inmatningsutrustning för organiskt material. 11

Ett annat syfte är att demonstrera ny teknik för att stimulera energiproduktion på lokal gårdsnivå, inom i första hand det halländska lantbruket. Då mycket tyder på att vi bör lämna fossilsamhället, kan lantbruket spela en väsentlig roll som ny producent av förnybar energi. Det finns också en ambition vid Plönningegymnasiet att byta ut fordonsparken till gasdrivna fordon. Tidsplan och samverkan med andra Åtgärden pågick september 2007 till december 2008 och ingår i Halmstads kommuns satsning på biogas där kommunen samverkar med det kommunala bolaget HEM AB, Högskolan i Halmstad och Plönningegymnasiet. För åtgärderna på Plönninge sker även samverkan med LRF, LRF-konsult, Hushållningssällskapet samt Lantmännen Maskin. Åtgärden har fortsatt att utvecklas under 2009 och 2010. Mål 1. Kunskapsöverföring 2. En anläggning för framställning av fordonsgas 3. Konvertering av en traktor till gasdrift 4. En inmatningsutrustning till rötkammaren Måluppfyllelse Åtgärden har genomförts som planerat, bortsett från konvertering av en traktor till gasdrift. Starten av gastankningen firades med en invigning för ett 50-tal inbjudna i april 2009. Där Göran Karlsson, regionstyrelsens ordförande i Region Halland, var en av dem som lovordade satsningen. 1. Kunskapsöverföring Kunskapsöverföringen innefattar framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion, sammanställning och dokumentation, framtagande av utbildningsmaterial och folkbildning mot riktad målgrupp. Åtgärden genomför inga särskilda insatser utan det sker i samverkan med annan verksamhet. I åtgärden betonas främst två målgrupper för kunskapsöverföringen. Dels Plönningegymnasiets gymnasieelever för en grundläggande inblick och förståelse för förnyelsebar energi, och då särskilt biogas. Dels lantbrukare som både har intresse av bioenergi och intresse av en framtida investering. För denna grupp planeras kortare utbildningar, seminarier och föreläsningar med fokus grundläggande kunskaper samt tekniska byggnationsfrågor. 12

Följande delar ingår i kunskapsöverföringen: 1. Framtagande av känd kunskap inom biogasproduktion 2. Sammanställning och dokumentation 3. Framtagande av utbildningsmaterial 4. Folkbildning mot riktad målgrupp Kommentar För cirka fyra år sedan bjöd Plönninge in Högskolan, LRF, LRF-konsult, Region Halland och Hushållningssällskapet i Halland i syfte att bilda ett bioenergicentrum på Plönninge, med utgångspunkt från den befintliga anläggningen och erfarenhet av undervisning. Samarbetet har bland annat resulterat i en informationsskrift om gårdsbaserad bioenergiproduktion, en förstudie om rötning av torrare produkter och ett antal seminarier och föreläsningar. Idén om ett bioenergicentrum lever vidare. Region Halland blev beviljade medel ur Regionalfonden inom EU:s strukturfonder för att kunna driva projekt Bioenergicentrum Halland, som skulle utveckla ett centrum med seminarier, work shops, nätverk, mässor m.m. Vilket också blivit verklighet. Det har under projekttiden anordnats ett flertal studiebesök vid biogasanläggningen och samarbetet med Bioenergicentrum Halland har fortsatt under 2010. De hjälper till med att utarbeta informationsmaterial - som hemsida, broschyrer över anläggningen, nya posters, skyltmaterial utanför anläggningen med Klimp logotyp och flödesschema. Bioenergicentrum Halland står för både utförande och kostnader. Under slutet av 2008 och 2009 var aktiviteten i Bioenergicentrum relativt låg, under 2010 har aktiviteten återigen ökat, där exempelvis samverkan med LRF och Högskolan i Halmstad kommit igång på nytt. Vilket upplevs som värdefullt då behov finns av nya arenor för biogassamverkan. Bland annat genomfördes under 2010 en heldag med grundläggande biogaskunskap för cirka 100 lantbrukare. I samarbetet står Plönninge för fackkunskap kring praktisk hantering av biogasanläggningar, LRF har kontakten med lantbrukare och affärsutveckling, och högskolan forskning (undersöker till exempel substrat och rötresters påverkan på åkermarken). Hemsida En hemsida - www.plonningebioenergi.se - har startats där aktuella produktionssiffror från biogasanläggningen presenteras. Där finns också ett kalendarium där även annan aktuell information om biogas publiceras. Hemsidan vid Region Hallands enhet för Energi och Miljö presenterar också Bioenergicentrum Halland, tillsammans med många andra satsningar inom området bioenergi: www.energyconcepthalland.se. Denna hemsida har efter hand tagit över och blivit den som uppdateras. Dyr utrustning påverkar medel till kunskapsöverföring De största utgiftsposterna är uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen, vilka blev något dyrare än beräknat. Bland annat ökade kostnader för rostfritt material. När det med andra medel - via Bioenergicentrum - investerades i exempelvis hemsida och informationsmaterial, användes resurserna istället till fysiska investeringar. 13

Effekter Särskilda satsningar på kunskapsöverföring med medel från åtgärden uteblev, men arbete inom flertalet av åtgärdens målområden har kunnat genomföras med medel från Bioenergicentrum Halland. Under perioden har uppmärksamhet främst riktats mot lantbrukare, medan det varit svårt att hinna med gymnasieeleverna och integrera i undervisningen. Dock är det obligatoriskt för alla elever att besöka biogasanläggningen. Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 för kunskapsöverföring = 80 % 2. Anläggning för framställning av fordonsgas Plönninges biogasanläggning framställer idag biogas i främst utbildningssyfte, även om en mindre del av skolans vatten värms upp med biogas. För att kunna öka anläggningens användningsområde behöver den kompletteras med ett steg där framställd gas kan uppgraderas till fordonsbränsle. Den nya anläggningen består av utrustning för uppgradering av biogas till fordonsgas med efterföljande gaslager och tankningsutrustning. Uppgraderingsanläggningen består av en vattenskrubber med cirkulerande vatten. Reningssteget består av en åtta meter hög kolonn där gasen renas från koldioxid och övriga föroreningar. Därefter torkas och komprimeras gasen. Läs mer om denna process på www.regionhalland.se, under rubriken energi och biogas. Biogas till egna fordon Fordonsgasen kommer att användas internt inom Region Hallands två skolor, som dagligen transporterar lärare och elever. I dagsläget produceras i biogasanläggningen motsvarande (energimässigt) drygt 150 liter bensin/diesel per dygn. Skolan har nio bussar och fyra bilar. Dagens producerade energimängd skulle räcka till att förse alla dessa fordon med gas och ändå bli över till värme för skolan. 14

Kommentar hur går det? Uppgraderingsanläggningen är den största utgiftsposten i projektet, med Biorega som entreprenör. Anläggningen är på plats och löper på bra, dock med viss injustering. Exempelvis har svavelhalten i gasen varit något hög (som för övrigt motverkats med att tillsätta pulver med järnoxid, ett tips vid studiebesök inom Klimp på biogasanläggning i Falkenberg). Tankning av gas har pågått regelbundet, endast med mindre problem. I nu-läget är det fyra personbilar och en skåpbil som drivs med gas, och fler av Plönningegymnasiets fordon kommer, när avskrivningar är klara, att bytas ut efter hand. Bioenergicentrum vill av både miljö- och ekonomiska skäl öka konsumtionen av fordonsgas, vilket därför är ett område i nuvarande affärsplan. Det förs även diskussioner om vad som ska hända efter klimp-programmets slut maj 2011. En tanke, inget klart än, är att erbjuda alla Region Hallands fordon möjlighet att tanka på Plönninge. Sommaren är ett visst dilemma för gasproduktionen, eftersom kor går på fälten och därmed finns mindre gödsel att röta. En lösning är att tillsätta rent ensilage, vilket dock bara kan blandas in i rötningsprocessen till den grad det går att pumpa fram rötmassan. Effekter Uppgraderingsanläggningen är således installerad och fem av Plönningegymnasiets fordon tankar på gården. Med vissa mindre tekniska justeringar har allt löpt på enligt plan. Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 för anläggning till fordonsgas = 100 % 3. Konvertering av en traktor till gasdrift En del i åtgärden skulle vara att bygga om en traktor till gasdrift. Syftet med konverteringen är att i en framtid kunna använda mindre gastraktorer inom en gård. Det skapas närhet till tankstället, ger rena avgaser för inomhusarbete och är tystare än en konventionell traktor. Ett annat syfte är att praktiskt demonstrera traktorn för elever och andra intresserade. 15

Kommentar Det har inte byggts om en traktor till gasdrift. Detta på grund av att regelverket idag inte tillåter gasdrift, bara flytande bränslen. Det går till exempel inte att besiktiga gastraktorer. Transportstyrelsen jobbar dock på att finna lösningar. Det har skett påtryckningar från bland annat Bioenergicentrum för att påskynda utvecklingen. Vid uppvaktning av Jordbruksministern uppgavs att efter den 1 jan 2011 ska arbetet påbörjas med att förändra regelverket gällande gas om säkerhet, bränsle m.m. En annan traktor har dock fått dispens, vilket också Plönninge ska försöka få innan klimpprogrammet upphör. Effekter Än så länge har således ingen traktor konverterats, men det pågår insatser för att ändra regelverket. Kanske blir det nya regelverket klart 2011, och troligen erhålls dispens för att ändock konvertera. Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 för konvertering av traktor = 5 % 4. En inmatningsutrustning till rötkammaren I dag är biogasanläggningen konstruerad för flytgödsel. För att utveckla alternativa rötningsprodukter behövs ett förbehandlingssteg som finfördelar och blandar råvaran innan rötkammaren. Växtodlingsrester, odlade grödor, frukt och grönt från stormarknader i Halmstad och hästgödsel är exempel på råvaror. Utrustningen består av en nerdelare som skär sönder materialet innan det blandas till lagom konsistens för att sedan pumpas in i rötkammaren. Ny teknik för torrt material Torra produkter måste föras in i rötkammaren på annorlunda sätt än blöta material, exempelvis med skruvar, tryckare eller elevatorer. Då Plönningegymnasiet har cirka 60 hästar är det, menar projektledaren, intressant att utveckla teknik där energigrödor blandas med hästgödsel för att på lämpligt sätt mata rötkammaren. Några av frågorna som söker svar är proportioner mellan produkter, grad av finfördelning, separation, torrsubstanshalter och uppehållstider i rötkammaren, där det finns flera tekniska komponenter som kan utvecklas och prövas. 16

Vill visa att flera råvaror kan användas Syftet med den nya inmatningsutrustningen är tvåfaldigt. Dels att pröva och visa att det finns olika typer av råvaror och restprodukter från lantbruket samt restprodukter från närliggande verksamheter som kan användas för biogasproduktion. Dels att ge ökad gasproduktion, exempelvis genom inblandning av vegetabiliskt fett från tillverkning av rapsolja. Kommentar Inmatningsutrustning är på plats. Efter försök med flera leverantörer, bland annat en firma i Ängelholm, hittades en bra produkt hemmavid. Bysmeden i Harplinge tillfrågades och tog fram ett förslag i liten skala. Det fungerade bra och fullskalig utrustning togs fram. Det är, menar projektledaren, inget lätt jobb att skapa denna utrustning. Det krävs rätt substratstorlek, och för det krävs rätt knivar. Nu är det en kolv som pressar genom ett antal knivar med visst mellanrum. Det har varit ett problem med för stort mellanrum, men nu finns mer knivar, vilket leder till önskvärd partikelstorlek. Imatningsutrustningen är unik. De flesta har utrustning som sönderdelar materialet i cirka 20 millimeters längder, vilka sedan matas in med spannmålsskruv eller liknande. Då Plönninge använder mer flytande rötningsmaterial behövs andra lösningar för att hantera processen. Ett utvecklingsprojekt pågår tillsammans med både högskolan och LRF där man undersöker substrat (till exempel olika former av växtavfall, gödsel och organiskt avfall), därefter byggs småskaliga biogasanläggningar (mycket små, som prototyper) för att prova utfallet vid rötning. Där tanken är, om det faller väl ut, att det kan byggas gårdsbaserade anläggningar med god kunskap om rötningsbart material. Flera utbildningar har genomförts och utvecklingsarbetet tillsammans med högskolan och LRF har fortsatt under 2010. Bioenergicentrum har även köpt in tjänst av Bioprocesskontroll i Lund, världsledande inom området optimeringsutrustning för rötprocesser. Teknik appliceras på befintlig pilotanläggning som testar olika produkter, tryck, metanhalt, flöden, temperaturer, olika recept på blandningar av material m.m. Allt för att få ut så mycket metan som möjligt. Det är också - i november 2010 - upphandling på gång av ny biogasanläggning, främst för torrt gräs och ensilage. Det kommer därmed att finnas två biogasanläggningar med möjlighet att under ordnade vetenskapliga former testa olika former av rötning både för flytande och torrt material. Effekter Inmatningsutrustning är på plats och fungerar bra, mindre finjusteringar pågår. Det pågår dessutom en ständig utveckling för att utveckla och lära mer om rötningsprocesserna, både tillsammans med högskolan och externa konsulter. En ny biogasanläggning ger ytterligare möjligheter att lära mer om optimering av rötprocesserna. 17

Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 för inmatningsutrustning = 100 % Sammanfattningsvis om resultaten Förutom utebliven konvertering av gastraktor, har åtgärden löpt på enligt plan. Både uppgraderingsanläggningen och inmatningsutrustningen är på plats och används. Dessutom pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lära mer om rötningsprocesser och den metanhalt som kan utvinnas. En kommande biogasanläggning, som dock är utanför Klimp men i hög grad påverkat av Klimp, kommer att ge än mer möjligheter att exempelvis pröva nya substrat och undersöka gasmängd, gaskvalitet och rötresternas påverkan på åkermarken. Införandet av ny teknik är ofta förknippat med omfattande testverksamhet. I en starkt växande bransch med många nya aktörer - där alla inte är seriösa - kan det vara lurigt att hitta rätt. Till slut fanns lösningen för inmatningsutrustningen hemmavid i Harplinge, med fördelen att lättare kunna göra ändringar på plats. För att biogasanläggningen ska bli användbar - exempelvis att få avsättning för gasen - krävs samarbete med ett flertal aktörer. Samarbete har skett med bland annat Plönningegymnasiet, Högskolan i Halmstad, LRF och Biorega. Samarbeten som kan ha stor utvecklingspotential. Varför blev det som det blev? Varför har åtgärden lyckats? Sannolikt är några av orsakerna personliga egenskaper och bra relationer till andra. Projektledaren betonar goda samarbetspartners med fungerande kommunikation, som exempelvis Biorega med glöd för sitt jobb. Men bra produkter måste också finnas. Första inmatningskvarnen funkade inte, sedan hittades en innovativ, entusiastisk och positiv bysmed. Detta är viktigt. Den säljande parten bör också vara intresserad av ständig utveckling - lära nytt, följa upp och ändra om nödvändigt. En engagerad lokal aktör, blir något annat än storskaligt massproducerat i Tyskland. Nyckelord för framgång verkar vara engagemang, kunskap och bra kommunikation. 18

Vad händer framöver? Åtgärden är slut, men kommer att vidareutvecklas. Vilket planerna på en ny biogasanläggning och fördjupat samarbete med högskolan och LRF är tydliga indikationer på. Projektledaren menar att det alltid finns saker att utveckla och finjustera. Till exempel kurser om bioenergi och nytt informationsmaterial, eller att förstärka samarbetet med LRF och använda lokaler och utrustning på Plönningeskolan. Kanske också utveckla samarbetet med kemilärare och andra intresserade. Det vore bra, menar projektledaren, att bioenergins roll i samhället blir en kurs. Då kommer anläggningen på ett annat sätt in i utbildningen, vilket den inte riktigt gjort hittills. Här finns det mycket att göra, funderar projektledaren. Spridning av kunskap om gårdsbaserade biogasanläggningar kan leda till nya affärsmöjligheter för lantbrukare, både lokalt och regionalt (kanske också nationellt och internationellt). Mycket har redan gjorts. Bland annat för de cirka 100 lantbrukare som har gått grundläggande biogasutbildning under 2010. Ett annat utvecklingsområde är att gårdar tillsammans investerar i en biogasanläggning, för att både använda och sälja gas till en extern aktör, antingen för uppvärmning eller för fordonsgas. I exempelvis Tvååker och söder om Laholm är två nätverk på väg att skapa nya lösningar. Biogasen står inför en dramatisk utveckling? Många lantbrukare, menar projektledaren, står i startgroparna för att investera i biogas. Kommande riksdagsbeslut om att införa certifikatsystem liknande vindkraft, troligtvis cirka 20 öre/kwh, kan leda till att många fler aktörer kan räkna hem sina investeringar. Biogasutvecklingen i Halland och Sverige kan stå inför en dramatisk utveckling, där biogasanläggningen på Plönninge och Bioenergicentrum - med sina nära kontakter till högskolan och LRF - skulle kunna ha rollen av kunskapsnav. Både för affärsutveckling och kunskap om rötningsprocesser. 19

2. BIOGAS UR MATAVFALL Foto: Lars Andersson Vid det kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) utvecklas teknik för att ta tillvara livsmedelsavfall, som kan användas till biogas för fordon och uppvärmning. HEM ska även investera i ett gasdrivet fordon för insamling av organiskt avfall. Det förpackade matavfallet går idag från industri och butiker till förbränning för fjärrvärme. Hanteringen innebär att en del av energiinnehållet tas tillvara, men växtnäringsämnen försvinner ur kretsloppet och hamnar på deponi. Genom att skilja matavfallet från förpackningen, exempelvis gammal korv, ost och mjölk, och använda den energi som finns bunden till biogas, tas energin tillvara på ett mer konstruktivt och miljövänligt sätt. Miljövinster sker på flera vis. Ett när biogas används istället för bensin/diesel i fordon. Ett annat när rötrester - det som är kvar när gasen har utvunnits - återförs till åkermarken som värdefullt näringsämne istället för handelsgödsel. Åtgärden utvecklar system för att samla in avfall, upphandla och anpassa teknik för sortering av förpackningar samt skapa system för användningen av bortsorterat avfall. Efter att förpackningar från matavfall har avskiljts, transporteras det rena organiska avfallet till en biogasanläggning. Där utvinns dels biogas, dels kan rötresterna tas tillvara för växtnäring. Mål 1. Utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat matavfall. 2. Köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall. 20

Måluppfyllelse 1. Förbehandling Den nya förbehandlingstekniken skulle bli en helhetslösning för alla typer av förpackningar. Plast (t ex ketchupflaska), kartong (t ex mjölkförpackning), frigolit och plastfilm (t ex inpackad färs), metallburkar och glas. Den nya tekniken skulle också bli en demonstrationsanläggning, där en prototyp provas i drift och där vunna erfarenheter sprids till övriga Sverige. Kommentar Under större delen av åtgärdsperioden arbetades utifrån att använda befintlig teknik, men ny för Halmstads kommun. Dock har åtgärden nu återgått till ambitionen om att skapa ett demonstrationsprojekt med en (för Sverige) ny teknik. Den nya tekniken består i att den sönderdelande mekaniska delen utgörs av tjocka kättingar istället för traditionella knivar. Inspiration hämtades vid studiebesök på en anläggning i Österrike, vilka är först med tekniken. De har, menar nye projektledaren, bland annat få driftstörningar, vilket annars är vanligt med knivsystemet. Förbehandlingstekniken kan omfatta även glas, vilket den gjorde i Österrike. I Halmstad kommer dock inte glas att ingå. Risken finns för glas i rötresterna, vilket medför problem vid spridning på åkrarna. Både förpackat och rent matavfall Efter åtgärdens start skapades efter hand en referensgrupp som identifierade tre utvecklingssteg. Först att finna teknik för det rena matavfallet, som idag inte är paketerat och inte samlas in. Det andra steget handlade om lösningar för förpackat avfall från främst livsmedelsbutiker. Resonemang fördes under stora delar av åtgärden om att använda befintlig teknik för att särskilja förpackningar gällande papper, plast och metall - och att finna den mest lämpliga lösningen för Halmstad. Nu i slutet av tidsperioden har dock ny teknik funnits, och därmed närmar man sig den ursprungliga tanken med åtgärden. Men även med den nya tekniken är det svårt med glas. Riskerna med att sprida glasavfall på åkermark är alltför stora. Tekniken för glas skulle kunna utvecklas, menar den förre projektledaren, men till en mycket hög kostnad. Steg tre ligger längre fram. Det rör exempelvis frågor om en egen biogasanläggning för HEM eller att fortsätta transportera avfallet till Laholms och/eller Falkenbergs biogasanläggningar. Men beslut i dessa frågor närmar sig. Från principskiss till konkreta förslag Efter interna diskussioner under flera års tid antogs en principskiss för en ny anläggning. Konkreta förslag till tekniska lösningar undersöktes tillsammans med kostnadsberäkning. Beslut togs i slutet av 2009 om att påbörja arbetet och nu är sorteringsanläggningen på väg att förverkligas. Det har dock tagit länge tid än beräknat, främst på grund av tidskrävande upphandling. 21

Lokal klar En lämplig och godkänd lokal har funnits (Stålverksgatan, österut i Halmstad, där tidigare en blästerfirma hade sina lokaler). Den upprustas just nu och görs i ordning. Lokalen, menar den förre projektledaren, lämpar sig väl med högt i tak och en travers. Den kommer att hyras och inte byggas, vilket sänker investeringskostnaden. Tekniken blir troligen billigare än ansökans beräkningar. Det har dock inte varit lätt att hitta en lämplig plats. Först provades en lokal i Söndrum, men fick negativt besked av miljö- och hälsoskyddsnämnden; den var för nära bebyggelse. Boende i närområdet var rädda för lukt och olägenheter. Denna process i Söndrum tog cirka 4-5 månader, därefter påbörjades arbetet med att finna ny lokal. Hyreskontraktet på Stålverksgatan löper till 2014. Lokalen är sanerad och utrustning är upphandlad. Den stora problemnöten att lösa var hur materialet ska sönderhackas för att undvika driftsstörningar. Flertalet kommuner använder knivar, men här kättingar. Kättingen kan hantera alla fraktioner förutom glas, där det, som tidigare nämnts, fortfarande finns risker vid spridning av rötrester på åkermark. Inspiration och kunskap till kättingteknik hämtades vid studiebesök i Österrike. Avfall läggs in i en tratt, som går in i en rund behållare där kättingar maler runt och slår sönder avfallet. Det är en slitsam process, men förhoppningsvis, menar den nye projektledaren, blir det få driftsstörningar. En översikt och ritningar är klara och stativ, skruvpress m.m. kommer på plats i slutet på december. Då görs också en mekanisk- och en elinstallation. Provdrift är beräknad till slutet på februari, som för övrigt är framflyttad för att rymmas inom programtiden för Klimp. Det blir organiskt avfall från storkök, restauranger och regemente samt förpackat livsmedelsavfall. Det blir tätare kontakter med organisationer för insamling av avfall, där bland annat rutiner ska skapas för att undvika förbränning. Avfallet till Helsingborg Ett gasfordon för insamling av matavfall har upphandlats och är klart till årsskiftet. Då blir det även nya kärl. Kärlen lyftes innan med säckakärra, vilket gav mycket kladd med små runda tunnor. Tidigare ersattes en ren tunna med en tunna full med matavfall, som sedan tömdes på Kristinehed och tvättades. Nu finns kärl med insatssäck. Dessa transporteras till avfallsanläggningen NSR i Helsingborg, troligen under tre månader fram till mars - tills sorteringsanläggningen i Halmstad är klar. Helsingborg har således ersatt Laholm för hantering av matavfallet. Anledningen är att Laholm inte tar emot säck, avfallet hanteras med vanliga kärl. Det är inte klart hur det framtida sorterade organiska avfallet ska hanteras. Det mest sannolika är att det används i den nya biogasanläggningen som är på gång i Halmstad. Det pågår flera utvecklingsarbeten om biogas Det pågår annat utvecklingsarbete om biogas i Halmstads kommun. Bland annat en nyligen genomförd biogasutredning för hela kommunen, nya politiska förslag att använda slam till biogas från Västra strandens reningsverk och planer på en ny biogasanläggning med externa aktörer. Denna sorteringsanläggning har dock inte diskuterats med andra, den har i stort sett löpt fristående från annat utvecklingsarbete. Ett exempel på hur samarbete kunde ha skett, är gemensam planering av både biogasanläggningens och sorteringsanläggningens lokalisering. 22

Oklar åtgärdsbeskrivning Åtgärdsbeskrivningen var inte detaljerad utan uttryckte en vision. Ansökan gav medel för ett unikt teknikutvecklingsprojekt, men dess breda ansats skapade problem. Den förra projektledaren lyfte fram några: Ingen detaljerad förstudie om möjlig teknik gjordes i ansökan, det var önskemål. De har istället fått lösa problemen efter hand, och även fått ändra ansökan efter hand. Ansökan uppger att både organiskt avfall och förpackningar skulle sorteras, vilket idag inte går att genomföra. Eftersom inga lösningar var specificerade har det internt varit olika önskemål. Otydligheten öppnade upp för många idéer, vilket gjorde att det tog längre tid än beräknat. Den oklara ansökan skapade ovisshet om den följs eller inte, vilket har lett till tidskrävande diskussioner med olika aktörer. Osäkerhet har skapats om Klimpbidraget i slutändan går att erhålla. Ett annat problem var bristande förankring inom organisationen, vilket ökat svårigheterna att finna gemensamma lösningar. Men både den förra och nye projektledaren menar att de nu är på rätt väg. De har fått nödvändig information och erfarenheter. Dels för att kunna projektera och dels för att driftsätta. Även ett arbetsmiljöprojekt Åtgärdens arbetsmiljö är en annan viktig aspekt. Den förre projektledaren uppmärksammar arbetsmiljöproblem i samband med hantering av matavfall. Idag är det tunga drag och andra slitmoment. Det nya säcksystemet - som beskrivs ovan - tömmer avfallet på plats i fordonet, istället för att lyfta och dra kärlen. Effekter En förhoppning är att användningen av fossila bränslen reduceras när matavfall i ökad omfattning blir till biogas. En sorteringsanläggning - både för förpackat och annat matavfall - är på god väg efter en lång planeringsfas. Driftstart planeras till slutet av februari eller början på mars 2010. 23

Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 för avpaketering = 80 % 2. Nytt gasfordon för insamling av matavfall Ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har upphandlats och är klart till årsskiftet. Nya sätt att samla in avfallet leder också till förbättrad arbetsmiljö. Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 = 100 % Sammanfattningsvis om resultaten De två målen att utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat livsmedelsavfall och att köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall är på väg att uppnås. HEM har länge studerat tekniska lösningar och har nu upphandlat lämplig teknik för Halmstads nya sorteringsanläggning samt funnit lämplig lokal. Den interna styrningen har utvecklats efter en lång startsträcka, där oklarheter i åtgärdsbeskrivningen har varit en bidragande orsak. Bland annat har en referensgrupp tillsatts. Utvecklingsarbetet har också påverkats av de tekniska lösningarnas kraftiga utveckling inom avfallsområdet i hela Sverige. Exempelvis svårigheten att finna pålitliga leverantörer. Det pågår även flera andra utvecklingsprojekt inom biogas i Halmstads kommun. Sannolikt skulle utvecklingen vinna på att det finns en gemensam tanke bakom dessa, exempelvis lokalisering av anläggningar och hur den nya energin ska tas tillvara. 24

3. MER ENERGI UR SOPORNA Bild på förbränningsanläggningen i Kristinehed, från Halmstads kommuns hemsida. När rökgaser kondenseras i rökgasreningen på Kristineheds kraftvärmeverk (panna 3) kan mer energi utvinnas ur samma mängd sopor. Genom att ta tillvara energi som idag släpps ut genom skorstenen, kommer fjärrvärmeproduktionen att kunna öka med 9 MW eller ca 37 000 MWh/år (7 MWh/år motsvarar ungefär uppvärmningen av en halv normalstor villa, vilket således innebär att den nya värmen kan värma upp drygt 2 600 villor). Den nyproducerade förnybara värmen används i fjärrvärmenätet och ersätter därmed en del av de fossila bränslena. Rökgaskondensering innebär att vattenånga kondenseras och ångbildningsvärme avges, därmed kan mer värme utvinnas. Kondenseringen sker med hjälp av en värmeväxlare. Denna placeras i rökgången efter den våta delen av rökgasreningen. Rökgaskondenseringen kombineras med en absorptionsvärmepump för att ytterligare nyttja den vunna värmen. Anläggningen kan delas in två delar. Den ena är direktkondensering (ca 5,5 MW extra), den andra är extra energi från absorptionsvärmepumpen (ca 3,5 MW). Vid kallt väder (lägre fjärrvärmetemperatur) blir den totala effekten större med värmepumpen. Mål Öka fjärrvärmeproduktionen från anläggningen genom att installera rökgaskondensering i processen. Måluppfyllelse Till 100 % klart Upphandling av entreprenörer för bygg- och installationsmoment är klar, som exempelvis arkitektur och kvalitetsansvariga, och byggnation startades i januari 2008. Investeringen blev större än förväntat, men den utvunna värmeeffekten garanteras bli högre. Värmeeffekten ökar med drygt 9 MW. 25