Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten

Relevanta dokument
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor


Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Och vad händer sedan?

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Stockholms stads biogasanläggningar

Uponor Minireningsverk 5-10pe

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

Rening vid Bergs Oljehamn

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Global Water Stress Östen Ekengren

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

HUBERs lösningar för behandling av biologiskt avfall

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Underlagsmaterial samråd

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

MBBR - Nu och i framtiden

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Brandholmens avloppsreningsverk.

DOM Stockholm

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

inom avloppsrening Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel Beviljade utvecklingsprojekt hösten Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

Sökande SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Biogasanläggningen i Boden

Uwe Fortkamp och Östen Ekengren, IVL Mattias Ekeroth, Alcro-Beckers

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING? BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP Hög eller Normal skyddsnivå

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Sammanfattning. Sida 1 av 7

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11734

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berndt Björlenius

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

HUBER Membranteknologi

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

Biogasanläggningen i Linköping

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Välkommen till Sjöstadsverket

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Finsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Enkla Processer spar energi

Har ni en underkänd avloppsanläggning?

BioCleaner. Rent va en helt enkelt. Minireningsverk för avloppsva enrening. Anpassat för svenska krav. Cer fierat enligt EU-direk v.

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Enkät hos kommunala membrananläggningsägare

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Miljöpåverkan från avloppsrening

Transkript:

NR C 48 AUGUSTI 2014 RAPPORT Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt En innovativ metod för högre resurseffektivitet Rune Bergström, Lars Bengtsson, Uwe Fortkamp, Susanna Berg, Staffan Filipsson

Författare: Rune Bergström, Lars Bengtsson, Staffan Filipsson, Uwe Fortkamp, IVL, Súsanna Berg, KTH Medel från: Vinnova Rapportnummer: C 48 Upplaga: Finns endast som PDF-fil för egen utskrift IVL Svenska Miljöinstitutet 2014 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60,100 31 Stockholm Tel: 08-598 563 00 Fax: 08-598 563 90 www.ivl.se Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Summary... 4 1 Varför en ny metod för behandling av?... 5 2 Är membranfiltrering ett alternativ till konventionell behandling?... 5 3 Hur genomförde vi testerna?... 6 4 Resultat och diskussion... 6 5 Referenser:... 9 2

IVL-rapport C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt Sammanfattning Behandling av kommunalt är en process där stora mängder vatten hanteras och som idag kräver mycket resurser. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en innovativ metod med stor potential att minska resursanvändningen, att öka utbytet av biogas och producera ett mycket rent vatten. Metoden baseras på en utökad förfällning av för avskiljning av bland annat större delen av det organiska materialet, vilket också minskar belastningen på det följande membranfiltreringssteget med ultrafiltration och omvänd osmos och därmed ger förutsättningar att nå höga reningsgrader. Slammet från fällningen rötas för att producera biogas. Metoden har testats på Hammarby Sjöstadsverk av IVL och i ett examensarbete genomfört av Susanna Berg, KTH. Arbetet är en del i projektet Morgondagens kommunala vattenrening - en produktionsanläggning för nyttigheter, som är delfinansierat av Vinnova. Undersökningarna ledde till följande resultat: Optimerad förfällning kan avskilja en stor del av det organiska innehållet, och valet av fällningskemikalierna påverkar avskiljningsgraden. En efterföljande membranfiltrering kan avskilja stora delar av kvarvarande föroreningar inklusive kväve som fanns kvar i vattnet. Det var således möjligt att uppnå höga reningsgrader. Resultaten tyder på en intressant potential för metoden och att vidare utvecklingsmöjligheter finns. 3

IVL-report C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt Summary Municipal wastewater treatment is a process to achieve sufficient water quality, which is usually done today using biological treatment. Although the process is optimised it still uses significant resources in its current form. IVL Swedish Environmental Research Institute has developed an innovative concept with potential to reduce use of resources, increase biogas production and achieve clean water. The method involves increased pre-precipitation to reduce the organic content as well as the load on the following membrane filtration with ultrafiltration and reverse osmosis, where water is cleaned for higher purity. The produced sludge is digested to produce biogas. The method has been tested at Hammarby Sjöstadsverk by IVL and as a part of a thesis project, performed by Súsanna Berg, KTH. The work was performed as a part of the project Municipal Wastewater Treatment of Tomorrow- a production facility for utilities partly financed by Swedish Vinnova. Main results are: Optimised pre-precipitation was able to separate the majority of the organic content and the efficiency is influenced by the choice of precipitation chemicals. The following membrane treatment was able to remove most of the remaining pollutants including nitrogen compounds. Thus it was possible to achieve a high degree of cleaning with this alternative approach. The results show the potential of the investigated method and further options for development of the method. 4

IVL-rapport C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt 1 Varför en ny metod för behandling av? Kommunal rening är en mycket viktig process världen över för att säkerställa god vattenkvalité i recipienten. Hittills har fokus mest legat på att säkerställa en god reningsgrad till låg kostnad. Biologisk behandling i aktivslamprocessen har visat sig vara en robust och prisvärd metod för reningen. I takt med ökande kunskap om miljöeffekter t.ex. genom utsläpp av kväve och fosfor har kraven på rening ökat. Det har i sin tur medfört att reningsprocessen har modifierats och anpassats. Reningsprocessen är energikrävande och producerar slam som måste omhändertas. En vanlig metod är att röta slammet för att minska volymen och producera biogas. Idag ställs också frågan hur långt vattnet behöver renas, då exempelvis läkemedelsrester förekommer i det renade vattnet, om än i små koncentrationer. IVL Svenska Miljöinstitutet ser möjligheter att omvandla dagens reningsprocess till en process där olika nyttigheter produceras i form av rent vatten, tillgänglig energi och näringsämnen som återförs i kretsloppet. En möjlighet är att anpassa dagens biologiska behandling och optimera den på olika sätt. En annan ansats är att testa ett nytt koncept som minskar behovet av den biologiska vattenreningen som idag kräver mycket energi och som tar bort näringsämnen ur kretsloppet. En ökad förfällning tar bort mycket av det material som annars skulle brytas ned i det biologiska reningsteget. Slamfasen ökar och kan där behandlas i en anaerob biologisk process, vilket har fördelen att mer biogas produceras. Genom att kombinera förfällningen med membranfiltrering för att rena vattnet kan ett mycket rent vatten åstadkommas. IVL har undersökt metoden för att kunna bedöma den tekniska och ekonomiska potentialen som en framtida lösning bland annat med hjälp av ett examensarbete genomfört av Súsanna Berg från KTH under handledning av IVL och Per-Olof Persson från KTH. 2 Är membranfiltrering ett alternativ till konventionell behandling? Undersökningarna har genomförts i en liten pilotskala med ett antal försök. Både fällnings- och membranfiltreringsförsök genomfördes för att undersöka om systemet är ett rimligt alternativ till konventionell behandling. Några av slutsatserna är: Fällningen genomfördes med en kombination av metallsalt, lågmolekylärt polymer och högmolekylärt polymer. Genom en anpassat förfällning kan organiskt material, mätt som kemiskt syreförbrukning (COD), och fosfor avskiljas i hög grad. Försöken visade att det fortfarande finns möjligheter att optimera förfällningen för att få god avskiljning med minsta möjliga insats av fällningskemikalier. Membranfiltreringen med en kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos (RO)kunde avskilja även kväve till stor del ur vattnet, samt att en stor del av den återstående COD avskiljs. 5

IVL-rapport C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt Membrankapaciteten under försöken var tillräcklig, men visade en nedåtgående trend, vilket bör undersökas mer för att se till vilken grad det bildas beläggningar som är irreversibla. Biprodukterna kräver vidare behandling som inte har undersökts i detalj i det här projektet. Det finns förutsättningar att behandla slammet från förfällningen och RO koncentratet med lämpliga metoder. Kostnader för behandlingen är svåra att uppskatta utifrån försöken, då processen inte är optimerat än. Ökade fällningskostnader då mer fällningskemikalier används och kostnader för membranfiltrering står mot kostnader för den biologiska behandlingen och mindre biogasutbyte i det konventionella fallet. Resultaten ger ett bra underlag för att i ett vidare arbete kunna ta fram mer komplett material för bedömning och avgöra om denna nya ansats är ett fullgod behandlingsalternativ. Det finns tekniska optimeringsmöjligheter både för de enskilda undersökta stegen fällning och membranfiltrering och för optimering ur helhetsperspektiv för att säkerställa bra prestanda ur behandlings-, miljö- och kostnadsperspektiv. 3 Hur genomförde vi testerna? Metoden som har testats består av en kombination behandlingssteg, varav fällning och membranbehandling är två viktiga delsteg där det finns behov att kunna optimera dessa i kombination. Teknikerna används på inkommande vatten till kommunalt reningsverk efter grovrening. I ett antal förförsök har olika kombinationer av fällnings-och flockningsmedel undersökts som en förbehandling. Sedan har några alternativ undersökts närmare under examensarbetet. Syftet var att uppnå en fosfathalt under 0,8 mg/l efter fällningen samt att ha en reduktion av organiskt material (mätt i syrebehov för oxidation, COD) över 80 procent. Till fällningen användes olika fällningskemikalier som testades i olika koncentrationer. Efter försök i labbskala utfördes sedan försök i pilotskala på Hammarby Sjöstadsverk. Vattnet ut från fällningen skickades till en membrananläggning som bestod av en ultrafiltrering följt av en omvänd osmos anläggning där två olika membraner testades. Målet var att minska kvävehalten i det renade vattnet mätt som ammonium med över 80 procent. Membranfiltreringen genomfördes med kommersiellt tillgängliga membran i en pilotanläggning. Olika uppkoncentreringar genomfördes för att mäta prestandan och se om beläggningar bildas (fouling)som minskar prestandan. 4 Resultat och diskussion Ett flertal försök genomfördes för fällningssteget såväl som för membranfiltreringen. Nedan visas en sammanfattning av resultaten för att ge en uppskattning hur behandlingen fungerade. Bilderna visar avskiljningen av några nyckelkomponenter i olika behandlingssteg. 6

PO4-P mg/l COD mg/l NH4-N mg/l IVL-rapport C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Inkommande Fällning UF RO Figur 1: Kväveavskiljning efter olika behandlingssteg (Inkommande/efter fällningen/efter ultrafiltrering/efter omvänd osmos), Berg 2014 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Inkommande Fällning UF RO Figur 2: Avskiljning av organiska ämnen, mätt som COD, efter olika behandlingssteg (Inkommande/efter fällningen/efter ultrafiltrering/efter omvänd osmos), Berg 2014 7 6 5 4 3 2 1 0 Inkommande Fällning UF RO Figur 3: Fosforavskiljning efter olika behandlingssteg (Inkommande/efter fällningen/efter ultrafiltrering/efter omvänd osmos), Berg 2014 7

IVL-rapport C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt Bilderna visar att behandlingen lyckas avskilja de analyserade ämnen till väldigt stor grad. Medan fosfor avskiljs till allra största del redan i förfällningen passerar en större del av kvävet till omvänd osmos steget och avskiljs först där. Organiska ämnen, mätt som kemisk syreförbrukning (COD), avskiljs till större del i förfällningen, men en resthalt finns kvar varav större delen sedan avskiljs i det andra membransteget, dvs omvänd osmos. Resultaten visar att de olika behandlingsstegen är nödvändiga för att avskilja både kväve, fosfor och organiskt material. Syftet med förfällningen är också att bidra till ett slam som sedan kan rötas för att producera biogas. Processen ger förutom slammet också koncentrat från membranbehandlingen som behöver omhändertas, men kan eventuellt föras tillbaka till processen. Ansatsen med den nya behandlingsmetoden har varit att kunna nå en hög renhetsgrad samtidigt som reningen sker resurs- och kostnadseffektivt. Systemet skiljer sig från den nu mest vanliga behandlingen som är aktivt slambehandling. Där sker den biologiska aeroba nedbrytningen av organiska föreningar i kombination med avskiljning av överskotsslam och dess rötning. Att införa ett nytt system är till att börja med behäftat med en investeringskostnad och utöver det tillkommer driftkostnader. I fällningen är kostnaden för fällningskemikalier viktig. De genomförda försöken har haft som syfte att optimera avskiljningen. En vidare optimering skulle kunna ske med avseende på att hitta ett optimum med hänsyn till både avskiljning och kostnad. Det kan medföra en annan kombination och mängd av fällningskemikalier. I membransteget är förutom investeringskostnaden membrankapaciteten viktig. Den avgör membranmängden som behövs. I de genomförda försöken har kapaciteten inte varit stabil, vilket ger behov till fler undersökningar, även om avskiljningen var god. Även här kan vid nya undersökningar ett optimum sökas. Kostnaderna påverkas också av en eventuell nödvändig behandling av koncentratströmmarna. Framför allt bör det kväverika koncentratet från omvändosmos behandlingen omhändertas. I och med att omvänd osmos ger ett mycket rent vatten kan möjligtvis vidare behandlingssteg undvikas. Exempelvis bör vattnet som renats vara fritt från mikroorganismer och läkemedelsrester bör avskiljas delvis med den testade lösningen. En fördel med den utökade förfällningen är att mer organiskt material kan tillföras rötkammaren, vilket ger en större mängd substrat för biogas. Tabellen nedan visar en generell jämförelse över kostnader och besparingar. I nuläget går det inte att beräkna hur stor en eventuell kostnadsbesparing är. Tabell: systemskillnader i processen och dess påverkan på behandlingskostnad (+ är ökad kostnad, - är besparing) Nuvarande process: aktivt slam Undersökta processen: fällning och membran Ofta liten förfällning (-) Ökad förfällning, kemikaliebehov (+) Biologisk behandling som kräver energi Membranbehandling (kräver energi) (+, (+) Nedbrytning aerobt ger lägre substratmängd för biogas (+) beror på kapacitet) Mer slam kan rötas (-) Förmodligen bättre vattenkvalité efter RO som gör att vidare behandling kan undvikas (-) 8

IVL-rapport C 48 Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt Energibalansen är en annan viktig aspekt vid bedömning av en alternativ behandlingsmetod. En stor del av energianvändningen i konventionell behandling är luftningen. Värden på 10-20 kwh per personequivalent är inte ovanliga i svenska reningsverk (SVU rapport). Denna behandling faller bort i konceptet med membranbehandling. Däremot krävs trycksättning av vattnet, vilket står för en viktig energianvändning. I de försök som utförts hittills har inte energianvändningen optimerats. Vidare bidrar det nya konceptet till mer organiskt material för rötning och därmed en ökad biogaspotential. Storleken på potentialen undersöks i ett parallellt projekt. Sammantagit har försöken visat på den generella funktionaliteten och potentialen i den nya metoden. Det finns fortfarande möjligheter till optimering av processen, dels med avseende på prestandan, men också med avseende på totalkostnaden. Vidare bör också behandlingen av koncentraten undersökas mer. 5 Referenser: Susanna Berg, Wastewater Treatment by precipitation and membrane filtration, Master thesis report TRITA-IM-EX 2014:04, Industrial ecology, KTH, Stockholm, Sweden. Peter Balmér, Daniel Hellström Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning, SVU rapport 2011-15. Svenskt Vatten 9

Projektet har delfinanseriats med medel från Vinnova i projektet Morgondagens kommunala Vattenrening-en produktionsanläggning för nyttigheter IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60,100 31 Stockholm Tel: 08-598 563 00 Fax: 08-598 563 90 www.ivl.se