Sammanfattning - celler och hud

Relevanta dokument
MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Sammanfattning skelettet och muskler

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Musklernas uppbyggnad

Information om hidradenitis suppurativa (HS)

Av: Kalle och Victoria

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

och muskler Hud, skelett

HUDEN - Instuderingsfrågor

Huden, skellettet och musklerna

Frågor till Kroppen del 2

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Biologiprov den 18 dec

Egenvård. Sår Hudsprickor Svamp. Sorbact Mezinc

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Din fantastiska kropp

Innehållsförteckning

1-årig utbildning till Hud- och spaterapeut. Djuprengörande ansiktsbehandling och apparaturlära

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Historiskt Snoppar. Eunucker Kastratsångare Snoppstraff

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?

Brandskydd RB Brf Ladusvalan BRANDSKYDDET I DIN BOSTAD HEMMETS BRANDFAROR

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning.

Du är gjord för att röra på dig

Att laga stickade sockor

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Kondition uthållighet

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Lilla. för årskurs 8 & 9

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Användarguide REN intermittent kateterisering

SEGLING OCH PADDLING: BÅTEN

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

LINNE MED SNEDREMSA I HALS- OCH ÄRMHÅL

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Hästens delar Sadelns delar

Bruksanvisning. Bestic software version Äthjälpmedel. Internet:

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

15 Huden och våra rörelseorgan

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III

100 % ULL 100 % BOMULL 100 % SILKE

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Klädsömnad: haremsbyxor

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten Kompostbehållaren Kompostera så här Livet i komposten... 2

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel

Smygmaskvirkade vantar

IL 50. Infraröd-värmestrålapparat Bruksanvisning

Vad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Facit till 38 No-försök

SY, SY, SY VINDJACKA

FRÅGOR. Tre lag vinner:

TÄNK GRÖNT FÖR MILJÖVÄNLIG TVÄTT

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium

Tillverkningsmetod, olika tillsatser (kryddor), fetthalt och lagringstid avgör ostens speciella egenskaper.( se

MOTION. Muskler. Träning

vid inflammatorisk tarmsjukdom

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Tvättmaskinen är svår att klara sig utan, det tar tid och kraft - som kan användas till något bättre - att tvätta för hand men här är några tips.

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är:

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Juvenil Dermatomyosit

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Akut hjälp vid personskada.

En andra chans. Bakgrund. Om boken. Om författaren. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: William Kowalski

Transkript:

Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter. T.e.x. hudceller, fettceller, skelettceller, muskelceller, blodkroppar, nervceller och många andra. Vad händer när du växer? Från allra första början var du bara en enda cell. Den delade sig i två celler och sedan delade båda dessa sig och så fortsatte cellerna att dela sig många gånger tills hela din kropp byggts upp. Olika celler Du består av miljarder små, små celler. Cellerna har olika uppgifter och de arbetar ofta i grupp. Hudcellerna bygger t.e.x. upp huden, medan muskelcellerna bygger upp musklerna, skelettcellerna bygger upp skelettet osv. Cellerna har olika uppgifter Nervcellerna skickar svaga elektriska signaler med information mellan olika kroppsdelar. De röda och vita blodkropparna är också celler. De röda blodkropparna för med sig syre runt i kroppen och de vita blodkropparna skyddar dig mot olika infektioner. Fettcellerna ger kroppen en slags stötdämpning och isolerar kroppen (så att du t.e.x. kan klara av kalla temperaturer bättre.). Du behöver inte tänka på att cellerna ska sköta sina uppgifter. Det gör de av sig själva. Även fast cellerna är pyttesmå så innehåller de fantastiskt mycket. I en enda äggcell finns alla anlag som den lilla babyn ska få från mamman. I en spermie, som också är en cell, finns alla anlag från pappan.

Mer info om celler Nästan alla celler kan dela sig och bli två nya celler. Dessa nya celler kan också dela sig och bli två nya celler, som kan dela sig. På det viset bildas fler celler. En del av de nya cellerna behövs för att du ska växa. Andra ersätter gamla utslitna celler, som behöver bytas ut. Cellerna lever olika länge. Cellerna i tarmarnas vägger lever bara i några timmar. Skelettcellerna som bygger upp och bildar skelettben lever i många år. De flesta hjärnceller och nervceller lever med dig under hela ditt liv. Celler som dör tar kroppen själv hand om. Vissa följer t.e.x. med kisset och bajset och svett ut och döda hudceller lossnar och ramlar av. Ni dammsuger upp hudceller varje gång ni städar. Huden

Huden Huden sitter ytterst på vår kropp och är människans största organ. Huden är som ett vattentätt fodral och den har flera olika uppgifter. Huden skyddar blodkärl, nerver, muskler och känsliga organ som t.e.x. hjärta,lungor och ögon. huden hindrar smuts och bakterier från att komma in i kroppen och den ser till så att du inte blir för varm eller kall. Huden består av tre lager: Överhud Läderhud Underhud Överhuden Är den del av huden som du ser. Där sticker hårstrån upp och där finns öppningar som släpper ut talg och svett. Dessa öppningar kallas för porer. Om du blir riktigt varm kommer svetten ut genom porerna, så att svettdropparna kan kyla av huden. Längst ut i överhuden samlas många miljoner döda hudceller. Eftersom de ligger lite omlott, ungefär som tegelpannor på ett tak, är det svårt för smuts och bakterier att tränga igenom dem och komma in i kroppen. De döda hudcellerna lossnar undan för undan. De byts ut mot nya celler, som bildas längre ner i huden och flyttas uppåt. Läderhuden Är mellanlagret. Där händer det saker hela tiden utan att du märker det. Där bildas dina hårstrån i pyttesmå säckar och växer uppåt. Intill hårsäckarna sitter talgkörtlar. De tillverkar ett slags tunt fett, som kallas talg. Talgen gör att hudens yta blir tät och smidig. I läderhuden finns också mängder av svettkörtlar, blodkärl och nerver. En del nerver har känselkroppar längst ut. De känner av om det t.e.x är kallt, varmt eller gör ont någonstans i huden. Underhuden Är det understa/ nedersta hudlagret. Det består mest av fett, som isolerar mot kyla.

Om du fryser I hela huden finns över 2 miljoner hårstrån. Alla har en egen liten muskel, som kallas hårresarmuskeln. Om du fryser drar den ihop sig, så att hårstrået reser sig. Mellan hårstråna blir det då små, små fickor med luft som isolerar. Luft leder värme dåligt så din kroppsvärme stannar kvar bättre. Det fungerar ungefär på samma sätt som enväldigt tunn dunjacka. Pigment I hudcellerna finns ett brunt ämne som kallas pigment. Om du har mörk hy har du mycket pigment i huden och om du har ljus hud har du mindre pigment. Pigmentet hjälper till att skydda dig mot stark sol. Det bildas mer pigment i solen och det är därför du blir brunare på sommaren. När huden blir brun skyddar den dig bättre mot solens farliga strålar. Men då måste du sola mycket försiktigt. Skydda dig med kläder, solskyddskräm, keps och stanna i skuggan mitt på dagen. För om du inte är försiktigt kan du bränna dig och då blir din hud röd. Om du blir röd har du fått små brännskador på huden och om du ofta bränner dig och blir röd innan du blir brun så kan du utveckla hudcancer (malignt melanom). Det är bra att du är ute och får lagom mycket sol på huden för då bildas vitam D som bland annat behövs för skelettet. Fingeravtryck Huden på dina fingrar är räfflad. Det gör att du kan få bra grepp om saker som du håller i. Alla människor har ett eget mönster på räfflorna. Det är därför vi har olika fingeravtryck. Hår och naglar I hår och naglar finns ett ämne som heter keratin. Det ämnet finns även i djurs klor, klövar och hovar i fåglarnas näbbar, fjädrar och i noshörningarnas horn. Hår precis som din hudfärg så bestäms din hårfärg av hur mycket pigment du har. Har du mycket pigment blir håret svart, om du har lite pigment blir håret ljust. Mörka hårstrån är tjockare än ljusa hårstrån. Det är formen på dina hårsäckar som bestämmer om du har rakt, vågigt eller lockigt hår.

Naglar Dina naglar skyddar fingertopparna och tårna. Naglarna hjälper dig också att plocka upp små saker. Du har ingen känsel i naglarna och i hårstråna - därför gör det inte att klippa dessa. Acne I tonåren kan alla få finnar (akne). Det beror på att det bildas mer talg i huden då. Ibland täpps talgkörtlarna igen och blir inflammerade och då får man finnar (akne). Har man mycket besvär med finnar (akne) kan man köpa hjälpmedel på apoteket. Om det inte hjälper kan man kontakta läkare. Då kan man få starkare salvor eller medicin. AKNE (finne)