Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser



Relevanta dokument
Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

4:4 Mätinstrument. Inledning

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Tentamen i Elektronik - ETIA01

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

2E1112 Elektrisk mätteknik

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Laboration - Va xelstro mskretsar

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Lik- och Växelriktning

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Elektronik 2018 EITA35

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn

5 OP-förstärkare och filter

Lab. E3 Mätteknisk rapport

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

2E1112 Elektrisk mätteknik

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

TSTE93 Analog konstruktion

Elektroteknikens grunder Laboration 1

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

FRAMTAGNING AV GITARRFÖRSTÄRKARBYGGSATS

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Åskskydd i Räddningscentraler. Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar 1(34)

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2016 Laboration 1

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

insignal H = V ut V in

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

4:7 Dioden och likriktning.

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Roterande elmaskiner

Laboration i Fourieroptik

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

PLANCKS KONSTANT.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Hambley avsnitt

LABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Laborationshandledning för mätteknik

Optisk gitarr-pickup

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Mätningar på solcellspanel

Transkript:

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009

Laboration 4 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande: vad som händer i frekvensplanet när signaler passerar RC-nät. att från mätningar kunna rita ett Bode-diagram vad begreppen brytpunkt, frekvens- och fasgång innebär. Filter Vi kommer att i denna labb titta på samma typ av enkla RC-kopplingar som i den förra labben, men nu skall vi mer noggrannt titta på hur signaler med olika frekvens påverkas av filtret. Uttryckt på ett annat sätt så skall vi studera RC-filter i frekvensplanet. Bodediagram Ett enkelt sätt att visa hur ett filter påverkar signaler med olika frekvens är att rita upp ett diagram. Om vi ritar upp amplituden och fasläget i ett diagram med frekvensen i logaritmisk skala på x-axeln, så kallas diagrammet för Bode-diagram. Amplituden skall då också anges i logaritmisk skala, medan fasen ges i linjär skala. Sist i denna labbhandledning finns två tomma Bode-diagram att använda. Decibel Decibel är ett relativt mått för effekt. I fallet med spänningar så kan nedanstående formel användas, om vi antar konstant impedans på in- och utgång. db db = 10 log = 20log Eftersom mäteffekt referensef fekt mätspänning referensspänning mäteffekt referenseffekt mätspännning / Z 2 0 db = 10log = 10log = 2 referensspänning / Z 0 2 mätspännning 10log referensspänning 2

Schematisk bild över uppmätning av ett filter. Vut GaindB = 20log V in Logarimisk skala (db) Linjär skala, effekt Linjär skala, amplitud -30 db 0,001 0,003-20 db 0,01 0,10-10 db 0,1 0,32-6 db 0,25 0,50-3 db 0,50 0,71-1 db 0,79 0,89 0 db 1 1 1 db 1,26 1,12 2 db 1,58 1,26 3 db 2 1,41 6 db 4 2,00 10 db 10 3,16 20 db 100 10 30 db 1000 31,6 100 db 10 000 000 000 100 000

Förberedelser 1. Läs om RC-nät och Bode-diagram i kurslitteraturen. Kapitel 6.1 6.5. 2. Designa ett låg- respektive högpassfilter av RC-typ, där lågpassfiltret har en brytfrekvens på 350 Hz och högpassfiltret en brytfrekvens på 1500 Hz. Använd en kapacitans på 100 nf i era filter. Rita även in i kretsschemat var signalgenerator och oscilloskopets bägge kanaler skall kopplas in för att kunna mäta upp överföringsfunktionen. 3. Anpassa er design till att ni bara har tillgång till motstånd av vissa värden: R=100 Ω, 220 Ω, 470 Ω, 1 kω, 2,2 kω, 4,7 kω, 10 kω, 22 kω, 47 kω. Det räcker med att brytfrekvensen ligger inom +/- 10%. 4. Vad blir amplituden på utgången hos era filter vid en insignal med en topp-till-topp spänning på 2V och en frekvens på 100 Hz, 1000 Hz, 10000 Hz? 5. Vi skall under labben mäta upp filtrens brytfrekvens genom att mäta upp deras överföringsfunktion. Räkna ut vilken amplitud utsignalen i brytpunkten då vi har en insignal med 1V amplitud (topp-till-topp). Räkna även ut fasen för utsignalen relativt insignalen i brytpunkten.

Uppgifter Uppgift 1 I denna uppgift kommer du att studera frekvenssvaren från de låg- och högpassfilter ni designat och plotta motsvarande Bodediagram. Uppgift 1.1 Koppla upp ditt lågpassfilter med brytfrekvensen 350 Hz. (Sätt Boebot i läge 0). Använd tongeneratorn för att generera en insignal. Koppla in den enligt förberedelseuppgift 2 till filtret. Plotta Bodediagrammet genom att mäta amplitud och fas för signaler mellan 100 Hz och 10 KHz. Tänk på att diagrammet har logaritmisk frekvensskala då ni väljer mätpunkter. För in era mätvärden både som en tabell i er labbdagbok, och i diagrammet längst bak i labbhandledningen. Glöm inte att gradera axlarna i frekvens, fas respektive db så att det stämmer med era mätvärden. Uppgift 1.2 Upprepa föregående uppgift för ditt högpassfilter med brytfrekvensen 1500 Hz. Anteckna mätvärdena och plotta Bodediagrammet. Uppgift 1.3 Jämför era plottar med de asymptotiska resultaten i Figur 6.15 i boken Electrical Engineering. Kommentera skillnaderna. Anteckna dessa i er labbdagbok. Uppgift 1.4 Belasta utgången av ditt högpassfilter från föregående uppgift med en resistans av samma storleksordning som R. Anteckna svaren på följande: Bestäm brytpunkten för det nya nätet. Förklara eventuella förändringar. Uppgift 1.5 Koppla bort lasten. Mät amplituden på insignalen, spänningen över R och spänningen över C med oscilloskopet (Multimetern klarar inte frekvenser över 1kHz). Stämmer Kirchhoffs spänningslag? Anteckna era observationer. Tänk på att jordförbindelsen på de bägge probarna är ihopkopplade i oscilloskopet. För att kunna mäta spänningen över en komponent mitt i en krets så används funktionen Diff hos oscilloskopet fråga labbhandledarna hur man gör.

Uppgift 2 I denna uppgift kommer du att studera experimentelt effekten av låg- och högpassfiltrering av sinussignaler i audioområdet. Insignalen till dina kretsar kommer att genereras i BASIC Stamp som sätts igång när strömbrytaren är i läge 1. Signaler som BASIC Stamp genererar är digitala i sin natur. Trots det kan man approximera sinusvågen med en sekvens av digitala fyrkantsvågor (pulståg) som filtreras till en sinusvåg (DA-omvandling kommer att tas upp i lab 6). När du sedan ansluter en piezoelektriskt högtalare till den genererade sinusvågen kommer ljudvågor att skapas (detta under förutsättning att svängningsfrekvensen ligger i det hörbara området dvs. 20Hz -20kHz). Pulståget som används är en så kallad PWM (Pulse Width Modulation) signal och har variabel pulsbredd som visas i Fig.2. Fig. 1 Fig. 2

Uppgift 2.1 Koppla bort tongeneratorn. Bygg kretsen så som visas av schemat i Fig. 3. Var noga med att montera piezohögtalaren rätt: notera den positiva polen. Studera insignalen till piezohögtalaren med hjälp av oscilloskopet. Skissa signalen i dagboken. Signalen går att beskriva som summan av två signaler. Identifiera dessa två i er skiss och uppskatta deras respektive frekvenser. Fig. 3

Uppgift 2.2 Koppla upp ditt lågpassfilter så att det sitter mellan rekonstruktionsfiltret för DA-omvandlaren och högtalaren. Sätt strömbrytaren i läge 1. Vilken signal når nu fram till högtalaren? Mät och skissa signalerna in till ert filter, respektive in till högtalaren. Fig. 4 Uppgift 2.3 Upprepa föregånde uppgift men nu med ert högpassfilter. Vilken signal når nu fram till högtalaren? Mät och skissa signalerna in till ert filter, respektive in till högtalaren.

Appendix Boe-Bot program 'Send a tone to the piezo speaker using the FREQOUT ' {$STAMP BS2} ' {$PBASIC 2.5} DO FREQOUT 9, 60000, 10000, 100 LOOP