Budgetunderlag 2010 2012

Budgetunderlag 2010 2012 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46 6 s 7 m v.19 7 t 8 f 8 s 9 m v.28 9 t 10 f 10 m 11 t 11 t 12 f 12 m 13 t 8 t 9 10 11 v.15 9 o 10 t 10 s 11 m v.24 11 o 12 t 12 s 13 m v.33 13 t 14 f 14 s 15 m v.42 15 t 16 f 11 f 12 t 13 14 15 17 12 l 13 14 15 16 v.38 v.47 13 s 14 m v.20 14 t 15 f 15 s 16 m v.29 16 t 17 f 17 m 18 t 18 t 19 f 19 m 20 t 15 t 16 17 18 20 v.16 16 o 17 t 17 s 18 m v.25 18 o 19 t 19 s 20 m v.34 20 t 21 f 21 s 22 m v.43 22 t 23 f o 18 f 19 19 t 20 20 21 21 v.39 v.48 t 0 f 20 s 21 m v.21 21 t 22 f 22 s 23 m v.30 23 t 24 f 24 m 25 t 25 t 26 f 26 m 27 t 21 l 22 t 23 24 22 s 23 m v.17 23 o 24 t 24 s 25 m v.26 25 o 26 t 26 s 27 m v.35 27 t 28 f 28 s 29 m v.44 29 t 30 f 24 t 25 f 26 t 27 28 29 25 o 26 27 28 13 26 t 27 s v.22 28 t 29 s v.31 30 t 27 f 28 m 29 f 30 m 31 f 28 l 29 t 30 l 31 t 29 s v.18 30 o 30 m 31 t Del 2 Försäkringsförmåner FK 40215-2 2009-02-18

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Innehåll Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 17 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 25 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 27 3:4 Bilstöd till personer med funktionshinder 33 3:5 Kostnader för statlig assistansersättning 37 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp_ 43 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 44 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 59 1:3 Handikappersättningar 71 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 75 1:5 Ersättning för kroppsskador 81 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 85 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 91 1:1 Garantipension till ålderspension 91 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 97 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 101 1:4 Äldreförsörjningsstöd 107 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 113 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 123 1:1 Allmänna barnbidrag 123 1:2 Föräldraförsäkring 131 1:3 Underhållsstöd 147 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 153 1:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn 157 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 161 1:7 Pensionsrätt för barnår 169 1:8 Bostadsbidrag 171

Socialförsäkringens finansiering 175 Principer Försäkringskassans ställningstagande 175 Finansiering översikt 179 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 183 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 187 Inkomstgrundad ålderspension finansieringsutveckling 189 Efterlevandepensioneringen finansieringsutveckling 193 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 195 Försäkring mot kostnader för sjuklön (småföretagsförsäkring) 197 Frivillig pensionsförsäkring 199 Frivillig yrkesskadeförsäkring 201 Övriga ersättningar och fonder 203 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 205 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2009 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2009 Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2010 2012, del 1

Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas i ett särskilt avsnitt. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas utfall åren 2007 2008 och prognoser för åren 2009 2012 för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Miljarder kronor 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 480 462 458 460 428 440 143 136 139 142 129 128 88 104 96 91 108 112 250 189 202 222 223 227 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Övriga förmåner Ekonomisk trygghet vid sjukdom o handikapp Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440 miljarder kronor år 2008 till 480 miljarder kronor år 2012. Detta motsvarar en ökning med 9 procent i löpande priser. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Ökningen beräknas till 24 procent i löpande priser, från 202 miljarder kronor år 2008 till 250 miljarder kronor år 2012. För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka från 238 miljarder kronor 2008 till 240 miljarder kronor 2009 för att sedan under resten av prognosperioden minska med 4 procent i löpande priser till 231 miljarder kronor år 2012. 3

Inledning I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 0,2 0,4 Anslagna medel 244,9 243,6 Summa tilldelade medel 243,9 243,7 Utfall, sakanslag 237,6 Prognos, sakanslag 240,1 235,0 232,6 230,7 Avvikelse från anslagna medel 7,3 3,4 Avvikelse från tilldelade medel 6,4 3,6 Hemställan om tilläggsanslag 0,6 Hemställan om anslagsmedel 235,4 Indragning av anslagsmedel 6,7 4,6 Ingående överföringsbelopp till nästa år 0,2 0,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 202,2 221,7 223,0 227,2 249,8 Summa utgifter 439,8 461,8 458,0 459,8 480,5 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 244,9 miljarder kronor. Utfallet för år 2008 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 237,6 miljarder kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor, eller 3,0 procent, lägre än anslagna medel. Därtill har 202,2 miljarder kronor betalats ut inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Totalt beräknas utfallet år 2008 därmed till 439,8 miljarder kronor. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2008 blev 6,7 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2009, med undantag av 500 miljoner kronor för anslaget 10,1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2009 är 243,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2009 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 240,1 miljarder kronor. Detta är 3,4 miljarder kronor, eller 1,4 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 221,7 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2009 till 461,8 miljarder kronor. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2009 beräknas till 4,6 miljarder kronor. 4

Inledning De sammanlagda utgifterna för år 2010 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 235,0 miljarder kronor. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 223,0 miljarder kronor betalas ut. Totalt beräknas utgifterna år 2010 därmed till 458,0 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2010 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 235,4 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2009. Behov av ytterligare medel för 2009 I regleringsbrevet för 2009 anges för samtliga anslagsposter utom ett att inget anslagssparande får föras över från år 2008 till 2009. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2008 och 2009 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2008 till 2009 och från år 2009 till 2010. För tre anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2009 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Se bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2009. För anslagsposten 9,1:7 Sjukvård i internationella förhållanden föreslår Försäkringskassan att ställningstagande i frågan om tilläggsanslag får anstå tills vidare och bli föremål för fortsatt bevakning då utvecklingen för anslagsposten bedöms som osäker. Försäkringskassan hemställer emellertid om utökad anslagskredit för år 2009 till tio procent av anslagsbeloppet för att kunna hantera eventuellt överskridande av tillgängliga medel. Ett alternativ vore att få disponera anslagssparande från 2008 under år 2009. För anslagsposterna 12,1:2.11 Tillfällig föräldrapenning och 12,1:8 Bostadsbidrag föreslår Försäkringskassan finansiering genom tilläggsanslag för år 2009, som täcker hela avvikelsen från tilldelade medel. För anslagsposten 12,1:2.11 Tillfällig föräldrapenning överskrider den prognostiserade utgiften 2009 tilldelade medel med 391 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 187 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Tillfällig föräldrapenning för budgetåret 2009 med 391 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2010 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:8 Bostadsbidrag överskrider den prognostiserade utgiften 2009 tilldelade medel med 252 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 96 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Bostadsbidrag för 5

Inledning budgetåret 2009 med 252 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2010 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag 2010 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2009 och 2010. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2009 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2009 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2009 till år 2010. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2010 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2009, men däremot av under år 2009 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2010 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010. 6

Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkringens administration och socialförsäkrings- och bidragssystemen år 2010 2012. För förvaltningsanslaget är beloppen uttryckta i 2009 års prisnivå, i övrigt löpande priser, 1000-tal kronor Försäkringskassans förslag till anslag 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 1:4.1 Tandvårdsersättning 6 880 619 6 950 035 6 966 125 1:6.27 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 787 641 639 1:7 1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 507 489 503 192 521 757 3:4 3:4.1 Bilstöd till personer med funktionshinder 254 000 258 000 267 000 3:5 3:5.1 Kostnader för statlig assistansersättning 19 196 000 20 665 000 22 065 000 Summa 26 838 895 28 376 868 29 820 521 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 21 610 959 21 892 324 22 882 745 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 67 915 280 62 437 776 59 013 729 1:3 1:3.1 Handikappersättningar 1 226 000 1 230 000 1 255 000 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 4 736 600 4 361 000 4 099 700 1:5 Ersättning för kroppsskador 50 430 49 660 49 800 1:6 1:6.2 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 1 000 000 1 000 000 400 000 Summa 96 539 269 90 970 760 87 700 974 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:1 1:1.4 Garantipension till ålderspension 18 240 000 17 994 000 17 144 000 1:2 1:2.1 Efterlevandepensioner till vuxna 15 281 403 14 556 000 14 171 000 1:3 1:3.1 Bostadstillägg till pensionärer 7 763 907 8 187 000 7 706 000 1:4 1:4.1 Äldreförsörjningsstöd 528 051 536 000 566 000 Summa 41 813 361 41 273 000 39 587 000 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag 23 297 000 23 357 000 23 610 000 1:2 Föräldraförsäkring 32 734 386 *) 34 437 101 35 829 743 1:3 1:3.1 Underhållsstöd 1 891 000 1 841 000 1 821 000 1:4 1:4.1 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 26 000 27 000 27 000 1:5 1:5.2 Barnpension och efterlevandestöd för barn 978 370 920 000 912 000 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 2 619 947 2 611 769 2 631 952 1:7 1:7.2 Pensionsrätt för barnår 5 208 103 5 399 209 5 531 863 1:8 1:8.2 Bostadsbidrag 3 496 600 **) 3 372 600 3 193 300 Summa 70 251 406 71 965 679 73 556 858 Totalt 235 442 931 232 586 307 230 665 353 *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 391 miljoner kronor beviljas för år 2009. **) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag om 252 miljoner kronor beviljas för år 2009. 7

Inledning Den 1 januari 2010 bildas Pensionsmyndigheten. Denna myndighet kommer att överta ansvaret för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten från Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom kommer den nya myndigheten att överta ansvaret från Försäkringskassan för några anslagsfinansierade förmåner. Försäkringskassan lämnar i år anslagsförslag för 2010 enligt tabellen ovan även för de anslag där dessa förmåner redovisas. Pensionsmyndighetsutredningen har föreslagit att Pensionsmyndigheten ska ansvara för följande sakanslag: I utgiftsområde 11: 1:1 Garantipension till ålderspension 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 1:4 Äldreförsörjningsstöd I utgiftsområde 12 1:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn 1:7 Pensionsrätt för barnår Dessutom föreslås att efterlevandelivräntor och begravningshjälp från arbetsskadeförsäkringen i huvudsak ska betalas ut från Pensionsmyndigheten. Utredningen har i det fallet gett två alternativ. Antingen bör Pensionsmyndigheten rekvirera medel från Försäkringskassan för att kunna betala ut dessa förmåner eller bör ett nytt anslag skapas för efterlevandelivräntor och begravningshjälp som den nya myndigheten ska ansvara för. Om Pensionsmyndigheten ska rekvirera medel från Försäkringskassan behöver inga ändringar göras i anslagsstrukturen. Om ett nytt anslag ska skapas minskar anslagsbehovet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. inom utgiftsområde 10. Även för anslag 1:5 Ersättning för kroppsskador minskar i så fall anslagsbehovet något. Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisar Försäkringskassan sin principiella syn på hur olika socialförsäkringsförmåner bör finansieras. Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften tas bort, att havandeskapspenningen inte längre ska vara avgiftsfinansierad samt att sjukförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften sänks. Försäkringskassan anser att det vore en fördel om det infördes fonder för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. 8

Inledning Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2009 2012 i Hermes senast den 26 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade utredningar prognostiserat utfall för 2009 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2009 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 2012. I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren 2009 2012 över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, 11, 12 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2009 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades till regeringen i januari 2009. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2009 har 9

Inledning dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2008 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutet (KI) den 19 december 2008. Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2008 använts. En osäker faktor som påverkar utgifterna påtagligt kommande år är balanstalets utveckling. Det beräknas att balanseringen aktiveras år 2010. När detta skrivs är det fortfarande osäkert hur stort balanstalet blir 2010. För åren därefter är osäkerheten betydande. Osäkerheten beror bland annat på svårigheterna att bedöma börsutvecklingen och därmed också hur APfonderna kommer att utvecklas. Försäkringskassan väljer därför att presentera tre alternativa beräkningar för balanstalet och därmed också balansindex och AP-fondens utbetalningar. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. 10

Inledning Konjunkturläget Den ekonomiska krisen Stämningsläget i världsekonomin försämrades snabbt under hösten 2008, inte minst i finanskrisens centrum USA. I Sverige hade Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svaren på ett antal frågor till företag och hushåll om deras syn på konjunkturläget, i december sjunkit till 69. Detta är med god marginal det lägsta som uppmätts sedan beräkningarna startade 1996. Nedgången är kraftigare än den som ägde rum efter ITkraschen år 2000. Under januari skedde en liten uppgång i indikatorn till 72 (se diagram nedan). Trots detta bedömer Konjunkturinstitutet i januari, på grundval av annan information, att konjunkturutsikterna har försämrats jämfört med den prognos som lämnades i december 2008. Konjunkturinstitutets Barometerindikator Normalkonjunktur =100 Senaste värde januari 2009 (71,7) Världens stora börser föll under 2008 med mellan 30 och 70 procent och Stockholmsbörsen med drygt 40 procent. Detta får bl.a. negativa konsekvenser för pensionerna år 2010. Sannolikheten är stor för att den ekonomiska tillväxten blir negativ under 2009, både globalt och i Sverige. Den svenska arbetslösheten kan befaras öka till över 9 procent fram till 2010, enligt en del bedömare ännu mer. Även detta ändrar förutsättningarna för trygghetssystemen och för Försäkringskassans verksamhet. Konjunkturförsämringen är inte plötsligt påkommen. Kulmen på den senaste högkonjunkturen inträffade redan våren/sommaren 2007 enligt Barometerindikatorn. Enligt andra indikatorer började nedgången redan hösten 2006. Nedgången undandrog till en början uppmärksamhet bl.a. genom att 11

Inledning arbetsmarknaden fortfarande utvecklades positivt arbetslösheten påverkas sent i konjunkturförloppet, både i nedgång och i uppgång. En börsförsvagning som inleddes i mitten av 2007 antogs vara av tillfällig natur, ett antagande som tycktes få stöd av att börsvärdena åter steg något under första halvåret 2008. Höstens börsras och bankfallissemangen i USA och andra länder var uppenbarligen till en del resultat av misskötsel i finanssektorn, med överbelåning av fastigheter, stora aktieköp med lånade pengar, m.m. Men börsfallen var också uttryck för en konjunkturförsvagning i den underliggande reala ekonomin. För Sveriges del nådde det reala resursutnyttjandet en topp tredje kvartalet 2006, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar av det s.k. BNP-gapet. Se diagram nedan. Tillbakagången i den reala konjunkturen hade fjärde kvartalet 2008 nått så långt att de sämsta värdena under lågkonjunkturen efter IT-kraschen år 2000 understegs. Ännu är det dock långt kvar ner till de mycket dåliga åren under den ekonomiska krisen 1992 1997. BNP-gapet enligt Konjunkturinstitutet Procent 4 2 0-2 -4-6 -8-10 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP. Senaste värde 4 kvartalet 2008. Den reala ekonomin påverkar den finansiella, men den finansiella nedgången förstärker genom sin ovanliga styrka den reala försvagningen påtagligt. Dessa återverkningar kan pågå långt efter att aktie- och fastighetsvärden slutat falla. Hushåll som sett sina förmögenheter sjunka ihop försöker i det längsta upprätthålla sin standard, men kan efterhand, om inte marknaderna vänder uppåt igen, tvingas att minska sin konsumtion, byta till 12

Inledning billigare bostad och göra andra reala uppoffringar. Detta leder till fortsatt minskad produktion och sysselsättning i samhället och till stigande arbetslöshet. Det kan inte helt uteslutas att det fortfarande finns fallhöjd kvar i aktiekurserna, även om flera bedömare räknar med en begränsad uppgång under 2009. Börsfallet under 2008 kan ses som en rekyl på den kraftiga uppgången under 2003 2006. Se diagrammet nedan. På liknande sätt var börsfallet 2000 2002 en rekyl på den ännu större uppgången 1996 2000. Bilden är likartad för världens stora börser: genomsnittskurserna ligger vid slutet av 2008 naturligtvis med variationer på ungefär samma nivåer som vid slutet av 2003. Stockholmsbörsens värde i förhållande till BNP var ännu vid 2008 års utgång inte extremt lågt, särskilt inte jämfört med en lång period fram till 1990-talets mitt. Kvoten mellan Stockholmbörsens värde och BNP 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4 0,0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Den ekonomiska krisen har fortfarande inte kommit till fullt uttryck i den reala ekonomin. Det är dock troligt att det finansiella världsdebaclet gör att även den reala lågkonjunkturen blir både djupare och långvarigare än normalt. Utsikterna för de närmaste åren De internationella ekonomiska förutsättningarna är negativa. OECD räknade i sin prognos i slutet av november med att recessionen i USA medför en minskning i reala BNP på 0,9 procent 2009, men att detta följs av en tillväxt på 1,6 procent 2010. För euroområdet räknas med en BNP-minskning på 0,6 13

Inledning procent 2009, följd av en uppgång på 1,2 procent 2010. OECD konstaterade att osäkerheten är exceptionellt stor och att det ekonomiska utfallet beror på hur snabbt den finansiella krisen kan bemästras, samt att finanspolitiska stimulanser är viktiga. Konjunkturinstitutet bedömer att det globala läget har försvagats ytterligare i förhållande till OECD:s bedömning. Det verkar osannolikt att en svensk BNP-nedgång kan undvikas 2009. Konjunkturinstitutet räknar med en tillbakagång på över 0,9 procent. Huruvida det blir en omsvängning till en mer betydande tillväxt under 2010 är osäkert, men den blir i alla fall knappast så stor att sysselsättningen ökar. Varslen om uppsägning var omfattande under de sista månaderna 2008 och under januari 2009 de högsta varseltalen sedan början av 90-talskrisen 1992. Arbetslösheten ökar både 2009 och 2010, och kan 2010 nå upp till över 9 procent. Som arbetsförmedlingen har påpekat är det unga människor, nyanlända invandrare och i viss mån äldre som främst är i riskzonen. Men än så länge bedöms arbetslöshetstalen trots allt bli lägre än de nivåer som rådde i flera år under 90-talskrisen. Se diagrammet nedan. Öppen arbetslöshet i Sverige och OECD-området 12 10 Sverige 8 6 OECD 4 2 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Konjunkturinstitutet räknar för 2009 med en viss nedgång av den allmänna prisnivån alltså deflation. Kontrasten mot den närmare 4-procentiga inflationen 2008 är stark. En konsekvens av deflationen blir att reallönerna ökar ovanligt kraftigt under 2009, efter nära nog nolltillväxt 2008. Några nya centrala löneavtal sluts inte under 2009. Även om de lokala lönerevisionerna kan komma att ge upphov till något lägre höjningar än vid ett bättre konjunkturläge, ökar därför köpkraften hos den majoritet löntagare 14

Inledning som trots allt inte hotas av arbetslöshet. Köpkraftsökningen förstärks dessutom av skattesänkningar. Resultatet kan bli att den privata konsumtionen hålls uppe bättre än annars. Den andra sidan av myntet är dock att ökningen i företagens reala arbetskraftskostnader kan spä på arbetslösheten. I början av år 2010 äger avtalsförhandlingar rum på i stort sett hela arbetsmarknaden, och eftersom de kommer att föras i ett svagt arbetsmarknadsläge blir löneökningarna sannolikt inte särskilt stora. Om det blir en viss inflation under 2010 blir reallöneökningarna betydligt mindre än under år 2009. För pensionsinkomsterna uppkommer ett förlopp som påminner om löntagarnas, men som blir ännu ryckigare. Följsamhetsindexeringen i pensionssystemet gav pensionärerna år 2008 en uppräkning på 2,8 procent. Denna uppräkning baserades bl.a. på den relativt låga inflationen 2007. Inflationen under 2008, som blev högre, medförde en real nedgång i pensionärernas inkomster. År 2009 blir det tvärtom. Pensionerna skrivs upp med hela 4,5 procent, till stor del beroende på den tillfälligt höga inflationen 2008. Under 2009 väntas som nämnts en viss deflation, och pensionärerna får alltså en betydande realinkomstökning. En s.k. balansering sker i pensionssystemet år 2010. Detta beräknas betyda att pensionärernas inkomstpensioner skrivs upp 3,4 procentenheter mindre än annars. Resultatet blir, med förhandenvarande prognoser för 2009 års löneutveckling och inflation, att pensionerna 2010 faller med 4,5 procent i nominella termer. Realt sett blir fallet ännu större, om inflationen återkommer under 2010. Generellt sett påverkas många andra socialförsäkringsutgifters utveckling också av den negativa inflationen under 2009. Deflationen inverkar på prisbasbeloppet som styr ett flertal ersättningar, men effekten kommer, liksom för pensionerna, först 2010. Prisbasbeloppet fastställs för år 2010 med ledning av konsumentprisindex förändring mellan juni 2008 och juni 2009. Krisen drabbar olika grupper olika hårt. I riskzonen återfinns inte minst unga människor, ensamstående föräldrar och deras barn samt nyanlända invandrare till stor del alltså grupper som är förhållandevis starkt beroende av socialförsäkringsersättningar och bidrag. 15

Tandvårdsförmåner m.m. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2008 1 2009 2010 2011 2012 3 867 206 6 538 335 6 880 619 6 950 035 6 966 125 1 Utfall. Försäkringskassans förslag till anslag för 2010 och i förekommande fall tilläggsanslag för 2009 redovisas i inledningen. Ändamål Från anslagsposten bekostas tandvårdsförsäkringen. Det nuvarande regelverket för tandvårdsförsäkringen gäller sedan den 1 juli 2008. Detta medför att två olika regelverk och ersättningssystem har gällt under 2008. Både den nuvarande och den föregående tandvårdsförsäkringen omfattar alla med rätt till bosättningsrelaterade förmåner från och med det år de fyller 20 år. Regler fram till 1 juli 2008 Den föregående tandvårdsförsäkringen indelades i bastandvård, protetik och tandreglering samt förhöjd ersättning. Försäkringen innebar i korthet att patienten inte själv behövde betala hela kostnaden för sin tandvård. I stället betalar patienten en patientavgift och Försäkringskassan ersatte den återstående delen. Hur stor ersättning som betalades ut berodde bland annat på patientens ålder och vilken behandling som utfördes. Från och med 1999 råder fri prissättning. Detta medför att priset för en behandling kan variera mellan olika tandläkare. Varje landsting har en egen prislista som fastställs genom politiska beslut. Den 1 januari 2001 och den 1 april 2002 undantogs i två steg behandlingar med avtagbara proteser från reglerna om karensbelopp. Den 1 juli 2002 ändrades regelverket för patienter som är 65 år eller äldre. Ersättningsnivån för bastandvård höjdes och ett högkostnadsskydd för protetik infördes. 17

Tandvårdsförmåner m.m. För att Försäkringskassan skulle betala ut ersättning måste tandläkaren lämna in en tandvårdsräkning till Försäkringskassan. Tandvårdsersättningen skulle betalas ut senast 30 dagar efter att Försäkringskassan fått tandvårdsräkningen. Bland annat för vissa större protetiska behandlingar gällde särskilda regler som innebär att vården måste förhandsprövas innan behandlingen påbörjas. För exempelvis ärenden med förhöjd ersättning och behandlingar inom högkostnadsskyddet måste en förhandsprövning alltid göras. Vid förhandsprövningen tog Försäkringskassan ställning till om den föreslagna behandlingen var nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Bastandvård Med bastandvård menas undersökning, förebyggande tandvård, de vanligaste behandlingarna som lagning av hål, tanduttagning och rotbehandlingar samt akuttandvård. Generellt gällde att Försäkringskassan genom tandvårdsförsäkringen lämnade ersättning med ett fast grundbelopp för varje åtgärd. För undersökningar lämnades ersättning endast till personer mellan 20 och 29 år samt över 65 år. För personer som är 65 år eller äldre lämnades även ersättning med ett och ett halvt grundbelopp för varje åtgärd, med undantag för undersökning, akutvård och några mindre vanliga åtgärder där ersättning lämndes med ett grundbelopp. Protetik och tandreglering Protetik och tandreglering omfattar behandlingar med inlägg, kronor, broar, implantat, avtagbara proteser och olika typer av tandställningar. Generellt gällde att Försäkringskassan ersätter en del av vad behandlingen kostar med ett grundbelopp. Från ersättningsbeloppet drogs ett karensbelopp på 3 500 kronor. Karensbelopp tillämpades dock inte vid behandling med avtagbara proteser. Personer som är 65 år eller äldre omfattades även av ett högkostnadsskydd för protetiska åtgärder och kirurgi i samband med implantatbehandling (Protetik 65+). Därtill tillkom kostnad för eventuella förbehandlingar (bastandvård), ädel- och gjutmetaller (guld eller titan) samt titankomponenter (för vilka ersättningen var begränsad). Om det skulle varit billigare för patienten tillämpades den vanliga regeln för protetik även för den som är över 65 år. För att varit berättigad till Protetik 65+ krävdes att åtgärden förhandsprövades. Detta gav upphov till omfattande hantering av varje ärende och att det skedde en fördröjning innan behandling kan startas och utbetalning kan ske. Effekter från denna fördröjning kommer vi att se fram till och med år 2011. Förhöjd ersättning För patienter som hade ett långvarigt och väsentligt ökat tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder fanns ett särskilt ekonomiskt stöd, så kallad förhöjd ersättning. Det innebar att ersättning för bastandvård lämnades med dubbla grundbeloppet för alla åtgärder samt att karensbelopp inte tillämpades vid protetiska behandlingar. 18

Tandvårdsförmåner m.m. Övergång mellan regelverken För protetik 65+ gäller att de patienter som har en förhandsprövning som är inskickad innan 1 juli 2008 och därefter godkänd har rätt att välja vilket regelverk de vill ha ersättning från. En patient med godkänd förhandsprövning kan således välja det ersättningssystem som är fördelaktigast. För de andra delarna av det gamla regelverket kan patienterna inte välja utan måste använda det nya regelverket efter 1 juli 2008. Regelverket fr.o.m. 1 juli 2008 Det nya tandvårdsstödet består av två delar, ett tandvårdsbidrag som alla vuxna har rätt till från och med det år man fyller 20 och tandvårdsersättning som ersätter delar av patientens kostnader för kostsamma åtgärder. Tandvårdsbidrag / tandvårdscheck Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om allmänna tandvårdsbidraget inte nyttjas ett år detta sparas till nästkommande år. Patienten får ha maximalt ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år. Förutsättningen är att patienten detta datum har rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringslagen (1999:799) eller till förmåner som följer av förordningen (EEG) nr 1408/71. Tandvårdsbidraget bör användas till undersökningar och förebyggande åtgärder men kan också användas som delbetalning i abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till dubbelt bidrag (300 kronor) medan patienter som är mellan 30 och 74 år är berättigade till enkelt bidrag (150 kronor). Tandvårdsersättning / skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. Tandvårdsersättning lämnas när patientens sammanlagda kostnad för ersättningsberättigande tandvård överstiger 3 000 kronor. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning betalas ut under en period av ett år efter det att ersättningsberättigad åtgärd påbörjats och ersätts enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall då vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning för vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts ej den del av priset som överstiger referenspriset. Antaganden Prognosen använder SCB;s senaste befolkningsprognos. 19