Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan
Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan? Vilken service finns?
Vad betyder social hållbarhet i stadsbyggandet? Välfärd och rättvisa: Stadsbyggandet fördelar stadens resurser En ojämlik tillgång till resurser, både mänskliga och materiella, [...]missgynnar samhället i allmänhet och marginaliserade grupper i synnerhet. Sociala, samhälleliga processer: Stadsbyggandet påverkar vilka du når [...] ett begränsat utbyte mellan samhällsgrupper [...] missgynnar samhället i allmänhet och marginaliserade grupper i synnerhet. citat: Mats Franzén KRISBEREDSKAP NORDBYGG EcoForum för social 22-23 hållbarhet april 2015 3 juni Ann 2015 Legeby Ann Arkitekturskolan Legeby Arkitekturskolan KTH Sweco KTH Architects
Jämlika livsvillkor: socialt hållbart Wilkinson & Pickett
Staden som mötesplats För vem? En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2012-02-07 09:37:06 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/malmos-glasvaggar-har-tjocknat Page 1 of 2 Malmös glasväggar har tjocknat Publicerad i dag 09:25 Page 1 of 2 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2012-02-07 09:37:06 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/malmos-glasvaggar-har-tjocknat En trång stad där klassgränserna skär som rakblad mellan stadsdelarna Kristian Lundberg 2012 Malmös glasväggar har tjocknat Publicerad i dag 09:25 Foto: Johan Nilsson Hörnet Lönngatan/Norra Grängesbergsgatan i stadsdelen Augustenborg i östra Malmö Foto: Johan Nilsson Hörnet Lönngatan/Norra Grängesbergsgatan i stadsdelen Augustenborg i östra Malmö Maffiakrig handlar handlar om de kriminella om de 80-talister kriminella som i Malmö 80-talister har det gemensamt som i att Malmö alla vuxit har upp bakom det gemensamt att alla vuxit upp bakom glasväggen. Snart är de kriminella affärerna det enda som kan öppna maskhål genom den, skriver Lars Linder. glasväggen. Snart är de kriminella affärerna det enda som kan öppna maskhål genom den, skriver Lars Linder. Varför just Malmö? Frågan värker under ytan i alla rapporter om de senaste årens våg av mord på öppen gata i en stad som inte längre tycks passa ihop med sig själv. På ena sidan en växande, kreativ och dynamisk medelklassmetropol, Varför på den andra just en Malmö? alltmer laglös, Frågan etniskt brokig värker gangsterhåla under med ytan drag i av alla klassisk rapporter hamnstad om noir: ett de Nordens senaste Marseille. årens våg av mord på öppen gata i en stad som Svaren inte på frågan längre är ofta tycks antingen passa förvirrade ihop eller med förenklade. sig själv. Närheten På till ena kontinenten sidan är en ett växande, som om allt ont kreativ och dynamisk medelklassmetropol, på kommer den från andra Europa. en De alltmer många vapnen laglös, är ett etniskt annat som brokig om pistolerna gangsterhåla avlossade sig själva. med drag av klassisk hamnstad noir: ett Nordens Marseille. Ändå går det kanske ur en del av allt som sagts och skrivits att dra ut några väsentliga trådar som handlar om Malmös Svaren historia och på sociala frågan struktur. är Så ofta sent som antingen i helgen skrev förvirrade författaren Kristian eller Lundberg förenklade. insiktfull och Närheten upplysande till kontinenten är ett som om allt ont artikel i Svenska Dagbladet om det Malmö där han själv växt upp. kommer från Europa. De många vapnen är ett annat som om pistolerna avlossade sig själva. En trång stad, skriver han, där klassgränserna skär som rakblad mellan stadsdelarna. Med en och samma busslinje kan man ta sig från fattiga till välbärgade delar, från det instängda Hermodsdal till det friska ljuset i Västra hamnen. Ändå går det kanske ur en del av allt som sagts och skrivits att dra ut några väsentliga trådar som handlar om Malmös historia Själv bodde och han sociala på fel sida och struktur. tittade längtansfullt Så sent ut. Att som vara i fattig helgen och barn skrev i Rosengård författaren var som att Kristian sitta instängd Lundberg i en insiktfull och upplysande en glasburk: Allt var synligt, tydligt och gick aldrig att nå fram till. Man stötte hela tiden emot motståndet. Väggen. artikel i Svenska Dagbladet om det Malmö där han själv växt upp. En bild som ger djupverkan åt en några månader gammal men rykande aktuell reportagebok om den långa rad av mord alla just nu talar om och den miljö de exploderat ur: Maffiakrig. Nio avrättade män och staden de levde i (Albert En Bonniers trång förlag). stad, Den är skriver skriven av han, två kriminalreportrar där klassgränserna vid Sydsvenskan, Tobias skär Barkman som rakblad och Joakim mellan Palmkvist, som stadsdelarna. Med en och samma busslinje kan i åratal man följt huvudaktörerna ta sig från i fattiga de kriminella till kretsar välbärgade i Malmö som delar, av allt att från döma det står instängda bakom de flesta Hermodsdal av dåden. till det friska ljuset i Västra hamnen. Man kan säga att deras bok tar vid där Lasse Wierups och Matti Larssons två böcker Svensk maffia slutade. De Själv gav bilden bodde av en han begynnande på fel generationsväxling sida och tittade i den svenska längtansfullt gangstervärlden, ut. där Att våldsbenägna vara fattig men och barn i Rosengård var som att sitta instängd i en glasburk: Allt var synligt, tydligt och gick aldrig att nå fram till. Man stötte hela tiden emot motståndet. Väggen.
Sociala processer som formar samhället BEING IN THE CITY BEING IN SOCIETY
Staden: arena för sociala processer MÅL PROCESSER - AKTÖRER STADSBYGGNADS- KOMPONENTER Tillgänglighet i gatunätet Trygghet Samspel - samnärvaro Utveckla socialt kapital Svaga och starka band Befolkade stråk: mix & intensitet Konstituering-Entrétäthet Orienterbarhet Performativa byggnader Aktivitetsintensitet längs stråk Centralitet lokalt & stadsnivå
Vad bygger vi? Varför? 75 miljoner kr Vilket samhälle? Sociala aspekter?
Stadens form och struktur spelar roll: Sociala processer Ekonomisk verksamhet Ekologiska proceser Närhet till befolkning (Legeby 2013)
Vad når du runt hörnet i dina kvarter? Mål i Göteborg: Jämlika livsvillkor & Utjämna livschanser
Stadsbyggande: strategiskt verktyg för resursfördelning
Stadsbyggande: strategiskt verktyg för resursfördelning
Stadsbyggande: strategiskt verktyg för resursfördelning En fördubbling av antalet jobb i närområdet förknippas med en sysselsättnings-ökning på 26 procentenheter och 25 procent högre förvärvsinkomst. Det framgår tydligt att det är närhet till lågkvalificerade jobb som har betydelse för sysselsättningen bland flyktingarna. Detta är inte överraskande med tanke på att många personer födda utanför Europa har lågkvalificerade arbeten (trots ofta hög utbildning). (Zenou, Åslund & Östh, 2006) Legeby 2010
I vilken grad råder jämlika livsvillkor i Göteborg? Hur fördelar stadsrummet resurserna? Leder investeringar till utjämnade livschanser?
Sociala stadsrumsanalyser: Närhet till resurser Livsmedel Vård Grundskola Lekplats Fritidsgård Hållplats Kultur Sport Föreningar Butiker Restauranger Natur/Park?? minsta gångavstånd utbud diversitet
Sociala stadsrumsanalyser: Närhet till resurser livs vård skola lekplats fritidsgård hållplats 6 7 7 6 6 7 8 6 Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
Sociala stadsrumsanalyser: Närhet till utbud av resurser kultur butiker restaurang föreningar sport natur 1 3 4 2 2 6 4 1 Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
Sociala stadsrumsanalyser: Chanser på arbetsmarknaden Närhet till city Restid till city? hur nära? Befolkning (1 km) Arbetsplatser (500 m) Arbetsplatser (1 km) Arbetsplatser (5 km) Medianinkomst (1 km) Förvärvsfrekvens (1 km) Ej arbetslösa (1 km) Rumslig integration Genhet (betweenness) Överlappande skalor? tillgängligt utbud? närhet i staden?
Sociala stadsrumsanalyser: Chanser på arbetsmarknaden 8 11 10 7 11 19 16 20 Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
Evaluering av stadsbyggnadsförslag Förändring av tillgängligheten till arbetsplatser NU 1 2 3
Sociala stadsrumsanalyser: Chanser på arbetsmarknaden
Trygghet längs stråk Mix: Boende & arbetande Entrétäthet Centralitet: genhet Nivåskillnader TOPOGRAFI BETWEENNESS_2KM ENTRETÄTHET MIX
Stadsbyggnadsåtgärder med sociala mål nya bostäder trappa påhängd byggnaden RYMDTORGET rörelse inom byggnaden Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
Orienterbarhet & trygghet Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
Förvalta stadsrumslig potential Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
fö RA nya radhus lekplats aktiverad park kollonilotter sittgrupper KRISBEREDSKAP NORDBYGG EcoForum för social 22-23 hållbarhet april 2015 3 juni Ann 2015 Legeby Ann Arkitekturskolan Legeby Arkitekturskolan KTH Sweco KTH Architects Källa: Dela[d] Stad. Ann Legeby, Meta Berghauser Pont & Lars Marcus
Alla förändringar av stadsformen påverkar stadsdelars läge i relation till staden i övrigt vilket får konsekvenser för såväl näringsliv som socialt liv Ökad kunskap om rummets potential innebär både att förstå dess begränsningar och dess möjligheter Stadsbyggandet är en mycket konkret form av fördelningspolitik som för lång tid lägger fast ett landskap av samhälleliga resurser Stadsbyggandet verkar under lång tid och är därför ett strategiskt verktyg för allt hållbarhetsarbete. KRISBEREDSKAP NORDBYGG EcoForum för social 22-23 hållbarhet april 2015 3 juni Ann 2015 Legeby Ann Arkitekturskolan Legeby Arkitekturskolan KTH Sweco KTH Architects
KTH:s publikationsdatabas Diva ioner 2010:1 N 1402 7453 ANN LEGEBY URBAN SEGREGATION AND URBAN FORM KTH 2010 FP 10:01 SE 7415 730 7 URBAN SEGREGATION AND URBAN FORM www.kth.se From residential segregation to segregation in public space ANN LEGEBY Licentiate Thesis in Architecture Stockholm, Sweden 2010 ann.legeby@arch.kth.se Ann Legeby Patterns of co-presence Patterns of co-presence Spatial configuration and social segregation Ann Legeby www.arch.kth.se/sad http://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/delad-stad