Hur tryggar vi studiestödet i Norden?

Hur tryggar vi studiestödet i Norden? -Erfarenheter om orsaker, åtgärder och omfattning av felaktiga utbetalningar Arbetsgruppen för studiestöd i Norden

2 Innehåll Inledning... 3 1. Begreppet felaktiga utbetalningar... 4 1.1 Sverige... 4 1.2 Island... 4 1.3 Danmark... 4 1.4 Norge... 4 1.5 Finland... 5 2. Myndigheternas uppdrag... 5 2.1 Sverige... 5 2.2 Island... 6 2.3 Danmark... 6 2.4 Norge... 6 2.5 Finland... 7 3. Varför blir det fel och vilka kontroller görs?... 8 3.1 Sverige... 8 3.2 Island... 10 3.3 Danmark... 12 3.4 Norge... 15 3.5 Finland... 20 4. Omfattning av felaktiga utbetalningar... 22 4.1 Sverige... 22 4.2 Island... 24 4.3 Danmark... 24 4.4 Norge... 25 4.5 Finland... 26 5. Polisanmälan, lagstiftning och sanktioner... 27 5.1 Sverige... 27 5.2 Island... 28 5.3 Danmark... 28 5.4 Finland... 28 6. Studier av attityder till bidrag, bidragsbrott och kontroller... 31 6.1 Sverige... 31 6.2 Island... 31 6.3 Danmark... 31 6.4 Finland... 31 7. Informationsutbyte mellan studiestödsmyndigheterna för att upptäcka dubbla stöd... 31 8. Förslag på fortsatt arbete... 32 Bilaga: Informationsutbyte om dubbla studiestöd läsåret 2008-09... 33

3 Inledning För att upprätthålla legitimitet och förtroende hos medborgarna är det viktigt att utbetalningar från samhällets välfärdssystem enbart sker till dem som har rätt till det och med rätt belopp. Studiestödsmyndigheternas arbete med att minska felaktiga utbetalningar är därför viktigt. För att stödja varandra i detta arbete har Arbetsgruppen för studiestöd i norden (ASIN), på uppdrag av de nordiska studiestödsmyndigheternas direktörer, sammanställt denna rapport kring erfarenheter gällande felaktiga utbetalningar av studiestöd. Syftet med rapporten är att studiestödsmyndigheterna ska kunna dra lärdom av varandra utifrån de olika erfarenheter som finns inom området. Rapporten är inte en uttömmande redovisning av alla typer av felaktiga utbetalningar och kontrollåtgärder av studiestöd i samtliga nordiska länder, utan är en översikt av olika problemställningar och en redovisning av goda exempel inom området. Varje lands studiestödsmyndighet har skrivit de delar som redovisas under respektive lands rubriker. De länder som har deltagit i rapporten är Sverige, Island, Norge, Finland och Danmark. Avsnitten i rapporten är skrivna på danska, svenska, norska och isländska. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har ansvarat för att sammanställa rapporten.

4 1. Begreppet felaktiga utbetalningar Vid ett erfarenhetsutbyte gällande felaktiga utbetalningar är det viktigt att förstå vad som menas med begreppet felaktiga utbetalningar. Då studiestödssystemen i de nordiska länderna är utformade på olika sätt och utbetalningar och kontroller skiljer sig åt från varandra är även definitionen av vad som är en felaktig utbetalning olika mellan de nordiska länderna. I detta avsnitt presenteras dessa olika definitioner. 1.1 Sverige Med felaktiga utbetalningar avser Sverige samtliga utbetalningar som beslutas och betalas ut på felaktiga grunder. De felaktiga utbetalningarna kan vara såväl avsiktliga fel som oavsiktliga fel. Med avsiktliga fel avses fel orsakat av en medveten handling i avsikt att tillskansa sig obehörig ersättning. Sveriges studiemedelssystem bygger på förskottsutbetalningar. Merparten av de beslut och utbetalningar som CSN gör baseras på ett beslutsunderlag där den studerande själv uppger hur de framtida förutsättningarna kommer att se ut. Vid besluts- och utbetalningstillfället kan flertalet av de uppgifter som den studerande har lämnat inte kontrolleras. Det är först senare som CSN kan konstatera att en utbetalning har blivit felaktig. En utbetalning som är preliminär eller beräknad på preliminära uppgifter, definieras därför som en felaktig utbetalning om det senare visar sig att utbetalningen var felaktig i förhållande till vad personen hade rätt till. Detta gäller även om hela eller delar av utbetalningen senare återkrävs. 1.2 Island Alle udbetalinger som den studerende ikke har ret til anskues som felagtige utbetalinger. I den forbindelse spiller det ingen rolle om den studerende har lavet uforsætlige fejl eller beviste fejl eller udbetalingen er tilkommet af andre grunde. Alle felagtige udbetalinger som opdages kræves til bage straks med renter. Fejlagtige udbetalinger som LÍN er skyld i skal også tilbagebetales men i de tilfælde er betingelsene på tilbagebetalingen lempeligere, såsom at renten ophæves. 1.3 Danmark Som fejlagtige udbetalinger menes udbetalinger, der sker på grund af fejlagtige oplysninger. Støtten udbetales som foreløbige beløb. Endelig tildeling sker først året efter, når den studerendes indtægt er opgjort. Styrelsen betragter derfor ikke udbetaling af støtte, der kræves tilbagebetalt på grund af for høj indkomst eller på grund af studieafbrydelse, som fejludbetalinger. 1.4 Norge Med feilaktige utbetalinger menes utbetalinger som er besluttet og betales ut på feilaktig grunnlag. Videre menes feilaktige omgjøringer fra lån til stipend og ettergivelser foretatt på feilaktig eller mangelfullt grunnlag. Det samme gjelder

5 innvilget rentefritak (sletting av påløpte renter). Feilutbetalinger kan skyldes forsettelige, såvel som uaktsomme feil. Med forsettelige feil menes feil forsårsaket av en bevisst handling i den hensikt å motta en uberettiget vinning. Med feilaktig utbetaling menes også utbetalinger som viser seg å være ukorrekte på grunn av opplysninger som Lånekassen mottar etter utbetaling av støtte er foretatt, for eksempel opplysninger om avbrudd underveis i semesteret som støttemottakeren først opplyser om etter at semesteret er avsluttet. Dette gjelder også selv om den feilaktige utbetalingen tilbakebetales. 1.5 Finland Begreppet "felaktiga utbetalningar" lämpar inte sig för den inkomstkontroll som ingår i Finlands studiemedelssystem. Största delen av återkraven i Finland uppkommer till följd av inkomstkontrollen, om man jämför med antalet felaktiga utbetalningar. Studiestödet kan då betalas ut med för stort belopp, utan avsiktiga eller oavsiktliga fel i ovan nämnda bemärkelse. De studerandes inkomster kontrolleras inte då stödet beviljas, utan de ska själva se till att årsinkomstgränsen inte överskrids. Inkomstgränsen (= fribeloppet) är personlig och utgår från antalet stödmånader (det antal månader per år som den studerande beviljas studiestöd för). En studerande kan påverka årsinkomstgränsen genom att på förhand annullera stöd eller återbetala utbetalda stöd senast inom mars det år som följer efter stödåret (= det år då studiestödet betalades ut). Inkomstkontrollen görs på basis av skatteuppgifter. Om årsinkomsterna överskrider årsinkomstgränsen återkrävs studiestödet av den studerande. Det belopp som återkrävs höjs med 15 procent. En stödmånad återinförs inte i detta fall, så som när stödstagaren frivilligt betalar tillbaka studiepenningen för en stödmånad före utgången av mars kalenderåret efter stödåret. Det här systemet är lagstadgat. En studerande kan välja mellan olika möjligheter, d.v.s. till och med att överskrida årsinkomstgränsen med ovan nämnda negativa konsekvenser. 2. Myndigheternas uppdrag I detta kapitel redogörs övergripande för vilka krav regeringarna ställer på studiestödsmyndigheterna för att studiemedel utbetalas till rätt person och till rätt belopp, hur detta görs och vilket krav på uppföljning som ställs. 2.1 Sverige På uppdrag av den svenska regeringen ska CSN bland annat säkerställa att de studerande på ett snabbt och rättssäkert sätt får de stöd som de har rätt till. Angående återrapportering till regeringen uttrycker CSN:s regleringsbrev 1 för 2010 följande. "Myndigheten ska redovisa de mål som myndigheten har satt upp samt de insatser som har genomförts för att de studerande på ett snabbt och mer rättssäkert sätt ska få de stöd som de har rätt till. 1 Regleringsbrev är benämningen på de regeringsbeslut som utfärdas årligen för att styra varje myndighets verksamhet.

6 Myndigheten ska också redovisa resultaten av dessa insatser och göra en bedömning av hur väl målen har uppfyllts." I regleringsbreven för tidigare år har CSN haft specifika krav på sig att till regeringen redovisa och analysera omfattningen av och orsakerna till felaktiga utbetalningar samt utvecklingen av dessa utbetalningar, till regeringen. CSN har även redogjort för vilka åtgärder som har vidtagits och som planeras för att motverka felaktiga utbetalningar och brott mot studiestödssystemet. 2.2 Island I loven om LÍN er det fremhævet at det er bl. a. LÍNs rolle at fastsætte regler om hvordan studielånene skal tildeles, at fremskaffe oplysninger om studieopbygning og studietid hos de skoler der ydes studielån til og at have opsyn med studielåntagernes studieresultater. Ansøgere er forpligtige til at angive alle de oplysninger som LÍN mener er nødvendige. Skoler i Island er forpligtige til að give LÍN nødvendige oplysninger om studiefremgang hos ansøgere om studielån. Skattemyndighederne er forpligtige til at give LÍN nødvendige oplysninger om intægter hos studielånsansøgere og tilbagebetalere. Studielånene skal kun betales til den studerendes bankkonto i islandske banker. Studielånene er udbetalt efter hvert semester og det forminsker risken for at forkert beløb bliver udbetalt. Det er derfor LÍNs hovedrolle at yde studielån til dem som søger studielån og opfylder kraverne og passe på at det gøres ifølge loven om studiestøtte. 2.3 Danmark I henhold til lov om statens uddannelsesstøtte yder styrelsen efter ansøgning støtte, når betingelserne i loven er opfyldt. Oplysninger herom får vi fra den studerende selv og fra uddannelsesinstitutionen. Om den studerende er indskrevet på uddannelsen og er studieaktiv kontrolleres løbende af uddannelsesstedet. Andre betingelser kontrolleres i konkrete situationer. Viser det sig, at der er sket fejludbetaling bliver støtten krævet tilbagebetalt. Rigsrevisionen har anbefalet styrelsen at tilvejebringe en større viden om omfanget af fejludbetalinger til studerende, der uretmæssigt anfører at være udeboende, hvor støttesatsen er større end til hjemmeboende. Styrelsen har netop til kontrol heraf fået lovhjemmel til uden samtykke at indhente oplysninger fra Det centrale Personregister (CPR) om både den studerendes og forældrenes registrering af bopæl. 2.4 Norge Regjeringen ved Kunnskapsdepartemenet (KD), setter rammene for Lånekassens virksomhet gjennom det årlige tildelingsbrevet. Tildelingsbrevet fastsetter blant annet resultatmål for Lånekassen, utgifts- og inntektsrammer, budsjettfullmakter og rapporteringskrav. I henhold til tildelingsbrevet for 2010 skal Lånekassen forvalte utdanningsstøtteordningene på en effektiv, sikker og kvalitetsmessig god måte. Forvaltningen skal være i samsvar bestemmelsene gitt i eller i medhold av lov om utdanningsstøtte og med regelverk og instrukser forøvrig.

7 I denne sammenhengen er særlig følgende mål relevant: Effektiv og høy kvalitet på forvaltningen av utdanningsstøtteordningene. Kravet til effektiv og høy kvalitet på forvaltningen av utdanningsstøtteordningene innebærer at saksbehandlingen skal være i samsvar med forskriftene og forvaltningsrettslige regler. Lånekassen skal redegjøre for KD hvordan virksomheten sikrer kvalitet i forvaltningen av studiestøtteordningene, se nærmere om interkontroll under punkt 3.4. 2.5 Finland Syftet med studiestödsprocessen i sin helhet i Finland är att studiemedel utbetalas riktigt och lagligt. Detta gäller administrativt och juridiskt. Skötseln av studiestöden överfördes på Folkpensionsanstalten (FPA) 1994. FPA verkar under riksdagens tillsyn. FPA är en självständig offentligrättslig inrättning, vars förvaltning och verksamhet övervakas av fullmäktige som väljs av riksdagen. Enligt lagen om studiestöd är det möjligt att ingå ett avtal mellan FPA och en högskolas studiestödsnämnd om att denna sköter de uppgifter som hör till FPA i fråga om högskolans egna studerande. FPA har ingått avtal med 13 universitet (av 16) om att dessa ska sköta avgörandet av sina studerandes ansökningar. FPA har då rätt att övervaka och granska studiestödsnämndernas verksamhet. Finlands grundlag innebär rättsstatsprincipen. Enligt grundlagen skall all utövning av offentlig makt bygga på lag, och i all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas. I förvaltningslagen föreskrivs om grunderna för god förvaltning och om förfarandet i förvaltningsärenden. Denna lag tillämpas vid självständiga offentligrättsliga inrättningar som FPA och också i studiestödsnämnderna, som sköter offentliga förvaltningsuppgifter och tillämpar studiestödslagstiftningen. Den som är missnöjd med ett beslut som gäller studiestödet får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för studiestöd och ändring i nämndens beslut hos försäkringsdomstolen. FPA och studiestödsnämnden kan också på eget initiativ undanröja sitt eget felaktiga beslut. FPA och besvärsnämnden för studiestöd har ingått avtal om informationsutbyte gällande statistik över rättspraxis.

8 3. Varför blir det fel och vilka kontroller görs? I kapitlet redogörs det för de övergripande orsakerna till att det sker felaktiga utbetalningar av studiestöd, samt vilka åtgärder (kontroller och annat) som är goda exempel på hur man kan hitta och förhindra dessa utbetalningar. 3.1 Sverige Fel orsakade av CSN Ett felaktigt utflöde av studiestöd kan bero på interna brister i handläggningen i form av felaktig tillämpning och bristande utredning. En annan källa till felaktiga utbetalningar är komplexiteten i CSN:s regelverk, vilket leder till svårigheter för den studerande att lämna rätt uppgifter och svårigheter för CSN att kontrollera underlagen för ansökan och utbetalning. Åtgärder För att minska oavsiktliga fel orsakade av handläggare gör CSN systematiska kvalitetsgranskningar av ärendehanteringen. Dessa granskningar är fokuserade på manuella beslut och beslut kring svårbedömda ärenden, där handläggare med stöd av olika regler, tolkning av regler och praxis ska fatta beslut. Konstaterade brister åtgärdas genom återkommande utbildningar i form av fördjupningskurser och seminarier, där aktuella områden behandlas. Vidare genomför CSN systemförbättringar för att handläggarna ska få effektivare systemstöd för utredning och beslut. CSN gör återkommande kvalitetsgranskningar inom tidigare granskade områden för att följa upp i vilken mån bristerna har åtgärdats. CSN strävar efter tydliga och lättbegripliga regler vilket i sig kan innebära att andelen felaktiga utbetalningar minskar. Ett regelverk som är förståeligt av alla reducerar oavsiktliga fel från allmänheten och från myndigheten. Tydligare regler gör det också lättare för CSN att förklara vad som gäller för den studerande och för att förstå vad ändrade förhållanden leder till. Det blir därmed också lättare att få de studerande att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till studiestöd. Ett tydligare regelverk är också enklare att administrera, vilket innebär att myndigheten kan lägga mer kraft på att ytterligare förhindra felaktiga utbetalningar. CSN strävar också efter regler som så långt möjligt ska bygga på kontrollerbara fakta för att göra det möjligt att på förhand eller i efterhand kontrollera uppgifter från de studerande. Fel orsakade av studerande Uppskattningsvis orsakas ca 70 % av de felaktiga utbetalningarna av de studerande. Den vanligaste orsaken till fel är att de studerande inte uppger rätt inkomst för den tid de får studiemedel för.

9 Den studerande är skyldig att anmäla ändringar till CSN som innebär att studiemedlens storlek påverkas. Att en studerande inte anmäler sådana ändringar till CSN är en av orsakerna till att studiemedel betalas ut felaktigt. Ett sådant exempel är när en studerande gör ett uppehåll eller avbryter sina studier utan att meddela detta till CSN. En studerande som lämnar felaktiga uppgifter eller förfalskade intyg som underlag för ansökan eller utbetalningen orsakar också felaktiga utbetalningar. Åtgärder CSN kontrollerar i efterhand de inkomstuppgifter som den studerande har lämnat i sin ansökan om studiemedel. Från och med 2008 har CSN utökat dessa inkomstkontroller genom att inte bara kontrollera de som har studerat ett helt kalenderår utan även de som enbart har studerat en termin. Ett problem som finns för att avgöra om en studerande har haft för hög inkomst under studietiden är att inkomstuppgifterna i Sverige redovisas per kalenderår, medan fribeloppet, det vill säga nivån för hur mycket en studerande får tjäna under studietiden, beräknas per kalenderhalvår. För att CSN ska kunna fördela den enskildes årsinkomst mellan kalenderhalvåren skickar vi en förfrågan till den studerande om inkomstens fördelning under inkomståret. Diskussioner finns i Sverige om att inkomst ska redovisas per månad. För att förebygga och hitta felaktiga utbetalningar som orsakas av avsiktliga och oavsiktliga fel görs omfattande kontroller i handläggningen innan beslut fattas och studiemedel betalas ut till den studerande. Eftersom studiestödet betalas ut i förskott och besluten bygger på den studerandes avsikter och planer att studera gör CSN löpande kontroller under studiernas gång i syfte att kontrollera att studier fortfarande bedrivs. Sådana kontroller förekommer i nuläget i större utsträckning gentemot grund- och gymnasieutbildningar. För att göra dessa kontroller systematiska, säkra och effektiva har CSN i hög grad byggt in maskinella kontroller i de administrativa systemen för studiemedel. Det gäller exempelvis studietider, studieomfattning, studieresultat, inkomster i Sverige och samordningsbara ersättningar. En övervägande del av dessa kontroller sker automatiskt och genom ett elektroniskt informationsutbyte med skolor, Skatteverket och Försäkringskassan. Från och med januari 2010 gör CSN dessutom efterkontroller av studier vid högskola och universitet. CSN kontrollerar att de uppgifter som skolorna har om den studerandes studieomfattning stämmer med det studiemedel den studerande har fått från CSN. Efterkontrollen pågår och CSN kan därför inte i nuläget redovisa något resultat. Tidiga uppskattningar är dock att kontrollen kommer att hitta 60-100 miljoner kr i felaktiga utbetalningar under läsåret 2009/2010. Kontrollen planeras att göras löpande under de kommande åren. För ändamålet har tio handläggare anställts som enbart har till arbetsuppgift att kontrollera och att utreda om polisanmälning ska göras. CSN strävar efter att förbättra möjligheterna för studerande att lämna rätt uppgifter samt att förenkla informationen och anpassa den till respektive kundgrupp. I informationen specificeras också vid vilka situationer den studerande ska meddela förändringar, t.ex. vid ändrad inkomst, vid fler eller färre poäng eller vid avbrott i studierna. CSN har förtydligat vilka åtgärder myndigheten vidtar i de fall den studerande försöker vilseleda oss genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte fullgör sina anmälningsskyldigheter. CSN informerar därför om att studerande kan bli

10 polisanmälda om han eller hon lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden. Sådan information finns idag på CSN:s webbsida, i det tryckta informationsmaterialet samt i besluten. Myndigheten informerar också på webbsidan om att CSN även gör slumpmässiga kontroller för att kontrollera att den som fått studiestöd har rätt till det. Förutom denna permanenta information har CSN via pressmeddelanden informerat om att CSN utökar sina kontroller. Dessa pressmeddelanden har gett stort genomslag i medierna. Kontrollerna och sanktionerna har därmed gjorts mer tydliga men framför allt mer synliga, både för studerande och för allmänheten. Fel orsakade av skolor CSN är beroende av uppgifter både från de studerande och från läroanstalterna för hanteringen av studiemedel. Felaktiga uppgifter som lämnas av utbildningsanordnare eller andra samt uteblivna uppgifter om ändrade förhållanden, exempelvis studieavbrott eller studieuppehåll, leder till att studiestöd beviljas och betalas ut på felaktiga grunder. Erfarenhetsmässigt är det dessutom ovanligt att högskolor meddelar CSN att en studerande har avbrutit sina studier annat än om den studerande själv först har meddelat avbrottet till högskolan. Åtgärder CSN införde nya föreskrifter om läroanstalternas uppgiftsskyldighet den 1 oktober 2008. Avsikten med föreskrifterna är att tydliggöra att CSN begär uppgifter från läroanstalterna samt vilka uppgifter som ska lämnas. CSN samverkar löpande med skolornas rapportörer för att stödja dem i deras arbete med att rapportera studerandeuppgifter till CSN. En annan åtgärd för att förebygga felaktiga uppgifter från skolorna är det arbete som myndigheten bedriver för att fler skolor ska lämna uppgifter elektroniskt till CSN. Risken för felaktigheter beroende på manuell hantering minskar därmed. 3.2 Island Fejl orsakade af LÍN Det sker at felagtige udbetalinger orsakas af LÍN men der har ikke været lavet systematisk oversyn over det. LÍN får studieresultater fra de fleste islandske skoler sendt eletroniskt. Der er derfor mindre fare for at der opstår fejl når det gælder oplysninger fra skoler i Island. Forholdsvis stor del af de islandske studenter studerer i udlandet. Eksamensresultater fra udlandet skal registreres manuelt og der ved er risikoen for fejl større. Det gælder især om de skoler der har modulsystem som ikke er velkendt hos LÍN. Det kan være svært for LÍN at vurdere om skoler i udlandet er anerkendte. Hvis der er tale om universiteter er det oftest ikke problematiskt. LÍN tjekker om skolen er anerkendt af undervisningsmyndighederne i det vedkommende land og byder på vanlige universitetsgrader (BA, MA og Phd).

11 LÍN yder også lån til erhvervsstudier i udlandet. De fleste ansøgere studerer i de andre nordiske lande så det er ikke så svært at finde ud om studierne er anerkendte. Det er sværere at finde ud om erhvervsstudier i andre lande, især uden for Evropa og USA, er gode nok. Der har forekommet fejlvurderinger af skoler i udlandet, d.v.s. det har vist sig senere at skolerne ikke var gode nok. Åtgärder LÍN forsøger at afværge fejl med god træning for nye medarbejdere og godt opsyn med arbejdet. Hos LÍN er det forholdsvis nemt fordi der er få medarbejdere og små afdelinger. LÍN forsøger at få oplysinger om skoler i udlandet efter forskellige kanaler. Det kan være hos de vedrørende fagorganisationer i Island eller undervisningsmyndighederene i vedkommende land. Hvis der opdages at en skole i udlandet ikke er anerkendt så er den taget ud af listen over skoler som giver ret til studiestød men studielånet tilbagekræves ikke. Fel orsakade af studenterne Ifølge LÍNs regler skal studielånerne (opholdslånerne) udbetales efter hvert semester, efter at skolerne eller den studerende har afleveret studieresultater. Den almindelige regel er at skoler på Island sender studieresultaterne elektroniskt til LÍN, studerende i udlandet skal derimod selv sørge for at sende sine studieresultater til LÍN. De studerende kan vælge om at få lån til skolepenger (hvis de har ret til det) udbetalt på forskud. De skal dog først sende bekræftelse på hvor meget skolene kræver for skolepenge for hvert semester. Det sker at de studerende falder fra studierne og mister dermed ret til studielån. De studerende skal også beregne sin intægt under året på sin studielånansøgning. Hvis låntageren har ikke opgivet korrekte oplysninger om sin intægt kan det ske at han får for meget udbetalt. Det forløbige skatteopgør som de skal aflevere om foråret kan også være fejlagtig. Felagtige udbetalinger kan også opstå fordi den studerende har opgivet på sin ansøgning at han/hun bor ikke hos forældrene lejer eller har egen bolig og får derfor tildelt højere lån. Åtgärder Ansøgere har pligt til at korrigere sine oplysningar om intægt i årets slut før studielånerne for høstterminen bliver udbetalt. Ansøgere skal også framlægge preliminært skatteskema før udbetaling af studielån for forårsseminariet. Intægterne skal opgives pr. kalenderår. Enslige studenter (d.v.s. som ikke har barn/börn) som bor ikke hos forældrene skal bevise med et bestemt skema fra Skattevæsenet at de betaler leje. Hvis de ikke kan framlægge slik bevis bliver lånet sat ned og de skal tilbagebetale hvis de har fået for meget udbetalt. De studenter som har fået lån til skolepenger på forhånd og falder fra studierne eller studieresultaterne er utilstrækkelige skal tilbagebetale lånet for semestret. Risikoen for felagtige udbetalinger minskes fordi opholdslånerne udbetales efter hvert semester når LÍN har allerede fået studieresultater fra skolerne.

12 Der er også risiko for at de premiliære oplysinger om intægter ikke er rigtige. LÍN kontrollerer årligt de studerandes inkomster efter den endelige årsopgør fra Skattevæsenet. Det endelige opgør fra skattevæsenet foreligger ikke før end om høsten året efter intægtsåret og derfor kan det være at intægterne ifølge årsopgørelsen er højere end det præliminære opgør. LÍN kræver alle som studerer i de andre nordiske lande om årsopgørelse i studielandet for vedrørende intægtsår. Alle studenter i udlandet skal fremvise intagningsbevis når de starter et nyt studium i udlandet. Studerende i udlandet skal sende bevis hvor meget de betaler for skoleafgifter hvert år. I de tilfælle at låntagerene får for meget udbetalt skal de tilbagebetale lånene straks med rente tilsvarende til almindelig bankrente. Fejl lavede af skoler Det sker at der opstår tekniske fejl når studieresultaterne fra skolerne skal inføres i LINs datasystem. Skolene har ikke pligt til að oplyse LÍN hvis en studerende falder fra studierne. Det sker også at oplysninger fra skolene om de beløb som de studerende betaler for skoleafgifter ikke er korrekte. Åtgärder LÍN er nu i gang med at kræve mere detaljerede lister fra skolerne over skoleafgifter som de studerende betaler. 3.3 Danmark Ved fejludbetalinger af studiestøtte forstår Styrelsen for Statens Uddannelsesstøtte udbetalinger, der er sket af følgende årsager: Der kan være tale om tekniske fejl (edb-fejl), at der er truffet en forkert afgørelse eller givet en forkert vejledning af myndigheden, bedrageri fra styrelsens eller uddannelsesstedernes medarbejdere, eller bevidst snyd fra den studerendes side. Styrelsen har ingen samlet opgørelse over fejludbetalinger, men beløbet vurderes at være forsvindende lille i forhold til den samlede udbetaling af SU på ca. 13 mia. kr. om året. Tekniske fejl Det kan ske, at systemerne ikke reagerer som beregnet, og som de er programmeret til. Systemet danner "fejllister", så de fleste fejl opdages som regel hurtigt. Det betyder, at en eventuel fejludbetaling minimeres, da udbetalingen stoppes hurtigst muligt. Hvis modtageren vidste eller burde vide, at der var tale om en fejl, bliver den fejlagtigt udbetalte støtte krævet tilbagebetalt.

13 Forkert afgørelse eller vejledning Ansvaret for at give forkert vejledning eller for ligefrem at træffe en forkert begunstigende afgørelse ligger hos myndigheden. Uanset om det er uddannelsesstedet eller styrelsen, der har gjort det, vil styrelsen normalt bære det økonomiske ansvar. Det kan for eksempel dreje sig om at give SU i længere tid end berettiget eller med et højere beløb end berettiget. Vejledning og en del afgørelser er lagt ud til afgørelse på uddannelsesstederne, som godkender dem i SU-systemet. Styrelsen har fastlagt retningslinier for uddannelsesstedernes administration af SU og har beskrevet praksis på et intranet, som uddannelsesstederne har adgang til. Alle regler fremgår endvider af styrelsens hjemmeside, www.su.dk, hvor alle studerende har adgang. Bedrageri Det er den almindelige regel, at oplysninger, der tastes i SU-systemet om tildeling og udbetaling af SU, skal godkendes af 2 personer. Der er herved skabt rimelig sikkerhed for, at en enkelt person ikke kan bedrage systemet. Da støtten endvidere altid udbetales til den studerendes NemKonto, er risikoen minimal. En Nemkonto er en konto, den studerende har oprettet i et pengeinstitut, og hvortil alle udbetalinger fra det offentlige automatisk skal kunne ske. Styrelsen og uddannelsesstederne kender derfor ikke den studerendes registrerings- og kontonummer. Tilsyn Styrelsen har pligt til at føre tilsyn med, at uddannelsesstederne administrerer i overensstemmelse med de fastsatte regler. Det sker ved udtræk fra det elektroniske støttesystem, ved indkaldelse af sager fra uddannelsesstederne og ved tilsynsbesøg på de enkelte uddannelsessteder. Styrelsens tilsyn og egen administration overvåges yderst omhyggeligt af Rigsrevisionen. Overvågning og tilsyn mindsker risikoen for fejludbetalinger betragteligt. Tilbagebetaling af fejludbetalingen kan komme på tale, hvis den studerende er i ond tro. Overvågning og dobbelt tjek gør det meget svært for ansatte at bedrage systemet. Fejlagtige oplysninger fra den studerende Størst risiko for fejludbetalinger forekommer formentlig, når studerende bevidst giver forkerte eller urigtige oplysninger. Når en studerende søger SU gøres den pågældende opmærksom på, at det er strafbart at afgive urigtige oplysninger. De oplysninger der opgives bliver i videst muligt omfang kontrolleret af uddannelsesstedet eller af styrelsen, ligesom der løbende bliver ført kontrol med den studerendes studieaktivitet. Udannelsesstedet kontrollerer og står inde for, at ansøgeren er begyndt på uddannelsen og fortsat er indskrevet på uddannelsen. Uddannelsesstedet kontrollerer samtidig, at den studerendes oplysning om, hvornår uddannelsen er påbegyndt og forventes afsluttet er henholdsvis korrekt og rimelig. Den sidste dato er vigtig, da SU normalt udbetales indtil uddannelsens afslutning uden yderligere

14 ansøgning. Ved ændringer i dette (forventede) afslutningstidspunkt ændres også perioden med udbetaling af støtte. Uddannelsesstederne kontrollerer under hele uddannelsen løbende, om den studerende er studieaktiv og i videregående uddannelser ikke er mere end 12 måneder forsinket. Er den studerende ikke aktiv eller er han mere end 12 måneder forsinket, stopper uddannelsesstedet udbetalingen af SU. Fejludbetaling kan ske, hvis en studerende tilmelder sig en uddannelse, søger SU men aldrig starter rigtig på uddannelsen. Samme person kan lave dette nummer flere gange. Fejludbetaling kan endvidere ske, når studerende oplyser at være udeboende, dvs. ikke bo hos forældrene, uden at være det. SU-stipendiet er ca. dobbelt så stort til udeboende som til hjemmeboende. Styrelsen har ingen automatisk kontrol af denne oplysning. Ved ansøgning om SU er den studerende imidlertid gjort bekendt med, at oplysningen om ikke at bo hos forældrene skal kunne dokumenteres når som helst. På grund af den store forskel i SU-stipendiebeløbene kan studerende være fristet til at afgive urigtige oplysninger om dette forhold, se 2.3. Særlig om støtte til uddannelse i udlandet Når der søges støtte til en uddannelse i udlandet, indsender den studerende selv oplysninger og dokumentation til styrelsen om uddannelsen og uddannelsesinstitutionen. Styrelsen afgør på grundlag heraf i hvert enkelt tilfælde, om uddannelsen opfylder betingelserne i SU-reglerne for at blive godkendt som støtteberettigende. Uddannelsesinstitutionen skal være offentligt anerkendt i studielandet, uddannelsen og uddannelsesinstitutionen skal være af en sådan art, at de ville kunne offentligt anerkendes i Danmark og uddannelsen skal give en erhvervskompetence, der umiddelbart kan finde almindelig anvendelse i Danmark. Er betingelserne opfyldt bevilges støtte, når den studerende dokumenterer at være optaget på uddannelsen. Undervejs i studieforløbet skal den studerende 2 gange årligt indsende dokumentation for studieaktivitet. Af denne dokumentation skal fremgå, at den studerende fortsat er indskrevet på den godkendte uddannelse, at uddannelsen følges planmæssigt og at den studerende er indskrevet på fuld tid. Er disse betingelser ikke opfyldt stoppes udbetalingen af støtte og den studerende vil evt. blive bedt om at betale den udbetalte SU tilbage. Styrelsen foretager kontrol med studieaktiviteten på baggrund af oplysninger fra uddannelsesstedet indsendt af den studerende. Udlandsstipendium (til betaling af studieafgift) udbetales til den studerende på grundlag af faktura fra uddannelsesstedet. Den studerende sender fakturaen til styrelsen. Studerende, der afbryder uddannelsen, skal indsende dokumentation til styrelsen for om de har fået hele eller dele af studieafgiften refunderet. Er det tilfældet, vil der blive rejst krav om tilbagebetaling.

15 Styrelsen har ikke på nuværende tidspunkt en samlet opgørelse over sager, hvor der er rejst krav om tilbagebetaling af udlandsstipendium. Som det fremgår af ovenstående baserer al tildeling af støtte til uddannelse i udlandet sig på oplysninger indsendt af den studerende selv. Denne procedure kan være en mulig kilde til misbrug. Efter indførelsen af udlandsstipendieordningen, hvor der tildeles stipendier på op til 100.000 kr. om året (udbetalt i 2 halvårlige rater) kan incitamentet til misbrug være øget. 3.4 Norge For å unngå feilaktige utbetalinger, vektlegger Lånekassen tre ulike forhold: sikker identifikasjon av søker kontonummerkontroll innhenting av data fra presumptivt sikre kilder. Siden 2009 har Lånekassen tatt i bruk MinID, som er en felles innlogging til offentlige tjenester i Norge. Innlogging med MinID krever både fødselsnummer, PIN-koder fra Skatteetaten og passord. Løsningen gir sikkerhet for at søkeren er den han eller hun utgir seg for å være. Fra skoleåret 2009 2010 skal alle søkere benytte nettsøknad når de søker om støtte i Lånekassen, og søkerne må logge seg på nettsøknaden med MinID. Kontoeierskap bekreftes av skatteetaten (SKD) eventuelt via BkaD-registeret; et register Bankenes betalingssentral (BBS) drifter for landets banker og som gir knytning mellom kontonummer og fødselsnummer. Bekreftelse av kontonummer er et eksempel på Lånekassens ønske om å hente inn korrekte og oppdaterte data fra sikre kilder via datafangst. Ytterligere innhenting av data er ønskelig, men forutsetter i noen tilfeller tilpasninger og forenklinger i regelverket. Eksempelvis blir den økonomiske behovsprøvingen på tilbakebetalingssiden nå foretatt på bakgrunn av innhentede likningsopplysninger fra SKD, tidligere ble behovsprøvingen foretatt mot månedlig bruttoinntekt dokumentert av støttemottakeren selv. Årsaker til feilutbetalinger En kilde til feil i utbetalingene er kompleksiteten i regelverket. Støttemottaker kan derfor ha problemer med å vite hvilke opplysninger som skal gis, og for Lånekassen kan det i noen tilfeller også føre til feil i den manuelle saksbehandlingen. I noen tilfeller skyldes feilutbetalinger at støttemottaker selv gir ukorrekte opplysninger for å oppnå økonomisk gevinst. For eksempel får alle studenter i fulltidsutdanning inntil kr 8 760 i måneden. Hjemmeboere får alt som lån, mens borteboere kan få inntil kr 3 504 som stipend per måned. Ved å gi ukorrekte opplysninger om bostatus kan derfor støttemottakere oppnå relativt store

16 økonomiske fordeler sammenliknet med andre som bor hjemme og som gir korrekte opplysninger om dette. En annen kilde til feilutbetalinger er feil i datafangst fra eksterne kilder. Lånekassen innhenter for eksempel data fra VIGO (som er en interntettportal for søking til videregående opplæring, utviklet i samarbeid mellom fylkene i Norge) om opptaksdata knyttet til den enkelte søker. Feil opplysninger knyttet til opptak vil kunne føre til feil utbetaling. Det samme gjelder for innhenting av eksamensresultater, som skjer elektronisk for resultater avlagt ved læresteder i Norge. Feil rapportering av eksamensresultater kan føre til feil konvertering av lån til stipend. Tiltak Regelverksstrategi Det foretas løpende vurderinger av regelverket for å se om det er forhold som kan forenkles. Hvert år utarbeider Lånekassen forslag til statsbudsjettet med utgangspunkt i forenkling. Lånekassen tilstreber endringer som fremmer mulighetene for datafangst og automatisering, og mest mulige stabile parametre i behandlingen. Som eksempel kan nevnes tildeling av reisestipend i utlandet, hvor tildelingen tidligere var basert på innhenting av priser på reiser til nærmere 200 destinasjoner. Tildeling av reisestøtte baseres nå på et system med 6 regioner og tilsvarende antall satser. Datafangst En mulig feilkilde er ukorrekte og/eller ufullstendige opplysninger fra søker selv. For å redusere feil i denne forbindelse arbeider Lånekassen kontinuerlig for å utvide området for innhenting av informasjon fra andre offentlige registre. Eksempelvis henter Lånekassen inn opplysninger fra offentlige og private utdanningsinstituasjoner om eleven/studenten er tatt opp i utdanningen og om han/hun har rett til å gå opp til eksamen. For støttemottakere ved norske lærested hentes det også inn opplysninger om eksamensresultater. Videre henter Lånekassen inn opplysninger om korrekt statsborgerskap fra Det sentrale folkeregisteret (DSF). For noen år siden krysset søkeren selv av for at han eller hun var norsk, noe som i enkelte tilfeller viste seg ikke å stemme. Internkontroll For å forhindre feil og utilsiktede hendelser har Lånekassen innført et system for internkontroll. Internkontrollsystemet skal bidra til å sikre at vi har tilstrekkelig kontroll på virksomheten. Internkontrollsystemet består av alle aktiviteter, rutiner, prossesser, systemer o.a. som bidrar til at fastsatte mål og resultatkrav nås ressursbruken er kostnadseffektiv virksomheten drives overensstemmende med gjeldende lover, regler og overordnede føringer det rapporteres tilstrekkelig og korrekt styringsinformasjon som gir forsvarlige beslutningsgrunnlag regnskapsførselen er pålitelig og korrekt Ledere på alle nivåer har ansvar for å beslutte tilfredsstillende intern kontroll innenfor sine områder. Alle medarbeidere har ansvar for å bidra til tilfredsstillende

17 intern kontroll gjennom å følge de retningslinjer og føringer som til enhver tid ligger til grunn for Lånekassens virksomhet. Innebygde mekanismer og definerte kontrollhandlinger som sikrer at vi har kontroll, skal tilpasses områdets risiko og vesentlighet og baseres på kost- /nyttevurderinger. Lederne skal påse at internkontrollen fungerer på en tilfredsstillende måte og skal sikre hensiktsmessig dokumentasjon. Den interne kontrollen skal også ha fokus på å forebygge og avdekke tilsiktede handlinger utført i strid med gjeldende lover og regler. LÅNEKASSENS PRINSIPPER FOR INTERN KONTROLL: Risiko og vesentlighet Tilstrekkelig kompetanse Ledelsesoppfølgin g, rapportering og avviksbehandling Kontrollmetoder Intern kontroll skal tilpasses risiko og vesentlighet. Det skal gjennomføres risikovurderinger for de viktigste arbeidsprosessene og forut for større organisatoriske eller systemtekniske endringer. Risikovurderingene skal dokumenteres. Lånekassens ansatte skal ha riktig kompetanse til å løse tildelte oppgaver og til å forstå og etterleve mål, resultatkrav og krav til intern kontroll. Ledelsesoppfølging foretas gjennom overvåkning av at rutiner og kontrollhandlinger fungerer som forutsatt og gjennom systematisk oppfølging av avviksrapportering/-håndtering. Utført ledelsesoppfølging skal dokumenteres på en hensiktsmessig måte. Etablering av internkontrollhandlinger følger disse generelle retningslinjer: - om mulig benyttes preventive kontroller integrert i ordinære arbeidsrutiner - systemkontroller gir større trygghet enn manuelle kontroller - arbeidsdeling skal vurderes for å forebygge og avdekke tilsiktede handlinger i strid med lover, regler m.m. - etterkontroller skal benyttes på utvalgte prosesser/rutiner etter risikovurdering for å bekrefte at oppgaver er utført i.h.t. retningslinjer Dokumentasjon Internkontrollaktiviteter skal dokumenteres.

18 Dokumentasjonen skal beskrive utført arbeid og resultat av kontrollhandlingen, og den skal dateres, signeres og arkiveres i et hensiktsmessig system. Når Lånekassen benytter eksterne tjenesteleverandører, gjelder ovenstående prinsipper for disse også. Avtalen med tjenesteleverandøren skal sikre at prinsippene ivaretas og at etterkontroller kan utføres. Lånekassen gjennomfører flere konkrete tiltak for å sikre god internkontroll i praksis. Utland kontroll av faglig progresjon og datafangst For studenter i utlandet blir opplysninger om faglig progresjon og eksamensresultater ikke hentet inn direkte fra lærestedene. Det samme gjelder opplysninger om betale skolepenger. Disse opplysningene må sendes inn av støttemottaker selv, noe som har vært en kilde til feilutbetaling av støtte. Før 2008-2009 foretok Lånekassen kontroller av støttemottakers faglige progresjon og hva han eller hun rent faktisk hadde betalt i skolepenger når han eller hun var ferdig med sin utdanning. Dersom støttemottakeren tok en utdanning som var normert til ni semestre eller mer, foretok Lånekassen også kontroll av faglig progresjon og betalte skolepenger underveis i utdanningsløpet. I tillegg til dette ble det gjort individuelle kontroller. Mange støttemottakere besvarte ikke Lånekassens henvendelser i kontrollen, og det ble avdekket mye mislighold, slik som at støttemottakeren ikke hadde oppholdt seg på lærestedet, hadde betalt lavere skolepengebeløp enn oppgitt og tilfeller av dokumentfalsk. Årlig var det rundt 700-800 mulige misligholdssaker derav ca. hundre grove mislighold. Dette kontrollsystemet kunne medføre at mislighold ble oppdaget sent i utdanningsløpet. Arbeidet med kontrollene og oppfølgingen av misligholdssakene krevde også mye ressurser. Fra og med undervisningsåret 2008-2009 kontrollerer Lånekassen årlige alle støttemottakere som tar en gradsutdanning som er normert til mer enn to semestre ved et lærested i utlandet. Støttemottakerne må dokumentere faglig progresjon og betalte skolepenger før de kan få ny støtte. Lånekassen har laget et eget skjema til dette formålet, og søkeren ber lærestedet om å bekrefte opplysningene. Da Lånekassen besluttet å gjennomføre årlige kontroller, fryktet man at det ville bli en stor utfordring å få inn nødvendig dokumentasjon. Denne frykten viste seg å være ubegrunnet. Søkerne har ikke stilt seg negative til årlige kontroller. Til tross for at ordningen har medført en noe større arbeidsbelastning for Lånekassen i oppstarten, er målet å redusere antallet grove misligholdssaker som har vist seg å være svært arbeidskrevende. Etter to års erfaring, viser det seg at kontrollen alt i alt fører til mer effektiv saksbehandling.

19 Utland anmeldelser I alvorlige tilfeller anmelder Lånekassen støttemottakere som har misligholdt opplysningsplikten. Mislighold av opplysningsplikten innebærer at støttemottakeren gir uriktige opplysninger til Lånekassen, eller ikke melder fra om endringer som har betydning for rettigheter i Lånekassen. Lånekassen har også oppdaget enkelte tilfeller av dokumentfalsk og er derfor ekstra oppmerksomme på dokumentasjon som skiller seg fra det som Lånekassen ordinært mottar, for eksempel på grunn av språklige feil eller utseende på vitnemål forøvrig. Ved tvil sendes dokumentasjonen tilbake til lærestedet for bekreftelse. Hvorvidt forholdet er straffbart vurderes etter reglene i straffeloven (lov av 22. mai 1902) og da særlig kapittel 18 om dokumentfalsk og kapittel 26 om bedrageri. Generelt kan det nevnes at støttemottakeren ofte påberoper seg at han eller hun ikke visste eller ikke forsto at han eller hun måtte gi opplysninger, noe som i regelen ikke vektlegges. Det avgjørende i forhold til straffebetingelsene er hvorvidt støttemottakeren burde ha forstått at opplysningsplikten ble brutt. Lånekassen foretar en skjønnsmessig vurdering av hvilken reaksjon som skal benyttes i hver enkelt sak, basert på blant annet varigheten av misligholdet og størrelsen på den uberettigede støtten. Uavhengig av om saken blir anmeldt eller ikke, gjennomfører Lånekassen administrative reaksjoner for å gjenopprette situasjonen slik den skulle vært dersom Lånekassen hadde mottatt korrekte opplysninger. Dette innebærer at uberettiget stipend gjøres om til lån, rentebelastes og kreves tilbakebetalt. Reaksjoner utover dette, som tap av rett til støtte i kortere eller lengre tid, defineres som straffereaksjoner og gjennomføres ikke samtidig med at forholdet blir anmeldt. Støttemottakeren skal ikke forfølges og straffes to ganger for samme forhold, og kan derfor ikke både miste sine rettigheter i Lånekassen og straffes av domstolene for det samme forholdet. Bokontroll eksempel på stikkprøvekontroll Studenter som får støtte til høyere utdanning, fagskole, folkehøyskole og annen utdanning som ikke er omfattet av ungdomsrett til videregående opplæring, kan bare få lån omgjort til utdanningsstipend dersom de ikke bor sammen med foreldre (unntak dersom studenten har barn). I vurderingen av rett til utdanningsstipend legger Lånekassen til grunn søkerens egne opplysninger om at vedkommende ikke bor sammen med sine foreldre. Det finnes ikke mulighet for maskinell kontroll av dette siden søkerens studieadresse ikke er registrert i Det sentrale folkeregisteret. Lånekassen frykter at muligheten til å få omgjort lån til stipend kan få studenter til å gi feilaktige opplysninger om sin bostatus. Vi foretar derfor årlig en kontroll av et utvalg støttemottakeres bosituasjon. På grunn av det høye antallet studenter, kan kontrollen bare omfatte en svært liten andel av studentmassen. Kontrollen gjennomføres ved at et utvalg av studenter, der avstanden mellom foreldrehjemmet og lærestedet tilsier at de kan bo hjemme, må dokumentere at de bor utenfor foreldrehjemmet.

20 Opplæring En kilde til feilutbetalinger kan være utilstrekkelig kompetanse hos saksbehandlere og andre i organisasjonen. For å sikre god kompentanse gjennomfører Lånekassen regelmessige kurs i aktuelle temaer som forvaltningsrett og personopplysningsloven. Det gjennomføres også regelmessig opplæring i ulike temaer knyttet til den konkrete saksbehandlingen. Vi har opprettet egne fagsider på intranettet og faglige nettverk er utvidet. Videre har Lånekassen startet innføring av et rettskilde- og prinsipparkiv for å strukturere informasjonen til saksbehandlerne og andre ansatte. Kvalitetsutvalg Lånekassen har opprettet et eget kvalitetsutvalg. Utvalget er sammensatt av saksbehandlere fra ulike deler i Lånekassen. Oppgaven til Kvalitetsutvalget er å foreta risikoanalyser av hvor feil kan oppstå i den maskinelle og manuelle saksbehandlingen, for så å foreslå og gjennomføre kvalitetskontroller. Kvalitetsutvalget skal også foreslå endringer og presiseringer i regelverket der utvalget finner behov for dette. 3.5 Finland De huvudsakliga orsakerna till att studiestöd betalas ut med för högt belopp har varit att den studerande har slutfört/avslutat sina studier eller studierna aldrig har börjat, det har skett en förändring i boendebekostnaderna eller den studerande bor hos sina föräldrar. När det felaktigt utbetalda studiestödet krävs tillbaka skickas ett separat beslut om återkrav. Återkravsbeloppet kan sänkas om det t.ex. finns ekonomiska eller sociala skäl och om det felaktigt utbetalda beloppet inte orsakats avsiktligt. Frågan prövas utifrån en helhetsbedömning. Enligt statistiken 2008 överklagade studerande särskilt inkomstkontroll- och återkrävningsbeslut hos besvärsnämnden för studiestöd. Besvären förkastades för det mesta. Fel orsakade av studerande En del av de felaktiga utbetalningarna orsakas av de studerande. Lagen om studiestöd innehåller en bestämmelse om studerandes anmälningsskyldighet. Om en studerande inte uppfyller denna skyldighet och om uppgifterna inte fås i tid på annat sätt kan studiestödet utbetalas för stort eller på felaktiga grunder.