Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp) till 330 hp, vilket innebär 3,5-5,5 års studier beroende på vilken inriktning studenten valt. Svensk lärarexamen ska innehålla minst två ämnen. Huvudämnet är basen i utbildningen. I huvudämnet kombineras ämneskunskaper med hur man gör ämnet begripligt i klassrummet. Här integreras även frågor som är angelägna för alla lärare, t ex barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Den verksamhetsförlagda tiden (VFT) ingår i och är en viktig del av huvudämnesstudierna. En bit in i utbildningen väljer studenten ett eller flera sidoämnen. På följande sidor finns beskrivning över utbildningens struktur, de olika huvudämnena, möjliga studiespår (åldersspår inom skola) samt andra lärarutbildningar vid Malmö högskola.
Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07 Utbildningslän gd Termin 210-240 hp 270-330 hp Antal VFTvecko r 90-hp 180-hp Antal VFTvecko r 1 G H G H 3 8 2 H H 5 Y 8 3 H H 5 G Y 4 4 S S 8 5 S S Y 6 H S 8 G 4 7 H G H H 4 8 H alt S 1 H H 4 9 H G 4 10 H alt S 2 11 S 3 Förklaringar: G Gemensamma kurser H Huvudämneskurser S Sidoämneskurser Y Yrkesämneskurser Gråmarkerade kurser innehåller VFT inramade kurser är på avancerad nivå. Fotnoter: 1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin utbildning med en termin. 2. Endast studenter med huvudämne: Samhällsvetenskap och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret (alternativt något av dessa ämnen som sidoämne och Gy i studiespåret). 3. Endast studenter med huvudämne och sidoämne Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret
Huvudämnen BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs mellan praktiken i förskola och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena utgörs av De yngre barnens ämnesdidaktik inom vilket bl a barns och ungas språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama både som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka omvärlden. BILD OCH VISUELLT LÄRANDE Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande. Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap, metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken fokuseras. DEN FRIA TIDENS LÄRANDE Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i identitetsskapande och socialisation. ENGELSKA OCH LÄRANDE Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser: Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier och kultur. GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturförhållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande. Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i
ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala. HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik, fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk undervisningsmetodik. IDROTT OCH FYSISK BILDNING Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att såväl elitidrott som breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter praktiseras, studeras, analyseras och konstrueras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och hälsa under deras skoltid är grundläggande. Studierna sker ur olika perspektiv och på ett flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier. KULTUR, MEDIER, ESTETIK - KME Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i vår tid. MATEMATIK OCH LÄRANDE Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv, barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem. I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett samhälleligt sammanhang. NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat
för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen och nyttan av genteknologi mm. RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö, makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande. SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap. Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla kurser. SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara, massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering, gränssättning och elevmedverkan. SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt skolans roll som språklig och kulturell mötesplats. TYSKA OCH LÄRANDE (ingen antagning h07 och h08 pga för få sökande) Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande.
Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen LÄRARUTBILDNING 90 HP Studenter på Lärarutbildning 90 hp har genom tidigare studier t ex fristående högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper. Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor. I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp. Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som för övriga studenter i Lärarutbildning 90hp. ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs. Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på www.mah.se/lut/utbildning LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas. Denna utbildning är till en del parallell med Lärarutbildning 90 hp men anpassad för blivande yrkeslärare. De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för utbildningen.
I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten.
Arabiska med didaktisk inriktning, 270 hp Fr o m antagning h08 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 Allmänt utbildningsområde Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Arabiska med didaktisk inriktning Sidoämne Sidoämne Sidoämne Allmänt utbildningsområde Allmänt utbildningsområde VFT som studenter i långa utbildningen. Mentor inom inom mentorsorg. Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor besöker. VFT examineras inom kurs Särskilt utlägg för VFT. Mentor examinerar VFT (mål: T3 långa utb). Mentorsdag 2 o 3 tills med 90 hp, T1. Ingen VFT Ingen VFT Ingen VFT Läser inom lärarutbildning 90hp, T2 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg. Läser inom lärarutbildning 90hp, T3 och även VFT utlägg för Lut90. VFT placering i sidoämne. Mentor inom mentorsorg.