BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm
Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning. Få brott är så komplexa och svåra att utreda som våld som utövas i nära relationer. Brotten drabbar inte bara individer, utan är också ett samhällsproblem. Regeringen har under några år framöver avsatt en stor summa pengar för att dessa brott ska bekämpas. Ett av målen är att via utbildning och information se till att fler sådana brott anmäls, utreds och lagförs. Under 2009 satsar därför Polisen extra resurser på att förhindra och på att klara upp brott i nära relationer. Eftersom brotten oftast begås i hemmet är det svårt att upptäcka, ingripa och att hjälpa de som drabbas. Många ungdomar känner heller inte till vart de ska vända sig och vilken hjälp samhället ger. Du som är lärare kan själv ha kommit i kontakt med elever som signalerat att de utsatts för våld. Ofta står vi oförberedda och en aning handfallna inför sådana situationer. Det här materialet är ett steg mot större kunskap, både för dig och ungdomar i din närhet. Det fall som vi valt att beskriva här, bygger på verkliga händelser. Det skildrar en ung man som kontrollerar och misshandlar sin flickvän.
Val av medium Vi använder oss av en tecknad serie på nätet. Serien ska fungera som en övergripande ingång till att lära sig mer om ämnesområdet. Det är därför viktigt att du som är lärare vet mer om mekanismerna som ligger bakom de våldshandlingar och de kränkningar fallet visar. I slutet av den här handledningen finns länkar till myndigheter och organisationer som ger dig den bakgrund som behövs för att handleda. Där finns också tips på undersökningar och litteratur som tar upp ämnet. Begränsning För att dramaturgin i en tecknad serie ska fungera gör manusförfattaren och illustratören vissa val. Det innebär till exempel att karaktärsdrag hos figurerna överdrivs för att känslan och budskapet ska nå fram till användaren. Varje brott av den här arten ska i sig betraktas som unikt och har sin egen bakgrund och historia. Att skildra fallet i form av tecknad serie kan emellertid ge den distans som det svåra ämnet behöver. Genomförande Det tecknade fallet, som är stommen i detta material, är tänkt att genomföras på lektionstid. Räkna med att ni behöver cirka en dubbeltimme. Ni har då tid till nödvändig diskussion. Ni klickar er fram i berättelsen och ställs inför olika dilemman. En del är rena kunskapsfrågor, andra har mer etiska och moraliska dimensioner. Detta gör att det till en del frågor bara finns ett svar som är korrekt, medan andra är öppna för diskussion. Då det gäller rättskedjan anges det korrekta svaret direkt efteråt i materialet. Det är väsentligt att låta klassen diskutera fallet, gärna i mindre grupper, och sedan avsluta med en gemensam genomgång som du som lärare leder. Dina elever har säkert tankar och erfarenheter som vidgar perspektiven. På polisens hemsida, www.polisen.se, under rubriken Utsatt för brott, finns en utförlig beskrivning av denna typ av brott. Där finns också länkar till andra myndigheter och organisationer, som Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ), Barnens Rätt i Samhället (BRIS) och Brottsförebyggande rådet (Brå), där du kan få ytterligare fördjupad kunskap i ämnet. Här finns även undersökningar och publikationer tillgängliga. Fallet är framtaget i en arbetsgrupp bestående av representanter från Brottsförebyggande rådet, Stödcentrum för unga brottsoffer, Polismuseet och Rikspolisstyrelsen. Materialet är testat av lärare och ungdomar i tänkta målgrupper. Illustratör är Anders Worm. Illustration: Anders Worm
Illustration: Anders Worm Handledning till fallet om hot och våld i kärleksrelationer Våld och hot i kärleksrelation: Claes och Eva Eva och Claes är kära i varandra. Efter ett tag börjar Claes uppträda hotfullt mot Eva. Det slutar med att han misshandlar henne. Kamrater runt Eva och Claes uppfattar delvis vad som sker. Fundera på de beslut Eva och människor runt om henne fattar, och vilka konsekvenserna blir. 1. Gå in på www.brottsrummet.se eller www.polismuseet.se. På respektive hemsida finner du länken till Våld och hot i kärleksrelation: Claes och Eva. 2. Klicka in dig på Våld och hot i kärleksrelation: Claes och Eva 3. Starta genom att klicka dig fram. 4. Vill du backa, använd den svarta pilen högst upp. 5. Studera de olika svarsalternativen och kommentaren som följer. Fundera på vilka frågor som kan komma upp under genomförandet. 6. Sist i materialet på nätet finner du ett test, som kan avsluta lektionspasset. Här följer några exempel på frågor som klassen kan tänkas ställa/ni kan resonera kring: Är det verkligen våldtäkt om någon man är tillsammans med tvingar en till sex? Varför tror du att Eva stannade kvar hos Claes trots att han ganska tidigt visade upp en oacceptabel sida? Vad tror du det är hos Claes som gör att han måste kontrollera Eva? Resonera om brott av den här arten. Varför tycker vi som vi gör? Materialet kan med fördel kompletteras med värderingsövningar. Varför fick Claes så lågt straff? Varför fick Claes böter (som ändå hans föräldrar bara betalar)? Varför fick inte Eva skadestånd av Claes?
Fick Claes ett för lågt straff? När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld och anställd på Åklagarmyndigheten. Johan har arbetat som åklagare i över 20 år. Läs gärna intervjun med honom nedan. - Många upprörs över de påföljder som ges i domstolar, en del människor menar att unga brottslingar slipper undan för lätt och borde få hårdare straff. Vad tänker du om det? - Domstolarna följer de lagregler som finns i brottsbalken där det bland annat anges att ungdomar mellan 15 och 18 år inte får dömas till fängelse om det inte föreligger synnerliga skäl för detta. Unga människor har fortfarande en chans att ändra sitt beteende. I Sverige menar vi att vi så långt som möjligt ska undvika att ungdomar mellan 15 och 18 år hamnar inom Kriminalvården. Den som hamnar i fängelse löper större risk att efter fängelsetiden hamna fel igen. - I fallet med Claes och Eva, hade Claes aldrig tidigare dömts för något brott. Har det någon inverkan på påföljden? - Ja, normalt är det så men de situationer som beskrevs i fallet bedömde domstolen, som jag kan se, som två fall av ringa misshandel och ett fall av ofredande. Antagligen hade även en vuxen person som begått motsvarande handlingar dömts på samma sätt, men då fått dagsböter utifrån sin inkomst. - När dömer man unga människor till ungdomstjänst och inte till böter? Normalt ska ungdomstjänst väljas i stället för böter. Är alternativet ett lindrigt bötesstraff så ska böter väljas i stället. Domstolen väljer normalt ett bötesstraff, om 60 dagsböter eller lägre är aktuellt. Ungdomstjänst innebär att man arbetar gratis för samhället, det kan till exempel vara att en ung man eller kvinna får arbeta ett antal timmar, mellan 20 och 150 timmar, inom äldreomsorgen, inom brandkåren eller på en kommunal idrottsanläggning, istället för att hon eller han döms till böter. - Claes fick böter, men man kan ju lätt tänka att hans föräldrar betalar dem. Är ett sådant straff kännbart? - Har han något så när kloka föräldrar, ser de till att det ändå blir kännbart för honom. Det som antagligen blir mest besvärligt för honom är att han hamnar i det så kallade belastningsregistret. Det är ett register som många arbetsgivare kräver utdrag från innan de anställer en ny medarbetare. Alla personer som arbetar inom vård och omsorg, till exempel förskollärare och lärare, måste visa att de inte är kriminellt belastade när de kommer på fråga för en tjänst. - Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. - Om Claes i en ny relation upprepar det brott han begått, hur skulle det påverka en eventuell ny dom mot honom? - Normalt är det en försvårande omständighet. Sen får domstolen förstås bedöma omständigheterna i varje enskilt fall. Uppenbart är att han behöver hjälp med sin svartsjuka och det finns förhoppningsvis hjälp för honom att få om han har bra människor omkring sig som kan stötta honom. Annars kommer han säkert att hamna i samma situation igen. - Vad händer med unga människor som begår riktigt grova brott och döms för dessa? - Handlar det om mord, dråp eller våldtäkt blir straffet oftast sluten ungdomsvård om personen är mellan 15 och 18 år. Det är ytterst sällsynt att en person under 18 döms till fängelse i Sverige.
- Vad innebär sluten ungdomsvård? - Det innebär att man hamnar på särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, till exempel Bärby utanför Uppsala. Man låses in och får heller ingen villkorlig frigivning från straffet. På hemmet används olika sorts terapi, samtal med psykolog och liknande, som en del i behandlingen. - Har du andra tankar kring fallet med Claes och Eva? - Jo, det jag känner är viktigt, är att unga människor är uppmärksamma på att de har normala relationer med varandra. Om ens pojkvän eller flickvän på olika vis begränsar ens rörelsefrihet, det behöver inte vara genom slag, utan mer vardagliga kommentarer, är det lätt att de kommentarerna trappas upp till hot och våld och till slut blir något normalt i relationen. Det kan handla om kommentarer om ens familj, nästa steg att man inte får träffa dem man vill och så vidare. I det här fallet handlade det ju om en onormal svartsjuka som slutar i våld och det är viktigt att både den som utsätts för detta och ens omgivning reagerar. Här har man ju klart passerat gränsen för vad som är tillåtet. Den som utsätts för det som Eva utsatts för måste reagera och ta tag i saken direkt. Vill du lära dig mer? Litteratur: Eliasson, Mona (2000). Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och kultur. Heimer, Gun & Sandberg, David (2008). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar. Lund: Studentlitteratur. Hydén, Margaretha (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga. Liber utbildning. Weinehall, Katarina, Jonsson, Marie-Louise, Eliasson, Mona & Olausson Mona (2007). G(l)ömda - en studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Umeå: Juridiska institutionen vid Umeå universitet. No 17/2007. Åkerström, Malin & Sahlin, Ingrid (2001). Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur Webbplatser: www.dinarattigheter.se En samverkansprojekt mellan Rädda Barnen, Närpolisen, Socialtjänsten, Kvinno- och Tjejjouren i Norrköping, Ungdomshälsan samt Länsstyrelsen i Östergötland. www.umo.se Ungdomsmottagningarnas webbplats tar upp våld och kränkningar i nära relationer. UMO ges ut och produceras av Sjukvårdsrådgivningen. www.brottsrummet.se En webbplats för ungdomar om lag och rätt. Brottsrummet ges ut av Brottsförebyggande rådet.