MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder
Projektets syfte Projektet syftar till att följa upp användningen av naturgrus i länet, då ett delmål i miljömålet God bebyggd miljö, är att användningen av naturgrus ska minska på de områden där det finns ersättningsmaterial. I övrigt så ska grusavlagringar sparas för bl.a. nutida och framtida vattenbehov. I dagsläget är det framförallt finare fraktioner, som används vid betongtillverkning, som saknar ersättningsalternativ. Västra Götalands län har preciserat miljömålet genom att säga att naturgrusanvändningen ska högst vara 1,4 miljoner ton/år innan 2010. På 2000-talet har årsproduktionen av naturgrus i länet legat på ca 2,3 miljoner ton, vilket är långt från målet 2010. Projektet syftade också till att utveckla förslag för en framtida produktionsuppgiftsblankett, och hur dess innehåll bör se ut. Metod Genom att använda sig av produktionsblanketter från 1994, 2005 och 2006 hos Länsstyrelsen i Västra Götaland och sammanställningar från Statens Geologiska Undersökning (SGU), kan information om naturgrusets användningsområden fås. I de fall där det varit kombinerad berg och naturgrustäkt har tillståndshavaren ifråga ringts upp och tillfrågats om att specificera användningsområden för endast naturgruset. Utvalda tillståndshavare har också tillfrågats angående ny produktionsblankett med ett förslag på kornstorleksuppdelning, och hur de ställer sig till det. Urvalet av tillståndshavare har gjorts utifrån de täkter med stor naturgrusproduktion och de täkter där angivelser för naturgrusets användning varit oklar. Tjugo stycken tillståndshavare och 2 sakkunniga på området intervjuades. Felkällor Flera av tillståndshavarna har endast kunnat uppskatta mängder naturgrus som går till visst användningsområde. Det gör att resultatet inte blir så exakt som förhoppningarna varit, utan innehåller osäkerheter. Uppgifterna från 1994, innehåller i större utsträckning uppskattade värden än för senare år. Resultat Användningsområden naturgrus Den totala mängden naturgrus som utvinns har minskat sedan 1994, från drygt 3,5 miljoner ton till drygt 2.5 miljoner ton 2006, se figur 1. Andelen naturgrus som används till betong, har ökat från 27% år 1994 till 45 % år 2006. Den totala mängden naturgrus som används till betong har också ökat, från 1,02 miljoner ton 1994 till 1,13 miljoner ton 2006, se bilaga 1, 2 och 3. Användningen av naturgrus som vägmaterial har minskat väsentligt från 1994 till 2006, 42 % till 15 %. Viss ökning år 2006 (15%) jämfört med 2005 (10%). Den totala användningen till vägmaterial har minskat från ca 1,6 miljoner ton/år till ca 400 000 ton/år, se bilaga 1,2 och 3. Naturgrus som används som fyllnadsmaterial har minskat procentuellt från 1994 till 2006. Den totala användningen har minskat från ca 900 000 ton/år till ca 200 000 ton/år.
4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 1994 2005 2006 Figur 1. Totala användningen av naturgrus i länet under åren 1994, 2005 och 2006. Naturgrus som används till lekplatser är ett användningsområden som ökat sedan 1994, från 2 % till 7 %. Andelen naturgrus som används som dräneringsmaterial vid infiltrationsanläggningar har också gått från obetydlig andel 1994 till att utgöra ca 5 % av den totala användningen av naturgrus. Mur, puts och singel och material till golfbanor är också användningsområden som ökar. Andelen annan användning som ej kunnat anges är större för 2006 än för 1994. Troligtvis beror det på att vid intervjuerna så har värden för 1994 uppskattats i större mån än de för 2006, vilket kan förklara skillnaderna. Utformning av ny produktionsblankett I samband med att tillståndshavare intervjuades om naturgrusets användningsområden gjordes också en förfrågan angående ett förlag på hur en framtida produktionsblankett kan se ut och deras åsikter kring denna. Förslaget innebär en indelning på blanketten där användningen för en specifik kornstorlek anges. Resultatet på frågan huruvida en sådan uppdelning hade varit möjlig för tillståndshavaren att ange på blanketten syns i figur 2. Tvek sam ma Nej Ja Figur 2. Tillståndshavarnasernas inställning till ny indelning på produktionsblankett
De flesta tillståndshavare är positiva till förslaget om en kornstorleksuppdelning på produktionsblanketten. Men ca 20% är tveksamma eller negativt inställda till förslaget. Vanligaste skälet till att de intervjuade inte trodde att den nya blanketten skulle vara möjlig var att de inte hade kundssystem eller liknande som enkelt sorterade upp användningsområdena. Åsikter fördes fram där tillståndshavarna ville ha antingen så få kornstorleksuppdelningar som möjligt eller helt enkelt att tillståndshavare fick redovisa på eget sätt, dvs bestämma själva vilka kornstorleksuppdelningar som ska finnas med. Information kring varför Länsstyrelsen vill ha uppgifter kring naturgrusets användning är också önskvärt från flera tillståndshavare, för att öka motiveringen att fylla i blanketten med så stor noggrannhet som möjligt. Diskussion Användningen av naturgrus har minskat sedan 1994, vilket är positivt. Det beror delvis på att naturgrus idag är ett dyrt material att använda. De användningsområden där naturgrus huvudsakligen är ersatt av annat är framförallt vägmaterial och halkbekämpning. En orsak kan vara att vid anläggandet av vägar idag används mycket av det material som sprängs bort sedan på själva vägbygget. Därför behövs inte lika stora mängder vägmaterial köpas in från verksamma täkter. Dessutom har bergkrossmaterial visats hålla en jämnare kvalité än naturgrus vilket efterfrågas vid vägbyggen. Det har också medfört att naturgrusanvändningen inom vägar har minskat. Vid halkbekämpning har det visats sig att krossat berg har bättre egenskaper för detta ändamål än naturgrus och har därför blivit förstahandsval för många användare. De användningsområden som det fortfarande finns möjligheter att minska naturgrusanvändningen är troligtvis inom väg- och fyllnadsmaterial. Användandet har minskat sedan 1994 men kan säkert ersättas i många fall av bergkross. Det framgår inte heller i produktionsblanketten vilken fraktion som används till betong, en hel del naturgrus krossas för att sedan användas till betong. Den andelen borde kunna ersättas av bergkross. Användningsområden som lekplatser, golfbanor, reningsanläggningar är de områden där naturgrusanvändningen ökar. De krav på materialegenskaper som finns inom dessa områden kan göra det svårt att hitta ersättningsmaterial. De åtgärder som skulle kunna göras är t.ex. att regenerera sanden i infiltrationsanläggningar istället för att tillföra nytt material. Det finns osäkerheter kring naturgrusets användning i resultaten, många gånger är det bara grova uppskattningar. Många tillståndshavare har påpekat att de siffror som finns angivna på blanketten i vissa fall också endast är uppskattade. En ytterligare uppdelning kan därför ge ännu mer osäkerheten och arbete för täktansvarig. Det var ett vanligt skäl till att tillståndshavare och sakkunnig ställde sig tveksamma till förslaget. En annan förklaring var att många små täkter idag inte har kundsystem som snabbt tar fram underlag till produktionsblanketten, t.ex. mängder och användningsområde. De flesta större täkter har idag sådana kundsystem och är därför ofta positiva till förslaget.
Slutsatser Naturgrusanvändningen minskar i länet och på så sätt går miljömålet mot rätt håll, men minskningen går för sakta för att delmålet 2010 ska kunna uppnås. Det finns några användningsområden som bör minska sin naturgrusåtgång ytterligare t.ex väg och fyllnadsarbeten. Användningsområden såsom lekplatser, golfbanor och reningsanläggningar har ökat sin naturgrusåtgång, vilket kan bli svårare att minska då materialegenskaperna i många fall i dagsläget kräver just naturgrus. Länsstyrelsen måste vara fortsatt restriktiv till att meddela tillstånd till täkt av naturgrus och en viktig del i prövningen måste vara, som det varit de senaste åren, att materialkvalitén i de täkter som får tillstånd i första hand kan tillgodose de användningsområden där naturgruset i dagsläget inte kan ersättas. För att underlätta prövningen skulle det vara bra om produktionsuppgifter ges noggrannare med uppgift om t ex kornfraktioner och om materialet krossas. Effekterna av detta kommer inte att få så stort genomslag 2010 då delmålet ska vara uppfyllt, men däremot på längre sikt, eftersom det finns många gällande tillstånd och det sker i grova drag 15 prövningar av tillstånd till naturgrus per år. För att kraftigt minska naturgrusanvändningen behövs det troligen även mer forskning på användningen av bergkross i betongtillverkning och att man begränsar användningen av naturgrus i betong till endast de finare fraktionerna och inte krossar naturgrus för betongtillverkning. Sveriges geologiska undersökning har regeringens uppdrag att verka för hushållningen med naturgruset och deras arbete med informationsspridning mm är en viktig del i detta arbete. Många tillståndshavare, framförallt de stora företagen, är positivt inställda till en kornstorleksuppdelning på produktionsblanketten. Flera påpekade att det är viktigt att Länsstyrelsen motiverar varför de vill ha dessa uppgifter, för att öka motiveringen att fylla i blanketten med så stor noggrannhet som möjligt. I de flesta fall är de siffror som anges endast uppskattningar, vilket Länsstyrelsen bör vara medveten om. De mindre täktverksamheterna kommer troligtvis ha svårare att fylla i dessa uppgifter, på grund av bristen på t.ex. informationsunderlag. Förslagsvis bör blanketten prövas under nästa år och därefter utvärderas. En möjlighet skulle kunna vara att ha en enklare blankett för dem som önskar, kanske som förslag 2 på blanketten.
Användningsomården 1994 Vägmtrl Betongmtrl Fyllmtrl Annan användning som ej kunnat anges Lekplatser Dräneringsmaterial (även reningsanläggningar) Asfaltproduktion Golfbanor Jordförbättring Prydnadssten Halkbekämpning
Användningsområde 2005 Vägm trl Betongmtrl Fyllmtrl Annan användning som ej kunnat anges Lekplatser Dräneringsmaterial (även reningsanläggningar) Asfaltproduktion Golfbanor Jordförbättring Prydnadssten Halkbekämpning Mur & puts &singel/makadam Övriga anläggningar
Användningsområden 2006 Vägm trl Betongmtrl Fyllmtrl Annan användning som ej kunnat anges Lekplatser Dräneringsmaterial (även reningsanläggningar) Asfaltproduktion Golfbanor Jordförbättring Prydnadssten Halkbekämpning Mur & puts &singel/makadam Övriga anläggningar
Begäran om uppgifter från täkt- eller krossverksamhet enligt 5 Förordningen (1998:904) om täkter och anmälan för samråd Miljöskyddsenheten Kontaktperson på myndigheten Tillståndsangiven mängd (ton) Losstagen mängd material under året (ton) Levererad/ avhämtad mängd (ton) Beräknad kvarvarande mängd material inom täkttillståndet inkl. upplag: Tillstånd för uttag under grundvattenytan: Uttag under resp. över grundvattenytan (ton) Berg för kross, avyttrat under året (ton) Kornstorleksfraktion Användningsområde 1* ev. Användningsområde 2* Alla fraktioner behöver 0-4 mm inte fyllas i, endast de 0-8 mm som används 8-16 mm 16-32 mm >32 mm Naturgrus, avyttrat under året (ton) Kornstorleksfraktion Användningsområde 1* ev. Användningsområde 2* Alla fraktioner behöver 0-4 mm inte fyllas i, endast de 0-8 mm som används 8-16 mm 16-32 mm >32 mm *Användningsområden: Betongtillverkning Vägmaterial: Fyllnad Golfbanor Lekplatser Asfaltsproduktion Prydnadssten Halkbekämpning Mur och puts Dränerings och infiltrationsmaterial Vattenreningsanläggning Övrig användning Järnvägsmaterial Vattenbyggnadssten Husgrunder Material som går till tillverkning av betong Material som används vid anläggning av vägar som dränering och förstärkningsmaterial Material som används när områden ska fyllas igen och utjämnas. Material med specifika egenskaper som passar för golfbanor Material med specifika egenskaper som passar för lekplatser, t.ex. EU-sand. Material som används vid tillverkning av asfalt Kullersten, blocksten, plattor och viss typ av singel Sand- och grusfraktioner som används på vägar för att förhindra halka Sand och grusfraktioner som används vid byggnation och anläggning av murar och grunder m.m. Sand och grus fraktioner som används för dränering t.ex. vid kabelrör osv. Sand och grusfraktioner som används som filter i reningssyfte Användningsområden som faller utanför ovanstående områdena. Ange gärna mer specifikt om det hamnar under denna rubrik. Fraktioner som används vid anläggandet av järnvägar m.m. Block och liknande fraktioner som används vid anläggandet av pirar vågbrytare Fraktioner som används vid husgrunder
Begäran om uppgifter från täkt- eller krossverksamhet enligt 5 Förordningen (1998:904) om täkter och anmälan för samråd Miljöskyddsenheten Kontaktperson på myndigheten Tillståndsangiven mängd (ton) Levererad/avhämtad mängd (ton) Beräknad kvarvarande mängd material inom täkttillståndet inkl. upplag (ton): Tillstånd för uttag under grundvattenytan (ton): Uttag under resp. över grundvattenytan (ton) Berg för kross, avyttrat under året (ton) Kornstorleksfraktion Användningsområde 1* ev. Användningsområde 2* Alla fraktioner behöver 0-8 mm inte fyllas i, endast de > 8 mm som används Naturgrus, som avyttrats under året (ton) Kornstorleksfraktion Användningsområde 1* ev. Användningsområde 2* Alla fraktioner behöver 0-8 mm inte fyllas i, endast de > 8 mm som används *Användningsområden: Betongtillverkning Vägmaterial: Fyllnad Golfbanor Lekplatser Asfaltsproduktion Prydnadssten Halkbekämpning Mur och puts Dräneringsmaterial Reningsanläggning Övrig användning Järnvägsmaterial Vattenbyggnadssten Husgrunder Material som går till tillverkning av betong, oftast i storleken 0-8 mm. Material som används vid anläggning av vägar som dränering och förstärkningsmaterial Material som används när områden ska fyllas igen och utjämnas. Material med specifika egenskaper som passar för golfbanor Material med specifika egenskaper som passar för lekplatser, t.ex. EU-sand. Material som används vid anläggning av asfalt Kullersten och viss typ av singel Sand och grus som används på vägar för att förhindra halka Sand och grus som används vid byggnation och anläggning av murar och grunder m.m. Sand och grus som används för dränering t.ex. vid kabelrör osv. Sand och grus som används som filter i reningssyfte Användningsområden som faller utanför ovanstående områdena. Ange gärna mer specifikt om det hamnar under denna rubrik. Fraktioner som används vid anläggandet av järnvägar m.m. Block och liknande fraktioner som används vid anläggandet av pirar vågbrytare Fraktioner som används vid husgrunder