Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp
Konventionen om biologisk mångfald Bevarande och utnyttjande av de växtgenetiska resurserna i den odlade mångfalden Bevarande in situ hos odlaren istället för i genbanken
Ett alternativ till GMO Genmodifierade sorter riskerar att bli det som dominerar i internationell handel Multinationella bolag tar över kontrollen över vår mat Kultursorter bevarade av odlare är ett alternativ för naturlig mat
Mineralhalterna i vete minskar Zink, koppar, krom och järn har minskat Gödsling med makronäringsämnen speciellt NPK minskar koncentrationen Utarmning och utlakning av marken Sortskillnader (speltvete mer mineralämnen) Ekologiskt högre halter pga lägre skördar och mer stallgödsel
Kadmium i vete Halten i marken viktig Kadmium ökar med kvävegödsling Ekologiskt har lägre halter Mer kadmium i fullkorn
Bekämpningsmedelrester i bröd Upp till 80 % av brödet har bekämpningsmedelsrester Mer rester i fullkornsbröd Alla människor har bekämpningsmedel i kroppen Kombinationseffekter av små mängder pesticider Mindre bekämpningsmedel i urinen om du äter ekologiskt
Bekämpningsmedelsrester i all konventionell mat? Upp till 21 bekämpningsmedel i samma livsmedel 30% har mer än ett bekämpningsmedel Av 800 medel analyseras bara en bråkdel Antalet analyser har halverats i de flesta länder i EU Rester redovisas bara om ett medel överstiger gränsvärdet
Kortstråig enkornsvete Långstråig enkornsvete
Ekologisk sort IFOAM-standard 2002 Målet är växter som förbättrar potentialen för ekologisk odling och den biologiska mångfald Ekologisk växtförädling är en holistisk inriktning som baseras på fertila växter som kan överleva i en levande jord En ekologisk sort är framtagen med godkända metoder i ett certifierat förädlingsprogram
Teori för ekologisk växtförädling För varje gård och region kan sorter hittas och anpassas för att på bästa sätt utnyttja platsens ekologiska förutsättningar i klimat och jordtyp Den genetiska mångfalden hos våra i genbanken bevarade kulturväxter med lång anpassning till landets förhållande är den mest värdefulla tillgången för ekologiskt jordbruk
Framstående växtförädling i Sverige 1880-1970 Lokala sorter för olika regioner Sorter för olika jordtyper tex mulljordar Sorter för försommartorra områden Resistenta sorter, nematoder, sjukdomar Mycket stor lokal sortprovning Detta innebär en stor och värdefull nationell genbank som kan utnyttjas för ekologisk odling
Deltagande växtförädling jämfört med konventionell Konventionell Deltagande Organisation Centraliserad Decentraliserad Sortmål Vid anpassning Lokal anpassning Genetiskt Stabil Variabel Sortprovning Konventionell Ingen formell Utsädesdistribution Konventionell Lokal
Deltagande ekologisk växtförädling Sorter från Nordiska Genbanken 600 linjer eller sorter selekteras med 10 ax/sort centralt på Alnarp Sorterna uppförökas för att distribueras för demonstrationer till lantbrukare i hela landet Mer än 300 lantbrukare har fått utsäde sedan 2000
Regeneration av kulturväxter efter Georg Wilhelm Schmidt Uppluckringsfas Terapifas (Uppbyggnad av en sortbiografi) Stabiliseringsfas Belastningsfas
Hur uppkommer nya sorter? Långvarig ekologisk odling Långvarig selektion i förädlingssyfte Utsådd i axbädd Ståndortsväxling Förståelse för plantans morfologiska uttryck och färgspråk Årsmån och planetkonstellationer som utlösande faktor Inflytande från förädlaren
Genetiska förklaringar till uppkomsten av nya sorter Korsningar som skett tidigare blir synliga Uppspaltning i typer som sorten genomgått i sin tidigare sortbiografi Miljön aktiverar gener som inte uttryckt sig tidigare Mutationer
Krav på ekologiska sorter Långt segt strå med snabb vårutveckling Ståndortsanpassad Vinterhärdighet Motståndskraftig mot skadegörare Stark utveckling vid låga gödslingsnivåer Hög kvalitet och smak Uthålligt livskraftig
Gamla sorter passar för ekologisk odling Rik mångfald för hela landet Lokalt anpassade under lång tid Anpassade till olika jordar Ogräskonkurrens genom långt strå Växer vid låga näringsnivåer Bra kvalitet inklusive smak Efterfrågade av konsumenterna
2000-06-23 2000-06-25 2000-06-15 2000-06-17 2000-06-19 2000-06-21 2000-06-13 2000-06-11 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Tidig tillväxt och strålängd av olika stråsädesslag Winter w heat Holger 1980 Spelt w heat Winter w heat 1938 Winter rye Winter w heat 2000 2000-05-20 2000-05-22 2000-05-24 2000-05-26 2000-05-28 2000-05-30 2000-06-01 2000-06-03 2000-06-05 2000-06-07 2000-06-09 2000-05-18 2000-05-16 2000-05-14 2000-05-12 2000-05-10 2000-05-08 2000-05-04 2000-05-06 cm
Ogräsförekomst med olika vårvetesorter medeltal 1 och 3 harvningar 180 160 Dragon 140 120 vikt/kvm 100 80 60 40 20 Kärn Ölands lantvete 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 antal/kvm
Odlingen bestämmer sjukdomstrycket Konventionell odling Monokulturer Täta bestånd Höga kvävegivor Kort strå Ekologisk odling Mångfald, växtföljd Glesa bestånd Låga kvävegivor Långt strå
Angrepp av sjukdomar i 138 gamla höstvetesorter på Alnarp Inget angrepp Svagt angrepp Måttligt angrepp Stort angrepp Brunrost Gulrost Bladfläck Mjöldagg ar 23 111 2 115 61 9 35 4 50 12 79 11 4 6 22 9
Resistens hos gamla vetesorter Diploida sorter, enkornsvete, total resistens Tetraploida sorter, emmervete, mycket god resistens, oftast utan angrepp Hexaploida sorter, sällan helt resistenta, många med bra fältresistens
Artblandningar och sortblandningar kan begränsa spridningen av alla sjukdomar som har en luftburen spridningsfas Rost Mjöldagg Septoria, brunfläcksjuka Dreschlera, Helminthosporium, bladfläcksjuka Rhynchosporium, sköldfläcksjuka
Intelligenta sortblandningar? Sortblandningar med moderna sorter görs med kunskap om resistensgener sk intelligenta blandningar men oftast bara mot en sjukdom Sortblandningar med gamla sorter görs utan kunskap om resistensgener men fungerar ändå mot de flesta sjukdomar delvis pga att fältresistens är en samverkan mellan olika gener
Strålängd mot avstånd ax-flaggblad, vårvete resultat från Holland 35 30 y = 0,3378x - 13,223 R 2 = 0,8799 Alnarpssorter 25 Avstånd ax-flaggb 20 15 Moderna sorter 10 5 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 Strålängd
Höstvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/ha Proteinhalt Proteinskörd Aros1947 63,2 13,2 834 Virtus 1945 55,9 14,2 794 Banco 1953 54,6 13,9 758 Eroica 1942 54,1 13,8 746 Erbe (tysk ekologisk) 46,8 16,7 782 Hansa brun 45,0 17,2 774 Sol 1937 43,6 15,2 677 Uppsala lantvete 30,9 15,9 491
Vårvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/ha Proteinhalt Proteinskörd Algot 42,5 14,3 608 Atson 1954 43,5 13,3 579 Dalavete 31,0 16,7 518 Fylgia 1934 42,0 15,1 634 Progress 1942 40,5 14,5 587 Rival 1952 43,5 14,3 622 Ölands lantvete 43,0 16,3 701
Proteinhalt mot specifik brödvolym, gamla höst och vårvetesorter 1500,00 1400,00 1300,00 1200,00 brödvolym kubik 1100,00 1000,00 900,00 800,00 700,00 600,00 8,00 10,00 12,00 14,00 16,00 18,00 20,00 proteinhalt %
Våtgluten mot glutenstyrka i sekunder, gamla höst-och vårvetesorter 30,00 25,00 Glu ten styrka seku n 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 % våtgluten
Vete Enkornsvetet 11000 år gammalt, innehåller karotenoider Emmervete mer mineraler och antioxidanter Speltvetet föregångaren till vårt brödvete, fin smak och god smältbarhet Lantvetesorter bra bakningsegenskaper och fin smak
Korn Lika gammal kulturväxt som vete Innehåller betaglukaner liksom havre Kallas Nordens ris och kan odlas upp till Tornedalen Naket korn saknar skal och kan konsumeras direkt Vanligare än vete på 1700talet i Skåne
Havre Kanske 4000 år gammal, ursprungligen som ogräs i vete Innehåller betaglukaner, lösliga kostfibrer som minskar risken för kostrelaterade sjukdomar Innehåller antioxidanter tex E-vitamin, fytosteroler och kanelsyror. Speciellt gamla svarthavresorter rika på antioxidanter
Råg Rågen kanske 4000 år gammal, ursprungligen som ogräs i vete Råg innehåller antioxidanter som lignaner, fenoler och steroler. Lignaner omvandlas med hjälp av bakterier i tjocktarmen till växtöstrogener som kan ha skyddande effekt mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Hälsoeffekterna av fullkorn kommer från helheten och kombinationen av alla ämnen skyddar mot vissa sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar, antioxidanter fungerar synergistiskt med fibrer Cancer, fullkorn skyddar mot mag- och tarmcancer Diabetes, fullkorn skyddar mot risken att utveckla diabetes
Antioxidanter i säd kompletterar antioxidanter i frukt och grönt Finns i bunden form och blir först aktiva med hjälp av mikroorganismer i tarmarna
Enkornsvete
Aegilops
Svart emmervete Gotland
Vit våremmer
Speltvete
Speltvete
Naket rött korn
Bromus grossus
Fördelar med äldre sortmaterial Biologisk mångfald, bred genetisk bas Sorter anpassade till ekologisk odling Sorter med historia Vackra sorter, färg och form Smakrika sorter Nyttiga sorter
Allkorn ett nätverk för marknadsföring av kvalitetssorter Gamla kvalitetssorter Ekologiskt odlat Lokal produktion i hela landet Färska varor God smak www.allkorn.se
Mångfald en uthållig ekologisk strategi Många lokala sorter på gårdsnivå och regional nivå Lokal utsädesproduktion Sortblandningar för genetisk variation i fältet
Slow food för smakens skull Lokal produktion Ekologisk produktion Färsk mat om möjligt Mat med kulturhistoria
Svedjebruk Finnkulturen förvandlar med svedjebrukets hjälp i första hand barrskogsmark till åker. Kalevala Ej växer säden, om man först ej rödjer marken, hugger ned och bränner träden Germanernas odlingsåtgärder bestod i att röja lövskog för att åstadkomma bete åt husdjuren. Åkern införes sekundärt i naturängen.
Svedjeråg Svedjeråg har många namn som tuvråg, fallråg, fälleråg, midsommarråg, små råg och Vasa råg Mjölet hade hög kvalitet och bröd betraktades som delikat Även utsädet var friskt och av bättre kvalitet än normalt utsäde
Rökstuga, ria Värms upp av röken, saknar skorsten, har istället hål i taket med rökhuv. Rian används för torkning av rågen. Den skördade rågen lades upp på störar i taket, rökugnen tändes och efter 1-2 dygn hade man torkat rågen färdig för tröskning och malning
Maträtter i finnarnas kosthåll Mutti: fiskspad eller köttbuljong, rågmjöl och salt kokades ihop till en tjock gröt som kunde formas med händerna, nävgröt Med rostat havremjöl, skrädmjöl, endast vatten och salt. Serveras med stekt fläsk och lingonsylt Hillu: en bärgröt på rågmjöl och lingonsylt Lämmi: sötklubb, rågvälling med salt och maltmjöl Resk: pudding gjord av riven potatis och kornmjöl
Lantvete Gotland selektion Lantvete Gotland Genbank
Speltvete Gotland selektion Speltvete Gotland genbank
Schmidt stråstyv
Schmidt
Petkus
Motto
Grekisk Satres
Glanshammar
Grekisk Diasparto
Gotlandsråg
Midsommarråg
Tuvråg Värmland
Petkus höstråg 10 selekterade ax
Schmidtråg
Värmlandsfilialen höstvete 1922-1949 Kärna kg/ha Reltal Halm kg/ha Reltal Sammet 3936 100 9610 100 Svea II 112 97 Pärl I 111 91 Thule III 104 95 Ergo 114 85 Gluten 111 89 Björnövete 105
Värmlandsfilialen Vårvete 1922-1949 Diamant II 100(2245kg) Dala 94 Ås II 89 Kärn II 110 Rival 107 Höstråg 1919-1933 Petkus 35 dt/ha Stjärn 38 Stål 37 Malm 38 Förädlad Vasa II 36 Ur Midsommarråg 36
5113 5114 Zanda Eroica Aros Banco 5114 Starke
Öst Burgsdorfer Spelt Schweiz Schwaben Ostro Steiner Roter Tyroler Ostar
2-rads naket korn 6-rads naket korn Odensåker
Brun spelt Pansar Holger röd
Östby Algot Peko 99 Peko vit Diamant vit Apu
Enkorn Grekland Svart enkorn Enkorn Kanada
Progress Ölands Lantvete Dalarna Lv Dal Lv Gotland Lv Gotl
Dala urval Öland 16 Öland sammet Öland 15 Öland urval Öland 18
Lv Gotl Ölands 8 Öland 1 Lv Dal 16 Lv Haland Öland 6o3 Lv Dal 15
Golden Krim Borstvete Gotl Russisk hvede
Svart emmer Vit våremmer Röd emmer Kulturemmer
Kortstråig enkornsvete Långstråig enkornsvete
Enkorn Grekland Svart enkorn Enkorn Kanada
Svart emmer Vit våremmer Röd emmer Kulturemmer
Rödemmer
Svart emmer
Vit emmer med borst
Petkus höstråg 10 selekterade ax
Naken havre Jacub
Blenda vithavre
Argus svarthavre
Naken havre
Manifesto on the future of seed Frihet att spara utsäde Frihet att förädla nya sorter Frihet från privatisering och biopiracy Frihet att byta och handla med utsäde Frihet från GMO
Biodynamiska växtförädlare Association of biodynamic plant breeders Ca 20 förädlare säd,grönsaker och frukt Certifierade demetersorter, minst 4 år biodynamiskt