Känner du till dina arbetsvillkor?

Känner du till dina arbetsvillkor? www.metalliliitto.fi

Uppgifterna är uppdaterade i september 2015 Innehåll Metallindustrin i Finland innefattar...4 Jämlik behandling... 5 Arbetsavtal... 6 Teknologiindustrins kollektivavtal 2013 2016...11 Arbetstagarens lön...11 Arbetsbetingade tim- och månadslöner...12 Personlig lönedel...13 Generella lönehöjningar och tillägg för kvälls- och nattarbete...13 Arbete utanför den ordinarie arbetsplatsen... 14 Dagtraktamente... 14 Ersättning för måltid...15 Anskaffning av bostad...16 Regelbunden arbetstid och utjämning... 17 Arbete i treskift...18 Övertid...19 Lön för sjuktid... 20 När barn insjuknar... 22 Semester, semesterlön och semesterersättning... 23 Semester och sjukdom... 26 Uppsägningstider...27 Säkerhet är en rättighet och skyldighet... 28 Arbetarskyddsorganisationen... 29 Arbetsgivaren bär ansvaret för arbetssäkerheten... 30 Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter...31 I Metallförbundet står du aldrig ensam... 32 Arbetslöshetskassan... 35 Anslutning... 35 Arbetslöshet eller permittering... 36 Beaktandet av arbets- och försäkringsperioder från annat EU/ETA-land...37 Registrering av EU-medborgare i Finland... 38 Metallförbundet och förtroendevalda stöder förverkligandet av överenskomna arbetsvillkor... 38 Kontaktuppgifter... 39 Viktiga länkar på bakre pärmen.

Metallindustrin i Finland innefattar teknologiindustrin (omfattar bl.a. metallindustri som verkstäder, varv, bilindustrin, järn- och stålindustrin, elektronik- och elindustrin) datakommunikation bil- och maskinbranscherna (omfattar bil- och maskinverkstäder och försäljning) ädelmetall- och smyckesindustri plåt- och industriisolering malmgruvorna mekaniska skogsindustrin energibranschen Försvarsministeriets reparationsverkstäder Jämlik behandling Enligt arbetsavtalslagen får arbetsgivaren inte ställa utlänningar i sämre ställning än finländska arbetstagare på basis av nationalitet. Också diskrimineringslagen innehåller bestämmelser om jämlik behandling av arbetstagare. Också i utsända arbetstagares arbetsvillkor måste Finlands lag och centrala normer i kollektivavtalet följas. Bland annat de centrala bestämmelserna i arbetstidslagen, semesterlagen, arbetsavtalslagen samt bestämmelserna om semester, arbetstid och arbetarskydd i kollektivavtalet ska tillämpas. Även minimilönen avgörs enligt kollektivavtalet. Alla som arbetar inom någon av de ovannämnda branscherna kan ansluta sig som medlem i en av Metallarbetarförbundets fackavdelningar, förutom tjänstemän eller personer i förmansposition som har sina egna fackförbund. Anslutningsblanketten och information om medlemskap får du av huvudförtroendemannen på din arbetsplats, förbundets regionkontor, förbundets medlemsregister eller på adressen www.metalliliitto.fi. Som medlem i Metallförbundet har du vissa förmåner som presenteras senare i broschyren. Som medlem i facket får du också råd och hjälp om det uppstår oklarheter om din anställning. 4 5

Arbetsavtal Arbetstagaren och arbetsgivaren bör göra upp ett arbetsavtal som binder arbetsgivaren att erbjuda och arbetstagaren att utföra arbete enligt överenskommelse. Det kan uppstå oklarheter under anställningsförhållandet om vad man kommit överens om vid anställningen. Därför är det bra för både arbetstagaren och arbetsgivaren att göra upp ett skriftligt arbetsavtal. Det har parterna även laglig rätt att kräva. Det är betydligt lättare att reda ut missförhållanden när avtalet är klart uppskrivet. Om det uppstår en tvist är det svårt att bevisa något som kommits överens om muntligt. En arbetsavtalsblankett går att skriva ut på olika språk på Metallarbetarförbundets webbplats www.metalliliitto.fi/ lomakepankki eller på adressen www.suomi.fi/asiointi. Arbetsavtalet bör innehålla följande: Arbetsgivare: Arbetsgivarens officiella namn. Förkortningar eller produktnamn räcker inte. Arbetsgivarens hemort eller verksamhetsställe: Hemort eller verksamhetsställe samt adress, så att man får tag på arbetsgivaren också senare. Arbetstagare och personbeteckning: Personbeteckningen behövs för utbetalning av t.ex. pensions-, försäkringsoch socialskyddsavgifter. Arbetstagarens adress: Adressen behövs så att arbetsgivaren vid behov kan hålla kontakt med arbetstagaren och skicka information till arbetstagaren. Anställningsdatum: Datum för den dag då arbetet inleds. Det bör också framgå om arbetsavtalet har ingåtts tillsvidare (kontinuerligt) eller om det är frågan om ett visstidsavtal. Utgångspunkten är att ett arbetsavtal gäller tillsvidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Om arbetsavtalet tecknas för viss tid, skrivs motiveringen, som t.ex. vikariat eller på arbetstagarens begäran, in i arbetsavtalet. Ett slutdatum för visstidsanställningen slås fast. Om det inte finns ett klart slutdatum slår man fast vad det är som avgör när anställningen tar slut. Man kan också komma överens om en prövotid för anställningsförhållandet. Under prövotiden får båda parterna häva anställningsförhållandet utan att ange orsak och utan uppsägningstid. Om man kommer överens om en prövotid ska längden på den skrivas in i arbetsavtalet. Prövotiden kan i regel vara högst fyra månader. I visstidsavtal som gäller mindre än åtta månader får prövotiden vara högst hälften av längden på anställningen. 6 7

Information om var arbetet utförs, eller en redovisning för principerna enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika verksamhetsställen: Det stället där arbetstagaren huvudsakligen arbetar eller därifrån arbetstagaren utövar sitt arbete ska anges. Huvudsakliga arbetsuppgifter: Skriv in de huvudsakliga arbetsuppgifterna eller en uppgiftsbeskrivning som motsvarar dem. (Vid behov kan arbetsgivaren också ge andra arbetsuppgifter, förutsatt att den introduktion som krävs erbjuds. Att tillfälligt flyttas till andra arbetsuppgifter sänker inte lönen.) Vilket kollektivavtal som gäller: vilken branschs kollektivavtal som arbetsgivaren följer. (Arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden sluter hundratals kollektivavtal inom olika branscher.) Lön eller annan ersättning som betalas för arbetet: Grunden för lönebildningen. Lönen kan grunda sig på tid, prestation (ackord) eller någon annan grund. Lönen i början av anställningen: Lönesumman eller kollektivavtalsenlig löneklass eller -grupp. (Efter fyra månader fastslår arbetsgivaren den personliga lönedelen, vilken utgör 3 25 % av den arbetsbetingade lönedelen.) Lönebetalningsperiod: Om lönebestämningsperioden är kortare än en vecka, bör lönen betalas minst två gånger i månaden, om man inte kommit överens att lönen eller en del av den ska betalas en gång i månaden. Lönebetalningsdag: Lönen ska betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte något annat avtalas. Om arbetstagarens lön förfaller till betalning under veckoslut eller vissa helgdagar, avses närmast föregående vardag som förfallodag. Det är också bra om det i arbetsavtalet står när lönen betalas när arbetsavtalet upphör. Lönen betalas in på kontot: Bankens namn och kontonumret till kontot som lönen betalas in på. Arbetstid: Den ordinarie arbetstiden är enligt arbetstidslagen högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Om man i arbetsavtalet kommer överens om en arbetstid som underskrider den ordinarie veckoarbetstiden som definieras i arbetstidslagen och kollektivavtalet är det frågan om deltidsarbete. Semester: Längden på semestern, semesterlön och semesterersättning och andra villkor som berör semestern fastslås enligt semesterlagen och kollektivavtalet. Om man kommer överens om något utöver dessa, anges det i arbetsavtalet. Uppsägningstid: Både arbetsgivare och arbetstagare måste på förhand meddela den andra parten om anställningsförhållandet ska upphävas. Uppsägningstiden utgår från lagen och kollektivavtalet, om inte annat avtalats. Om man kommer överens om något annat måste båda parternas uppsägningstid anges i arbetsavtalet. 8 9

Övriga avtalsvillkor: Också övriga än tidigare nämnda uppgifter som är väsentliga för anställningen ska göras kända för arbetstagaren genom att skriva in dem i arbetsavtalet. Olycksfallsförsäkring: Arbetsgivaren ska enligt lag försäkra sina anställda för olycksfall. I samband med att arbetsavtalet görs upp kan det kan vara bra att ta reda på i vilket försäkringsbolag försäkringen tecknas. Information om villkor som gäller anställningen kan också ges genom att hänvisa till tillämpad lagstiftning eller kollektivavtal. Teknologiindustrins kollektivavtal 2013 2016 Kollektivavtalet ingås mellan Metallarbetarförbundet rf (arbetstagarförbundet) och Teknologiindustrin rf (arbetsgivarförbundet) för att trygga minimivillkor för arbetstagarnas anställningar. Det senaste kollektivavtalet för Teknologiindustrin undertecknades 9.10.2013. Avtalet trädde i kraft 1.11.2013 och gäller fram till 31.10.2016. Arbetstagarens lön Enligt kollektivavtalet avgörs arbetstagarens lön på basis av arbetets svårighetsgrad och arbetstagarens personliga kompetens. Arbetets svårighetsgrad bestäms på basis av den tid som krävs för inlärning av arbetet, det ansvar som arbetet förutsätter samt arbetsförhållanden. Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfaktorer som yrkesskicklighet, mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. 10 11

Arbetsbetingade tim- och månadslöner Vid användning av nio svårighetsgrupper är de arbetsbetingade lönerna från 1.11.2015 följande: Svårighetsgrupp Arbetsbetingad timlön cent/timme Arbetsbetingad månadslön euro/månad 1 882 1 537 2 926 1 614 3 972 1 695 4 1 021 1 779 5 1 072 1 868 6 1 126 1 962 7 1 182 2 060 8 1 241 2 163 9 1 303 2 271 Personlig lönedel Den personliga lönedelen fastställs för alla arbetstagare senast fyra månader efter det att anställningsförhållandet inletts. Den personliga lönedelen utgör minst 3 % och högst 25 % av arbetstagarens arbetsbetingade lönedel. Grunderna enligt vilka den personliga lönedelen fastställs ska utredas för arbetarstagaren. Arbetsuppgifter är olika krävande vilket betyder att det kan förekomma olika kompetensnivåer både i mera och mindre krävande arbeten och arbetsuppgifter. Generella lönehöjningar och tillägg för kvälls- och nattarbete Kontakta förtroendemannen, Metallförbundets regionkontor eller förbundets intressebevakning för att ta reda på vilka generella lönehöjningar och tillägg för kvälls- och nattarbete som man har kommit överens om i kollektivavtalet. Förhöjningarna hittas också i det gällande kollektivavtalet. Från början av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter betalas för kvälls- och nattskiftstimmarna ett skifttillägg: kvällsskift (t.ex. kl. 14 22) 115 cent/timme och nattskift (t.ex. kl. 22 06) 211 cent/timme. 12 13

Arbete utanför den ordinarie arbetsplatsen Arbetsgivaren ersätter erforderliga resekostnader, som förorsakas av resor till och från kommenderingsplatsen, när arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad. Resekostnaderna ersätts enligt priset för allmänna transportmedel, eller om man avtalar om det betalas kilometerersättning för användning av egen bil. Dagtraktamente Då platsen där arbetet utförs ligger på över 40 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad betalas dagtraktamente för varje resedygn enligt följande: Partiellt dagtraktamente betalas, då arbetsresan varat över 6 timmar. Heldagstraktamente betalas, då arbetsresan varat över 10 timmar. Om arbetaren under något resedygn får gratis kost eller om kosten ingår i resebiljettens pris, avdras hälften från dag traktamentet. Med gratis kost avses i fråga om heldagstraktamente två måltider och i fråga om partiellt dagtraktamente en gratis måltid. ersättning för måltid Som ersättning för måltid betalas till arbetstagaren 1/4 av dagtraktamentet under följande förutsättningar: Arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, Arbetstagaren har inte möjlighet att äta på sin ordinarie arbetsplats eller hemma Ingen gratis måltid ges på arbetsplatsen. För en del av ett dygn som med minst 2 och högst 6 timmar överstiger ett fullt resedygn betalas partiellt dagtraktamente. Dagtraktamentet är till sin storlek det skattefria belopp som skattestyrelsen årligen fastställer. (www.vero.fi) 14 15

Anskaffning av bostad Före avfärden till kommenderingsorten redogör arbetsgivaren för möjligheterna att få bostad på kommenderingsorten eller i dess närhet eller reserverar där vid behov bostad åt arbetstagaren. I bostaden bör finnas normal inredning, erfordeliga linnekläder samt med tanke på förhållandena tillräckliga socialoch rekreationsutrymmen. Om arbetsgivaren vid en fast arbetsplats på kommenderingsorten ordnar bostad åt arbetstagaren bör det inkvarteringsmaterial som arbetsgivaren införskaffar för detta ändamål vara sådant, att boendeutrymmet per inkvarterad arbetare är minst 10 m 2 och att det med beaktande av förhållandena på kommenderingsplatsen inkvarteras högst en person per rum. Om arbetstagarens arbetskommendering på samma arbetsställe varar i högst en vecka, kan två personer inkvarteras i samma rum, som då ska vara minst 13 m 2. Om arbetskommenderingen avbryts av att arbetstagaren reser hem till veckosluten, men ändå arbetar på samma plats också efter avbrottet, ska arbetsgivaren ordna inkvarteringen för arbetstagaren enligt huvudregeln. I bostadsvagn, som av arbetsgivaren införskaffas för inkvartering, bör finnas 7 m 3 boendeutrymme per inkvarterad arbetstagare. Regelbunden arbetstid och utjämning Arbetstid När man arbetar normalt heltidsarbete, dvs. 40-timmars arbetsvecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete jämnas ut så att den i medeltal under kalenderåret är högst: I medeltal 36,4 timmar per vecka år 2015 I medeltal 36,5 timmar per vecka år 2016 I medeltal 36,2 timmar per vecka år 2017 I medeltal 36,2 timmar per vecka år 2018 Den genomsnittliga veckoarbetstiden uppnås genom arbetstidsförkortningar (Pekkasdagar) på 12,5 dagar per kalenderår. Genomsnittlig veckoarbetstid i treskiftsarbete Den ordinarie arbetstiden är: I medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsarbete I medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsarbete. Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på förhand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en period på högst ett år, i regel inom ett kalenderår, jämnas ut till ovan nämnda antal timmar per vecka. 16 17

Arbete i treskift Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skiften så, att arbetet avbryts i allmänhet till veckoskiftet. Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete, som utförs i tre skift under sju dagar i veckan. Utgående från företagets produktionsbehov varierar arbetstiden under söckenhelgsveckorna beroende på om arbetena avbryts under söckenhelgerna eller inte. Tillägg och utbetalning för arbetstidsutjämning Arbetstidsförkortningarna är genomförda utan inkomstbortfall på så vis att bortfallet ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme intjänar ett tillägg i cent som utgår från arbetstagarens kvartalsvisa beräknade medeltimlön enligt följande: För dag- och tvåskiftsarbete 6,3 % I intermittent treskiftsarbete 11 % I kontinuerligt treskiftsarbete 14,3 % Tillägg för arbetstidsutjämning betalas varje lönebetalningsperiod, om inte annat lokalt avtalas Arbetstiden för arbetare med månadslön utjämnas utan sänkning av månadslönen. Övertid Övertid innebär att man utför dygnsövertidsarbete eller veckoövertidsarbete utöver den överenskomna ordinarie arbetstiden, vilket man får övertidstillägg för. Utgående från kollektivavtalet får arbetstagare utöver sin ordinarie lön ersättning för övertidsarbete enligt följande: För dygnsövertid betalas utöver tid- eller prestations lönen ett övertidstillägg som för de två första timmarna är 50 % och för de därpå följande timmarna 100 % av medeltimlönen. För veckoövertidsarbete betalas utöver tid- eller prestationslönen ett övertidstillägg som för de första åtta timmarna är 50 % och för de därpå följande timmarna är 100 % av medeltimlönen. För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag betalas, förutom tid- eller prestationslön och eventuella övertidstillägg, för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning, ett tillägg motsvarande 100 % av medeltimlönen. Om arbetstagaren inte har fått den ledighet per vecka som arbetstidslagen förutsätter måste man komma överens om den förlorade veckovilan kompenseras med motsvarande ledighet eller om den ersätts finansiellt. I det senare fallet ersätts den förlorade veckovilan genom att arbetstagaren 18 19

utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertidsoch söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 % av medeltimlönen. Ersättningsperioden Anställningen har, när arbetstagaren blir arbetsoförmögen, oavbrutet varat i Kalenderperiod Lön för sjuktid Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela om att han eller hon insjuknat åt arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar lön för sjuktiden enligt medeltimlönen förutsatt att arbetstagaren kan visa upp en av arbetsgivaren godkänd redovisning som visar att arbetstagaren är förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall. I anställningsförhållanden som varat mindre än sex månader tillämpas en karensdag (dag då ingen lön för sjuktid betalas). Ifall arbetsoförmågan förorsakats av olycksfall i arbetet betalas ändå lön också för karensdagen. minst 1 månad men under 3 år 28 dagar 3 år men under 5 år 35 dagar 5 år men under 10 år 42 dagar 10 år eller längre 56 dagar Också arbetstagare som varit anställda i mindre än en månad har en i kollektivavtalet definierad begränsad rätt till lön för sjuktid. Förutsättningar för betalning av lön för sjuktid: Arbetstagaren är förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall Arbetsoförmågan bevisas med en av arbetsgivaren godkänd utredning Betalningsgrunden för och storleken på lönen för sjuktiden är fastställd och godkänd 20 21

När barn insjuknar Arbetstagaren har rätt att få tillfällig ledighet med lön för att ordna vård av eller vårda eget barn under 10 år eller annat i hemmet varaktigt boende barn under 10 år som plötsligt insjuknar. Ersättningen för en kort tillfällig frånvaro betalas på samma sätt som lön för sjuktid. Frånvaron kan vara 1, 2, 3 eller 4 arbetsdagar åt gången. Semester, semesterlön och semesterersättning Arbetstagaren får semester enligt semesterlagen. Semesterkvalifikationsåret är perioden 1 april 31 mars. Semesterdagarna beror på anställningsförhållandets längd: Mindre än ett års anställning under semesterkvalifikationsåret Mer än ett års anställning under semesterkvalifikationsåret 2 semesterdagar/ månad 2,5 semesterdagar/ månad Förutsättningar för att tjäna in semesterdagar: Arbetsdagar och/eller med dem jämförbara dagar minst 14 dagar i månaden Enligt avtal på jobb i minst 35 timmar i månaden Semester kan tas ut under sommarsemesterperioden (2.5 30.9). Den del av semesterdagarna som överskrider 24 dagar kan tas ut under vintersemesterperioden (1.10 30.4). 22 23

I kontinuerligt treskiftsarbete ges arbetstagaren, ifall inte produktionstekniska orsaker motiverar eller kräver annat eller om man lokalt har kommit överens om annat, en 24 dagar lång enhetlig ledig tid under perioden 20.5 20.9 för semester. I enlighet med kollektivavtalet beräknas semesterlön och semesterersättning för timanställda arbetstagare på basis av medeltimlönen under semesterkvalifikationsåret. (Till arbetstagaren betald eller till betalning förfallen lön för arbetad tid under semesterkvalifikationsåret, med undantag av förhöjning, som utöver lönens grunddel betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal betald övertidsersättning, divideras med antalet motsvarande arbetstimmar.) Regleringen av intjänad semester, semesterlön och semesterersättning kan beskrivas genom följande tabell: Avtalsenlig arbetstid Semesterlön/semesterersättning Intjänad semester > 14 dagar/mån. semesterlöneavtal 2 eller 2,5 dagar/mån. < 14 dagar/mån. men > 35 timmar/ mån. < 14 dagar/mån. < 35 timmar/mån. 9 % om arbetsförhållandet < 1 år 11,5 % om arbetsförhållandet > 1 år 9 % om arbetsförhållandet < 1 år 11,5 % om arbetsförhållandet > 1 år 2 eller 2,5 dagar/ mån. rätt till ledighet enligt semesterlagen 8, 2 dagar/mån. Semesterlön för arbetstagare med månadslön beräknas genom att medelmånadslönen under semesterkvalifikationsåret divideras med 25 och multipliceras med antalet semesterdagar. Semesterersättningen som arbetstagaren får är 50 procent av semesterlönen. 24 25

Semester och sjukdom Om arbetstagaren är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar eller under semestern, flyttas semestern genast från den första sjukdagen på arbetstagarens begäran fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren skall omedelbart meddela arbetsgivaren om sjukdom under semestern och be att semestern flyttas. Efter att semestern har flyttats är arbetstagaren sjukledig. Uppsägningstider Arbetsgivaren måste vid uppsägning av arbetsavtal följa nedan nämnda uppsägningstider: När anställningsförhållandet utan avbrott fortgått högst ett år över ett år men högst 4 år över 4 år men högst 8 år över 8 år men högst 12 år över 12 år Uppsägningstid 2 veckor 1 månad 2 månader 4 månader 6 månader När arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal skall nedan nämnda uppsägningstider följas: När anställningsförhållandet utan avbrott fortgått högst 5 år över 5 år Uppsägningstid 2 veckor 1 månad 26 27

Säkerhet är en rättighet och skyldighet Arbetstagaren kan missta sin hälsa i olyckor på arbetsplatser där det finns flera riskfaktorer. Farorna får inte förringas. Hälsa kan inte köpas och man får den inte heller tillbaka med ersättningar. Därför är säkerheten på arbetsplatsen viktig för alla. Alla arbetstagare har rätt att jobba säkert. För att arbetet ska vara säkert förutsätts att alla arbetstagare känner till riskfaktorerna och följer med sin arbetsmiljö. Närmaste förman och arbetarskyddsfullmäktige bör genast informeras om brister och farosituationer så att de kan åtgärdas. En saklig arbetsmiljö är säker och produktiv. Alla arbetstagare är också skyldiga att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Ingen får äventyra sin egen eller andra arbetstagares hälsa. Arbetsplatsens säkerhetsföreskrifter måste följas. Andra arbetstagare och deras jobb och egendom skall respekteras på arbetsplatsen. Mobbning och trakasserier hör inte hemma på arbetsplatsen. Arbetarskyddsorganisationen Arbetstagarna väljer en arbetarskyddsfullmäktig och ett skyddsombud som representerar de anställda i arbetarskyddssamarbetet med arbetsgivaren. Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef som i praktiken ansvarar för säkerheten på arbetsplatsen. Om arbetsplatsen har minst 20 anställda väljs också en arbetarskyddskommission, eller så kommer man överens om något annat sätt att organisera samarbetet. Arbetarskyddskommissionen gör årligen upp en verksamhetsplan som beaktar arbetsplatsens verksamhetsprogram, vilken arbetsgivaren enligt lag är skyldig att göra upp. Om man inte lyckas lösa missförhållanden som kommit fram på arbetsplatsen faller ansvaret för att ingripa på ansvarsområdet för arbetarskyddet på regionförvaltningsverket. Ansvarsområdet för arbetarskyddet på regionförvaltningsverket lyder under social- och hälsovårdsministeriet och dess uppgift är att övervaka att arbetarskyddsbestämmelser följs samt att stöda arbetsplatsernas egna arbetarskyddsarbete. 28 29

Arbetsgivaren bär ansvaret för arbetssäkerheten Arbetsgivaren eller dess representant ansvarar för att bestämmelserna i arbetarskyddslagen uppfylls på arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att bland annat se till arbetstagarnas handledning, introduktion och tillräckliga yrkeskunskap. Arbetsgivaren förutsätts också informera om olägenheter och risker som arbetstagarens arbete kan orsaka andra. Företagets ledning utfärdar arbetarskyddets verkställighetsbestämmelser på arbetsplatsen. Det är likaså arbetsgivaren som gör upp och publicerar noggrannare säkerhetsanvisningar och arrangerar arbetarskyddsövervakningen samt förmedlar arbetarskyddsinformation på arbetsplatsen. Att införskaffa säkra maskiner och apparater och fort löpande övervakning av deras säkerhet är en del av att leda ett företag. Arbetsledningen ska säkra och garantera säkra verksamhetsförutsättningar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar för att införskaffa och serva de personliga skydd som arbetstagaren behöver. Det är ledningens plikt att välja chefer som är kompetenta och insatta i arbetarskyddsfrågor. Cheferna övervakar att bestämmelser och direktiv följs. Företaget ska också se till att informationsflödet som gäller arbetssäkerheten på den gemensamma arbetsplatsen fungerar. Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter Arbetstagaren är skyldig att följa säkerhetsanvisningar och använda skyddsutrustning. Alla arbetstagare skall enligt möjlighet avlägsna fel och bristfälligheter som han eller hon upptäckt som kan medföra olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa samt meddela förmannen, för att undvika att det upprepas. Om arbetstagaren inte själv kan avlägsna felet ska personen absolut informera andra om felet omedelbart. Man får inte stänga av säkerhetsanordningar på arbets platsen utan särskild orsak. Instruktions- eller varningstexter får inte heller tas bort eller döljas. Om ett arbete medför allvarlig fara för arbetstagarens eller andra arbetstagares liv eller hälsa, har arbetstagaren rätt att vägra utföra arbetet. Arbetsgivaren eller dennes företrädare skall så snart som möjligt underrättas om att arbetet inte utförs. En vägran att utföra arbete får inte inskränka utförandet av arbete i större utsträckning än vad som är nödvändigt med hänsyn till säkerheten och hälsan i arbetet. 30 31

I Metallförbundet står du aldrig ensam Metallarbetarförbundet är metallarbetarnas egen intresseorganisation. Metall är Finlands starkaste fackförbund som i slutet av år 2014 hade omkring 144 000 medlemmar, det vill säga ungefär 81 % av branschens yrkesproffs. När du hör till facket är du verkligen inte ensam. Metallförbundet står vid arbetstagarens sida också i besvärliga situationer. Genom att höra till facket får du flera förmåner: Fackförbundet förhandlar fram ett kollektivavtal för branschen. Förtroendemannen bevakar arbetstagarnas intressen på arbetsplatsen. Du kan kontakta förtroendemannen med alla problem som har med ditt anställningsförhållande att göra. Förtroendemannen får använda sin arbetstid för att sköta arbetstagarnas ärenden och bevaka deras intressen. På företag med mera än 400 anställda arbetar förtroendemannen med sina fackliga uppdrag på heltid. Förtroendemannen väljs av och bland de arbetstagarna som är organi serade i Metallförbundet. Också arbetstagare som hör till något annat FFC-anslutet förbund får delta i valet om de inte väljer egna förtroendemän på arbetsplatsen. Arbetarskyddet är en central del av Metallarbetarförbundets intressebevakning. Arbetsplatser med minst 10 anställda måste enligt lagen välja en arbetarskyddsfullmäktige. Också på arbetsplatser med mindre än 10 anställda har arbets tagarna rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig. Om meningsskiljaktigheter kring anställningsförhållandet inte kan lösas genom förhandlingar, erbjuder förbundet vid behov rättshjälp. Utbildning: Metallarbetarnas institut Murikka i Terälahti i Tammerfors erbjuder medlemmarna mångsida möjligheter att gratis studera bland annat intressebevakningsfrågor, organisationsverksamhet, informations teknik och arbetsrätt. Kurserna med mat och logi är gratis för förbundets medlemmar. Mer information på www.murikka.fi Också kretsgrupperna och fackavdelningarna har ett rikligt kursutbud. Förbundets medlemskort fungerar samtidigt ett försäkringskort på fritiden och resor. Förbundet erbjuder också semesteralternativ. Metallförbundet har fjällhotellet Metallikero och campingområdet Metallstrand i Lovisa. Dessutom har fackavdelningarna egna fritidsställen. Medlemskortet ger flera medlemsförmåner, t.ex. rabatt på bensin och resor samt förutsatt att vissa villkor uppfylls också på banktjänster. 32 33

Metallförbundets medlemstidning Ahjo utkommer 16 gånger i året och postas hem till alla medlemmar. Förbundets kalender och rabatt på årsprenumeration på en arbetartidning hör också till medlemsförmånerna. Solidaritet: Också de svagaste intressen bevakas. Det är en hörnsten i fackföreningsverksamheten. I och med ett solidaritetsavtal har alla medlemmar i fackförbund som hör till IndustriAll European Trade Union (EIA) rätt till medlemsservice om de tillfälligt jobbar utomlands. Det förutsätter ändå att fackförbundet i landet där medlemmen jobbar är medlemsorganisation i EIA. Metallförbundets medlemmar betalar en medlemsavgift vars storlek slås fast en gång i året. Medlemsavgiften för år 2015 är 1,75 % av den beskattningsbara inkomsten. Medlemsavgiften kan avräknas i beskattningen. Samtidigt som medlemmen ansluter sig till Metallförbundet, ansluter sig personen också till Metallarbetarnas arbetslöshetskassa. Det kommer till nytta om arbetstagaren permitteras eller sägs upp. Arbetslöshetskassan Anslutning Medlemskap i en arbetslöshetskassa förutsätter att arbetstagaren arbetar i Finland, omfattas av tillämpningsområdet för lagen om utkomstskydd för arbetslösa, inte har fyllt 68 år och arbetar i ett sådant yrke eller inom en sådan bransch som omfattas av kassans verksamhetsområde. En utlänning som arbetar i Finland kan ansluta sig till en finländsk arbetslöshetskassa, även om personen inte är bosatt i Finland. Från utlandet utsända arbetstagare som kommer till Finland kan inte ansluta sig till finländska arbetslöshetskassor, eftersom de omfattas av utsändarlandets socialskydd. För att kunna få arbetslöshetsförmån förutsätts att personen är fast bosatt i Finland. Folkpensionsanstalten avgör om personen anses vara bosatt i Finland. 34 35

Arbetslöshet eller permittering Om du blir arbetslös eller permitterad ska du omedelbart anmäla dig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån (TE-byrån). Metallarbetarnas arbetslöshetskassa ger mer information om hur man ansöker om arbetslöshetsdagpenning och vilka bilagor som krävs i ansökan. För att få inkomstrelaterad dagpenning från arbetslöshetskassan förutsätts att personen har varit medlem i arbetslöshetskassan i minst 26 veckor direkt innan arbetslösheten. Personen förutsätts dessutom ha uppfyllt arbetsvillkoret under medlemskapet. Arbetsvillkoret uppfylls då personen under en granskningsperiod på 28 månader som föregår arbetslösheten har arbetat i minst 26 veckor med arbete som uppfyller arbetsvillkoret. Arbetsvillkoret uppfylls när arbetstiden har varit minst 18 timmar per kalendervecka och lönen kollektivavtalsenlig. Beaktandet av arbets- och försäkringsperioder från annat EU/ETA-land Om erhållandet av förmåner förutsätter vissa arbets- och försäkringsperioder, beaktas också arbetslöshetsförsäkrings- och arbetsperioder som uppfyllts i andra EU/ ETA-länder. En förutsättning för att perioder från andra EU/ETA-länder ska beaktas är i allmänhet att personen har arbetat en viss tid i det land i vilket personen ansöker om utkomstskydd för arbetslösa. För att få arbetslöshetsdagpenning i Finland förutsätts att den sökande har arbetat i Finland med arbete som uppfyller arbetsvillkoret i minst fyra veckor innan arbetslösheten inträffar. När en person flyttar från ett EU/ETA-land till Finland måste personen ansluta sig till en arbetslöshetskassa inom en månad från den tidpunkt som personens arbetslöshetsförsäkring i ett annat EU/ETA-lands utkomstskyddssystem tar slut, för att personen ska kunna tillgodoräkna sin arbetshistoria från EU/ETA-landet. Mellan de nordiska länderna är övergångsperioden åtta veckor om medlemmen flyttar tillbaka inom fem år från att ha lämnat Finland. För arbete som utförts i ett annat EU/ETA-land bör alltid blankett U1 uppvisas. 36 37

Registrering av EU-medborgare i Finland Medborgare från EU-länder samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein ska registrera sig efter tremånaders vistelse i Finland. Registreringen sker hos lokalpolisen, förutom nordiska medborgare som kan registrera sin vistelse vid magistraten på basis av ett internordiskt flyttningsbetyg. Metallförbundet och förtroendevalda stöder förverkligandet av överenskomna arbetsvillkor Ta reda på om arbetstagarna har valt en förtroendeman. Förtroendemannen hjälper vid behov i förhandlingar med arbetsgivaren. Ta också reda på om en arbetarskyddsfullmäktig har valts på arbetsplatsen. Informera arbetarskyddsfullmäktige om risksituationer. Du får kontakt med Metallarbetarförbundet genom närmaste fackavdelning, regionkontor eller förbundets centralkontor. Kontaktuppgifter Helsingfors och Nylands regionkontor Hagnäskajen 1 C, 2. vån., 00530 Helsingfors Tfn. 020 77 41305 Fax 020 77 41310 Egentliga Finlands regionkontor Humlegårdsgatan 6, 3. vån., 20100 Åbo Tfn. 020 77 41323 Fax 020 77 41330 Satakuntas regionkontor Isolinnankatu 24, 2. vån., 28100 Pori Tfn. 020 77 41343 Fax 020 77 41346 Jour i Raumo, tfn. 02 822 0901 Aittakarinkatu 1, 26100 Rauma Onsdagar 8.30 14.00 Tavastlands regionkontor Kasarmikatu 7 B, 2. vån., 13100 Hämeenlinna Tfn. 020 77 41362 Fax 020 77 41364 Birkalands regionkontor Rautatienkatu 10, 7. vån., 33100 Tampere Tfn. 020 77 41372 Fax 020 77 41380 Sydöstra Finlands regionkontor Matkakuja 6, 2. vån., 48600 Kotka Tfn. 020 77 41392 Fax 020 77 41396 Savolax-Karelens regionkontor Kauppakatu 48, 2. vån., 78200 Varkaus Tfn. 020 77 41402 Fax 020 77 41406 Mellersta Finlands regionkontor Kauppakatu 18 B 19, 40100 Jyväskylä Tfn. 020 77 41412 Fax 020 77 41415 Vasa regionkontor Vasaesplanaden 15 B 28, 65100 Vasa Tfn. 020 77 41422 Fax 020 77 41424 Uleåborgs regionkontor Mäkelininkatu 31, 4. vån., 90100 Oulu Tfn. 020 77 41433 Fax 020 77 41438 Jour i Kajana, tfn. 08 625 227 Ratakatu 29 B 15, 87100 Kajaani Månadens första onsdag kl 14.00 18.00 Lapplands regionkontor Länsiranta 7 B 13, 95400 Tornio Tfn. 020 77 41441 Fax 020 77 41444 Jour i Rovaniemi, tfn. 040 723 5990 Rovakatu 26 A 8, 96200 Rovaniemi Månadens första onsdag kl 9.00 14.00 METALLARBETARFÖRBUNDET RF Hagnäskajen 1 PB 107, 00531 Helsingfors Växel 020 77 4001 Kontorstid mån-fre 8.20 16.00 e-post: metalli.posti@metalliliitto.fi förnamn.efternamn@metalliliitto.fi Intressebevakningen servicenummer Tfn. 020 77 41100 mån fre 8.30 15.00 Medlemsservice Tfn. 020 77 41180 mån fre 8.30 15.00 Fax 020 77 41170 METALLARBETARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Postadress PB 116, 00531 HELSINGFORS Växel 020 77 4001 Arbetslöshetskassans servicenummer Tfn. 020 690 455 mån fre 8.30 15.00 Fax 020 77 41270 38 39

länkar www.metalliliitto.fi webbplats med mycket mer information www.sak.fi Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC:s webbplats, med information på flera språk www.infopankki.fi Viktig basinformation åt invandrare om samhället och möjligheterna i Finland på 12 språk www.mol.fi Arbets- och näringsministeriets webbplats med information (på svenska, finska, estniska, ryska och engelska) www.fpa.fi Folkpensionsanstaltens webbplats med information om socialskyddet i Finland (på svenska, finska och engelska) www.tyj.fi Webbplatsen för Arbetslöshetskassornas samorganisation med information om arbetslöshetsskyddet (på svenska, finska och engelska) www.tyosuojelu.fi Arbetarskyddsförvaltningens webbplats med samlad information om olika myndigheters webbplatser (på svenska, finska, estniska, ryska och engelska) Metallförbundet 2015 Tryck BRAND ID OY 40 Metallarbetarförbundet rf, Hagnäskajen 1, PB 107, 00531 Helsingfors Växel 020 77 4001 www.metalliliitto.fi