Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning 8/2013

8/2013 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning PETER PRIPP - ÅRETS LEDARE Jag gillar att bidra och skapa förutsättningar för mina medarbetare. Att arbeta och göra saker tillsammans är min drivkraft. > Julkul > Vilken färg har en låga? > All skolors Öppet hus

I DETTA NUMMER: Tankar i juletid Ännu ett år är snart till ända. Inte vilket år som helst. 2013 har varit ett speciellt händelserikt år och precis som livet i sig, ett år fyllt av både möjligheter och svårigheter. Och för mig, ett år med nytt uppdrag och nya kollegor/medarbetare. Våren präglades till stor del av förberedelserna inför en ny organisation i Malmö Stad. Ett stort och omfattande steg i vår historia. Med ett tydligt fokus och satsning på stadens unga kraft fick vi uppdraget att skapa en samlad skolorganisation med tre skolnämnder och därmed tre förvaltningar. Från elva till tre skolnämnder med ett gemensamt ansvar för den röda tråden i lärandet - inget litet uppdrag, men så angeläget och positivt. Det kan bara innebära gott för Malmöborna, om vi tar vara på möjligheterna i detta och det kommer vi att göra. Stora förväntningar och många möjligheter till enklare samarbete med Malmöbons bästa för ögonen. Det handlar inte om att släta ut rollerna utan att med en tydlig och trygg identitet i varje kompetens och uppdrag, vara både nyfiken och beredd att låta delarna forma ett fint pussel, en helhet. Vi har bara hunnit börja nosa på möjligheterna, men idéerna är många, viljan är stark och resan har tagit sin början. I vår del har stora steg i ett omfattande förändringsarbete, genomförts. Skolor har avvecklats, skolor har slagits ihop. Många av er har fått nya sammanhang. Allt för att kunna erbjuda det allra bästa till våra elever och för att kunna göra det behöver vi använda vår samlade resurs på ett effektivt sätt. Omställning tar kraft, men omställning ger också ny kraft. Ibland är det så att man egentligen inte ser nya möjligheter förrän man tittar i backspegeln. Vi har alla olika känslor inför och i förändring och det ska vi ha respekt för. Om vi har svar på frågan varför blir det också lättare att förhålla sig till att förändring behövs. Vi är många, nästan 1700, i vår organisation. Jag överdriver om jag säger att jag mött er alla, men jag har haft glädjen att möta väldigt många, för mig, nya ansikten. I våra skolor, i samtal över en frukost, i arbetsgrupper, i speciella situationer som har uppstått. Och det jag möter fyller mitt hjärta med glädje och värme - ett stort engagemang och en positiv syn och förhållningssätt till de jag brinner allra mest för, Malmöborna. Även i stunder av svårigheter och i lägen där jag möter frustration och ifrågasättande, ser jag det positiva att fokus är på att kunna göra gott för Malmöbon. Det är en kraft som jag vill lyfta fram än mer genom att ytterligare arbeta med vår gemensamma devis vi ger kraft att växa. Ska jag vara lite kritisk, så ser jag att vi kan göra den kraften starkare om vi ser varandra mer som delar i en större helhet. En helhet som drar mot samma mål. Som genomsyras av en kultur som får både våra elever och vi som arbetar i förvaltningen att växa. Det är ett långsiktigt arbete, där vi aldrig ska bli nöjda, det finns alltid något som kan bli ännu bättre. Utan kris, ingen utveckling, sägs det ju. Och kriser har vi haft, som vi alla vet. Norra Sorgenfri gymnasium är ett exempel. Hur vet man vad som är rätt att göra i en svår situation? Ja, ibland är det faktiskt inte lätt. Då gäller det att känna på sin kompass och sätta de mänskliga värdena högst. Vi är många som har våndats, vår nya nämnd inte minst. Men vi har en modig nämnd som stödjer oss och ytterst Malmöbon genom att ta svåra beslut. Ur krisen kommer mycket lärdom och den ska vi ta med oss in mot framtiden på många sätt. Så här i slutet av året fick jag också chansen att träffa våra första förstalärare. Tjugonio kollegor med ett helt nytt uppdrag på sina skolor men också med ett gemensamt uppdrag att fokusera på det kollegiala lärandet i vår förvaltning. Vi har mycket att lära av varandra. Om vi låter varandra sticka ut inom olika områden och skapar arenor för nätverk, kan vi tillsammans vara med om att bygga en lärande organisation fullt ut. Sticker ut gör årets ledare i Malmö stad. I år finns han hos oss - Peter Pripp. Chef utses man till, men ledarskapet förtjänar man, genom att vinna medarbetarnas förtroende för ett ledarskap som möjliggör. Det är Peters medarbetare som har nominerat honom vilket gör utmärkelsen ännu starkare. Och oss ännu stoltare! Sist, men inte minst, vill jag tacka er alla för mitt första år. Jag är både glad och stolt att få arbeta tillsammans med er. Innan vi kikar runt hörnet på 2014, ska vi alla ha en välförtjänt julledighet och få avsluta 2013 med en skön känsla av att ha gjort mycket gott för Malmö och Malmöborna. Tack för alla fina insatser under det gångna året och en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR! Ledaren: Tankar i juletid 2 Hallå där Anna-Lena Iskra 3 Ung i sommar 4 Byggymnasiet 5 VLC 6 Skiftnyckelen 7 Kemishow på Pauliskolan 8 Framtida ledare 9 Peter Pripp: Årets ledare 2013 10-12 Trogna medarbetare 13 Öppet hus 14-19 Krönikan: Front mot tiggeriet 20 Julspecial 21-27 7 snabba 28 EDICO ges ut av Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, informationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens informations- och kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se MEDARBETARE Camilo Pozo, Norra Sorgenfri gymnasium, Jonas Nilsson, Heleneholms gymnasium, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn OMSLAGSBILD Freddy Billqvist TRYCK WikingTryck AB, MultiArt Silk, 2200 ex

HALLÅ DÄR Anna-Lena Iskra Hallå där! Har du alltid jobbat med elever i behov av särskilt stöd? Ja, det har jag och jag tycker fortfarande att det är lika roligt. När jag började jobba gjorde ungdomarna starkt intryck på mig och jag har knutit an till många. Varje individ är unik och jag har aldrig en tråkig dag på jobbet. I 21 år arbetade jag som resurs på Tärnans hemvist som nu ligger på Örtagårdsskolan. När man 2011 lade gymnasieelevernas hemvist i anslutning till gymnasiesärskolan sökte jag mig till Universitetsholmens hemvist som senare flyttade till Norra Sogenfri och nu till Valdemarsro. Slås du aldrig av tanken var tog dessa 25 år vägen? Nej, för jag tycker att jag tagit tillvara på tiden även om jag har jobbat med samma sak. Jag är ganska nöjd som person och gillar skolan och hemvisten, men jag har fortbildat mig och försökt följa med i det som händer. Min yrkesroll har utvecklats mycket. När jag började var min roll omhändertagande. Idag arbetar vi mer med ungdomarnas självständighet och utveckling, försöker hålla händerna på ryggen och låta dem göra saker själva. För mig är det viktigt att följa det som står i LSS (lagen om stöd och service) och hitta rätt förhållningssätt till varje individ. Målet är att ungdomarna känner sig delaktiga och motiverade till en meningsfull fritid genom att ha möjlighet att välja mellan de aktiviteter vi har. För att fortsätta utvecklas har jag har precis börjat en 200-poängs yrkeshögskoleutbildning på Consensum i Lund; LSS-handledare med spetskompetens inom pedagogiskt förhållningssätt. Det är jättespännande. En annan sak som är viktig för mig är att jag precis blivit mormor. Jag känner inte att livet sprungit ifrån mig. Jag har följt med och är fortfarande ung, bara 47. Fast när jag sökte mig från Örtagårdsskolan var det för att jag tyckte att jag borde prova på något nytt, att jag varit på samma ställe tillräckligt länge även om jag trivdes. Berätta om uppvaktningen för er som arbetat i kommunen 25 år Det var väldigt trevligt! Vi var på Värnhemsskolan, fick en jättefin sjurätters middag lagad av restaurangeleverna, underhållning av musikelever från Nya Malmö Latin och tack av Eva Ahlgren och Andreas Schönström. Och så fick vi en minnesgåva. Först hade jag tittat ut ett guldsmycke men ändrade mig i sista stund och valde guldklocka istället. För mig har den större symbolvärde än ett smycke. Anna-Lena Iskra arbetar som resurs och samordnare för hemvisten på gymnasiesärskolan Valdemarsro. Hon har arbetat i kommunen sedan 1988 och mottog den 4 december en minnesgåva för 25 års trogen tjänst. FOTO: SUSANNE BENGTSSON Fler frukostsamtal Språk kan höja meritvärdet Sista flyttlasset Under hösten har Eva Ahlgren och Lars Silverberg vid tre tillfällen träffat några av förvaltningens medarbetare under informella och uppskattade frukostsamtal. Syftet med frukostsamtalen är att öppna för en dialog och låta förvaltningsledningen ta del av det som händer och diskuteras i vardagen på de olika enheterna. Frukostsamtalen fortsätter under våren 2014. Datum för vårens frukostsamtal 15/1 27/2 20/3 24/4 22/5 Tid: 08-9.30 Plats: Storgatan 20 Anmäl på: Komin Antal platser per träff: 7 Från och med nästa års antagning kommer en elev som läst ett modernt språk som språkval i grundskolan att kunna tillgodoräkna sig det betygsvärdet utöver värdet av sina 16 bästa betyg vid antagningen till gymnasieskolan. Vid ansökan till gymnasieskolan används de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg från grundskolan för att räkna ut ett meritvärde (max 320 poäng). Till detta kan betyget i moderna språk som språkval läggas och det maximala meritvärdet blir då 340 poäng. Om eleven fått betyg i fler ämnen förutom de obligatoriska 16 ämnena, t.ex. i modersmål eller moderna språk inom elevens val räknas meritvärdet ut på de 16 bästa betygen av dessa. Även om eleven fått betyg i färre ämnen än 16 kan betyget i moderna språk som språkval läggas till meritvärdet, men då kan eleven inte komma upp i det maximala meritvärdet 340 poäng. Vårterminen börjar 7 januari 2014. Fast inte för eleverna på Nya Malmö Latin. De får vänta en vecka extra. Flytten från Heleneholm till de nygamla lokalerna på Drottninggatan 22 har pågått hela hösten och sista flyttlasset går innan jul. Den lediga veckan i januari ska ägnas åt att ställa i ordning de nya lokalerna. Enligt rektor Birgitta Moberg kommer eleverna inte att förlora någon undervisningstid eftersom man kommer att lägga den förlorade tiden ovanpå den ordinarie undervisningen under vårterminen. FOTO: PELLE JERNRYD 3

Ung i sommar Ung i Sommar kan liknas vid att arbeta med en stor festival, säger Christina Carlbom och de andra håller med. Så fort det är slut drar jobbet igång för nästa års. God Jul snart är det sommar! Praktikenheten arbetar för högtryck året runt God Jul - Snart är det sommar! Så står det på Ung i Sommars och Praktikenhetens julkort. Det gäller nämligen att vara ute i tid för att få fram 2 500 bra platser för alla Malmöungdomar som vill pröva sina vingar i arbetslivet. Och för de omkring 250 som varje år behöver praktik under skolåret måste Praktikservice-delen ständigt hitta nya lösningar. Det har blivit svårare att få fram platser. TEXT: PIA JAGRELIUS FOTO: CAMILO POZO JAG TYCKER att de hårda förvaltningarna kunde göra mer! Anna Binkley är tf chef för Praktikenheten och därmed de två varumärkena som ingår: Ung i Sommar och Praktik- Service. Många kommunala förvaltningar är duktiga och det fungerar fint med förskola och vård. Men de tekniska förvaltningarna - där är det generellt sett dåligt, säger Anna Binkley och kollegan Christina Carlbom håller med. Totalt är Praktikenheten, med Ung i Sommar och PraktikService sex anställda och en vakant tjänst. Så fort sommaren är över går jobbet igång för att förbereda nästa sommars kraftprov och på Praktikservice har man ständig högsäsong under skolåret. Ung i Sommar är stolta över att fira 20-års jubileum nästa år och kunna ge runt 2 500 unga människor avlönad praktik under en fyraveckorsperiod på sommaren. I år var det 5 500 förhoppningsfulla som anmälde sig som sökande. Hälften av platserna finns inom kommun, cirka 25 procent inom privat verksamhet och den sista fjärdedelen är föreningar och en aning statligt. Det finns två fasta perioder för sommarprakti- ken men den som kan erbjuda en plats på andra tider kan också vara intressant - då försöker man hitta en speciallösning. HÖGA KRAV FRÅN OMVÄRLDEN Nu i höst ser man över resultat och undersökningar och förbättrar och förnyar informationen. Det gäller inte bara att få fram platser, de måste klara kvalitetskraven och möta många omvärldskrav. Vi samarbetar bl.a. med Arbetsmiljöverket, Lokala Skattemyndigheten och de fackliga organisationerna. Vissa platser tackar vi faktiskt nej till därför att de inte lever upp till våra krav. Det vanligaste problemet är inte att man blir utnyttjad utan att man inte har handledning eller arbetsuppgifter, säger Anna Binkley och Christina Carlbom. Det är också därför en del säger nej när Praktikenheten ringer - Vi har varken tid att handleda eller arbetsuppgifter att göra heter det. Men vi tror att praktikanten kan tillföra ett mervärde på många arbetsplatser - det handlar om att sätta sig ner och inventera. Vad har vi som vi skulle ha glädje av att få hjälp med? Gör man det så upptäcker man ofta att det finns en hel del. KOMPLEXT MED PRAKTIKPLATSER Pernilla Dovrén och Emma Karlsson jobbar för PraktikService deras ungdomar behöver en nystart i form av praktik och det brukar bli runt 250 förfrågningar per år. Här tycker man att jobbet blivit svårare och mer komplext. Det är många som slåss om praktikplatserna och vissa utbildningsanordnare har skaffat sig första tjing hos stora arbetsgivare. Ibland är det också svårt att få ungdomarna att se värdet av platsen. Man kan ha väldigt specifika önskemål: det går bara bra med vissa platser och det får inte vara för långt bort eller svårt att ta sig dit. Det kan också vara så att ungdomarna har en väldigt komplex livssituation, säger de. Och facket ska godkänna platsen - det får inte bli frågan om att ordinarie arbetskraft. Alla platser besöks och kontrolleras även hos Skattemyndigheten precis som hos Ung i Sommar. Vi har glädje av varandras erfarenheter och kontakter. Visst är det ofta ett roligt jobb vi har men inte så lätt som folk tror, säger gruppen. Det är väl bara att ringa några samtal låter det på folk. Men det är mycket mer än så. 4

Byggymnasiet Ett socialt lyft Bara en vecka efter det att Byggymnasiet flyttat in i Ubåtshallen i Västra hamnen är det förvånansvärt organiserat och undervisningen (fast bara den teoretiska) är igång, nästan som vanligt. Fast vissa saker har ju inte kommit på plats än. Det trådlösa nätverket, projektorer och högtalare till exempel. Ett annat problem är att eleverna inte har några skåp och att alla inte hunnit få hit sina böcker från Norra sorgenfri. Det gäller att se möjligheter och planera om. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO:PELLE JERNRYD VI ÄR superflexibla och fixar och trixar för att hitta lösningar så att undervisningen ska fungera, säger lärarna som Edico pratar med och tycker samtidigt att det är utvecklande med utmaningar. Det som är mest bekymmersamt är att skolan inte har några lokaler där de kan bedriva den praktiska undervisningen. Byggprogrammets rektor Christer Månsson berättar att de lyckats hitta lösningar åt de flesta elever fram till jul. Tvåor och treor är ute på APL och man bedriver måleriverksamhet för ettorna en dag i veckan på Vipeholmsskolan i Lund. Värst drabbade blir yrkesintroduktionseleverna som är beroende av att klara de praktiska ämnena för att kunna bli uppflyttade. Det är lätt att de tappar motivationen, säger Christer. tag, bara vi kan lösa verkstadsdelen, säger Joel Gustafsson, lärare i Samhällskunskap, religion och historia. Det var skönt att komma från Norra sorgenfri och jag anser att det vore väldigt negativt för skolans framtid om vi tvingas flytta tillbaka dit. Både Joel och Christer berättar att det är ett socialt lyft för eleverna att komma Man har gjort om Mediegymnasiets filmredigeringsrum till lärarrum. till Västra hamnen. De är inte längre så isolerade och i Ubåtshallen är det mycket liv och rörelse med elever från både Folkuniversitetet och högskolan. Hur Byggymnasiets framtid ser ut är ännu oklart, men om Christer får önska fritt vill han ha en ny, fin byggskola centralt i Malmö. DET FÅR TA TID Byggymnasiet har möjlighet att stanna i Ubåtshallen även under vårterminen 2014. Man är eniga om att det får ta tid att hitta nya permanenta lokaler och att det är viktigt att få bra lokaler där alla kan känna sig trygga. Jag har inga problem att stanna här ett 5

VLC En unik möjlighet Det är en unik möjlighet! Man kan prova på en utbildning, behöver inte ta lån, behåller sitt försörjningsstöd och får individuell och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, säger Sofia Eves, studie- och yrkesvägledare på Vägledningscentrum. Hon pratar om förberedande utbildning (FUB) som vänder sig till vuxna personer som står utanför arbetsmarknaden och är i behov av extra insatser. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM SOFIA ARBETAR SOM studie- och yrkesvägledare på Vägledningscentrum sedan i höstas med målet att korta vägen till självförsörjning för de som påbörjat en FUB/Rekryteringsutbildning. Hennes deltagare kommer via Jobb Malmö där de har anmält sitt intresse till FUB och/eller rekryteringsutbildning. Hon träffar varje deltagare 4-5 gånger under utbildningens gång, undersöker deras tidigare utbildningsbakgrund och upprättar studieplaner. Andra viktiga arbetsuppgifter är uppföljningsansvaret med berörda parter, vilket kan innebära trepartsamtal med arbetsmarknadssekreterare från Jobb Malmö. Sofia har en varierad yrkeskarriär bakom sig. Hon har tidigare arbetat tio år som frisör då hon jobbade både i Sverige och utomlands. Hennes yrkeserfarenhet innefattar också arbete inom försäljningsbranschen, innan hon satsade på utbildningen till studie- och yrkesvägledare. Jag tror på någon sorts kaos- eller slumpteori om att vara öppen och låta sig påverkas, säger Sofia. Det var när hon träffade en person som påminde om henne och som läste till studie-och yrkesvägledare, som hon inspirerades att gå samma utbildning. Det som Sofia upplever som mest betydelsefullt i sin yrkesroll, är möjligheten att göra skillnad för individer med olika förutsättningar och bakgrund. Hon uppskattar att kunna arbeta med vuxna och med grupper. Vid sidan av specialuppdraget, FUBoch rekryteringsutbildningar, arbetar hon också som kontaktperson till en enhet inom Jobb Malmö som heter KRAMI för kvinnor. Det är en enhet för kvinnor med sociala problem relaterade till missbruk och kriminalitet. Den positiva respons och uppskattning jag får från deltagarna jag möter i mitt arbete gör att jag hoppas att kunna fortsätta med mina arbetsuppgifter under lång tid framöver, säger Sofia. FAKTA Förberedande utbildning (FUB) är en kortare prova på -utbildning på mellan 2-12 veckor. Anordnare är Uppdrag Malmö, Jobb Malmö och Vägledningscentrum i samarbete med aktuell skola. 82 % av de som slutför FUB går vidare till anställning, studier eller annan Jobb Malmö aktivitet. FUB-utbildningar hösten 2013: Butik & delikatess Café och servering Hästar i fokus Butikssäljare Vård & omsorg Maskinförare Fordonsteknik Skolor som bedriver FUB 2013 Agnesfrids gymnasium Byggymnasiet Värnhemsskolan Universitetsholmens gymnasium 6

Mapps skapar nya möjligheter Skiftnyckelen När Ina Alm, projektledare för IKT-fortbildningen Skiftnyckelen, presenterade projektet för kommunens rektorer i våras, anmälde Ann-Christin Lund sin enhet - Komvux Södervärn-Rönnen - på stående fot. Där fanns ett stort intresse från personalens sida att använda IT som ett kommunikationsmedel mellan sig och sina elever. Ann-Christins mål är att all hennes personal ska kunna använda digitala verktyg för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: PELLE JERNRYD Ann-Christin Lund ATT SKOLAN GÅTT med i Skiftnyckelen innebär att man går på föreläsningar och workshops, arbetar med de nya verktygen samt deltar i ett digitalt forum där man delar erfarenheter med kollegor. Edico är med på andra och sista workshopen för terminen. Det är Camilla Lindskog från Pauliskolan som håller i den och temat för dagen är formativ bedömning och Google drive. Camilla visar och berättar hur man delar dokument och mappar med sina elever och försöker reda ut hur man kan koppla en klassblogg till ett Googlekonto. MYCKET SOM SKA FALLA PÅ PLATS Förutom svårigheterna att ta till sig och lära sig ett helt nytt sätt att arbeta har lärarna på Komvux Södervärn-Rönnen dessutom en del praktiska problem som elevinloggningar och nätverksåtkomst. En av sakerna som gjorde att Ann- Christin anmälde sin skola till Skiftnyckelen var att det är en långsiktig satsning som varar över ett helt läsår. Vi är inne i en process som tar tid. Tekniken måste fungera och vi är på god väg, säger Ann-Christin som förutom fortbildningen också köpt in videokameror, kameror, Ipads och laptops. BÄTTRE SERVICE IKT ger bättre service och fler möjligheter för eleverna att få hjälp med sin kunskapsutveckling, menar Ann-Christin. Eleverna på Komvux måste ibland prioritera sina familjer och har inte möjlighet att komma till skolan. Då kan de följa med i undervisningen hemma, få direktkontakt och feedback från lärarna med hjälp av delade dokument, inspelade lektioner, ämnesbloggar och lösningsprotokoll. Alla har någon form av enhet och om inte annat kan man öppna dokument i mobilen. Mapps underlättar för läraren att ge mer personlig respons, vilket är motivationshöjande, säger matteläraren Elisabet Bellander. Camilla Lindskog från Pauliskolan undervisar personalen Elisabet Bellander 7

Kemishow på Pauliskolan När vätskorna kalciumacetat och etanol blandas bildas en cerise, lättantänd gel. En låga kan vara lila, blå eller röd, beroende på vad man tillsätter för salt. Vilken färg har en låga? För att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen startade Pauliskolans rektor Jerry Ahlström och kemiläraren Marianne Almström 2007 en naturvetenskapstävling för blivande gymnasieelever. Sedan dess har mellan 20 och 25 lag årligen deltagit i tävlingen. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: CAMILO POZO ATT MARIANNE ÄLSKAR sitt arbete går inte att ta miste på och hon har lagt ner stor möda på att hitta experiment som är visuella, intressanta och fängslande. Tillsammans med kemiläraren på Komvux Mikael Jonsäter och kemisten och läraren Emelie Bjurling bjuder hon under en halvtimme på en färgsprakande show. Marianne började intressera sig för kemi redan som 6-åring. I 40 år har hon arbetat med kemi och pedagogik på Pauliskolan. 2005 tilldelades hon Ingvar Lindqvistpriset i kemi och 2006 Svenska kemisamfundets pedagogiska pris för lärare. Nu har hon egentligen gått i pension, men arbetar fortfarande som konsult på Pauliskolan samt erbjuder kemishower till förskolor. Hon är med i gruppen VIS (vetenskap i skolan) som arbetar med att leda forskningsbaserad skolutveckling och så har hon skrivit en bok: Att äga ett klassrum - en personlig berättelse från ett lärarperspektiv. Den handlar om kemididaktik, men innehåller även många allmänna tips till lärare med engagerande avsnitt om vad som kan hända om man delar upp klasser i flick- och pojkgrupper samt hur man kan undervisa andraspråkselever. Kriminalteknik är en viktig profil på Pauliskolan och ett spännande sätt att introducera kemi. Marianne visar hur man kan spåra ämnen med hjälp av UV-ljus. Ämnet kinin som finns i tonic är fluorescerande och även mycket små mängder blod kan spåras med hjälp av luminol och UV-ljus. Varför sjunker en burk Coca cola snabbare än en Cola light? 8

Framtida ledare Tuff process för framtidens ledare Framtida ledare är Malmö stads utvecklingsprogram för medarbetare som kan komma att bli chefer eller arbetsledare i framtiden. TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: SANNE CEDERSTAM & PELLE JERNRYD En av de praktiska övningarna gick ut på att visualisera Vi ger kraft att växa med hjälp av silkespapper, tidningar, tejp mm. HR-KONSULT ANNIKA EKMAN är samordnare för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens urvals- och orienteringsprogram för Framtida ledare. Urvalsprocessen har varit svår eftersom vår förvaltning bara har tre platser på utvecklingsprogrammet men runt fyrtio sökande, säger hon. Vi har många duktiga medarbetare som är väl lämpade som chefer men som inte kom med. För att komma till en första urvalsprocess måste man, förutom att söka, bli rekommenderad av sin chef som är den som gör en första prioritering. Av de fyrtio sökande var det tolv som blev uttagna till nästa steg i processen. De fick tillbringa en dag på förvaltningens kansli där de deltog i gruppdiskussioner och gjorde praktiska övningar. Det har varit en grupp på fyra personer från HR-avdelningen som har arbetat med både urval och bedömningar. Alla delar i urvalsprocessen har till syfte att hitta det vi söker hos våra framtida ledare, berättar Annika. Det var sex personer som tog sig vidare till en intervju med tf HR-chef Monica Henningsson och utbildningsdirektör Eva Ahlgren och ett EQI-test som mäter den emotionella intelligensen. Hälften av dem fick plats på utvecklingsprogrammet Framtida ledare som börjar i februari 2014, varar under 1,5 år och omfattar totalt ca 25 dagar. Första halvåret fokuseras på chefsrollen i Malmö stad och utbildningen sker i den egna förvaltningen. Efter det övergår utbildningen till Ledarcentrum på stadshuset. Då läggs tyngdpunkten på ledarskap, omvärldsorientering och coachning. De tre som efter den tuffa gallringen valdes ut fick besked 18 december. Mer om dem kan du läsa i nästa nummer av Edico. FÖR ATT VARA AKTUELL SOM FRAMTIDA LEDARE I MALMÖ STAD SKA MAN: Vara väl förtrogen med och levandegöra personalpolicyn och Malmö stads värdegrund. Ha en uttalad vilja och förmåga att leda andra. Ha drivkraft och motivation i sitt nuvarande arbete. Vara utvecklingsinriktad och ha en god kommunikativ förmåga. Ha ambition att utveckla sitt personliga ledarskap. Vara öppen och nyfiken för utmaningar som ledare i hela Malmö stad. Ha en personlig mognad. Ha högskoleutbildning. 9

peter pripp Av Malmö Stads drygt tusen chefer nominerades i år trettioen till Årets ledare. Kriterierna för Årets ledare 2013, förutom att vara chef med verksamhets-, personal- och budgetansvar var att hen under det senaste året tillsammans med sina medarbetare utvecklat verksamheten på ett kreativt och engagerat sätt med Malmöborna i fokus. Årets Ledare 2013 presenterades på Ledarskapsdagen den 21 november. Utmärkelsen gick i år till en av Nya Malmö Latins rektorer, Peter Pripp. AV: SANNE CEDERSTAM FOTO: FREDDY BILLQVIST JAG GILLAR att bidra och skapa förutsättningar för mina medarbetare. Att arbeta och göra saker tillsammans är min drivkraft, svarar Peter på frågan om varför han tror att han blev vald till Årets ledare 2013. I sin yrkesroll försöker han vara väl förberedd och inläst i frågor som rör både pedagogik och regelverk. Han tycker att det är viktigt att vara tydlig, att lyssna och ta alla på allvar. Peter känner sig trygg i sitt jobb även om det just nu är stressigt inför flytten från Heleneholm till de nya lokalerna på Drottninggatan 22. Jag var på en konferens i Kina i början av september. Vi har en vänort där som heter Tangshan, en liten stad med tre miljoner invånare. Utbytet handlar om hållbar utveckling med fokus på avfallshantering, stadsplanering och lärande. Det blev ett bra brejk och jag kunde gå ner i varv. Det behövde jag. VILLE BLI LÄRARE Peter visste redan som liten att han ville bli lärare. Grundskolan gick jag i Bodafors. Det var en bra skola med engagerade och närvarande lärare som låg långt fram pedagogiskt. Det var där mitt intresse att arbeta inom skolan väcktes. I tonåren växte Peters intresse för drama PETER PRIPP Ålder: 41 år Gör just nu: Arbetar som en av tre rektorer på Nya Malmö Latin Livsfilosofi: Tillsammans Uppvuxen: Bodafors utanför Nässjö Bor: Lund Familj: Fru, två barn 15 och 12 år Intressen: Löpning och spinning på Friskis & Svettis och under gymnasietiden spelade han mer teater än pluggade. Efter värnplikten och några ströjobb utbildade han sig till dramapedagog vid Edelviks folkhögskola i Burträsk, Västerbotten. Det var en speciell kultur på skolan och man tyckte att det dramapedagogiska förhållningssättet var svaret på allt. Det är det inte även om det har gett mig mycket som jag har nytta av i mitt arbete idag. Efter Burträsk fick han jobb som dramapedagog på kulturskolan i Botkyrka där han också hade samarbetsprojekt med grundskolan. När verksamhetschefen på Kulturskolan blev sjukskriven erbjöds Peter vikariatet. Där stannade han i några år, tills han fick barn. FLYTTAR TILL SKÅNE Då gick flyttlasset till Lund, närmre släkten och med kortare pendling i vardagen. Året var 2000 och han fick jobb som teaterlärare på individuella programmet på Heleneholms gymnasium. Samtidigt som det var roligt var det ett tufft jobb på många sätt och olika händelser både på jobbet och privat gjorde att Peter 2001 blev sjukskriven på grund av överbelastning och panikångest. Under de år som Peter var sjukskriven i perioder fick han mycket bra hjälp och stöd 10

11 Peter Pripp

Peter Pripp både från skolan och sjukvården. Bland annat fick han en del administrativa uppdrag med kvalitetsarbete och kände att han skulle vilja arbeta som skolledare. Så blev det en ledig tjänst på kansliet. Ett vikariat med kvalitetsarbete på utvecklingsavdelningen. Där fick Peter kontakt med den dåvarande biträdande rektorn på S:t Petri skola, Martin Gustavsson. När Martin lämnade S:t Petri för ett jobb i Lund tipsade han Peter om tjänsten. Jag var lite tveksam till om jag skulle söka den. Tänkte att, inte kan väl jag... Men Martin övertygade mig och det är jag glad för, berättar Peter. Största överraskningen var att det var så oerhört komplext att vara rektor med massor av arbete som bara sköljde över mig. Jag var inte beredd på att det skulle vara så många olika arbetsuppgifter. Trots det så fick jag inga känningar av stressen, jag lärde mig sortera. DÅLIGT SAMVETE Periodvis har Peters jobb som biträdande rektor och rektor inneburit mycket dubbelarbete. På S:t Petri skola var det han som arbetade med övergången från elevhanteringssystemet Elit till Extens/Dexter och när han blev rektor i den nya organisationen på Nya Malmö Latin var han samtidigt rektor på Heleneholms gymnasium. Det är lätt att göra avkall på vissa saker i perioder med mycket extraarbete. Det är viktigt att möta alla medarbetare men ibland hinner jag inte med det i den utsträckning som jag vill och tyngs av dåligt samvete för det. Men alla har visat förståelse och snart ska det bli bättre. Peter beklagar också att många lärare mådde dåligt under hösten 2012, innan det var klart vilka som skulle följa med till Nya Malmö Latin och tycker att det var jobbigt att vara med och bestämma vem som skulle vara kvar och vem som skulle gå samtidigt som han var rektor på Heleneholm. SOVER FÖR LITE Att det har varit ett arbetsamt år går inte att ta miste på och mycket återstår innan allt är på plats. När tre skolor blev en i höstas hade de problem med tekniken och en rörig ITmiljö, något som både skapat irritation och merarbete. Dessutom har det varit svårt att få ihop kulturerna från de olika skolorna och Peter anser att rektorerna borde ha varit mer närvarande. Policyn är att man som chef i Malmö Stad inte ska ha mer än tjugofem medarbetare under sig. Peter har femtiofem och är den som har flest medarbetare i sin enhet, men även de andra rektorerna har betydligt fler än policyn säger. Klarar man av att arbeta så mycket utan att försaka något? Jag sover för lite och tränar för lite, även om jag faktiskt kommit igång igen ganska bra. Jag hinner inte läsa så mycket som jag skulle vilja och rektorsutbildningen är i pausläge. Men familjen hinner jag med. Då var det värre när jag slutade som lärare och inte längre var ledig på loven. Det var en större omställning för familjen. HÖGA AMBITIONER Ambitionerna för Nya Malmö Latin är höga. Ordning och struktur, hållbara tjänster och ett bra schema som skapar förutsättningar för ämnesövergripande undervisning och flexibilitet. Att omsätta det kommer att ta tid. Jag räknar inte med att vi ska ha allt på banan förrän om två år. Jag vill att lärarna ska få äga sina egna processer och komma igång med det kollegiala lärandet, säger Peter. 50 000 KRONOR Årets Ledare får en staty och en prissumma på 50 000 kr som ska gå till den egna arbetsplatsens gemensamma fortsatta utveckling, t ex kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte eller samarbete med andra verksamheter. Hur ska du använda pengarna? Det har vi inte bestämt än. Något trevligt och någon klok kompetensutveckling. 12

Trogna medarbetare Festlig kväll efter 25 års arbete TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: PELLE JERNRYD ANDREAS SCHÖNSTRÖM OCH Eva Ahlgren var kvällens värdar och tillsammans med Monica Henningsson och Susanne Fransson från HR-avdelningen tog de emot gästerna, minglade, åt en lovordad sjurätters middag och delade ut minnesgåvor. Maten och servicen stod Värnhemsskolans tredjeårselever för medan Nya Malmö Latins musikelever, Ella Sandberg och Ludvig Samuelsson, spelade saxofon och sjöng. MOTTAGARE AV MINNESGÅVA 2013 Nergis Ayavar S:t Petri skola, Ewa Blaufuks kansliet, Birgitta Drews Pauliskolan, Mary Eilenberg Komvux Södervärn, Rolf Ekman Värnhemsskolan, Anders Falk Pauliskolan, Bengt Forsberg Universitetsholmens gymnasium, Roxana Gomez Värnhemsskolan, Anna-Lena Iskra gymnasiesärskolan, Susanna Larsson Komvux Södervärn, Aino Lindell kansliet, Kerstin Malmborg Byggymnasiet, Yvonne Nilsson Universitetsholmens gymnasium, Sam Olofsson Malmö Borgarskola, Marina Olsson gymnasiesärskolan, Inger Persson Vägledningscentrum och Daisy Soria-Saavedra Pauliskolan. 13

Öppet hus Öppet hus Ett klassiskt recept: Ta ett tjugotal av skolans mest välartade elever, samtliga medarbetare, informationsmaterial, utställningar/framträdanden och en eller flera dragningar i aulan. Blanda omsorgsfullt och portionera ut i lokalerna. Krydda med ett eller flera quiz och toppa med något ätbart att bjuda på. TEXT: SANNE CEDERSTAM OCH PIA JAGRELIUS FOTO: SANNE CEDERSTAM, PELLE JERNRYD OCH KATARINA PIJAROWSKA & PER-ÅKE BRODIN Pauliskolan VAD NI föräldrar behöver bidra med är att se till att era barn har mat, kläder och en lugn vrå för studier. Resten står skolan för. Jerry Ahlström berättade om naturvetenskap- och teknikutbildningar i en fullsatt Zablockisal på Pauliskolan. När rektorerna var färdiga med presentationerna av skolans utbildningar strömmade potentiella elever och nyfikna föräldrar till de olika uppvisningssalarna. Fysikuppvisning, arkitektutställning och quiz. Pepparkakor, fruktskålar, enagerade elever och lärare från sin bästa sida. Föräldrarna ville veta om kursplaner, mediateket och strategiska val inför högskolestudier. Deras barn frågade hur lång en lektion är, om man har mycket läxor, var gympasalen ligger och om det är en trivsam skola. Jag får oftare frågor från föräldrar, säger fysikläraren Magnus Dahlström och skickar upp en metallring genom luften genom att sticka in två ledare i ett eluttag. En fullsatt Zablockisal. En gång Paulielev - alltid Paulielev. Magnus Dahlström visar fysiska expriment. Christoffer vill läsa Design and construction. 14

Öppet hus Universitetsholmens gymnasium Tjejer i VO12A som alla är mycket nöjda med utbildningen och som vill läsa vidare efter gymnasiet. GYMNASIECHEFEN OCH REKTORERNA hade två dragningar i hörsalen. Där berättade de vilka program man erbjuder, att utbildningarna är kvalitetssäkrade och om hur skolan ger kraft att växa. Sedan kunde besökarna gå vidare genom skolan. I vårdprogrammets metodrum erbjöds bland annat blodtryckskoll och hälsoquiz. I kyllabbet möttes man av nuvarande och före detta elever som alla var nöjda och stolta över sin utbildning och som tyckte det var synd att så få känner till att inriktningen kylteknik finns. VVS killarna såg fram mot att få ett jobb med hög lön efter gymnasiet och tyckte om utbildningen men att det var jobbigt på skolan sedan vårdtjejerna kommit dit. De var eniga om att Det var mycket lugnare innan. Man kunde också besöka elprogrammet, tryckutbildningen, det nya biblioteket eller få en pratstund vid receptionen med elevhälsa och SYV. Fredrik från Anderslöv hade praktik på en VVS firma och tyckte det var bra. Tror att han ska söka till Universitetsholmen, men vill först kolla Praktiska gymnasiet också. VVS:are har goda chanser till jobb efter utbildningen. 15

Öppet hus Malmö Borgarskola BESÖKARNA PÅ MALMÖ Borgarskolas öppet hus trängdes i en överfylld aula. De båda rektorerna Fredrik Aksell och Carina Malmback poängterade att man endast erbjuder högskoleförberedande utbildningar och har ett brett internationellt perspektiv. Man belyste också fördelarna med att vara Malmös största skola och vilka möjligheter som finns för dem som har höga ambitioner. Förstaårseleverna som tog emot besökare på engelska institutionen lovordade sin skola. Gemenskapen, vännerna, elevmixen och föreningslivet var några av de saker som nämndes. På IB-programmet hade teatereleverna improvisationsövningar med modiga besökare. Deras teaterlärare menar att de elever som har teater i sitt betyg lättare blir antagna till internationella skolor efter gymnasiet. Hösten 2014 startar två nya inriktningar på Malmö Borgarskola: International Social Science och International Business Management. I båda inriktningarna sker all undervisning på engelska. Den internationella prägeln går inte att ta miste på Teaterelevernas klassrum Borgarskolans prisskåp Språkinstitutionen I biblioteket fanns det obligatoriska öppet-hus-quizet. Det var betydligt svårare än på övriga gymnasieskolor. 16

Öppet hus Agnesfrids gymnasium Elever i verkstadshallen AGNESFRIDS GYMNASIUM HADE satsat på korvgrillning både inne och ute och tipspromenad genom skolan. Imponerande nya lastbilar var dittagna och branschfolk från både Volvo och Scania var på plats och svarade på frågor om arbetsmarknaden. Två före detta elever, Hassan och Muhammed, som nu arbetar som lastbilsmekaniker berättade om hur lätt de fick arbete när de var färdiga. Plåtutbildningens vuxklass består av 50% tjejer och de berättade hur nöjda de var med utbildningen. Christoffer Ask som kom på sjätte plats i yrkes-vm i år var också där som en god representant för skolan. Killarna på transportutbildningen menar att Agnesfrids elever ligger högt i kurs hos arbetsgivarna och att de var därför de valde skolan. På plåtutbildningen för vuxna går lika många tjejer som killar. S:t Petri skola PETRIPANDAN VAR DÄR, publikrekordet var där och en otrolig massa elever och föräldrar. Petri sätter upp adventsstakarna och bjuder på glögg och det är dekorerat med julstjärnor. Det är kemishow och biologiquiz och alla försöker visa sig från sin bästa sida. Elevernas entusiastiska medverkan är förmodligen det allra viktigaste pr-medlet. Varför ska jag välja Petri? frågar folk. För att det är en bra skola, är det korta svaret. Det långa svaret handlar om duktiga och motiverade elever, stöd i ett antal ämnen, bra elevhälsa, studieresor, labb varje vecka och engagerade och behöriga lärare. Det var faktiskt publikrekord i år igen, berättar rektor Eva Daun envist. Vi räknar snittet på alla som kommer till aulan för information. 17

Öppet hus Värnhemsskolan PÅ VÄRNHEMSSKOLAN FICK man ingen samlad information i hörsalen. Däremot ett oerhört välkomnande mottagande i entrén med nybakade lussebullar och stationer med information om de olika utbildningarna. För att komma in till handelsprogrammens lokaler var man tvungen att registrera sig och lämna kontaktuppgifter. För besväret fick man en goodiebag med några hårvårdsprodukter och informationsmaterial. De som blivit registrerade får mer information mejlad vid ett senare tillfälle. Restaurangutbildningarna körde på för fullt och den som kom dit hungrig kunde lämna med magen full av köttbullar, fish and chips, olika snittar, juicer och smoothies. Vi var på öppet hus på Fria Läroverken som också har restaurangutbildning och blev väldigt imponerade, men ingenting slår det här, sa Marie Svensson och sonen Marcus som ska börja gymnasiet till hösten. Floristerna visar hur man binder en krans. Frisöreleverna klippte och gjorde håruppsättningar. Varmt mottagande i entrén Marcus och Marie är imponerade av restaurangutbildningens bredd. 18

Öppet hus Nya Malmö Latin Specialutbildade elevambassadörer. STORMEN SVEN KUNDE inte ha kunnat komma mer olägligt. Man tvingades ställa in det Öppet hus som skulle ha varit 5 december men ordnade ett nytt den 10 december i stället. Nya Malmö Latins lokaler är stora, luftiga och fräscha. Framförallt den nya delen, men även den gamla med anor från början av 1400-talet, med högt i tak, stuckatur och gigantiska spröjsade fönster. Gymnasiechef Maria Jarlsdotter berättar att lokalerna har multifunktionalitet och att elever från olika program kommer att nyttja dem på olika sätt. Besökarna togs emot av specialutbildade elevambassadörer som förutom att ha satt sig in i skolans alla utbildningar och lokaliteter också hade fått utbildning i bemötande. Maten kommer att vara ett av skolans dragplåster och i den välbesökta matsalen bjöds på fika och fantastiska äppelkringlor. Vi siktar på en plats i White Guide, sa restaurangchef Enrique Urra stolt. Nybakade äppelsnurror och frukt serverades i matsalen. Foajén fotograferad uppifrån. Restaurangchef Enrique siktar på en plats i White guide. 19

Krönikan! Front mot tiggeriet DET TALAS I dessa tider en hel del om fattigdom, barnfattigdom, nyfattigdom, hur nära att råka däri om man skulle förlora bostad och/eller arbete vi faktiskt är, många av oss, och hur man skall förhålla sig till detta medan man ännu lever i någotsånär trygga omständigheter. De sociala skyddsnät som tidigare fångat upp de behövande och som vi tidigare kunnat hänvisa till i stället för att personligen engagera oss har blivit betänkligt glesare, har det hävdats. Givmildhet i sant kristlig anda blir på nytt betydelsefull som ett komplement till de välfärdsstatliga arrangemangen. Är det så? Så här inför den annalkande julen känns frågan extra berättigad, särskilt som tiggare på nytt blivit ett inslag i stadsbilden. Ja, vi har som en följd av EU-utvidgningen, får det förmodas, fått ett alltmer organiserat tiggeri och vi måste fråga oss om vi vill att våra ungdomar skall vänja sig vid detta som någonting normalt. Så var det verkligen inte tänkt. Det kan även noteras att moderaterna vid sin arbetsstämma nyligen beslutat låta utreda möjligheterna att kriminalisera det organiserade tiggeriet. Det har med rätta påpekats att de väcker både medkänsla, ilska och kluvenhet, dessa tiggare. Hur man än gör skaver samvetet, den eventuellt givmilde och tiggaren undviker varandras blickar (Cecilia Nebel i Sydsvenskan den 19 oktober 2013). Ty där ligger något oharmoniskt till grund för situationen, någonting falskt som vidlåder sammanställningen av å ena sidan en efter en dos nyliberal bantningskur vad gäller skyddsnäten utglesad, opersonlig social välfärdsstat och å andra sidan uppagiterad givmildhet såsom ett utslag av den kristna kärlekstanken (agape). Ett av de redigaste svaren som gavs de förvirrade småtjejerna i filmen Vi är bäst!, som i höstas gick upp på repertoaren, var från vuxenvärldens sida att i stället för att försöka tigga pengar till det instrument de behövde till sitt band och därtill ljuga ihop historier som de trodde skulle beveka de främmandes hjärtan ta sig samman och tjäna dem på extrajobb. Det avvisande svaret tyder inte på ett kallt hjärta, lika litet som hos den som går förbi den tiggande, och svaret är mer än bara redigt och förnuftigt, det vittnar om en tilltro till människans förmåga att resa sig av egen kraft. Det är viktigt att hem och skola här inte faller undan från sin uppfostrande roll. Märk även den avslöjande rörelseriktningen: tiggaren på knä med huvudet i armvecken, armbågarna mot marken, fingrarna kramar den utsträckta pappmuggen; och den som inte kan motstå att låta sig bevekas böjer sig ned, dras nedåt med sin till funktionen avlatsliknande skärv Det är inom parentes sagt så kyr- kan alltid velat ha det och därigenom lagt hinder i vägen för näringsid, en republikansk anda, borgerlig självstyrelse (orden är Viktor Rydbergs i Romerska dagar, 1877), med andra ord verkliga, hållbara framsteg. Tron på människans inneboende förmåga att resa sig följer en annan bana. Den är riktad uppåt och är snarare i släkt med det hellenska arvet, dess kärlekstanke (eros). Anslutande värdeord är det raka, det stolta, såsom hos, egendomliga sammankoppling, många äldre japaner i dag. De lär nätt och jämnt kunna försörja sig men drar sig i det längsta för att be det offentliga FOTO: COLOURBOX.COM om hjälp. Det skulle innebära förlust av hedern. I stället planerar de med stöd av civilsamhällets spontant bildade institutioner, i enlighet med F. A. Hayeks läror, må det inskjutas, institutioner som i dessa sammanhang endast tar betalt för självkostnad, för come back som egna företagare. ROLAND SCHÖTT, Jur. dr, är administratör på Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli. Tidigare museipedagog på Malmö skolmuseum. 20

Julkul Så blir julen juligare och januari mindre fattig Fringis: skattefri förmån utöver ordinarie lön som utgår till en anställd; ofta dold så enligt Nationalencyklopedin. TEXT: PIA JAGRELIUS FOTO: CAMILO POZO SOM ANSTÄLLD I förvaltningen kan man ibland känna att fringisarna är begränsade. Gratis kaffe i automaten och ett fint friskvårdsbidrag i och för sig. Men när det skulle sitta gott med lite extra till jul eller i det fattiga och mörka januari vad har vi då? Jo, Värnhemsskolan. FYND Edicos utsända gjorde en spaningsrunda en vanlig torsdag och fann fynd. Alla Malmöbor kan handla här men det blir lätt bortglömt och annonsera får man inte det skulle snedvrida konkurrensen. Present till Moster Märta eller Onkel Kuno? Gott att äta från Butiken eller lyxiga produkter från Davines (finns i frisersalongen) i presentkartong som du själv komponerar. På Värnhemsskolan kan du också renovera dig själv hos frisören och stylisten ALLT ÖVERVAKAS Men vågar man verkligen låta eleverna sätta saxen i en? Eller färgpenseln? Jo, det ska man absolut våga, säger frisörläraren Maria Andersson. Vi lärare är ju alltid med och övervakar. Och det är kvalitet i allt vi gör här. Hon är stolt över sin skola och sina elever och berättar att produkterna i salongen håller hög klass och låg allergirisk och att man tänker på arbetsmiljön med bland annat utsug för kemikalieångorna vid permanent och färgningar. Vi har mycket familjer som kommer. Barnen och maken ska klippas och mamma ska kanske också färga. Du får ju en helt annan kostnad här där vi tar betalt för hyra och värme men inte för lärarlönerna eller de sociala avgifterna. STOLTHET Den där stoltheten hörs på fler håll i huset. Hos utbildningschef Barbro Willners som är glad att kunna visa malmöborna vad eleverna kan med flera nya butiker och ännu mer planerat för framtiden. Hos Petra Westerduin som berömmer sina adepter som just tråcklar på den lilla svarta i textil- och design. Ibland syr man här kjolar och någon klänning som kan köpas hos Fri Design blomsterbutiken. Hos floristen Linda-Marie Kinell och Rikard Linde i Take-awayn hörs stoltheten och hos bageriläraren Göran Stein-Beer som skrattar åt att ananaskakan fått beteckningen äpple- på skylten. Och vi träffade fler ändå som gärna visade verksamheten. Så Värnhems elever och personal är stolta över att erbjuda bra produkter till fint pris. SKOLAN GÅR FÖRST Finns det nackdelar för kunden så är det att öppettiderna är begränsade och dessutom följer skolterminerna. Tumregeln är att man slutar någon vecka innan terminen slutar och börjar någon vecka efter att vårterminen startar. Också telefonbokningen har bara öppet på vissa tider. Det är ju skolverksamheten som går först. 21

Julkul Så blir julen juligare... För 360 kronor blir du klippt och slingad, en ansiktsbehandling går på 120 och make up för kvällen kostar dig 80 kronor till. På rymmen från matlådan? Mellan 11.30 och 12.45 kan man få bordsserverad dagens lunch med salladsbord, smör och bröd och lagad efterrätt till priset av 68 kronor. På måndagarna är det husmanskost när förstaårseleverna jobbar, sedan står andraårseleverna för tisdag och onsdag och så kröns veckan av treåringarnta torsdag och fredag. Vegetariskt alternativ tisdag till fredag. Lyxiga produkter från Davines (finns i frisersalongen) i presentkartong som du själv komponerar. 22

Julkul Du kan bygga naglar eller satsa på den populära gellackningen som för 150 kronor ger dig nagellack som sitter som berget och till slut växer bort. På rymmen från vardagen? Boka i tid, bjud med en vän som också kan ta god tid på sig och slå runt med en trerätters i a la carterestaurangen. Det är vita dukar och tygservetter och fullständiga rättigheter. Chokladmoussetårtan är gjord från grunden. Eleverna måste ju få prova på för att kunna arbeta ute sedan, berättar Göran Stein-Beer. 23

Julkul Så blir julen juligare... Kjolar och någon klänning kan köpas hos Fri Design blomsterbutiken. Bortbjuden på stort kalas? Ta med en blomma från Fri Design till värden. Tårta 100 kr Får du dåligt samvete för att familjen sitter hemma och äter rester så kan du köpa med lite gott från take-awaybutiken. 24

Julkul FAKTA Textil och designelev i färd med att sy den lilla svarta. Ibland kan man köpa några av deras plagg i butiken Fri Design en trappa ner. Värmhemsskolan ligger på Kungsgatan 44. Se deras hemsida där man kan se aktuella uppgifter. Frisörskolan har kundmottagning onsdag, torsdag och fredag 12.15-16.15 och telefonbokning samma tider via 040-34 31 43. Stylisterna har kunder torsdagar och fredagar 12.15-16.15 och telefon samma tider 040-34 31 43. Restaurang Jörgen Kock har drop in för dagens rätt 11.30-12.45 vardagar. För a la carten måste man beställa: 040-34 31 46. Om man går in till receptionen och en trappa upp kommer man till Restaurang Jörgen också där finns det lunch och här ingår dessutom kaffet. Take Away måndag till fredag 10-13.30, tar beställningar i mån av tid: 040-34 34 70. Fri Design säljer blommor, smycken och lite kläder samt ibland konst. Öppet onsdag, torsdag, fredag 10.00-16.00 med lunchstängt 11.30-12.00. Tar beställningar för avhämtning: 040-34 49 04 Butik och bageri på baksidan i hörnet Celsiusgatan-Fredmansgatan vardagar 8.00-15.30 och man kan beställa mycket gott för avhämtning: 040-34 31 68. Vad som finns i butiken beror på vad eleverna har åstadkommit. Fråga gärna efter presentkort! 25

Julkul Bästa julklappen TEXT: SANNE CEDERSTAM FOTO: SANNE CEDERSTAM Anna Avesson Lärare på Byggymnasiet i samhällskunskap, religion och matte Den bästa julklapp jag fått på jobbet var en mugg med texten God Jul Anna Den fick jag av en elev som gick i 6.an. Annars gillar jag välgörenhetsjulklappar eller att äta en gemensam jullunch. Vad som skulle vara sämst vet jag inte för även ingen julklapp funkar bra. Joel Gustafsson Lärare på Byggymnasiet i samhällskunskap, religion och historia. Bästa julklappen var när jag jobbade på Nationalencyklopedin. De valde att sätta in pengar till läkare utan gränser efter jordbävningen på Haiti 2010. Att göra en gemensam julaktivitet på jobbet är också bra. Sämsta julklappen skulle nog vara något jobbrelaterat. Kjell Widén Lärare i Kylteknik på Universitetsholmen Bästa julklappen hade varit om arbetsgivaren satte in julklappspengarna till hjälp till Filippinerna. Den sämsta present jag fått av en arbetsgivare var en hopvikbar strandmatta. Sanela Pasalic Ekonom På Värnhemsskolan Bästa julklappen tror jag var en varm och mjuk filt. Sämsta en tråkig julskiva 26

Julkul Julkul TEXT: SANNE CEDERSTAM & PIA JAGRELIUS FOTO: NICOLA PETRIC & COLOURBOX.COM Julhit Varför inte ett Nisseprojekt till jul? Malmö Borgarskolas vaktmästare Vincent Quinn fick i uppdrag att skriva en jullåt till skolans julavslutning som skulle framföras av elever och lärare. Att just Vincent tillfrågades om uppdraget beror på att han förutom vaktmästare också är musiker med ett förflutet i ett engelskt rockband. Han hade haft viss kontakt med skivproducenten Stuart Epps som bland annat jobbat med Elton John, Oasis, Robbie Williams och Barry White och kontaktade honom igen för att få hjälp med slutmixen. När låten var inspelad och färdig var Vincent så nöjd med resultatet att han skickade in den till The UK Song Writing Competition. I tuff konkurrens tog den sig till semifinal och är nu skickad, tillsammans med låtar av Vincents malmöband Stone Ticket, till en av Storbritanniens största producent för indie-band. Han kommer inom kort att skicka ut låten till över 100 radiostationer i Europa och Storbritannien. Jullåten kan du höra genom att följa QR-koden eller på Spotify: https://play.spotify.com/album/5al6pvsmov05n3emskxoar Vincent Quinns Malmö band StoneTicket: https://play.spotify.com/search/black%20stone%20ticket Skolverkets bedömningsmatris för nisseprojekt är försenad men det kan nog kvala in under rubriken Personalvård och komma upp i C Vem är det som skaldat Här får du till din gröt för att du är så himla söt! och lagt en pepparkaka på mitt skrivbordsunderlägg? På Agnesfrids gymnasium har de hemliga nissarna spritt förvirring och jultrevnad i december. Lagom till julavslutningen har så den hemliga välgöraren avslöjats. Det har varit lite olika varianter genom åren men oftast lägger alla som vill delta och har barnasinnet kvar sina namn i luvan och sedan skakar man om och drar så namnet på den man ska jula för. Sedan är det ju väldigt olika vad folk vill hitta på, säger Anna Ringsten. En del bakar eller gör en egen ljusstake som de ger bort och andra hänger glitter. En kollega rullade in ett hjul som han skrivit GOD på till den vars namn han dragit Det går också att sprida komplimanger och allmän välvilja på olika sätt och det händer att man engagerar andra för att förvilla mottagaren. Det ska nämligen vara topphemligt vem som är nissan/nissen. Till julavslutningen har den anställda fått gissa på vem som tomtat för henne och arbetsgivaren har ibland låtit den hemliga köpa julklapp för den lilla slant som anslagits för detta. När presenten överräckts har nissen också avslöjat sig. God Jul & Gott Nytt År önskar vi på Edico 27

Returadress: MALMÖ STAD GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 205 80 Malmö 7 snabba planering inga barn bourbon morgon sjunga tv Stones eller eller eller eller eller eller eller spontanitet 10 barn single malt kväll dansa dator Beatles Per Persson började jobba som skolvaktmästare 1976. På Pauliskolan har han varit vaktmästare i snart 4 år.