KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-20 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid 2016-01-27 kl. 08:15 Plats KTS-salen, Vita Huset Ärende Beteckning Information 1. Kommunstyrelsens ansvarsområde Allmänt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), resultat 2015 Bredband landsbygden, lägesrapport Översiktsplan landsbygd 2. Flyktingsituationen Ärenden till kommunfullmäktige 3. Revidering av reglementen till följd av utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation 4. Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5. Utökning av verksamhetsområde för vatten och avlopp 6. Antagande av taxa för tjänster inom Västra Sörmlands Räddningstjänst KS/2015:495 KS/2015:521 KS/2015:523 KS/2015:513 7. Revidering av resor och transporter i tjänsten KS/2015:485 8. Revidering av riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun KS/2015:416 Ärenden till kommunstyrelsen 9. Yttrande över revisionsrapporten Granskning av delåret 10. Extra driftbidrag till Spökbackens Alpina skidklubb KS/2015:430 KS/2016:47 /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: Telefax: www.katrineholm.se E-post:
KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-20 Ärende Beteckning Anmälningsärenden 11. Anmälan av delegationsbeslut 12. Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 13. Meddelanden Göran Dahlström Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: Telefax: www.katrineholm.se E-post:
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-08 KS/2015:495 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Revidering av reglementen till följd av utveckling av Viadidakts förvaltningsorganisation Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta föreslagna revideringar av Reglemente för kommunstyrelsen, Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.02) samt Reglemente för viadidaktnämnden, Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.11). Beslutet avseende revidering av reglemente för viadidaktnämnden är gällande under förutsättning att kommunfullmäktige i Vingåkers kommun fattar likalydande beslut. Sammanfattning av ärendet I samband med översynen av Viadidakts förvaltningsorganisation, uppmanade kommunstyrelsen viadidaktnämnden (KS 2015-04-29, 83) att genomföra förändringar i enlighet med de av Public Partners framtagna rekommendationer. Mot bakgrund av genomförda förändringar föreslås en revidering av viadidaktnämndens samt kommunstyrelsens reglementen. De föreslagna revideringarna innebär att viadidaktnämndens ansvar för uppdragsutbildningar samt personalutbildningar övergår till kommunstyrelsens ansvarsområde och tydliggörs i kommunstyrelsens reglemente (sidan fem). Ett förtydligande av viadidaktnämndens ansvar för integrationsinsatser inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsområdet har gjorts i viadidaktnämndens reglemente (sidan tre). Ärendets handlingar Reglemente för kommunstyrelsen, Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.02) förslag på ändringar Reglemente för viadidaktnämnden, Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.11) förslag på ändringar Sammanträdesprotokoll viadidaktnämnden, 2015-12-14, 40 Beslutet skickas till: Viadidaktnämnden Vingåkers kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se
Styrdokument Förslag till revidering av reglemente för kommunstyrelsen Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.02) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2015-09-21, 211
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 2 (11) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 1993-10-25, 111 Ändring av kommunfullmäktige 1999-04-19--20, 140 1999-08-16, 191 2003-11-17, 238 2005-06-20, 114 2006-12-18, 29 2007-09-17, 231 2008-03-17 46 2008-11-17, 195 2009-01-19 12 2009-04-20 56 och 57 2009-08-17, 119 2010-08-16 119 2011-03-21, 135 och 136 2011-11-21, 311 2013-05-20, 97 2013-12-16, 206 2014-01-20, 2 2014-10-20, 9 2014-12-15, 28 2015-05-18, 152 2015-09-21, 211
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 3 (11) Reglemente för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 1 Ledning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. 2 Kommunstyrelsen ska sträva efter att öka tillgängligheten till och förståelsen för den kommunala verksamheten. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna ska styrelsen fortlöpande anpassa servicen efter invånarnas behov. 3 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl.a. ekonomisk hushållning personalpolitik översiktlig planering och en långsiktigt hållbar utveckling informationsverksamhet näringslivspolitiken arbetet med att effektivisera administrationen juridisk verksamhet säkerhetsarbetet kommunskydd det strategiska folkhälsoarbetet upphandlings- och anskaffningsverksamhet det strategiska tillgänglighetsarbetet strategisk lokalresursplanering strategiskt jämställdhetsarbete strategiskt integrations- och mottagningsarbete 4 Styrning och uppföljning I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt tillse att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 4 (11) tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen lämna direktiv eller riktlinjer till kommunens företrädare inför bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden ansvara för strategisk kompetensplanering och strategisk kompetensutveckling inom kommunen. Styr- och ledningsfunktion Att ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen; Att löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17 och 18 KL är uppfyllda beträffande de aktiebolag kommunen innehar aktier i; Att årligen, senast den 30 juni, i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i enligt 3 kap. 17-18 KL under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder; Att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Ansvar och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas, och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret.
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 5 (11) Ekonomisk hushållning 5 Kommunstyrelsen ska utifrån ett helhetsperspektiv ansvara för att de kommunala resurserna används på ett effektivt sätt och att verksamheten anpassas till rådande ekonomiska förutsättningar. Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl a att handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden teckna borgen för kommunala associationer Personalpolitik 6 Kommunstyrelsen ska, som personalorgan, ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare ansvara för kommunens samlade personal- och lönepolitik. I denna uppgift ingår bl.a. anställningsärenden (KS förvaltning, inkl förvaltningschefer), kollektivavtal, centrala överenskommelser och tvister (hela kommunala organisationen), löne- och anställningsvillkor (hela kommunala organisationen), personaladministrativa frågor (hela kommunala organisationen), beslut om stridsåtgärd, lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130), lämna uppdrag som avses i den lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, Tillhandahållande av uppdragsutbildningar och genomförande av personalutbildningar. Översiktlig planering och en långsiktigt hållbar utveckling 7 Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för och ska samordna kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår att svara för mark- och bostadsförsörjning i kommunen. I detta ingår bl a följande frågor planering och användning av mark och vatten,
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 6 (11) teknisk samhällsplanering, vilket inkluderar planering, utredning, strategier och beställaransvar för hantering av kommunala gator och kommunal mark och allmänna platser, upprätthållande av en tillfredsställande markberedskap, främja bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet, svara för energiplaneringen och främja energihushållningen, verka för en tillfredsställande infrastruktur, verka för att kommunens hela verksamhet präglas av ett ekologiskt synsätt. Informationsverksamhet 8 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens centrala informations- och marknadsföringsverksamhet. Kommunstyrelsen ska verka för att kommuninvånarna, andra myndigheter, media och övriga intresserade får en god och riktig information om kommunens verksamhet och politiska beslut. För att möjliggöra detta ska kommunstyrelsen verka för att effektiva övergripande kommunikations- och informationstekniska lösningar utvecklas med syfte att öka tillgängligheten. Näringslivspolitik 9 Kommunstyrelsen ska ta initiativ och främja samverkan mellan kommunen, företag, föreningar och myndigheter med syfte att bidra till tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen fortlöpande följa de frågor som kan vara av betydelse för kommunens sysselsättnings- och arbetsmarknadsutveckling samt ta initiativ i dessa frågor underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utveckla, stimulera nyetableringar och nyföretagande främja samverkan mellan kommunen och övriga myndigheter och företag i frågor av arbetsmarknadspolitisk art Arbetet med att effektivisera administrationen 10 Kommunstyrelsen ska leda utvecklingen av och utbilda i administrativa system såsom ekonomisystem, personaladministrativt system, dokument- och ärendehantering samt informationssystem. Kommunstyrelsen ansvarar för att utfärda rutiner och mallar som stöd för beredningsprocessen samt utfärda mallar för beslutsprocessen.
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 7 (11) Juridisk verksamhet 11 Kommunstyrelsen leder och samordnar den övergripande juridiska verksamheten i kommunen. I denna uppgift ligger att ha ett övergripande ansvar för att kommunens verksamhet bedrivs juridiskt korrekt. Detta sker genom att dels uppmärksamma förhållanden i den kommunala verksamheten som kan ifrågasättas juridiskt, dels tillhandahålla juridiskt stöd till kommunens förtroendevalda och tjänstemän. Säkerhetsarbetet 12 Kommunstyrelsen leder och samordnar säkerhetsarbetet i kommunen. I denna uppgift ligger att ansvara för den övergripande planeringen, samordningen och koordineringen av kommunens totala säkerhetsarbete. Det operativa utförandet av säkerhetsarbetet kan ske genom uppdrag internt till olika delar av kommunens verksamheter eller genom externt uppdrag utanför kommunen. Strategiskt folkhälsoarbete 13 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska folkhälsoarbete och leder såväl som samordnar kommunens folkhälsoarbete. Kommunstyrelsen ska aktualisera och förankra folkhälsofrågorna i kommunen och ska stödja folkhälsoarbetet genom att initiera, säkerställa verkställighet, samordna, prioritera och följa upp insatser inom folkhälsoområdet för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos allmänheten. Strategiskt tillgänglighetsarbete 14 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska tillgänglighetsarbete och leder såväl som samordnar kommunens tillgänglighetsarbete. Kommunstyrelsen ska aktualisera och förankra tillgänglighetsfrågorna i kommunen och stödja arbetet med tillgänglighetsfrågorna genom att initiera, säkerställa verkställighet, samordna, prioritera och följa upp insatser inom tillgänglighetsområdet för att främja att goda livsvillkor uppnås för personer med funktionsnedsättning. Informationsteknologi 15 Kommunstyrelsen ska, som ansvarig för kommunens informationsteknik, tillhandahålla adekvat service till förvaltningarna och stötta dessa i sin verksamhetsutveckling på ett för Katrineholms kommun kostnadseffektivt sätt. I denna uppgift ingår bl.a.;
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 8 (11) drift av IT-system, ansvara för IT-strategiskt arbete, att ansvara för att informationstekniken används rationellt, för en långsiktig hållbar utveckling. Kommunstyrelsen ansvarar även för IT-infrastruktur inom kommunen. Strategisk lokalresursplanering 16 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska lokalresursplanering. Verksamheternas villkor och behov ska styra lokalanvändningen med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och en effektiv fastighetsförvaltning. Strategiskt jämställdhetsarbete 17 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens strategiska jämställdhetsarbete och leder såväl som samordnar kommunens jämställdhetsarbete Kommunstyrelsen ska stödja, samordna och följa upp jämställdhetsfrågorna i kommunen i syfte att bidra till målet att verksamheterna ska leverera en service, en resursfördelning och ett bemötande på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Strategiskt integrations- och mottagningsarbete 18 Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna det strategiska integrations- och mottagningsarbetet i kommunen. Kommunstyrelsens uppgifter enligt speciallagstiftningen 19 Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd. 20 Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. 21 Kommunstyrelsen är registeransvarig för personregister inom styrelsens verksamhetsområde. 22 Kommunstyrelsen ansvarar för Katrineholms kommuns officiella anslagstavla.
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 9 (11) Kommunstyrelsens övriga uppgifter 23 Kommunstyrelsen har hand om utvecklingen av den kommunala demokratin se till att kommunens författningssamling hålls uppdaterad vänorts-, EU- och övriga internationella frågor frågor som rör kommunens immaterialrättsliga rättigheter de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd kommunens uppgifter inom låne- och bidragsgivningen till bostadsförsörjningen styrdokumenten, som ska hållas ordnad i enlighet med Styrsystemet för Katrineholms kommun. 24 Kommunstyrelsen har befogenhet att teckna avtal som behövs för verksamheten och som inte är av principiell betydelse. Sådana avtal får inte binda kommunen vid större åtaganden än som ryms inom budgetramen, kommunstyrelsen har befogenhet att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter i de frågor som styrelsen eller kommunfullmäktige ansvarar för, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige, ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit, genomföra köp, försäljning och byte av fastighet samt fastighetsreglering av övergripande och strategisk karaktär, besluta om expropriation eller inlösen av fastighet eller fastighetsdel, utarrendera och upplåta kommunal mark, upplåta tomträtt inom detaljplanerat område, ingå borgen till stöd för bostadsförsörjningen, besluta i förköpsärenden och frågor om eventuell begäran av hyresnämndens prövning vid förvärv av hyresfastighet, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat liknande avtal, avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får avge sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. 25 Kommunstyrelsen är pensionsmyndighet för förtroendevalda.
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 10 (11) Kommunstyrelsens ordförandes uppgifter 26 Det åligger kommunstyrelsens ordförande att närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt, representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall, underteckna avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av kommunstyrelsen. Vid förfall för ordföranden utförs uppgiften av vice ordföranden. I den mån handlingar ska kontrasigneras görs detta av anställd som kommunstyrelsen utser. Kommunstyrelsens arbetsformer 27 För kommunstyrelsen gäller det av kommunfullmäktige antagna allmänna nämndreglementet med arbetsformer för Katrineholms kommuns nämnder. Organisation 28 Kommunstyrelsen består av tretton ledamöter och tretton ersättare. 29 Kommunstyrelsen får tillsätta de utskott styrelsen bedömer lämpliga. 30 Kommunstyrelsens förvaltningsorgan utgörs av - kommunchef och till denne direkt underställd personal, - kommunledningsförvaltningen, - samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen lyder under kommunstyrelsen men utför förvaltningsuppdrag för bygg- och miljönämnden, samt, till vissa delar, för service- och tekniknämnden.
1.02 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2015-09-21 11 (11)
Styrdokument Reglemente för viadidaktnämnden (förslag på ändringar) Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 1.11) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2013-11-18, 190 Antagen av kommunfullmäktige 1992-04-27 112
1.11 REGLEMENTE FÖR VIADIDAKTNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 2 (6) 1. Beslutshistorik Antaget av kommunfullmäktige 2001-09-17 149 Ändring av kommunstyrelsen 2001-11-28 194 Ändring beslutad av kommunfullmäktige 2005-06-20, 113 2005-12-19, 225 2008-03-17, 42 och 46 2008-09-15, 152 (namnändring) 2013-11-18, 190
1.11 REGLEMENTE FÖR VIADIDAKTNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 3 (6) Reglemente för viadidaktnämnden Katrineholms och Vingåkers kommuner har en gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad för Katrineholm och Vingåker för de verksamheter som redovisas nedan. Katrineholm är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Katrineholms kommuns organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 1. Uppgifter m.m. Den gemensamma nämnden har ansvar för följande i de båda kommunerna: Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Särskild utbildning för vuxna Utbildning i svenska för invandrare Utbildning i samhällsorientering för invandrare Lokala lärcentra lokaler med kommunikationsmöjligheter Tillhandahållande av uppdragsutbildningar KS Genomföra av respektive kommunstyrelse beställda personalutbildningar KS Tillhandahålla yrkeshögskole-, högskole- och universitetsutbildningar Validering Utvecklingsinsatser för personer som står utanför arbetsmarknad och utbildning. Fokus är individens självförsörjning. Integrationsinsatser inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsområdet Nämnden kan även bedriva verksamhet i projektform med separat finansiering inom ramen för de frågor som nämnden har ansvar för. Denna verksamhet ska särredovisas. Nämnden ansvarar för samordning, utformning och arrangemang av kompetensutvecklande insatser för de kommunala organisationerna. Arbetet ska ske i samverkan med kommunledningar och förvaltningar i de båda kommunerna. Nämnden ska även erbjuda kompetensutvecklande insatser till externa aktörer. Den gemensamma nämnden har för Katrineholms del ansvar för flykting- och invandrarintroduktionen i samverkan med berörda aktörer. 2. Sammanträden Den gemensamma nämnden sammanträder på dag, tid och plats som nämnden bestämmer. Nämnden får besluta att dess sammanträden skall vara offentliga.
1.11 REGLEMENTE FÖR VIADIDAKTNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 4 (6) Offentliga sammanträden får inte ske vid behandling av ärenden som avser myndighetsutövning eller där det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen. 3. Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och elva ersättare. Katrineholms kommun utser sex ledamöter och sex ersättare och Vingåker fem ledamöter och fem ersättare. Katrineholms kommun utser ordförande samt 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Dessa ska väljas för fyra år räknat från den 1 januari året efter det allmänna val till kommunfullmäktige hållits i landet. 4. Ersättares tjänstgöring En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oavsett turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid företräde framför en ersättare från ett annat parti. Ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring p.g.a. jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring p.g.a. annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträden även när de inte tjänstgör. 5. Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde skall snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 6. Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdesdagen.
1.11 REGLEMENTE FÖR VIADIDAKTNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 5 (6) Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldsta ledamoten göra detta. 7. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden, 1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller i en del av detta fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden p.g.a. sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör samtliga ordförandens uppgifter. 8. Justering och anslag av protokoll Protokoll skall föras över nämndens sammanträden. Detta justeras av ordföranden och en ledamot eller tjänstgörande ersättare. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Denna paragraf bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll skall anslås på båda samverkande kommuners anslagstavla. Nämndens sekretariat har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll anslagits på de båda anslagstavlorna. 9. Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som bestämts för justering av protokollet. 10. Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 11. Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser vars innehåll beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar.
1.11 REGLEMENTE FÖR VIADIDAKTNÄMNDEN Styrdokument - Författningssamling Datum 2013-11-18 6 (6) 12. Arbetsutskott Om nämnden bestämmer att utskott skall finnas skall vardera samverkande kommun utse hälften av antalet ledamöter och ersättare. Den gemensamma nämnden väljer för mandatperioden bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden p.g.a. sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om ersättarnas tjänstgöring i utskottet gäller vad som föreskrivits om ersättare i nämnden i 4 i tillämpliga delar. Utskottet sammanträder på dag, tid och plats som utskottet bestämmer. Sammanträde skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 13. Beredning av ärenden De ärenden som skall avgöras av den gemensamma nämnden i dess helhet skall beredas av utskottet om beredning behövs. En ledamot i utskottet får begära att kommunstyrelserna i de båda kommunerna skall höras i ett ärende som bedöms vara av principiell betydelse eller av större vikt. När ärende har beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut.
VIADIDAKT 2015-12-14 Protokollsutdrag 1 (1) 40 Yttrande över Reglemente för Viadidaknämnden Viadidaktnämndens beslut Viadidaktnämnden antar Viadidakts förslag till yttrande som sitt eget och överlämnar till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har lämnat ett förslag på reviderat reglemente för Viadidaktnämnden för yttrande. Reglementet för Viadidaktnämnden antogs av kommunfullmäktige 2001-09-17. Därefter har det reviderats vid fem tillfällen. Från 1 juli 2015 förändrades Viadidaktnämndens ansvarsområde då det strategiska integrations- och mottagningsansvaret flyttades över till kommunstyrelsen efter beslut i kommunfullmäktige. I samband med översynen av Viadidakts förvaltningsorganisation, uppmanade kommunstyrelsen Viadidaktnämnden (KS 2015-04-29, 83) att genomföra förändringar i enlighet med de av Public Partners framtagna rekommendationer. Viadidaktnämnden har beslutat om en ny organisation från och med den 1 januari 2016. Det nya förslaget innebär att personalutbildningar flyttas över till Kommunledningsförvaltningen. Mot bakgrund av genomförda förändringar föreslås en revidering av Viadidaktnämndens reglemente. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från Viadidaktnämnden daterad 2015-12-02 Styrdokument - Reglemente för Viadidaktnämnden Överläggning Under Viadidaktnämndens överläggning yttrar sig Anders Lundström (VTL), Marianne Isaksson (V), Ola Lindgren (S), Thomas Selig (V) och Gunilla Magnusson (S). Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen i Katrineholm Kommunstyrelsen i Vingåker Akt
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-12-30 KS/2015:521 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lägga verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar inom länet för de uppgifter som enligt lag eller förordning åläggs regionala kollektivtrafikmyndigheter såsom trafikförsörjningsprogram, beslut om allmän trafikplikt inom länet samt genomförande av trafiken som omfattas av den allmänna trafikplikten. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fastställer årligen verksamhetsplan med budget. Kollektivtrafikmyndigheten har överlämnat verksamhetsplan med budget för 2016 samt plan för 2017-2018 till medlemskommunerna. Detta är ett omfattande dokument som rymmer bl a aktiviteter, mål och måluppfyllese för perioden 2016-2018 samt resultatbudget 2016. Kollektivtrafikmyndigheten budgeterar sina nettokostnader för 2016 till dryga 633 miljoner kronor och har ett budgeterat årsresultat på ettusen kronor. Katrineholms andel i Kollektivtrafikmyndighetens budgeterade nettokostnader är 21,7 miljoner kronor (totalt 519,4 miljoner kronor för samtliga medlemskommuner i länet). Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, 3, 2015-11-19 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet: verksamhetsplan med budget. Årsplan 2016 (17-18) Ärendebeskrivning Enligt förbundsordningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, ska beslut om budget och verksamhetsplan fattas senast den 15 maj årligen. Vid direktionens sammanträde den 6 maj 2015 fattades beslut om länsgemensamma kostnader. Med hänsyn till kommande trafikbeställningar, hänsköts fastställandet av budget för trafikkostnader till senare sammanträde. Varje medlemskommun beslutar om sin trafikbeställning och därmed trafikens kostnader. Kollektivtrafikmyndighetens budget har uppdaterats med kostnader för KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-12-30 KS/2015:521 Stab trafiken utifrån medlemmarnas trafikbeställningar. Budget med verksamhetsplan är ett omfattande dokument som innehåller redovisning av kollektivtrafikmyndighetens uppdrag och styrning, verksamhetsaktiviteter under perioden 2016-2018, mål för perioden samt resultatbudget för 2016. Totalt beräknas ett medlemsbidrag på 519 miljoner kronor för den allmänna kollektivtrafikmyndigheten 2016. Verksamheten under perioden 2016-2018 kommer att präglas av tidigare fattade beslut. Hit hör beslut om etablering av Ostlänken, Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik samt beslut kopplade till samordning av kollektivtrafik. Verksamhetsplan med budget innehåller kollektivtrafikmyndighetens kvalitetsmål, verksamhetsmål och finansiella mål. De finansiella målen för god ekonomisk hushållning och lyder enligt följande: Årets resultat ska vara positivt. Verksamheten ska bedrivas inom beslutad budget Kassalikviditeten ska överstiga 100 %. Kollektivtrafikmyndighetens nettokostnader för 2016 är budgeterade till drygt 633 miljoner kronor. Kostnaderna finansieras i huvudsak av medlemsbidrag och det budgeterade resultatet för 2016 är ettusen kronor. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av Kollektivtrafikmyndighetens budget för 2016 med plan för 2017-2018. För Katrineholms del ser den fördelade budgeterade nettokostnaden för den aktuella perioden ut enligt följande: År 2016: 21,7 miljoner kronor (länets kommuner totalt 519,4 miljoner kronor) År 2017: 22,5 miljoner kronor (länets kommuner totalt 535,6 miljoner kronor) År 2018: 23,4 miljoner kronor (länets kommuner totalt 553,4 miljoner kronor) Förvaltningen konstaterar att kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2015 om trafikbeställningen för 2016. I denna trafikbeställning var den prognostiserade nettokostnaden 2016 för kommunen 21,5 miljoner kronor. Samma belopp är budgeterad för 2016. Förvaltningen har i övrigt inte funnit något att anmärka på i beredningen av ärendet. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-12-30 KS/2015:521 Stab Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
Verksamhetsplan med budget Årsplan 2016 (17-18) Fastställd i förbundsdirektionen 2015-11-19
Innehåll Inledning 3 Uppdrag och styrsystem 5 Ekonomisk styrning 5 Syfte och process 5 Perioden 2016 (17-18) 6 Verksamhetsaktiviteter under perioden 7 Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18) 11 Medborgarperspektivet 11 Trafikförsörjningsperspektivet 13 Medarbetarperspektivet 15 Ekonomiskt perspektiv 16 Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18) 19 Kvalitetsmål 19 Verksamhetsmål 21 Finansiella mål 23 Resultatbudget 2016 26 Fördelning per medlem 27 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 2( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Inledning Sörmlands läns kommuner och medborgare finns som en del i en växande Mälardalsregion, med ett gynnsamt läge, omgiven av andra attraktiva län och kommuner som vi knyter funktionella band till men som också driver kostnaden för kollektivtrafik. År 2014 gjordes nära 10 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,4 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra tågbanor som trafikerar länet och busstrafik som varje dag kör drygt 61 000 kilometer på länets vägar. I omvärlden märks en medvetenhet kopplat till hållbarhet och klimatpåverkan utan större avkall på snabbhet och bekvämlighet. I kommunerna runt om i landet och länet ser vi en ökad medvetenhet om biltrafikens påverkan på stadsmiljöerna. Som en konsekvens av detta kan vi se en förändrad riktning där kollektivtrafik tillsammans med gång och cykel får en ökad prioritet. Kompletterande strategier som parkeringspolicy, busskörfält och vägtullar är exempel på styrmedel till förmån för hållbara transportslag. Samtidigt ser vi i undersökningar att förtroendet för kollektivtrafiken i Sörmland alltjämt är för lågt. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Noggrann följsamhet avseende kostnadsutveckling och lagstiftning exempelvis avseende lönenivåer och bränslepriser är en viktig förutsättning för budget i balans. Perioden 2016 (17-18) kommer i stort att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av kollektivtrafik. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilket bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen. Inom ramen för En Bättre Sits kommer en ny regional systemanalys fastställas under perioden som ger vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen. Under perioden fastställs även ett nytt Trafikförsörjningsprogram som tar sin utblick i 2030 och fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna, vilka i sin tur ger ekonomisk påverkan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 3( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är vissa slutsatser dragna genom en framtidsutblick genomförd under året av Kairos Future. Sörmland identifieras att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem där myndigheten särskilt rekommenderas att: Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm). Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet. Utreda möjligheterna för, och i mindre skala, testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss och tåg, t ex hyrcyklar, hyrbilar och hållplatsfria minibussar, kan integreras och erbjudas helt eller delvis gratis. Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser. Under perioden kommer regionens beställda tåg att börja levereras och driftsättas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50 Sida 4( 37)
Uppdrag och styrsystem Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Till sin hjälp har myndigheten bland annat lagen (2010:1065) om kollektivtrafik samt Förbundsordning med bilagor såsom Avtal om fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland och Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. I enlighet med lagstiftningen ska myndigheten bland annat regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet samt fatta beslut om allmän trafikplikt. Under 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har tidigare, och pågående, utvecklat Kartan där myndighetens processer har identifierats och adresserats. Till stöd finns även myndighetens fastställda kvalitetspolicy med tillhörande kvalitetsmål. Ekonomisk styrning Frågor om budget och ekonomisk styrning avhandlas i förbundsordningens 15 där bland annat framgår att direktionen varje år ska fastställa budget för förbundets verksamhet, inom den plan som medlemmarna beslutat om. Till budgeten ska en plan för verksamheten medfölja. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj årligen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar, Landstinget Sörmland och de nio kommunerna, har sedan den 1 januari 2013 ett nytt sätt att fördela ansvar, kostnader och intäkter för kollektivtrafiken i Sörmland. Den nya modellen ger medlemmarna en högre grad av inflytande och varje medlem påverkar verksamhetens ekonomiska utfall genom trafikbeställning. Syfte och process Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18), är ett styrande och stödjande dokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande och uppgifter. En tidig version av Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) upprättades inför samråd med medlemmarna, vilka genomfördes under mars och april månad 2015. Den 6 maj 2015 fastställdes Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) för den länsgemensamma verksamheten. Denna slutliga version är en komplettering utifrån de av medlemmarna numera ingivna trafikbeställningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 5( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Perioden 2016 (17-18) Vid ingången av 2016 drivs samtliga bussar i Sörmland på förnybara bränslen. En ny grafisk profil och nytt varumärke, Sörmlandstrafiken, har börjat synas och en ny servicewebb, sormlandstrafiken.se, är i drift. Några dagar in på det nya året invigs vårt nya samordnade Servicecenter som bland annat hanterar bokningar av kollektivtrafik, kundtjänst och trafikledning. Perioden 2016 (17-18) kommer också i övrigt att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av kollektivtrafik där åtkomst till nya Serviceresorsavtal ger möjlighet till en fortsatt och successivt utökad samordning under perioden. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilken bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen. Förhoppningsvis kommer under planperioden arbetet med att skapa nya kriterier för regionaltågens nytta i tilldelningsprocessen för tåglägen att tydliggöras och järnvägens nytta att identifieras och adresseras utöver fortsatta underhålls- och investeringsbehov på och för järnvägen och som i sin tur ger förutsättningar för kollektivtrafiken i Sörmland, Mälardalen och hela Sverige. Under hösten 2016 byts nuvarande biljettsystem ut mot ny modern teknik som skapar möjlighet till nya försäljningskanaler, förenklat resande och förändrad prissättning. Realtidssystem installeras samtidigt i samtliga av länets bussar vilket möjliggör såväl bättre trafikinformation och bättre uppföljning som tillgängligare busstrafik. En av de största utmaningarna för myndigheten är att öka kundnöjdheten och att fortsatt attrahera människor att välja kollektivtrafiken. Även Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas, utöver Stockholm och Södertälje mellan attraktiva noder såsom Eskilstuna-Västerås/Örebro, Nyköping-Norrköping/Linköping, Flen/Katrineholm/Norrköping och Strängnäs-Enköping/Uppsala. Inom ramen för En Bättre Sits planeras även en ny regional systemanalys fastställas under 2016 som vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen och som underlag till kommande Nationella plan. Under perioden kommer även ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram att fastställas som tar sin utblick i 2030 och med fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna. Utöver detta har vi en förhoppning om att den nationella nivån driver frågor om kollektivtrafiken och bland annat avger fortsatta förslag till ny samlad lagstiftning för kollektivtrafiken. Generellt och i övrigt kommer perioden bestå av omfattande förberedelser för upphandling och upphandlingsarbete. Flera faktorer som påverkar vårt ekonomiska resultat är utanför vår direkta kontroll. Det omfattar såväl direkt kostnadsutveckling för bland annat arbetskraft och bränsle som väder där exempelvis milda vårvintrar och höstar ger direkt effekt på våra biljettintäkter. En ekonomi i balans är avgörande för att klara av att hantera dylika avvikelser och är fortsatt högt prioriterat. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 6( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Verksamhetsaktiviteter under perioden Myndighetens samlade projektportfölj omfattar ett antal program, projekt och uppdrag vilka sammantaget är myndighetens verksamhetsaktiviteter under planperioden. Den samlade projektportföljen i november 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Ny Trafik 2017 Under perioden fortsätter förberedelser om genomförande av Ny Trafik 2017. Arbetet sker i programsamverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland under ledning av MÄLAB. Landstinget Sörmland som har finansieringsansvar för tågtrafiken samverkar nära med kollektivtrafikmyndigheten. Under 2014 och 2015 fattades viktiga beslut relaterat till kostnaden för trafiken såsom tilldelningsbeslut för fordonsleverantör (verkställt i juni 2015, men under överprövning). Även beslut om prissättning i form av Mälardalstaxa har påverkan. Under perioden kommer bland annat nya fordon att levereras till Mälardalen och olika trafikupphandlingar att ske. Revidering av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska enligt lagtexten uppdateras vid behov. Riktlinjer rekommenderar att programmet uppdateras en gång per mandatperiod. Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2012. Med anledning av de nationella, regionala och lokala erfarenheter som numera kunnat dras med anledning av den nya Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50 Sida 7( 37)
lagstiftningen samt det förhållandet att en ny mandatperiod pågår finns skäl att uppdatera programmet. Det finns även skäl att revidera mål samt tidsätta och kvantifiera vissa mål. Myndighetens direktion beslutade därför vid mötet den 9 oktober 2014 att programmet ska uppdateras. I processen med att uppdatera programmet kommer kontinuerliga tjänstemannarespektive politiska beredningar att genomföras. Under 2015 har inledande arbete påbörjats och under hösten 2016 förväntas programmet att fastställas. Under perioden 2016 (17-18) är framförallt aktiviteter kopplade till konsultinsatser, samråd, remisshantering, utformning, tryck och distribution. Införande av Sörmlandstaxa och ny skolkortsmodell Under planperioden införs sannolikt såväl Sörmlandstaxan som en ny skolkortsmodell. Under 2015 har arbeten pågått som fortsätter i avsikt att införa Sörmlandstaxa från den 1 oktober 2016 och ny skolkortsmodell från höstterminsstarten 2016. Syftet med införande av Sörmlandstaxa är främst att öka attraktiviteten till kollektivtrafiken och syftet med införande av ny skolkortsmodell är främst att möjliggöra ett fortsatt integrerat och samordnat trafiksystem. Sammantaget under planperioden kommer arbetet med Sörmlandstaxa och ny skolkortsmodell fortsätta såväl sin formella beredning som att avslutas vid dess realisering. Trafikavtal Myndigheten har idag fyra trafikavtal på busstrafiksidan, Nyköping/Trosa, Katrineholm/Vingåker/Flen, Eskilstuna och Strängnäs. Åkerbergs Trafik AB driver sedan juni 2015 Trosabussen kommersiellt. Övriga avtal går ut 2019, 2020 samt 2021 (förutsatt att optioner utlöses). Under perioden kommer därför förberedelser inför upphandling att ske. I detta ingår att överväga avtalsformer, geografisk indelning med mera, genomföra samråd samt genomföra trafikpliktsutredning. Samråd ska ske innan beslut fattas om trafikplikt för att stämma av med trafikföretag huruvida intresse finns att bedriva trafik i hela eller delar av det aktuella området på kommersiell grund. De nyligen upphandlade avtalen för Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland och som ännu inte trätt i kraft, är upphandlade för en avtalstid fram till 30 juni 2018. Härutöver finns möjlighet att teckna option om upp till ett års förlängning. Detta innebär att förberedelser för ny upphandling kommer att behöva företas under perioden 2016 (17-18). Avtalet med trafikförvaltningen gällande pendeltågstrafik till Gnesta (Gnestapendeln) går ut sommaren 2016 och ska omförhandlas. Trafikavtal planeras att upphandlas i enlighet med branschgemensamma avtalsrekommendationer. Områden, innehåll och omfattning i de planerade upphandlingarna kan komma att avvika gentemot dagens indelning. Avtal för tågtrafiken (exklusive Gnestapendeln) hanteras av MÄLAB och framåt genom programmet Ny Trafik. Sammantaget innebär detta att myndigheten under planperioden dels kommer att bedriva omfattande förberedelser inför förestående upphandlingar, dels omfattande upphandlingsarbeten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 8( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Utökad samordning Perioden inleds med att Servicecenter startar upp, en samordnad verksamhet för bokning och kundtjänst för kollektivtrafiken i Sörmland, vilken kommer att bedrivas effektivt och följas upp bland annat kopplat till kvalitetsmålsättningar. När trafiken inom ramen för upphandling Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland kan starta, vilket i dagsläget är oklart, kan samordningen av kollektivtrafik succesivt utökas. Parallellt pågår också kommunvisa översyner avseende bland annat kommunernas och länets kompletteringstrafik som kan bli ett underlag för kommunernas kommande trafikbeställningar till myndigheten. I dagsläget har myndigheten handlat upp en liten del skolskjutstrafik i Eskilstuna och Nyköpings skolskjutstrafik inom ramen för avtal Serviceresor och annan anropsstyrd trafik. Härutöver har myndigheten separat handlat upp och tecknat avtal om skolskjutstrafik i Strängnäs och skolskjutstrafik i Gnesta för vilken avtal i skrivande stund inte har tecknats med anledning av överprövning av tilldelningsbeslutet. Även en upphandling om riksfärdtjänst och långa sjukresor pågår. Under perioden avser myndigheten fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar, genom att föreslå förändringar, för medlemmarna att samordna regelverk och eventuellt även taxor för att ge möjligheter till optimal samordning. Under perioden är det inte osannolikt att fler kommuner uppdrar åt myndigheten att upphandla skolskjutstrafik. Att myndigheten hanterar dessa avtal ger flera möjligheter till att komma i åtnjutande av samordning. Det förefaller under planperioden inte aktuellt att myndigheten utökar verksamheten med frågor om myndighetsutövning. Satsning tekniska system och kanaler De tekniska systemen i Sörmland är generellt sett ålderstigna och med låg funktionalitet. I samband med prioriteringar i Regional infrastrukturplan tilldelades medel för att satsa på tekniska system och kanaler. Detta innehåller bland annat nytt biljett- och realtidssystem i Sörmland, automatisk trafikanträkning, signalprioritering samt de kanaler som blir skillnaden för kund appar, hemsida mm. Under 2014 och 2015 har upphandling skett och kontrakt tecknades med leverantören TriNorth/Ridango i augusti 2015. I oktober 2015 inleddes införandeprojektet och såväl biljett- som realtidssystem ska enligt projektplan driftsättas i oktober 2016 och vara slutlevererade senast i december 2016. I samband med driftsättningen görs också omfattande förändringar gällande prissättning och produktutbud. För projektet finns prioriterade medel i den regionala infrastrukturplanen. Medfinansiering om 25 procent finns för de planerade aktiviteterna i myndighetens budget för perioden. I samband med införande av de nya tekniska systemen under 2016 kommer redovisningsmässiga justeringar att ske. Med hänsyn till dessa och eventuella driftstörningar i samband med migreringen har intäktsbudget sänkts omfattande totalt 4,8 miljoner kronor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 9( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Profilarbete Direktionen beslutade vid sammanträde i maj månad 2015 om en övergång till att använda varumärket Sörmlandstrafiken för relevanta delar av myndighetens verksamhet. Sedan dess har ett antal aktiviteter, såväl internt som med extern konsulthjälp, vidtagits för att såväl förbereda övergången som att finna den nya identitet som myndigheten vill bli förknippad med. Planperioden inleds med att verksamheten har fått ett nytt varumärke, Sörmlandstrafiken. Sörmlandstrafikens logotyp kommer bestå av varumärkets orddel och en symbol. Orddelen har ett typsnitt som har god läsbarhet, vilket är ett krav då det i Sörmlandstrafikens målgrupp finns människor med lässvårigheter. Symbolen består av två pilar som visar på rörelse i olika riktningar. I området mellan pilarna finns en S-formad väg. Den gröna färgen står för miljö och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis förmedlar logotypen uppdraget och har utformats för att vara tillgänglig för verksamhetens alla målgrupper. Den närmast fortsatta planeringen består dels i att fullständigt identifiera de platser där profilen bör användas, dels ta fram en manual som beskriver den grafiska tillämpningen. Den nya logotypen föreslås att appliceras omgående för relevanta delar av verksamheten som det kommande Servicecentret som betjänar den samlade kollektivtrafiken i länet. Befintlig profilering föreslås i övrigt bytas ut successivt och med god ekonomisk hushållning. Den visuella identiteten kommer även att appliceras på ny hemsida. Hemsidan planeras att gå publikt i december 2015 via domännamnet www.sormlandstrafiken.se. Hemsidan kommer också, när det nya biljettsystemet är på plats hösten 2016, att utvecklas för att vara den naturliga kanalen för försäljning av biljettprodukter. Utveckling av fastigheter och depåer Under 2015 påbörjades en inventering av samtliga bussdepåer. Inventeringen kommer mynna ut i en investerings- och utvecklingsplan som kommer genomföras under perioden. Under 2015 har, i skrivande stund, fem av de åtta fastigheterna inventeras. Under inventeringen har flera brister identifierats som måste åtgärdas. Sedan finns det ett antal proaktiva åtgärder exempelvis energibesparande åtgärder. I Eskilstuna innebär dessutom högre krav kopplade till införande av fordon som drivs på el samt hantering av biogas att depån måste ses över särskilt. Aktiviter inom området utförs internt med externt konsultstöd. Investeringsmedel finns avsatta för perioden, men beroende på utfall i inventering kan ytterligare medel behöva tillkomma senare i perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 10( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18) Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet speglar resenärers och medborgares behov och önskemål. Myndighetens verktyg är bland annat information och kommunikationsinsatser, försäljningskanaler, informationskanaler och uppföljning av våra trafikavtal och relation till våra trafikbolag för att säkerställa att de tjänster som vi erbjuder ger högsta resenärsnytta. Kunders och medborgares nöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken mäts på tre områden; nöjdhet med senaste resan, allmän kundnöjdhet och allmänhetens nöjdhet. Vid mätningen 2014 ligger Sörmlands värden lägre än rikssnitt. Myndigheten tar över genomförandet och bokning av Serviceresor från 2016. Ingångsvärden för nöjdhet kommer initialt att uppskattas och uppdateras efter förvärvad kunskap. Visionen är att ha högsta nöjdheten i Sverige både vad gäller allmän och särskild kollektivtrafik. Planerade åtgärder Under åren kommer informations- och kommunikationsinsatser framförallt koncentreras till etableringen av Ny Trafik 2017, samordningen av särskild och allmän kollektivtrafik och kunskapsökande insatser i syfte att öka användningen av de tekniska stöd som då omgärdar trafiken. Under 2016 införs nya tekniska system med följd att nuvarande produktsortiment kommer att bytas ut och prissättning att justeras. Med införande av realtidssystem i hela länet kommer också informationskanalerna som till exempel hemsida, app och realtidsskyltning att utvecklas för att ge förbättrad resenärsinformation, i synnerhet vid planerade och oplanerade störningar. I samband med att de tekniska systemen implementeras ges myndigheten också bättre förutsättningar att kunna arbeta mer aktivt och etablera fler försäljningsombud i Sörmland, som kunder och medborgare kan vända sig till vid frågor eller köp av reskort. Myndigheten tar fram en ombudsstrategi för att bland annat säkerställa att försäljningsombuden finns geografiskt spridda i Sörmlands kommuner och tillgängliga för kund. Ut mot kund kommer varumärket Länstrafiken Sörmland att ersättas med varumärket Sörmlandstrafiken och en ny grafisk profil, något som även fortsatt kräver särskilda resurser för såväl kommunikationsinsatser som utbyte av befintligt material. För att nå kundnöjdhet vad gäller serviceresor sker flera olika insatser inför etableringen av servicecenter med koppling till myndighetens värden och principer. Medarbetarna kommer att genomgå omfattande utbildningsinsatser för bra och varmt bemötande och hög service inför starten av servicecenter. Rekryterade medarbetare kommer bland annat att ha god lokalkännedom och bra språkkunskaper. Servicecenter kommer att vara bemannat och tillgängligt via telefon dygnet runt samt via webb där kunden själv kan boka sin resa. För att uppnå kvalitetsmålen arbetar Servicecenter bland annat med svarstider såsom att återkoppling på synpunkter från kunder ska ske senast inom fem arbetsdagar och att 80 procent av inkommande samtal för bokning av resa ska besvaras inom 60 sekunder och 99 procent av dessa inom två minuter. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 11( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Ökad kundnöjdhet är ett fokusområde och kräver kunskap. För detta ändamål avser vi under perioden utveckla egna kundundersökningar för att bättre identifiera och följa upp våra resenärers behov och önskemål. Det kan också kopplas till framtida trafikavtal för att skapa ersättningsmodeller som tydligare styr mot ökad kvalitet. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Ökade kommunikations- och marknadsinsatser 2016 som följd av nya tekniska system, utökad kundtjänst och ny profil. Utveckling av hemsida samt nya informations- och försäljningskanaler. Genom det utökade uppdraget att etablera funktioner för bland annat beställningsmottagande och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken kommer tillgängligheten till kundtjänst för den allmänna kollektivtrafiken som följd av detta, att öka. En utökad samordning kommer att ske inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Kvalitetsmål för myndighetens verksamhet är inkluderade i plan. Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2016-2018 för medborgarperspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 12( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Trafikförsörjningsperspektivet Trafikförsörjning omfattar bland annat att tillhandahålla en attraktiv, tillgänglig och effektiv kollektivtrafik för regionens medborgare. Bland verktyg som står oss tillhanda kan nämnas vår storregionala samverkan genom exempelvis MÄLAB och processen En Bättre Sits, Förbundsordning med planeringsprocess och beslutsordning, tekniska system för bland annat trafikplanering och samordning, depåer samt upphandlingsarbete och avtalsuppföljning. För perioden handlar mycket om aktiviteter om tidigare effektuerade beslut såsom Ny Trafik 2017 (regionaltågstrafik) och samordning inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Planerade åtgärder Från 2017 effektueras succesivt Ny Trafik 2017 genom MÄLAB. Från 2016 och fram till det att samtliga tågfordon för etapp 1 är levererade behöver övergångsavtal tecknas där entreprenör tillhandahåller fordon. Detta är något som planeras att ske under 2015/2016 och effekten är i dagsläget inte känd och därmed inte budgethanterad. Genom samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik och när resultaten av Kommunöversyner succesivt verkställs under perioden kan vi även öka beläggningsgraden ombord på fordonen genom att trafikera lågt belagda turer med mindre fordon. Under 2015 har en utredning gjorts gällande utveckling av kompletteringstrafik något som kommer arbetas in i samband med medlemmarnas kommande trafikbeställningar. Perioden 2016 (17-18) inleds med att samtlig busstrafik i Sörmland bedrivs på så kallade förnybara bränslen. Sedan tidigare drivs busstrafiken enligt avtal i Eskilstuna på biogas och RME och busstrafiken i Strängnäs på RME. Från tidtabellsskiftet i slutet av 2015 kommer två helt batteridrivna bussar (100 procent el) att trafikera Eskilstuna stadstrafik. Om denna fordonstyp uppnår stabil och tillförlitlig drift kommer beståndet kompletteras med ytterligare fordon och rekommenderas för fler stadstrafikområden. Generellt kommer perioden bestå av omfattande förberedelser för upphandling och upphandlingsarbete främst kopplat till kommande busstrafiksavtal och tillhandahållande av Serviceresor. Strukturerat och adresserat arbete med avtalsuppföljning. Ytterligare åtgärder identifieras av medlemmarnas trafikbeställningar. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Konsekvenser vid övergången till att Sörmland får tillgång till egna tågfordon för tågtrafiken innebär eventuellt förändrad kostnadsbild för tågtrafiken 2016 och framåt som idag inte är kända. Trafikverket har för avsikt att under perioden 2015-2025 successivt anpassa banavgifterna till den nivå som järnvägslagen förutsätter. Detta innebär ökade kostnader och en osäkerhet i kostnadsgruppen Övrigt trafikrelaterat. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 13( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Ökad budget avseende fastighetsunderhåll som följd av identifierade behov i fastighetsplan. Nya tekniska system med stöd av länsplanemedel ger lägre kostnader succesivt från 2016. Införande av nytt betalsystem förväntas ge en temporär reducering av intäkter som följd av periodiseringseffekter och tillfälliga driftstörningar i samband med migrering av dessa IT-system. Trafikkostnaderna har i budget justerats utifrån budgeterad indexuppräkning samt utifrån medlemmarnas trafikbeställningar. För 2017 och 2018 görs, till dess att effekt av trafikbeställningar är kända, endast uppräkning utifrån förväntad indexutveckling. Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2016-2018 för trafikförsörjningsperspektivet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 14( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Perspektivet skall vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt kunnat bidra till myndighetens mål. Medarbetarperspektivet vilar på vår värdegrund Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd. Planerade åtgärder 2015 fastställdes mål för personalperspektivet och vår Arbetsmiljöpolicy beslutades. Detta är grunden och nu följer arbetet enligt den HR-plan som sattes under 2015. Myndigheten kommer att vid utgången av 2016 ha och leva efter eget Samverkansavtal och en Plan för lika rättigheter och möjligheter. Vi kommer också ha egna riktlinjer och satta rutiner för ett Hållbart arbetsliv samt inom Kompetensförsörjning, Lönebildning och Ledarskap/medarbetarskap. Med detta på plats kan myndigheten än bättre arbeta med att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar hälsan och utvecklar arbetsmiljön och därmed leva upp till sin värdegrund och nå sina mål. 2016 är vi cirka 60 medarbetare vilket ställer högre krav inom många olika områden på myndigheten. Vi vill fortsatt bevara det goda som några medarbetare utryckte det. För att kunna göra det behöver vi ta reda på vad det goda är men vi behöver också arbeta med förbättringar. Genom årliga medarbetarenkäter, medarbetarsamtal samt arbetsplatsträffar och övriga mötesforum, och genom att vi följer upp sjukfrånvaro vid delår och bokslut, kan vi planera rätt och har rätt innehåll i våra handlingsplaner. Att behålla det goda och arbeta fortsatt hälsofrämjande är viktigt under perioden. Därför behöver vi särskilt satsa på gemensamma hälsofrämjande friskvårdsinsatser som både ger ökad kunskap om vad vi mår bra av men också som bidrar till att vi fortfarande är myndigheten där man trivs och har roligt på arbetet. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är budgeterad utifrån den nya organisationens förväntade omfattning och med hänsyn till årlig lönerevision. Då arbetsmarknadens parter 2016 förhandlar fram ett stort antal löneavtal är det svårt att prognostisera de närmaste årens löneutveckling. Efter en översyn under 2015 reviderades och fastställdes designprinciper för myndigheten vilka är Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med vardera två kriterier. Designprinciperna påverkar i sin tur den organisatoriska strukturen. Som följd av ovan, och för att ånyo skapa en organisation väl lämpad för sitt uppdrag fastställdes en ny organisationsstruktur för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet vilken trädde i kraft den 1 september 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 15( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Ekonomiskt perspektiv Under 2016 fortsätter arbetet för en god ekonomisk hushållning. Huvudverksamheten tillika huvudkostnaden vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är trafik och står för nära 90 procent av myndighetens kostnader i budget för 2016. Som stöd för denna finns infrastruktur bland annat i form av depåer, teknik, försäljningskanaler och medarbetare. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Fördelning av myndighetens kostnader i enlighet med budget 2016 (exklusive Citybanan). Ekonomiskt läge 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomi blir mer och mer stabil och arbetet mot en budget i balans och ökad intäktsutveckling har fortsatt under 2015. Ekonomiskt visar utfallet januari till augusti på en budget som är i balans. Negativ budgetavvikelse finns gällande intäkter från skolkort medan biljettintäkter från stadstrafik och landsbygdstrafiken generellt är i nivå eller något bättre än budget. På kostnadssidan är trafikkostnaderna som helhet något lägre än budgeterat beroende på en för oss fördelaktig indexutveckling. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari augusti 2015 uppgick till 24 661 tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på 10 770 tkr jämfört med budget 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 16( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Förväntad utveckling under perioden Under perioden förväntas kostnadsrelationen mellan huvudverksamhet och sidoverksamhet i allt väsentligt kvarstå. Det nytillkomna uppdraget till myndigheten att samordna och upphandla den särskilda kollektivtrafiken i länet ger möjlighet till ökad samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, såväl avseende trafikens utformning och kringtjänster som bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar. Målet med dessa insatser är att verksamheternas resurser används effektivt och med låg miljöpåverkan. Nu liggande plan 2016-18 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar. Resultat av överprövningen i upphandling av Serviceresor och resultat avseende översyn av Länstrafiken Sörmlands depåer kommer bli känd senare under 2015. Dessa två faktorer tillsammans med intäktsutvecklingen är för närvarande de mest svårbudgeterade. Intäkterna för 2016 är beräknade utifrån intäktsprognos för 2015 med justering utifrån förändringar i respektive medlems trafikbeställning. Den 1 oktober 2016 kommer ny Sörmlandstaxa med all sannolikhet att införas. Effekterna av denna har lagts in i budget utifrån simulerade beräkningar som gjordes i samband med ägarråd den 3 september 2015. Från 2017 förväntas Sörmlandstaxan få full effekt. Därutöver har intäkterna generellt räknats upp med tre procent per år. I övrigt har intäkterna för 2016 skruvats ner med 4 800 tkr. Detta som följd av konsekvenser av eventuella tillfälliga driftstörningar i samband med migrering till nytt betalsystem men främst redovisningsmässiga förändringar i periodisering av biljettintäkter. Även priserna för skolkort kommer sannolikt att förändras 2016. Här har dock för budgetläggning valts att utgå från nuvarande prissättning. Om ny prissättning för skolkort införs till höstterminen 2016 beräknas det innebära ca 3,5 miljoner kr i minskade skolkortsintäkter för 2016 och ca 8,3 miljoner kr för 2017 respektive 2018. De minskade intäkterna innebär att kommunerna får motsvarande belopp i minskade kostnader för skolkort. Effekterna per medlem av förändrad skolkortsmodell beskrivs i kommentarerna under avsnittet fördelning per medlem. Med erfarenhet ur verksamhetens utfall 2014 har kostnaderna i de länsgemensamma kostnadsgrupperna omdisponerats jämfört med plan i budget 2014. Den stora förändringen är högre försäljningskostnader och lägre kostnader för tekniska system. Omdisponeringen av kostnader påverkar inte det ekonomiska utfallet eller summan varje medlem betalar till myndigheten. Myndighetens nya betal- och realtidssystem planeras vara i drift under oktober 2016. Detta kommer på sikt innebära lägre kostnader då 75 procent av leasingkostnaden finansieras med medel ur Länsplanen och underhållskostnaden kommer sjunka. I samband med införande av tekniska system planeras en utökning av kostnader för information och marknadsföring. I de trafikrelaterade posterna finns höga risker för ökade ekonomiska behov och främst avseende banavgifter och stationsavgifter samt omfattande investeringbehov i depåerna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 17( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Trafikkostnader avser kostnader relaterad till produktion av trafik och omfattar i busstrafiken avtalsenlig kostnad per fordon, per körd kilometer och timme samt en fast ersättning. Trafikkostnaderna har beräknats utifrån det slutgiltiga förslag till tidtabell som skickades ut till medlemmarna den 23 oktober 2015. Eventuella ändringar efter detta tillkommer respektive avdras. Ändringar som görs under trafikåret ska ske enligt skriftlig överenskommelse och som minst via e- post mellan medlemmen och myndigheten. Eventuell förstärkningstrafik som på grund av bland annat trafiksäkerhets- eller kapacitetsskäl 1 måste införas på kort varsel ska informeras respektive medlem. Förutom förändringen i trafikproduktion görs indexuppräkning med tre procent av samtliga trafikkostnader. Efterfrågestyrd trafik faktureras enbart utifrån turer som körs och är därför inte känd på förhand. För beräkning av budget för efterfrågestyrd trafik har prognosticerat resultat för 2015 använts med justering utifrån förändring i antalet erbjudna avgångar hos respektive medlem samt indexuppräkning. För tågtrafiken kommer MÄLAB:s trafikplan 2017 att börja slå igenom från och med december 2016. Budgeten för tågtrafiken bygger på befintliga finansieringsavtal fram till 10 december 2016 med preliminära indexuppräkningar för Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. Kostnaden från och med 11 december bygger på den nya fördelningsmodellen enligt samverkansavtalet. Fördelningsmodellen enligt samverkansavtalet och osäkerhet kring övergångsavtalen innebär en osäkerhet för tågkostnaden under resterade del av bugetperioden och är i budgetunderlaget endast uppräknad med en indexjustering på tre procent, enligt samråd med Landstinget. Den särskilda kollektivtrafiken planeras utifrån behov och har därför inte samma planeringscykel som den allmänna kollektivtrafiken. Trafikkostnaden under perioden 2016 (17-18) är beräknad utifrån trafikvolym oktober 2014 till och med september 2015 uppräknat med index samt ökad kostnad enligt de priser som presenterades i tilldelning enligt dom april 2015. Den finns en stor osäkerhet i den uppskattade trafikkostnaden framförallt då tilldelningsbeslutet i upphandling av Serviceresor och annan anropsstyrd trafik är överprövad. Budgeten för Eskilstuna station360 består av intäkter från kundserviceavtal med SJ AB, bokningsavgifter och provisioner. Kostnaden består främst av personalkostnader inklusive lönekostnad och är budgeterad utifrån nuvarande personalstyrka. Det finns en osäkerhet kring de ekonomiska effekterna av Eskilstuna station360. Tillsammans med Eskilstuna kommun pågår diskussion om förändring i verksamheten och vid eventuell förändring kan kostnadsbilden förändras. Eventuella över- eller underskott tillfaller Eskilstuna kommun. 1 Enligt lag får bussar av modell klass I och II framföras med stående passagerare. Turer i landsbygdstrafik som regelbundet har stående passagerare är inriktningen att de ska förstärkas. I stadstrafik är inriktningen att turer där passagerare måste lämnas kvar vid hållplats bör förstärkas (dock beroende på turtäthet). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 18( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18) Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Myndigheten har i enlighet med ovan beskrivning sedan tidigare, ett antal målområden och som följd av att medlemmarna överlät delar av ansvar för den särskilda kollektivtrafiken under 2014 harmoniserar inte längre innevarande målmodell helt med hänsyn till denna utökade verksamhet. Under planperioden kommer därför målområdena att arbetas om och Verksamhetsplan och budget 2017 (18-19) kommer att ha en än mer integrerad redovisningsform för målområdena, som kommer att redovisas i verksamhetsmål respektive finansiella mål. Parallellt uppdateras Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram som blir utgångspunkten för de kommande och samlade verksamhetsmålen. Myndighetens ISO-certifiering ställer härutöver krav om ett samordnat och sammanhållet ledningssystem som ständigt förbättras. Med utgångspunkt i ovan beskrivning ges målområdena följande disposition: Kvalitetsmål medborgares nöjdhet med kollektivtrafiken samt medarbetares nöjdhet Verksamhetsmål Finansiella mål Kvalitetsmål Myndigheten står inför stor utökning av ny verksamhet. De stipulerade nivåerna i kvalitetsmålen är därför en uppskattning och kommer att uppdateras i takt med förvärvad erfarenhet av den nya verksamheten. Målet bedöms vara uppfyllt vid respektive bokslut 2016 förutsatt att en ökning skett på respektive målområde och i relation till 2015 års utfall. Mål 1 Kundnöjdheten avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 65 procent år 2020. Delmål 2017: 62 procent Kommentar Kundernas nöjdhet för Sörmland år 2014 är 60 procent. Det är två procent under rikssnittet som är 62 procent. Vision Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50 Sida 19( 37)
Mål 2 Delmål Kommentar Vision Allmänhetens nöjdhet avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 55 procent år 2020. 2017: 51 procent Allmänhetens nöjdhet för Sörmland är 2014 42 procent. Det är elva procent under rikssnittet som är 51 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 3 Kundnöjdheten avseende Serviceresor är 95 procent år 2020. Delmål Kommentar Vision 2017: 92 procent Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året 2016. Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. Enligt ANBARO:s årsrapport 2014, är i genomsnitt 91 procent av färdtjänstresenärerna nöjda med sin resa, motsvarande för sjukresor är 90 procent. 2014 års genomsnittliga nöjdhet var för färdtjänst respektive sjukresor inom ramen för Samres innevarande uppdrag cirka 80 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 4 Kundnöjdheten avseende bokning av resor är 99 procent år 2020. Delmål Kommentar Vision 2017: 98 procent Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året 2016. Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. 2014 års genomsnittliga kundnöjdhet inom ramen för Samres innevarande uppdrag var 90 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 5 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) uppgår år 2020 till 85. Delmål 2017: HME 80 Kommentar Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2014 är 75. Vision Visionen är att ha ett HME på 100. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 20( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Verksamhetsmål Myndighetens mål styr utvecklingen, så även den ekonomiska. Under 2015 och tidiga 2016 kommer, som följd av arbete med uppdatering av Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram, de strategiska målen för kollektivtrafiken att revideras. Nedan definierad måluppfyllelse utgår ur vissa kända villkor men främst av faktorer som inte är kända eller som vi kan avgöra. Verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllt vid respektive bokslut 2016 förutsatt att definierad förändring skett på respektive målområde och i relation till 2015 års utfall. Detta indikeras nedan genom pilar där önskad ökning anges med, önskad minskning med och en bedömning om att målområdet/indikatorn ligger still under planperioden med. Funktionsmålet Tillgänglighet Mål Strategier Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Stärka kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Utveckla information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Nöjdhet allmänhet och kund (i relation till nöjdhet för riket) Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Funktionsmålet Attraktivitet Mål Strategier Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Nöjdhet allmänhet och kund (i relation till nöjdhet för riket) Antal påstigande (exklusive skolkort) Restidskvot i större pendlingsrelationer Punktlighet Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50 Sida 21( 37)
Funktionsmålet Miljö Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar Öka satsningen på förnybara bränslen Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Indikatorer för funktionsmål miljö och mått för måluppfyllelse 2016 Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Energiförbrukning per resa Funktionsmålet Effektivitet Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Intäktsutveckling Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Nettokostnad per personkilometer Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Funktionsmålet Regional utveckling Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Arbetspendlingens utveckling Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50 Sida 22( 37)
Finansiella mål Enligt kommunallagen 8 kapitel 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange ekonomiska mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för medlemmarna. Detta innebär bland annat att myndigheten strävar efter ett positivt resultat. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål 1 Mål 2 Mål 3 Årets resultat ska vara positivt. Verksamheten ska bedrivas inom den beslutade budgeten. Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. God ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans ska känneteckna Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50 Sida 23( 37)
Ekonomiska tabeller Budgetsammanställning Allmän kollektivtrafik Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna 106 243 110 909 114 227 Varav Biljettintäkter 105 923 110 589 113 907 Biljettintäkter landsbygd 56 296 55 672 57 342 Biljettintäkter stadstrafik 49 627 54 917 56 565 Övriga intäkter 320 320 320 Varav Reklamintäkter 320 320 320 Viten Intäkter från medlemmarna 577 731 594 014 611 761 Varav Medlemsavgifter 519 353 535 635 553 382 Skolkort 58 378 58 378 58 378 Summa intäkter 683 974 704 923 725 987 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 35 512 39 381 39 155 Varav: Personalkostnader, intern personal 20 130 21 393 22 035 Arvoden inkl. konsulter 5 378 7 141 7 355 Lokalkostnader 979 1 009 1 039 Förbrukningsinventarier 93 45 46 Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 2 006 2 066 2 128 Övrigt kontorsrelaterat 6 926 7 727 6 552 Trafikrelaterade kostnader 40 439 39 285 41 788 Varav: Tekniska system 8 499 8 111 8 266 Försäljningskostnader 10 206 8 456 8 710 Infrastrukturkostnader (depåer mm) -841-1 002 380 Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) 22 575 23 720 24 432 Trafikkostnader 608 022 626 257 645 044 Varav Landsbygd buss 308 186 317 431 326 954 Stadstrafik 171 556 176 703 182 004 Tåg 126 870 130 670 134 590 Anropsstyrd trafik 1 410 1 452 1 496 Summa kostnader 683 974 704 923 725 987 Periodens resultat 0 0 0 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 24( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Särskild kollektivtrafik Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter (tkr) Intäkter från medlemmarna 110 235 121 814 125 468 Varav Medlemsavgifter 110 235 121 814 125 468 Summa intäkter 110 235 121 814 125 468 Kostnader (tkr) Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda 1 000 kollektivtrafiken Varav Förvaltningskostnader 676 Tekniska system 199 Försäljningskostnader 125 Adm. kostnad serviceresor 15 858 17 819 18 354 Varav Förvaltningskostnader 14 483 16 274 16 762 Tekniska system 1 375 1 545 1 591 Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Trafikkostnader 93 377 103 995 107 115 Varav Serviceresor 93 377 103 995 107 115 Periodens resultat 0 0 0 Eskilstuna Station360 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna 1 849 1 904 1 961 Varav Försäljningsintäkter 1 849 1 904 1 961 Intäkter från medlemmarna 1 078 1 110 1 143 Varav Medlemsavgifter 1 078 1 110 1 143 Summa intäkter 2 927 3 014 3 104 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 2 373 2 444 2 517 Tekniska system 277 285 294 Försäljningskostnader 277 286 294 Summa kostnader 2 926 3 014 3 105 Periodens resultat 0 0 0 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 25( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Resultatbudget 2016 Resultaträkning, belopp i tkr Budget 2016 Verksamhetens intäkter 184 027 Verksamhetens kostnader -813 536 Avskrivningar -4 053 Verksamhetens nettokostnader -633 562 Medlemsbidrag 632 416 Övriga bidrag 1 152 Finansiella intäkter 0 Finansiella kostnader -5 Periodens resultat 1 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 26( 37) Box 591, 61110 NYKÖPING tfn 0155-20 20 50
Fördelning per medlem Totalt (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 168 577 170 906 164 621 169 287 172 605 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 59 950 61 129 56 296 55 672 57 342 Biljettintäkter, Stadstrafik 48 780 49 638 49 627 54 917 56 565 Skolkort/elevkort 59 540 58 324 58 378 58 378 58 378 Övriga intäkter 307 305 320 320 320 Viten 0 1 510 0 0 0 Kostnader 664 615 656 830 683 974 704 923 725 987 Förvaltningsavgifter 33 675 33 424 35 512 39 381 39 155 Trafikrelaterade nettokostnader 37 591 35 599 40 440 39 285 41 788 Trafikkostnader 594 349 588 150 608 022 626 257 645 044 Landsbygdstrafik Buss 305 966 302 600 308 186 317 431 326 954 Stadstrafik 163 699 160 436 171 556 176 703 182 004 Tåg 123 177 123 694 126 870 130 670 134 590 Övrig trafik 1 507 1 420 1 410 1 452 1 496 Nettokostnad 497 038 486 268 519 353 535 635 553 382 Trafikkostnad Serviceresor 93 377 103 995 107 115 Etablering Servicecenter 3 000 2 974 1 000 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 15 859 17 819 18 354 Citybanan 180 290 184 512 188 976 Kommentarer I denna budget för 2016 har, sedan tidigare beslutad budget från sammanträde 6/5-15, justeringar gjorts för förändringar i trafikutbud i enlighet med trafikbeställningar vilka påverkar trafikkostnader samt biljettintäkter och skolkortsintäkter. I budget för biljettintäkter har effekter av ny Sörmlandstaxa lagts in baserad på de biljettpriser som användes för simulering inför ägarråd av den 3/9-15, och innebär en osäkerhet då exakta biljettpris ej är beslutat. Det pågår även förhandlingar gällande ny skolkortsmodell. Effekter av sådan har inte lagts in i budget men nämns i kommentarerna för respektive medlem. I fördelning per medlem har även kostnader för Serviceresor och administrativa kostnader för den särskilda kollektivtrafiken inkl Servicecenter lagts in. Dessa har beräknats utifrån att nytt trafikavtal för Serviceresor börjar gälla den 1/7-16 och att Servicecenter startar verksamhet 1/2-16. På kommande sidor redovisas fördelningen avseende budget, utfall, prognos och avvikelse mellan budget och prognos för respektive medlem.
Andel trafikarbete: 36.0% Landstinget (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 50 400 50 958 48 017 47 443 48 460 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 36 260 36 821 34 457 33 883 34 900 Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0 Skolkort/elevkort 14 140 13 560 13 560 13 560 13 560 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Viten 0 577 0 0 0 Kostnader 291 079 289 559 302 515 312 143 321 579 Förvaltningsavgifter 11 447 11 342 12 797 14 191 14 110 Trafikrelaterade nettokostnader 22 838 21 730 25 613 25 929 27 286 Trafikkostnader 257 165 256 614 264 106 272 023 280 183 Landsbygdstrafik Buss 133 988 132 921 137 236 141 353 145 593 Stadstrafik 0 0 0 0 0 Tåg 123 177 123 694 126 870 130 670 134 590 Övrig trafik 0 0 0 0 0 Nettokostnad 241 050 238 728 254 498 264 700 273 120 Trafikkostnad Serviceresor 47 774 51 787 53 341 Etablering Servicecenter 1 500 1 487 500 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 4 047 4 442 4 575 Citybanan 90 145 92 256 94 488 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Landstinget ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss samt tågtrafik. Landstinget har inte beställt några förändringar i trafikbeställning för 2016. Osäkerheter finns gällande kostnader för tågtrafik från 2017. Tilldelningsbeslut avseende avtal för Pendeltågstrafiken i Stockholms län från och med T17, beräknas i december 2015 och har stor påverkan avseende kostnaderna för Gnestapendeln. Om ny skolkortsmodell införs beräknas Landstinget få ca 1,5 miljoner lägre skolkortsintäkter per år.
Andel trafikarbete: 25.3% Eskilstuna Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 57 697 60 234 59 076 62 085 63 378 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 5 160 5 464 5 060 4 940 5 088 Biljettintäkter, Stadstrafik 33 990 35 369 35 029 38 159 39 304 Skolkort/elevkort 18 470 18 630 18 906 18 906 18 906 Övriga intäkter 77 76 80 80 80 Viten 0 695 0 0 0 Kostnader 157 164 154 245 165 123 170 068 175 149 Förvaltningsavgifter 8 476 8 398 8 984 9 963 9 906 Trafikrelaterade nettokostnader 4 311 3 975 4 520 3 938 4 391 Trafikkostnader 144 377 141 966 151 619 156 167 160 852 Landsbygdstrafik Buss 29 624 29 306 30 991 31 920 32 878 Stadstrafik 114 753 112 660 120 628 124 247 127 974 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 0 0 0 0 0 Nettokostnad 99 467 94 105 106 047 107 983 111 771 Trafikkostnad Serviceresor 25 168 28 249 29 097 Etablering Servicecenter 539 534 180 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 6 532 7 169 7 384 Citybanan 31 695 32 437 33 222 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun samt stadstrafik. Kommunens trafikbeställning motsvarar ökade trafikkostnader med ca 3 miljoner kr/år. Kommunen har också tagit beslut om införande av fria resor för seniorer. Effekter av detta har beräknats träda i kraft från 1 oktober 2016 i samband med införande av ny teknik. Om ny skolkortsmodell införs beräknas Eskilstuna kommun beröras i mycket liten utsträckning. För Eskilstuna tillkommer utöver detta kostnader för realtidskommunikation 750 tkr och tankutrustning för biogas ca 1 miljoner kr.
Andel trafikarbete: 3.2% Flen Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 3 960 4 315 4 161 4 144 4 206 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 1 930 2 205 2 052 2 035 2 096 Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0 Skolkort/elevkort 2 030 2 094 2 110 2 110 2 110 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Viten 0 16 0 0 0 Kostnader 14 910 14 729 15 205 15 660 16 127 Förvaltningsavgifter 1 114 1 104 1 130 1 253 1 246 Trafikrelaterade nettokostnader 567 523 568 495 552 Trafikkostnader 13 265 13 114 13 507 13 912 14 330 Landsbygdstrafik Buss 12 960 12 886 13 267 13 665 14 075 Stadstrafik 0 0 0 0 0 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 305 228 240 247 255 Nettokostnad 10 986 10 426 11 044 11 516 11 922 Trafikkostnad Serviceresor 3 586 3 870 3 986 Etablering Servicecenter 87 87 29 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 915 1 004 1 034 Citybanan 5 517 5 646 5 783 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Kommunen har i trafikbeställning beställt mindre utökningar av trafiken. Om beslut fattas gällande ny skolkortsmodell beräknas kommunen få ca 550 tkr lägre skolkortsintäkter per år.
Andel trafikarbete: 3.5% Gnesta Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 4 550 4 080 3 959 3 991 4 046 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 2 220 1 933 1 814 1 846 1 901 Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0 Skolkort/elevkort 2 330 2 137 2 145 2 145 2 145 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Viten 0 10 0 0 0 Kostnader 19 235 18 838 19 712 20 200 20 701 Förvaltningsavgifter 1 182 1 171 1 229 1 363 1 355 Trafikrelaterade nettokostnader 4 001 3 954 4 018 3 939 4 000 Trafikkostnader 14 090 13 726 14 465 14 899 15 346 Landsbygdstrafik Buss 14 080 13 684 14 455 14 888 15 335 Stadstrafik 0 0 0 0 0 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 10 42 10 10 11 Nettokostnad 14 723 14 771 15 752 16 209 16 655 Trafikkostnad Serviceresor 2 556 2 576 2 653 Etablering Servicecenter 56 56 19 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 582 638 657 Citybanan 3 407 3 487 3 572 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. I sammanställningen ovan ingår Gnesta kommuns taxesubvention á 3,4 miljoner kr (hanteras som trafikrelaterad kostnad). Kommunen har inte beställt några förändringar i trafikbeställning. Om ny skolkortsmodell införs beräknas Gnesta kommun erhålla ca 850 000 lägre skolkortsintäkter.
Andel trafikarbete: 5.5% Katrineholm Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 6 947 6 935 6 859 6 989 7 087 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 1 220 1 439 1 328 1 282 1 321 Biljettintäkter, Stadstrafik 1 800 1 751 1 813 1 989 2 048 Skolkort/elevkort 3 850 3 627 3 638 3 638 3 638 Övriga intäkter 77 76 80 80 80 Viten 0 42 0 0 0 Kostnader 28 174 27 535 28 594 29 450 30 329 Förvaltningsavgifter 2 060 2 041 1 960 2 173 2 161 Trafikrelaterade nettokostnader 1 048 966 986 859 958 Trafikkostnader 25 133 24 551 25 648 26 418 27 210 Landsbygdstrafik Buss 18 463 18 052 18 871 19 437 20 020 Stadstrafik 6 535 6 379 6 647 6 846 7 052 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 135 120 130 134 138 Nettokostnad 21 294 20 623 21 735 22 461 23 242 Trafikkostnad Serviceresor 3 119 3 299 3 398 Etablering Servicecenter 178 176 59 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 831 912 940 Citybanan 10 944 11 200 11 471 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Kommunen har i sin trafikbeställning inte beställt några förändringar. Om ny skolkortsmodell införs beräknas kommunen erhålla ca 1,2 miljoner kr lägre skolkortsintäkter.
Andel trafikarbete: 13.9% Nyköping Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 24 407 24 177 23 934 25 661 26 164 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 5 290 5 384 5 027 5 039 5 190 Biljettintäkter, Stadstrafik 10 370 9 855 10 041 11 756 12 108 Skolkort/elevkort 8 670 8 766 8 786 8 786 8 786 Övriga intäkter 77 76 80 80 80 Viten 0 96 0 0 0 Kostnader 81 664 79 670 82 611 85 085 87 626 Förvaltningsavgifter 5 065 5 018 4 926 5 463 5 431 Trafikrelaterade nettokostnader 2 576 2 376 2 478 2 159 2 408 Trafikkostnader 74 186 72 332 75 207 77 463 79 787 Landsbygdstrafik Buss 40 057 39 436 40 041 41 243 42 480 Stadstrafik 33 469 32 276 34 515 35 551 36 617 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 660 621 650 670 690 Nettokostnad 57 421 55 549 58 677 59 424 61 461 Trafikkostnad Serviceresor 4 703 5 108 5 261 Etablering Servicecenter 287 284 95 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 1 286 1 411 1 453 Citybanan 17 254 17 658 18 085 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik där även skärgårdstrafiken ingår. I trafikbeställning för 2016 har kommunen beställt justeringar i stadstrafiken. Om ny skolkortsmodell införs beräknas kommunen erhålla ca 2,3 miljoner kr lägre skolkortsintäkter per år.
Andel trafikarbete: 0.5% Oxelösund Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 1 310 1 277 641 606 608 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 650 668 96 61 63 Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0 Skolkort/elevkort 660 609 545 545 545 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Viten 0 0 0 0 0 Kostnader 4 017 3 952 2 747 2 829 2 914 Förvaltningsavgifter 135 134 175 194 193 Trafikrelaterade nettokostnader 69 63 88 77 85 Trafikkostnader 3 818 3 756 2 485 2 559 2 636 Landsbygdstrafik Buss 3 818 3 756 2 485 2 559 2 636 Stadstrafik 0 0 0 0 0 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 0 0 0 0 0 Nettokostnad 2 712 2 677 2 106 2 223 2 306 Trafikkostnad Serviceresor 1 045 1 153 1 188 Etablering Servicecenter 62 61 21 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 510 560 577 Citybanan 3 768 3 856 3 950 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss. I trafikbeställning för 2016 har kommunen beställt att linje 815 indras. Som följd av detta återstår enbart linje 615 som är anpassad till skolelevernas behov. Såväl trafikkostnader som trafikintäkter påverkas därmed kraftigt. Om ny skolkortsmodell införs beräknas Oxelösunds kommun erhålla i stort sett samma skolkortsintäkter som idag.
Andel trafikarbete: 8.3% Strängnäs Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 14 617 14 500 13 749 14 087 14 327 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 5 480 5 545 4 926 4 994 5 144 Biljettintäkter, Stadstrafik 2 620 2 663 2 745 3 014 3 105 Skolkort/elevkort 6 440 6 150 5 999 5 999 5 999 Övriga intäkter 77 76 80 80 80 Viten 0 65 0 0 0 Kostnader 45 282 45 243 44 829 46 171 47 549 Förvaltningsavgifter 2 777 2 812 2 956 3 279 3 260 Trafikrelaterade nettokostnader 1 460 1 346 1 487 1 296 1 445 Trafikkostnader 41 045 41 085 40 385 41 597 42 845 Landsbygdstrafik Buss 31 838 31 791 30 439 31 352 32 293 Stadstrafik 8 942 9 122 9 766 10 059 10 361 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 265 172 180 185 191 Nettokostnad 30 665 30 743 31 080 32 084 33 222 Trafikkostnad Serviceresor 2 060 4 244 4 371 Etablering Servicecenter 180 179 60 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 519 983 1 013 Citybanan 10 691 10 942 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik. I trafikbeställning för 2016 har Strängnäs kommun beställt reduceringar i trafiken. I första hand berör detta linjerna 301 och 303. Stadstrafiken får ökade kostnader som följd av förlängda körvägar på grund av ombyggnationen vid Resecentrum. Om ny skolkortsmodell införs beräknas Strängnäs kommun erhålla ca 1,5 miljoner kr lägre skolkortsintäkter per år.
Andel trafikarbete: 1.9% Trosa Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 1 630 1 627 1 492 1 548 1 567 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 650 649 582 639 658 Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0 Skolkort/elevkort 980 972 909 909 909 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Viten 0 6 0 0 0 Kostnader 11 184 11 138 10 344 10 654 10 972 Förvaltningsavgifter 709 703 678 752 747 Trafikrelaterade nettokostnader 361 333 341 297 331 Trafikkostnader 10 137 10 111 9 325 9 605 9 893 Landsbygdstrafik Buss 10 055 9 951 9 225 9 502 9 787 Stadstrafik 0 0 0 0 0 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 82 160 100 103 106 Nettokostnad 9 577 9 519 8 852 9 105 9 404 Trafikkostnad Serviceresor 2 123 2 374 2 446 Etablering Servicecenter 63 63 21 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 379 416 429 Citybanan 3 750 3 838 3 931 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. I trafikbeställning för 2016 har kommunen beställt reducerad trafik på linje 502 som följd av besparingskrav från Trafikförvaltningen i Stockholm. Om ny skolkortsmodell införs beräknas kommunen erhålla ca 160 tkr mer i skolkortsintäkter.
Andel trafikarbete: 1.9% Vingåker Kommun (tkr) Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget (plan) 2017 Budget (plan) 2018 Intäkter 3 060 2 804 2 733 2 733 2 761 Biljettintäkter, Landsbygdstrafik 1 090 1 021 952 952 980 Biljettintäkter, Stadstrafik 0 0 0 0 0 Skolkort/elevkort 1 970 1 780 1 781 1 781 1 781 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 Viten 0 3 0 0 0 Kostnader 12 180 11 922 12 295 12 663 13 041 Förvaltningsavgifter 709 703 678 752 748 Trafikrelaterade nettokostnader 361 333 341 297 331 Trafikkostnader 11 133 10 895 11 276 11 614 11 962 Landsbygdstrafik Buss 11 083 10 817 11 176 11 511 11 856 Stadstrafik 0 0 0 0 0 Tåg 0 0 0 0 0 Övrig trafik 50 78 100 103 106 Nettokostnad 9 143 9 126 9 561 9 930 10 280 Trafikkostnad Serviceresor 1 243 1 334 1 374 Etablering Servicecenter 48 47 16 Särskild kollektivtrafik adm kostnader 258 283 292 Citybanan 3 119 3 192 3 269 Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Vingåker har inte beställt någon förändrad trafik i trafikbeställnigen för 2016. Om ny skolkortsmodell införs beräknas kommunen erhålla ca 600 tkr lägre skolkortsintäkter per år.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-12 KS/2015:523 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Utökning av verksamhetsområde för vatten och avlopp Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp (spillvatten och dagvatten) vid Luvsjön (Blåvingevägen, Stenblocksvägen, Hällmarksvägen och Moränvägen), enligt Katrineholm Vatten och Avfall AB:s förslag. Sammanfattning av ärendet Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) beslutade vid sitt styrelsemöte den 2 december 2015 att ställa sig bakom ett förslag om utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp (spillvatten och dagvatten) vid Luvsjön (Blåvingevägen, Stenblocksvägen, Hällmarksvägen och Moränvägen). KVAAB har överlämnat förslaget till kommunfullmäktige med begäran om godkännande. I det aktuella området är allmänna ledningar utbyggda sedan tidigare, i samband med att området exploaterats. Dock har det inte formellt beslutats av kommunfullmäktige om verksamhetområde som lag (SFS:2006:412) om allmänna vattentjänster föreskriver. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från KVAAB:s styrelse, 7, 2015-12-02 Skrivelse från SVAAB, 2015-10-26 Förvaltningens bedömning Enligt lag (SFS:2006:412) om allmänna vattentjänster, är det kommunfullmäktige som fastställer ett verksamhetsområde inom vilka allmänna vattentjänster (vatten, spillvatten och dagvatten). Det område för utökat verksamhetsområde som KVAAB föreslår berör Luvsjön, mer precist Blåvingevägen, Stenblocksvägen, Hällmarksvägen och Moränvägen. I det berörda området har allmänna ledningar byggts ut i samband med att området har exploaterats. Detta skedde för ett antal år sedan och området har i praktiken varit ett fullt utbyggt verksamhetområde men att det aldrig fattats något formellt beslut av kommunfullmäktige om att fastställa verksamhetsområdet. Orsakerna till varför något beslut om verksamhetsområde inte fattats tidigare är inte till fullo klarlagda. Kontakter med Sörmland Vatten och Avfall AB (SVAAB) ger vid handen att det utbyggnad av ledningar m m i det aktuella området skedde före bolagets KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-12 KS/2015:523 Stab tillkomst och att man ser över rutiner och liknande för att i framtiden undvika att liknande situationer uppstår. Med stöd av det underlag som KVAAB och de uppgifter som lämnat, är det kommunledningsförvaltningens förslag att området vid Luvsjön (Blåvingevägen, Stenblocksvägen, Hällmarksvägen och Moränvägen) formellt inrättas om verksamhetsområde för vatten och avlopp (spillvatten och dagvatten). För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Katrineholm Vatten och Avfall AB KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
Bilaga 3a Handläggare: Lotta Edström Styrelsen Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm 26 oktober 2015 Utökning av verksamhetsområde för vatten och avlopp för Katrineholm. Förslag till beslut Styrelsen för Katrineholm Vatten och Avfall AB föreslår kommunfullmäktige i Katrineholm att besluta om en utökning av verksamhetsområde för vatten och avlopp (spillvatten och dagvatten) för del av Luvsjöområdet (Blåvingevägen, Stenblocksvägen, Hällmarksvägen och Moränvägen) i Katrineholm, enligt bifogat förslag till utökning av verksamhetsområde, Katrineholm, daterad 2015-10-19. Sammanfattning: Enligt lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilka allmänna vattentjänster (vatten, spillvatten och dagvatten) behöver ordnas. Verksamhetsområdet ska fastställas av kommunfullmäktige. Aktuell utökning berör Luvsjöområdet (Blåvingevägen, Stenblocksvägen, Hällmarksvägen och Moränvägen) där huvudmannen byggt ut allmänna ledningar i samband med att området exploaterades. Verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster ska ordnas genom den allmänna va-anläggningen. Huvudmannen är skyldig att snarast tillse att allmänna vattentjänster anordnas där behov finns enligt 6 vattentjänstlagen. Skyldigheten uppkommer om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön dricksvatten och/eller avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse behöver ordnas i ett större sammanhang. Genom beslutet om verksamhetsområde blir lagens offentligrättsliga regelsystem med dess rättigheter och skyldigheter gällande för huvudmannen och fastighetsägarna inom området. Lotta Edström Post- och fakturaadress Sörmland Vatten och Avfall AB Orgnr: 556742-9302 Telefon: 0150-800 100 Vingåkersvägen 18 Regnr för moms: SE556742930201 Fax: 0150-800 199 641 51 Katrineholm Företaget innehar F-skattebevis E-post: kundservice@sormlandvatten.se Styrelsens säte: Katrineholm Webb: www.sormlandvatten.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-13 KS/2015:513 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Antagande av taxa för tjänster inom Västra Sörmlands Räddningstjänst Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige fastställa taxan för tjänster inom Västra Sörmlands Räddningstjänst. Detta under förutsättning att fullmäktige i Vingåkers kommun fattar motsvarande beslut. Sammanfattning av ärendet Direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) har överlämnat förslag till taxa för sina tjänster. Sedan 2012 justeras VSR:s taxa utifrån konsumentprisindex (KPI). I det aktuella förslaget är avgifterna som ingår i taxan justerad efter KPI med undantag för avgifter för externa utbildningar och det material som används vid dessa samt avgifterna för automatiska larm. VSR motiverar avgiftsjusteringarna i dessa falla med att man anpassat avgifterna utifrån faktiska förhållanden. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från direktionen för Västra Sörmlands Räddningstjänst, 2015-12-02, 52 Taxa för tjänster, Västra Sörmlands Räddningstjänst Ärendebeskrivning Direktionen för VSR har överlämnat taxa avseende tjänster för fastställande. Sedan 2012 justeras VSR:s taxa årligen efter KPI (från oktober föregående år). Den nu överlämnande taxan har därför justerats utifrån KPI från oktober 2015 och är tänkt att gälla från 2016. Undantaget är avgifter för externa utbildningar samt material som används vid extern utbildning samt avgifter för automatiska larm. Kompletterande uppgifter från VSR gör gällande att beträffande utbildningsavgifterna, så handlar det om att VSR valt att gå över till "paketpris" som inkluderar t ex visst förarbete och liknande som tidigare debiterats kunden i särskild ordning. Enligt uppgifter från VSR, så innebär övergången till paketpris inte någon större ekonomisk skillnad, jämfört med nuvarande avgiftsförfarande. I fråga avgifterna för automatlarm motiveras justeringen med att debiteringen samordnas med SOS Alarm. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-13 KS/2015:513 Stab Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen noterar att i normalfallet ska taxor och avgifter hanteras i anslutning till att kommunfullmäktige behandlar budgeten, vilket sker i november. Utöver detta ha förvaltningen inte funnit något att anmärka på i VSR:s förslag. Underhands kontakter med VSR ger vid handen att taxeförslaget i allt väsentligt handlar om att anpassa taxan till praktiskt och till faktiska förhållanden. De ekonomiska effekterna bedöms av VSR som ringa, jämfört med nu gällande taxa. I beredningen av ärendet har en avstämning gjorts med Vingåkers kommun. Det förslag som kommunstyrelsens arbetsutskott lämnat vidare är att kommunfullmäktige ska fastställa VSR:s förslag till taxa. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Västra Sörmlands Räddningstjänst KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-13 KS/2015:485 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Revidering av resor och transporter i tjänsten Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till reviderad policy för resor i tjänsten. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett reviderat förslag till policy för resor och transporter i tjänsten. Samtliga nämnder har fått möjlighet att lämna synpunkter och komma med förslag på revideringar. De inkomna synpunkterna har beaktats och i möjligaste mån arbetats i förslaget. Föreslagna revideringar är av den art att de gör kommunens policy för resor och transporter med anpassad efter faktiska förhållanden utan att policyns syfte och intentioner går om intet. Policyn syftar till att förbättra villkorten för en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling i Katrineholms kommun med miljö, hälsa och säkerhet står i centrum. Ärendets handlingar Förslag till reviderad policy för resor och transporter i tjänsten med markerade ändringar Sammanträdesprotokoll från bygg- och miljönämnden, 140, 2015-12-02 Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, 95, 2015-12-10 Sammanträdesprotokoll från viadidaktnämnden, 37, 2015-12-14 Ärendebeskrivning Nuvarande anvisningsdokument "Policy för resor och transporter i tjänsten" fastställdes av kommunfullmäktige den 16 januari 2012. Dokumentets giltighetstid löpte ut den 30 juni 2015, vilket medför att dokumentet ska revideras och fastställas för ytterligare en period fram åt. I beredningen av ärendet har samtliga nämnder givits möjlighet att lämna synpunkter på rese- och transportpolicyn. Bygg- och miljönämnden, service- och tekniknämnden samt Viadidaktnämnden har yttrat sig. De tre ovan angivna nämnders yttranden redovisas som ärendets handlingar. Övriga nämnder har meddelat att de avstår från att yttra sig. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-13 KS/2015:485 Stab Sammanfattning av inkomna yttranden Bygg- och miljönämnden Nämnden anser policyn för resor i tjänsten är tydlig. Under förutsättning att policyn efterlevs, leder den till att kommunens klimatpåverkan minskar. Nämnden påpekar dock att beträffande flygresor bör policyn förtydligas i fråga om klimatkomenseringen. Service- och tekniknämnden Nämnden anser att policyn för resor och transporter i huvudsak är bra och aktuell. Dock föreslår nämnden vissa ändringar i fråga om säkerhetsutrustning i bilar så att policyn motsvarar faktiska förhållanden. Vidare, föreslår nämnden att vissa skallkrav beträffande uppträdande i trafiken ändras till bör med hänvisning till det svåra i att kontrollera efterlevnaden. Service- och tekniknämnden föreslår också ett tillägg beträffande godstransporter där nämnden önskar att transporter via omlastningscentralen ska övervägas. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden ställer sig positiv till policyn för resor och transporter som helhet. Nämnden har dock synpunkter på säkerhetsutrustningen i bilar och menar att utrustningen bör finnas på plats redan vid leasing av bilarna för att policyns krav ska kunna uppnås. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har gått igenom de inkomna synpunkter som lämnats i de ovan redovisade yttrandena. Synpunkterna har beaktats i största möjligaste mån i det förslag som presenteras. Beträffande den nuvarande skrivningen om flygresor som ska klimatkompenseras, föreslås den utgå helt. Bygg- och miljönämnden har i sitt yttrande uttryckt önskemål om att klimatkompensationen ska förtydligas. Kommunledningsförvaltningen har tittat på några modeller för klimatkompensering vid flygresor och kan konstatera att det handlar om relativt tekniskt och administrativt komplicerade system. Mot bakgrund av att flygresor är ett förhållandevis begränsat transportsätt inom kommunen, ställer sig förvaltningen tveksam till om det är rimligt att ha krav på klimatkompensation vid flygresor med i policydokumentet. De inkomna synpunkterna är annars i allt väsentligt förenliga med policyns intentioner om att förbättra en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling i kommunen. De föreslagna revideringarna går ut på att anpassa policyn till aktuella och faktiska förhållanden. Förvaltningen bedömer inte att revideringarna är av den art att de medför några större kostnadsökningar eller står i strid med andra regelverk och styrande dokument. Förvaltningens bedömning är att en reviderad policy för resor och transporter bör gälla till och med den 31 december 2018. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-13 KS/2015:485 Stab I förvaltningens förslag till reviderad policy för resor och transporter redovisas föreslagna ändringar. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Bygg- och miljönämnden Service- och tekniknämnden Viadidaktnämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Övergripande anvisningsdokument Förslag med markerade revideringar Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2018-12-31
POLICY FÖR RESOR OCH TRANSPORTER I TJÄNSTEN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2012-01-16 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 2018-12-31 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30, 5 Ändring av kommunfullmäktige 2012-01-16, 12 Förvaltarskap 1 Kommunstyrelsen Uppföljning Hur: Ekonomisk statistik för resor och återrapport till kommunstyrelsen. När: Sker i anslutning till kommunens årsredovisning, det vill säga i mars efterföljande år. 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat
POLICY FÖR RESOR OCH TRANSPORTER I TJÄNSTEN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2012-01-16 3 (6) Policy för resor och transporter i tjänsten i Katrineholms kommun Inledning Detta dokument är ett anvisningsdokument som har beslutats av kommunfullmäktige. Avsikten med resepolicyn är att kommunens tjänstemän och förtroendevalda i tjänst genom aktiva val ska färdas på ett sätt att uppsatta miljömål främjas och nås. Policyn är också ett uttryck för att vi i kommunen förväntas uppträda som representanter för en trygg och säker kommun. Syftet med denna policy är att förbättra villkoren för en hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling i Katrineholms kommun där begreppen hälsa, miljö och säkerhet i står i centrum. Alla resor som omfattas av policyn ska vara trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade. Policyn gäller för resor och transporter i tjänsten/uppdraget för såväl anställda som förtroendevalda. När det gäller resor till och från arbetet samt privat för kommunens anställda och förtroendevalda skall policyn uppfattas som en rekommendation. I dessa sammanhang bör vi tänka på att vi är representanter för en trygg och säker kommun samt är en miljökommun. Tjänsteresor Vid val av färdmedel ska en totalekonomisk sammanvägning av kostnader, miljöhänsyn, säkerhet och tidsåtgång göras. Resandet ska väljas utifrån lägsta möjliga miljöpåverkan. Med tidsaspekt avses att valet av färdmedel ska vägas mot kostnaden för arbetstid och eventuell övernattning. Konkret betyder resepolicyn att tåg ska väljas i första hand när det alternativet finns. Detta gäller generellt och alltid om tågresan är mindre än fyra timmar. Vid val av andra kommunikationsmedel ska buss väljas före bil när så är möjligt. Flyg ska endast användas i undantagsfall och då vid långa distanser där tidsskillnaden mot andra färdsätt överskrider sex timmar. Anställda får använda sig av taxi med miljöavtal, om så finnes, som komplement vid tåg/bussresor i tjänsten om taxiresan är kortare än tio kilometer och bestämmelseadressen nås 20 minuter tidigare än om man använder sig av kollektivtrafik. Går det att ersätta en resa med något annat sätt att kommunicera t ex telefonmöte, telefonkonferens, e-post, eller videokonferens, rekommenderas detta framför att resa. För resor med tåg gäller generellt att 2:a klass ska nyttjas generellt. För resor med tåg i 1:a klass ska särskilda skäl finnas.
POLICY FÖR RESOR OCH TRANSPORTER I TJÄNSTEN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2012-01-16 4 (6) Transporter till och från järnvägsstation eller flygplats ska i första hand ske med kollektiva färdmedel. Flygresor ska endast utnyttjas där tidsmässiga eller praktiska skäl inte medger annat (se ovan). Lägsta prisklass ska eftersträvas. Flygresor ska klimatkompenseras. Nedan anges i vilken prioritetsordning olika transportmedel ska användas vid tjänsteresor: 1. Vid tjänsteärenden inom rimliga avstånd skall i första hand cykel användas om det är för långt att promenera. 2. Res kollektivt. 3. Samåk med någon i bil där så är möjligt. Samåkning kan också inbegripa kollegor i grannkommunerna. 4. Vid enskild tjänsteresa använd tjänstebil i första hand. 5. Egen bil används endast i undantagsfall. Bokning av färdmedel Tjänsteresor som erfordrar bokning av biljetter ska om möjligt planeras så att biljetterna kan beställas i så god tid att den resande kan komma i åtnjutande av aktuella rabatter eller lågprisbiljetter. Boka resan via resebyrå, hyrbilsföretag etc. som kommunen har avtal med. Undersök möjligheten till samåkning för att minska kostnader och utsläpp. Logi Vid val av logi på tjänsteresa ska prisklass, läge, miljöhänsyn och säkerhet vara avgörande. Under normala omständigheter ska hotell av mellanklass användas. Enkelrum är standard. Boende nära besöksplatsen ska eftersträvas i syfte att minska resor till och från det samma. Vid resa med båt får egen hytt i standardklass bokas. Vid resa med nattåg får egen kupé bokas. Betalning av boendet ska ske via kursavgift, faktura eller genom kontant betalning. Kvitto ska alltid begäras och bifogas till betalningsfaktura eller reseräkning.
POLICY FÖR RESOR OCH TRANSPORTER I TJÄNSTEN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2012-01-16 5 (6) Fordon Vid inköp eller leasing av fordon: Alkolås Vid inköp eller leasing ska nya fordon innehålla alkolås som standard. Säkerhetsutrustning och säkerhetsklassning Förstahjälpenutrustning och reflexväst skall finnas i varje bil och brandsläckare i personbilar. Bälteskuddar till barn under 135 cm tillhandahålls av respektive förvaltning. Personbilar ska i övrigt ha högsta möjliga säkerhetsklassificering. Miljöfordon ska tankas med rekommenderat miljöbränsle. För tjänstecykel gäller att den är utrustad enligt gällande lagstiftning och även för mörker med reflexer och lysen samt dubbdäck vintertid. Cykelhjälm skall tillhandahållas. Miljö I första hand ska biogasbil miljöbilar användas. Välj fordon enligt Trafikverket miljöbilsdefinition och för övriga fordon som inte täcks in i Trafikverkets definition, väljs högsta miljöklass. Konferenser och evenemang som ger upphov till transporter För konferenser och evenemang där Katrineholms kommun är arrangör eller medarrangör ska Katrineholms kommun planera och arbeta för att kvalitetssäkra transporter t.ex. genom att minimera deltagarnas sammantagna resande. Deltagarna ska kunna ta sig till mötet på ett trafiksäkert, miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. Uppträdande i trafiken Vid kommunala tjänsteresor eller godstransporter förväntas följande uppträdande i trafiken: I tjänsteärende, där cykel används, skall bör alltid cykelhjälm användas. Vid användande av bil i tjänsten skall en mjuk körstil tillämpas, d.v.s. kör i lugnt tempo på så hög växel som möjligt utan kraftfulla accelerationer och hastiga inbromsningar. Mobiltelefon får inte användas under körning av bil vid tjänsteresa. Undantag är om en handsfree-telefon (motsvarande) finns installerad i bilen. Alla anställda i tjänst skall bör använda reflexer i trafikmiljöer efter mörkrets inbrott.
POLICY FÖR RESOR OCH TRANSPORTER I TJÄNSTEN Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2012-01-16 6 (6) Anställda bör ha kunskap om första hjälpen och kunna tillämpa det. Godstransporter Kommunens godstransporter skall präglas av transporteffektivitet för att minska de totala transportsträckorna. Transporter via omlastningscentralen skall övervägas och diskussion föras med service- och teknikförvaltningen för minimerad miljöpåverkan. Ansvar Det övergripande ansvaret för att denna policy efterlevs åvilar kommunstyrelsen. Samtidigt är det den enskilda resenären som ansvarar för att själva resandet sker i enlighet med policyns intentioner. Vidare, ansvarar chefer på förvaltningsoch enhetsnivå för att informera om kommunens policy för resor och transporter och dess innebörd samt medverka till att tjänsteresorna sker i enlighet med policyns intentioner. Uppföljning Syftet med uppföljningen är att få ett underlag för beslut och åtgärder som medför miljömässig och ekonomisk effektivisering av kommunens tjänsteresor för såväl förtroendevalda som anställda. Uppföljningen är kvantitativ och sker genom insamling och sammanställning av statistik ur kommunens redovisningssystem: Kostnad per år fördelade efter färdmedel: kollektiva färdmedel (tåg, buss och flyg), kommunens egna bilar (köpta eller leasade) samt korttidshyrda fordon. Uppföljningen görs av kommunstyrelsen årligen i samband med kommunens årsredovisning. Giltighet Detta dokument är giltigt under perioden 1 februari 2012-30 juni 2015 12 december 2018.
Service- och tekniknämnden 2015-12-10 Protokollsutdrag 1 (2) 95 Yttrande över Policy för resor och transport i tjänsten (STN/2015:112) Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom service- och teknikförvaltningens yttrande och vidaresänder det till kommunledningsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Kommunens policy för resor och transporter löpte ut den 30 juni 2015 och ska därför revideras. Nämnderna ges möjlighet att inkomma med eventuella yttranden innan ärendet behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Service- och teknikförvaltningen anser att policyn är bra och till största delen fortfarande aktuell. Förvaltningen har dock vissa synpunkter: På sidan 5, under Säkerhetsutrustning och säkerhetsklassning framgår att personbilar bland annat ska vara utrustade med brandsläckare. Varför? Det är möjligt att det finns goda skäl för att utrusta bilar med brandsläckare, men i sådana borde det också tydligt framgå att i händelse av till exempel motorbrand bör personal utan specifik kompetens utrymma fordonet och avlägsna sig från branden. Att själv försöka släcka dylika bränder kan vara förenat med direkt livsfara. På sidan 5, under Miljö framgår att biogasbil i första hand skall användas. Biogasbil bör ersättas med miljöbil, detta eftersom elbilar blir allt bättre och likaledes miljövänliga alternativ till biogasbilar. På sidan 5, under Uppträdande i trafiken bör punkten om cykelhjälm ändras från skall användas till bör användas. Dels är kommunens anställda vuxna människor och måste själva få ta ansvar för om och när de använder cykelhjälm, dels kan ett strikt krav på cykelhjälm leda till att vissa helt väljer bort cykel som transportsätt till förmån för sämre alternativ ur kostnads- och miljösynpunkt. På sidan 5, under samma rubrik som ovan, framgår att alla anställda i tjänst skall använda i reflexer i trafikmiljöer efter mörkrets inbrott. Detta är självklart önskvärt, men det är en punkt som idag inte efterlevs och som dessutom är orimlig att kontrollera. Även i denna formulering bör därför skall ändras till bör. På sidan 6, under Godstransporter, önskar service- och teknikförvaltningen se ett tillägg som lyder: Transport via Omlastningscentralen skall övervägas och diskussion föras med service- och teknikförvaltningen för minimerad miljöpåverkan. Det vore önskvärt att det framgick om, och i så fall hur, jämställdhetsperspektivet har beaktats i framtagandet av policyn.
Service- och tekniknämnden 2015-12-10 Protokollsutdrag 2 (2) Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från service- och teknikförvaltningen daterad 2015-11-25 Policy för resor och transporter i tjänsten Service- och tekniknämndens överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Thomas Nyvell (MP), Johan Hartman (M), Clas Liljeblad (M) och Anneli Hedberg (S). Yrkanden Thomas Nyvell (MP) yrkar på att yttrandet kompletteras med att texten som handlar om att anställda får använda sig av taxi som ersättning för buss/tåg om resan är kortare än 10 kilometer och restiden är kortare än 20 minuter. Texten bör ses över eller bort då incitamentet till att använda andra sätt att resa försvinner. Katrineholm är för litet. I realiteten får alla möjligheten att åka taxi samt Nya rön visar att det är lika farligt att använda handsfree vid samtal under körning som att inte använda handsfree. Därför yrkar Thomas Nyvell (MP) även på att texten kring användandet av mobil under färd i tjänsten måste justeras. Mobil skall ej användas under färd, fordonet ska stå stilla. Beslutsgång Ordföranden finner att det förutom förvaltningens förslag till beslut finns två tilläggsyrkanden. Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på förvaltningens förslag till beslut tillsammans med Thomas Nyvells (MP) tilläggsyrkanden och finner att nämnden bifaller desamma. Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Akt
Viadidaktnämnden 2015-12-14 Protokollsutdrag 1 (1) 37 Yttrande över styrdokument - Policy för resor och transporter i tjänsten (VIAN/2015:43) Viadidaktnämndens beslut Viadidaktnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnar det till kommunstyreslen. Sammanfattning av ärendet Kommunens policy för resor och transporter löpte ut den 30 juni 2015 och ska därmed revideras. Nämnderna har erbjudits att inkomma med yttranden innan ärendet behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Yttrande Viadidakt ställer sig positiva till policyn som helhet, dock vill förvaltningen framföra synpunkt kring säkerhetsutrustningen för bilar. Förvaltningen anser att det är bra att det ställs krav på säkerhetsutrustningen i bilarna. För att kunna leva upp till skall kravet anser förvaltningen att utrustningen bör finnas på plats redan vid leasing av bilarna. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från Viadidakt daterad 2015-11-04 Övergripande styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Överläggning Under Viadidaktnämndens överläggning yttrar sig Marion Ståhl (S), Anders Lundström (VTL) och Gunilla Magnusson (S). Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-19 KS/2015:416 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna service- och tekniknämndens förslag till reviderade riktlinjer för bidrag till enskilda vägar. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ändra rubriceringen på dokumentet till Riktlinjer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun. Sammanfattning av ärendet Service- och tekniknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 september 2015 att överlämna förslag till riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun till kommunstyrelsen för vidare hantering av förslaget. Ursprungligen skulle ärendet har behandlats av kommunstyrelsen i november men styrelsen valde att lyfta ur ärendet för att ge service- och tekniknämnden möjlighet att komplettera ärendet med eventuella synpunkter på förslaget från väghållare. Nu gällande bidragsbestämmelser rörande enskilda vägar i kommunen har inte reviderats sedan 1998. Förslaget har anpassats till aktuella förhållanden och harmoniserats med Trafikverkets grunder för vägbidrag. Förslaget syftar till att göra bidragsbestämmelserna tydligare och mer lättöverskådliga. Förslaget innehåller förutsättningar för vilka bidrag som gäller för olika vägtyper och väglängder. Vidare, vad som bidraget avser att täcka, ansökningsförfarande samt utbetalning av bidrag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i arbetet med att ta fram föreliggande förslag, haft förslaget på remiss. Trafikverket, Riksförbundet för enskilda vägar samt enskilda väghållare i kommunen haft möjlighet att lämna synpunkter. Förslaget innebär att de flesta bidragsberättigade vägar kommer att erhålla ungefär samma bidrag som idag. Förslaget bedöms inte medföra några högre kostnader för kommunen, jämfört med nuvarande bidragssystem. Dock går inte de exakta effekterna att förutse då dessa visar sig först när alla bidragsansökningar inkommit och bedömts. De föreslagna riktlinjerna ska gälla för bidrag som utbetalas från och med 2017. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, 2015-09-24, 67 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-09-08 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-19 KS/2015:416 Stab Förslag: Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Bilaga med redovisade revideringar. Bilaga med redovisning över inkomna synpunkter från väghållare. Ärendebeskrivning Nu gällande riktlinjer har inte reviderats 1998. I arbetet med förslaget till nya riktlinjer har service- och tekniknämnden studerat regler grannkommunerna samt jämförbara kommuner med avseende på yta och invånarantal. Det finns sammanlagt 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som får årligt kommunalt vägbidrag. Formuleringarna i nuvarande dokument kan uppfattas som svåra att förstå för bidragssökande. Ett syfte med att revidera bidragsnormerna är att göra regelverket tydligare samt att anpassa dem till aktuella förhållanden både ekonomiska och juridiska. Budgeterade medel räcker endast till driftbidrag medan byggnads- och iståndssättningsbidrag har inte kunnat betalas ut på flera år. De flesta kommunerna har system med liknande regelverk för bidrag som Katrineholm. Dock finns lokala variationer: vissa kommuner betalar endast ut bidrag till vägar med statligt bidrag, en del bara till vägar som inte beviljats statligt bidrag. Det är inte ovanligt att kommuner har en gräns på 200 meter för att bevilja bidrag. Sammanfattning av föreslagna ändringar En stor del av texten i förslaget är ny i jämförelse med nu gällande normer. För att tydliggöra föreslagna revideringar, har service- och tekniknämnden skickat med såväl förslag till nya riktlinjer och de nu gällande med marginalhänvisning till motsvarighet i förslaget. I förslaget inledande bestämmelser redogörs för vad som menas med väghållare och vilka myndigheter som är ansvariga såsom Trafikverket och Lantmäteriet. Där finns också en presentation av Trafikverkets bidragstyper och vägkategorier. Förslaget innehåller förutsättningar för bidrag. Enligt förslaget, ska kommunalt vägbidrag beviljas till såväl enskilda vägar med statliga bidrag som de utan statligt bidrag. För att kommunalt driftsbidrag ska beviljas, krävs att vägen är av viss längd och att det ska finnas minst en permanentbostad utmed vägen eller vid dess ändpunkt. I förslaget preciseras kommunens vägkategorier och väglängd för bidragsberättigande. Förslaget talar också om vad bidrag till drift av enskild väg avser i form av barkmarksunderhåll och vinterväghållning. Vidare, hur bidragsansökan görs samt bidragets storlek uttryckt i kronor per meter väg. I övrigt innehåller förslaget bestämmelser för tillsyn och bemyndigande. Frågor om driftbidrag ska prövas av service- och tekniknämnden som väghållningsansvar inom Katrineholms kommun. De föreslagna bestämmelserna är tänkta att gälla för underhållsbidrag som ska utbetalas från och med 2017. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-19 KS/2015:416 Stab Förslagets konsekvenser Av de 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som idag får kommunalt bidrag så är sju vägar med enbart kommunalt bidrag för korta för att kunna beviljas bidrag, enligt förslaget. Av vägar på Trafikverkets lista kommer ett tjugotal bidragsmottagare beröras genom att en eller flera vägdelar inte kommer att beviljas bidrag. De flesta vägarna kommer att kunna beviljas ungefär samma bidrag som idag. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, kan de nya riktlinjerna medföra att något färre väghållare blir bidragsberättigade jämfört med idag. Samtidigt framhåller man att det exakta antalet inte går att precisera förrän man vet hur många väghållare som ansöker om bidrag och vilka som i slutändan är bidragsberättigade. Förslaget innebär att, med vissa undantag, ska vägen vara över 500 meter lång för att vara bidragberättigad Den största förändring, med högre bidrag, blir det för korta vägar som nyttjas av flera boende som idag bara har kommunalt bidrag. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, bör förslaget till riktlinjer för bidrag till enskilda vägar inte bli dyrare än vad som gäller i dagsläget. Inledningsvis bör det t o m bli billigare då bidragsbeloppen för 2016, totalt 550 000 kronor, är baserade på nuvarande bidragsnivå. För att erhålla bidrag för 2017 ska väghållarna lämna in ansökan under våren 2016. Den exakta kostnaden för 2017 går inte att beräkna med exakthet förrän alla ansökningar är inkomna och bedömda. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har kompletterande och förtydligande uppgifter inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av underlaget från service- och tekniknämnden framkommer att yttranden över förslaget inhämtats från Trafikverket och Riksförbundet för enskilda vägar. Trafikverket menar i sitt yttrande att kommunen bör vara tydlig med olika bidragstyper samt att kommunen bör ha samma benämning på väg typer som Trafikverket för att underlätta kommunikationen. Detta har beaktats i service- och tekniknämndens förslag. Riksförbundet för enskilda vägar valde att inte yttra sig. Samhällsbyggnadsförvaltningen har dessutom genom annonsering i press och på kommunens hemsida möjliggjort för väghållare att lämna synpunkter på förslaget till riktlinjer för bidrag. Avstämning med samhällsbyggnadsförvaltningen ger vid handen att vägsamfälligheter i Björkvik (gemensam skrivelse från elva samfälligheter), Väla- Fimta vägsamfällighet samt Björkviks bygdekommitté kommit med synpunkter. Ingen av dessa synpunkter bedöms vara av betydelse för det aktuella förslaget till reviderade riktlinjer i sig. Det som dock ska noteras är att de samfälligheter som yttrat sig uttryckt oro för att de kommunala bidragen är för låga. Kommunledningsförvaltningen menar därför att bidragen till enskilda vägar bör beaktas i kommande budgetprocesser då bidragen och dess storlek måste vägas mot kommunens ekonomi i övrigt. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-19 KS/2015:416 Stab Det kan också noteras att det inte är ett obligatorium för kommuner att betala ut bidrag till enskilda vägar. Det finns ett antal kommuner som valt att inte betala ut denna typ ab bidrag. Kommunledningsförvaltningen har i beredningen av ärendet inte funnit något att invända mot förslaget. Förvaltningen föreslår också att dokumentets rubrik ändras så att normer byts mot riktlinjer. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Service- och tekniknämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se E-post: Per.Johansson@katrineholm.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Service- och tekniknämnden Blad 6 2015-09-24 67 Revidering av normer för bidrag till enskilda vägar (STN/2015:88) Service-och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering med beslutade ändringar införda i förslaget till styrdokument. Sammanfattning av ärendet Nu gällande normer har inte reviderats på 17 år. I arbetet med förslaget till nya normer har jag tittat på vilka regler våra grannkommuner har, samt jämförbara kommuner till yta och invånare enligt Sveriges kommuner och landstings kommunlista. Skillnader mellan de gamla normerna och förslaget till nya finns markerat i de bifogade gamla normerna. Mycket av texten i förslaget har inte funnits i de gamla normerna och syftet är att informera väghållare som vill söka bidrag. Remissförfrågan har skickats till Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar. Ärendets handlingar Förslag till nya normer Gamla normer med markeringar och hänvisningar till förslaget Yttrande från Trafikverket Service- och tekniknämndens överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Fredrik Hermelin (M) samt Cathrine Andersson. Förslag och yrkanden Under nämndens överläggning framkommer yrkande om att förtydligande ska göras i förslaget till Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholm med att tillsyn ( 5) avser vägar som inte får statligt bidrag. Vidare framkommer också yrkande om att delen som gäller överklagande ska utgå. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordförande proposition på förvaltningens förslag till beslut med ändringarna införda i styrdokumentsförslaget enligt ovanstående yrkande. Hon finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ordförandens sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015-09-08 /Ärendebeteckning/ Näringsliv och samhällsutveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cathrine Andersson Service- och tekniknämnden Revidering av normer för bidrag till enskilda vägar. Förslag till beslut Service- och tekniknämnden föreslås besluta att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Sammanfattning av ärendet Nu gällande normer har inte reviderats på 17 år. I arbetet med förslaget till nya normer har jag tittat på vilka regler våra grannkommuner har, samt jämförbara kommuner till yta och invånare enligt Sveriges kommuner och landstings kommunlista. Skillnader mellan de gamla normerna och förslaget till nya finns markerat i de bifogade gamla normerna. Mycket av texten i förslaget har inte funnits i de gamla normerna och syftet är att informera väghållare som vill söka bidrag. Remissförfrågan har skickats till Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar. Ärendets handlingar Förslag till nya normer Gamla normer med markeringar och hänvisningar till förslaget Yttrande från Trafikverket Ärendebeskrivning Sammanfattning av ärendet i februari. Det finns 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som får årligt kommunalt vägbidrag. Formuleringar i nuvarande dokument kan vara svåra att förstå för bidragssökande. Budgeterade medel räcker bara till driftbidrag, byggnads- och iståndssättningsbidrag har inte kunnat betalas ut på många år. Det finns även ett flertal redaktionella fel som refererar till myndigheter som inte finns längre. Trafikverkets handläggningsrutiner har förändrats sedan 1998. Kommuner som jämförts och hur det ser ut. Katrineholms kommun gränsar till Flen, Vingåker, Eskilstuna, Nyköping, Finspång och Norrköping. Jämstora kommuner i Sörmland och angränsande län är Strängnäs, Karlskoga, Kumla, Köping, Sala, Mjölby, Motala och Lindesberg. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57149 www.katrineholm.se E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se
TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015-09-08 /Ärendebeteckning/ Näringsliv och samhällsutveckling Kommuner enligt SKL s lista som är jämstora till invånare och yta är Gislaved, Värnamo, Nässjö, Ronneby, Mark, Falköping och Sandviken. De flesta kommunerna har normer med liknande underlag som Katrineholm, som inte har reviderats på många år. Vissa kommuner betalar bara ut bidrag till vägar med statligt bidrag, en del bara till vägar som inte beviljats statligt bidrag. Många kommuner har en gräns på 200 meter för att bevilja bidrag - Eskilstuna beviljar bidrag till vägar som är minst 600 meter. Genom att lägga gränsen för väglängden på 500 meter och 250 meter för avtagsväg kan de flesta behålla sitt bidrag. Konsekvenser av förändringen i förslaget Av de 149 vägsamfälligheter/bidragsmottagare som idag får kommunalt bidrag så är sju vägar med enbart kommunalt bidrag för korta för att kunna beviljas bidrag enligt förslaget. Av vägar på Trafikverkets lista kommer ca 20 bidragsmottagare beröras genom att en eller flera vägdelar inte kommer att beviljas bidrag enligt förslaget. De flesta vägarna kommer att kunna beviljas ungefär samma bidrag som idag, störst förändring, med högre bidrag, blir det för korta vägar som nyttjas av flera boende som idag bara har kommunalt bidrag. Skillnader nya och gamla normerna Mycket av texten i förslaget har inte funnits i de gamla normerna, som bilaga finns både förslag till nya normer och de nu gällande normerna med marginalhänvisning till motsvarighet i förslaget. Målsättningen är att förutsättningarna för bidrag ska bli lättare att förstå genom att använda samma vägtyper och begrepp som Trafikverket samt till exempel att ge bidrag för hela väglängden, men också underlätta handläggningen av bidragen genom att bidragen inte måste räknas om varje år. Tidigare beviljades kommunalt bidrag kategori a till alla vägar som beviljats statligt bidrag, utom till kategori B och E, men kategori c till vägar med fast boende utom byggnadsplan. I förslaget kan bidrag beviljas till vägar i Trafikverkets kategori A, oavsett om vägen har beviljats statligt bidrag eller bara kommunalt, då det gynnar boende på landsbygden. Trafikverkets kategori B är inom bebyggelseområde och kategori C får redan bidrag med 80 % av kostnaden från Trafikverket. Remissförfarande Remissyttrande över Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till nya normer för bidrag till enskilda vägar har lämnats av Trafikverket. Riksförbundet för enskilda vägar gavs tillfälle att yttra sig men avstod från att göra det. Cathrine Andersson Trafikingenjör Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57149 www.katrineholm.se E-post: Cathrine.Andersson@katrineholm.se
Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 1984-06-25, 115 Ändrad av kommunfullmäktige 1986-05-26, 167 1992-11-23, 190 1998-12-14, 31 2015-11 Indexreglering av service- och tekniknämnden 1
Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Det svenska vägnätet består kommunala gator och vägar, statliga vägar och enskilda vägar. 2014 bestod vägnätet av totalt ca 58 000 mil vägar. Vägarna är fördelade på ca 10 000 mil statliga vägar, ca 4 000 mil kommunala gator och vägar samt enskilda vägar som utgör den allra största delen av Sveriges vägnät med ca 43 000 mil vägar. Det är väghållaren som har det juridiska ansvaret för en enskild väg. Ibland är en eller flera markägare väghållare, ibland fungerar organisationer som väghållare, exempelvis vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar. En stor andel av de enskilda vägarna är skogsbilsvägar som i många fall inte är öppna för allmän motorfordonstrafik. Bidrag till enskilda vägar betalas ut bland annat för att vägen ska hållas öppen för allmän trafik och för att underlätta för boende på landsbygden. Väghållaren kan efter ansökan beviljas bidrag för drift och underhåll av olika slags vägar. Cirka 7 700 mil enskilda vägar får statsbidrag, reglerat enligt förordningen (1989:891) om statsbidrag till för enskild väghållning. Sammanlagt är det ca 23 000 väghållare som ansvarar för enskilda vägar med statsbidrag. Av Sveriges 290 kommuner betalar vissa ut bidrag efter beslut i kommunfullmäktige. 1. Inledande bestämmelser Detta dokument innehåller normer för kommunalt bidrag till drift av enskilda vägar. Normerna baseras till största delen på Trafikverkets grunder för bidrag till enskilda vägar. Väghållare och väghållaransvar Väghållare för enskilda vägar kan vara: enskild markägare. samfällighetsföreningar som är bildade enligt anläggningslagen. vägsamfälligheter och vägföreningar som är bildade enligt äldre lagstiftning. ideella föreningar som är bildade genom så kallade frivilliga överenskommelser. Väghållaren ansvarar för att de lagar och förordningar som gäller för enskilda vägar följs. Till exempel: Anläggningslagen (AL) Lagen om förvaltning av samfälligheter SFL) Miljöbalken (MB) Bidragsförordningen Trafikförordningen (TrF) Lagen om offentlig upphandling (LoU) Vid arbeten för en enskild väg har väghållaren ansvaret för åtgärderna som sådana, att 2
samråd genomförs och att inhämta de tillstånd och dispenser som krävs. Ansvariga myndigheter Frågor om statliga bidrag hanteras av ansvarigt regionkontor hos Trafikverket. Vägsamfälligheter bildas genom förrättning av Lantmäteriet. Riksförbundet enskilda vägar är en opolitisk organisation som har till uppgift att bistå dem som arbetar med den enskilda väghållningen i Sverige, tillvarata de enskilda väghållarnas intressen samt representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter och organisationer. Trafikverkets bidragstyper och vägkategorier Statligt bidrag kan beviljas till enskilda vägar som årligt driftbidrag till väg eller färjeled, särskilt driftbidrag för underhållsåtgärder samt för byggande. Vägarna har av Trafikverket delats upp i sex olika kategorier, A-F. A. Väg för fast boende inom landsbygdsområde, utfart eller vägslinga. B. Väg för fast boende inom bebyggelseområde där vägen fungerar som uppsamlingsväg eller utfartsväg C. Väg för genomfart för andra än dem som bor utmed eller har del i vägen. D. Väg för det rörliga friluftslivet. E. Väg för normalt minst 25 fritidshus. F. Väg för näringslivet. 2. Förutsättningar för bidrag Kommunalt vägbidrag kan beviljas till både enskilda vägar som beviljats statligt bidrag och vägar utan statligt bidrag. För att beviljas kommunalt driftbidrag ska vägen vara av viss längd och det ska finnas minst en permanentbostad 1 vid väg eller vägsträckas ändpunkt. Årliga driftbidrag lämnas till vägar som tillgodoser ett kommunikationsbehov för fast boende utanför bebyggelseområde. Kommunens vägkategorier 1-3 1) Väg med statligt bidrag Kommunalt vägbidrag beviljas som årligt driftbidrag till vägar i kategori A enligt Trafikverkets definition. Förutsättning för bidrag är att vägen finns med på Trafikverkets lista över bidragsberättigade vägar. Vägsamfällighet, vägförening eller enskild person som har varit bidragsberättigad eller har sökt bidrag men ännu inte beviljats behandlas enligt punkt 2. 2) Väg utan statligt bidrag Vägsamfällighet eller vägförening ska vara bildad genom förrättning som 1 Med permanentbostad avses att den boende ska vara skriven på fastigheten enligt folkbokföringslagen och att vägen används året om. 3
funnit laga kraft och blivit lagligen registrerad. Vägar med skriftlig överenskommelse behandlas under punkt 3. 3) Övriga vägar Vägar som är utfartväg till en fastighet, där enskild person beviljas bidrag eller skriftlig överenskommelse tecknats om bidragsmottagare Väglängd Vägen ska vara 500 meter eller längre för att vara berättigad till bidrag. Bidrag kan även beviljas till avtagsväg till en sådan vägsträcka under förutsättning att den är minst 250 meter, samt att bostaden och vägens ändpunkt är belägen minst 500 meter från allmän eller bidragsberättigad väg. Den bidragsberättigade väglängden kan räknas till en punkt högst cirka 50 m bortom den fast bebodda fastigheten 2 bostaden där det finns möjlighet att vända. För väg som sträcker sig över två eller fler kommuner, kan bidrag beviljas till väg eller vägdel som ligger helt inom Katrineholms kommun samt är minst 500 meter eller längre. Ej bidragsberättigade vägar Bidrag lämnas inte: till vägar med totallängd kortare än 600 meter. till vägar i kategori B-F enligt Trafikverkets indelning. till uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse eller till vägar inom områden med detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900). näringslivet eller det rörliga friluftslivet till färjeleder. när det finns en annan väg som kan tillgodose trafikbehovet lika bra eller bättre. 3. Bidrag till drift av enskild väg Kommunalt driftbidrag betalas ut som årlig ersättning till barmarksunderhåll och vinterväghållning. Barmarksunderhåll omfattar kostnader för bland annat grusning, dammbindning, hyvling, sladdning, dikesrensning och beläggningsunderhåll. Vinterväghållning omfattar kostnader för bland annat kantmarkering, plogning och halkbekämpning. Kommunen betalar inte ut bidrag till förrättningskostnader, byggande eller upprustning av väg. Ansökan om årligt driftbidrag För att få bidrag första gången måste skriftlig ansökan göras till Katrineholms 2 Med fast bebodd fastighet menas att den boende ska vara skriven på fastigheten enligt folkbokföringslagen och att vägen används året om. 4
kommun. Ansökan ska göras på kommunens blankett, nödvändiga bilagor bifogas beroende på vägens funktion. Ansökan ska ha kommit in till kommunen senast 30 april bidragsåret. Den väghållningsorganisation som har ansvar för vägen ska besluta om att söka bidrag på ett årsmöte eller på en extra stämma. Beräkning och utbetalning av bidrag Vägens funktion (vägkategori) avgör hur hög bidragsprocenten blir. 1) Väg med statsbidrag Kommunalt bidrag lämnas med 1,20 kr per meter väg. 2) Väg utan statsbidrag Kommunalt bidrag lämnas med 2 kr per meter väg. 3) Övriga vägar Kommunalt bidrag lämnas med 1,50 kr per meter väg. 4. Utbetalning av årligt driftbidrag Driftbidrag betalas i efterskott för kalenderår under förutsättning att medel tilldelats i budget. Förutsättningar för utbetalning Driftbidrag lämnas endast om vägen är i tillfredsställande skick för sitt ändamål och väghållningen är ordnad genom en förrättning som har vunnit laga kraft eller genom en överenskommelse som har godkänts av Katrineholms kommun. Vägar som beviljas årliga driftbidrag ska hållas öppna för trafik med motordrivna fordon och underhållas väl. Om en väg stängts av för trafik utan kommunens medgivande eller om underhållet eftersatts betalas inte bidraget ut förrän bristerna har åtgärdats. Väghållaren ansvarar för att anmäla ändrade förhållanden till kommunen, om inte kan denne bli återbetalningsskyldig för bidrag som utbetalats på felaktiga grunder. Förutsättningarna för bidrag ska uppdateras vart femte år. 5. Tillsyn m. m. Kontroll av förutsättningar för bidrag kommer att ske genom tillsyn vart femte år för vägar som endast beviljats kommunalt driftbidrag. Förutsättningar för vägar som även beviljats statligt bidrag kontrolleras av Trafikverket. 5
Vid tillsynen kommer vi särskilt att titta på: Anslutning till allmän väg ur trafiksäkerhetssynpunkt Grusslitlager och beläggningsslitage Diken och kantskärning så att vatten inte blir stående på vägbanan Trummor ska vara rensade samt in- och utlopp ska fungera Broar - röjning och rengöring Röjning till normalt 2 meter från vägkant och 4,6 meter högt 6. Bemyndigande Frågor om driftbidrag prövas av Service- och tekniknämnden som har väghållningsansvar inom Katrineholms kommun. Beslut om att bevilja bidrag fattas av Samhällsbyggnadsförvaltningen som även betalar ut driftbidraget. 7. Giltighet Dessa bestämmelser gäller för underhållsbidrag som ska utbetalas från och med bidragsåret 2017. De upphävda normerna gäller fortfarande för årliga driftbidrag som utbetalas 2016. Samfällighetsförening, vägförening eller fastighetsägare som tidigare erhållit kommunalt bidrag skall inför utbetalning 2017 inlämna en förnyad ansökan, med uppdaterad väg- och kontaktinformation enligt särskilt formulär som tillhandahålls av Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansökan ska skickas in senast den 30 april 2016. 6
Styrdokument Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 3.02) Senast reviderad av kommunfullmäktige 1998-12-14, 31
2 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 1984-06-25, 115 Ändrad av kommunfullmäktige 1986-05-26, 167 1992-11-23, 190 1998-12-14, 31
3 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 Normer för kommunala bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun 1. Definitioner I dessa normer har ordet "byggnadsbidrag" samma betydelse som i Vägverkets regler för bidrag till enskilda vägar. Ordet "iståndsättningsbidrag" motsvarar närmast Vägverkets begrepp "särskilt driftbidrag". Ordet "underhållsbidrag" motsvarar Vägverkets begrepp "driftbidrag". 2. Byggnads- och iståndsättningsbidrag Byggnads- och iståndsättningsbidrag kan beviljas till väg, om statsbidrag har beviljats till vägen. Bidrag kan endast i undantagsfall beviljas, om statsbidrag inte har bifallits eller om vägarbetena ha påbörjats, innan kommunen har fattat beslut i bidragsfrågan. Teknik- och fritidsnämnden bestämmer bidragets storlek efter ansökan i varje särskilt fall. Bidraget utgör i normala fall 2/3 av skillnaden mellan den av Vägverket/Skogsvårdsstyrelsen beräknade kostnaden för vägarbetena och det utgående statsbidraget, dock högst 20 procent av den bidragsberättigade kostnaden. Om särskilda skäl föreligger kan teknik- och fritidsnämnden besluta att högre eller lägre bidrag skall beviljas. I underlaget för de kommunala bidraget får inräknas endast sådana kostnader för vilka också statsbidrag utgår. Kostnader för t ex marklösen och lantmäteriförrättningar är därför inte bidragsberättigade. Kommunen betalar inte något bidrag till nyanläggning av vägar inom byggnadsplan. Anm. Enligt gällande lag skall exploatören bekosta nyanläggning av vägar inom byggnadsplan. 3. Underhållsbidrag Underhållsbidrag kan beviljas till: a) Statsbidragsberättigad väg både inom och utom byggnadsplan med högst 20 procent av den av Vägverket beräknade kostnaden för vägens underhåll.
4 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 b) Ej statsbidragsberättigad väg inom byggnadsplan med belopp, som motsvarar den enligt Vägverkets normer beräknade kostnaden för vägens underhåll. c) Ej statsbidragsberättigad väg utom byggnadsplan med 1,25 krona / löpmeter. Bidrag beviljas endast under förutsättning att vägen är utfart för helårsboende på fastigheten mantalsskriven person samt att den hålls öppen året runt. Bidrag beviljas inte för de första 200 metrarna. Vidare gäller att bidrag utgår endast för en utfartsväg för varje fastighet. Där särskilda skäl föreligger har teknik- och fritidsnämnden rätt att göra avsteg från vad som sägs i ovanstående punkter. 4. Gemensamma bestämmelser Väg som får kommunalt bidrag skall ha god framkomlighet för motorfordonstrafik samt vara avsynad och godkänd av kommunens besiktningsman. Vägen skall dessutom hållas öppen efter samma normer som gäller för enskilda vägar med statsbidrag. Bidrag beviljas som regel endast till väg som i huvudsak betjänar fast bosättning. Bidrag beviljas därför inte till väg som betjänar fritidsområde. Bidrag beviljas i samtliga fall efter ansökan. Denna skall göras på blankett som tillhandahålls av Tekniska förvaltningen. Om en väg berör flera fastigheter men vägförening eller vägsamfällighet saknas, skall i ansökan anges till vilken person bidraget skall utbetalas. Denna person skall förete fullmakt av samtliga intressenter i vägen. Om ansökan avser underhållsbidrag skall den vara Tekniska förvaltningen tillhanda senast den 1 april bidragsåret. Underhållsbidrag utbetalas årligen under första kvartalet året efter bidragsåret. Bidrag beviljas inte för väg som genom vägmärke avstängts för viss trafik. Vid bedömningen tas inte hänsyn till om vägmärket är upptaget i vägmärkesförordningen eller inte, utan endast till avsikten med vägmärket. Detta innebär emellertid ingen inskränkning i väghållarens rätt att sätta upp varningsmärken utefter vägen eller att tillfälligt - t ex under tjällossningsperioden - begränsa det tillåtna axeltrycket på vägen. 5. Särskilda bestämmelser För underhållsbidrag gäller att årligt bidrag utbetalas utan förnyad ansökan, så länge samma förhållanden gäller som när bidraget beviljades första gången.
5 (5) 3.02 NORMER FÖR KOMMUNALA BIDRAG TILL ENSIKLDA VÄGAR INOM KATRINEHOLMS KOMMUN Styrdokument - Författningssamling Datum 1998-12-14 Vid ändrade villkor tillkommer det på den som bidraget utbetalas till, att underrätta Tekniska förvaltningen om detta. Om så inte sker kan denne bli återbetalningsskyldig för bidrag som utbetalats på felaktiga grunder. 6. Ikraftträdande Dessa normer gäller från den 1 januari 1999.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-18 KS/2015:430 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Yttrande över revisionsrapporten Granskning av delåret 2015, Katrineholms kommun Kommunchefens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lägga revisionsrapporten Granskning av delårsrapport 2015, Katrineholms kommun, till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Revisorerna har genomfört en granskning av kommunens delårsbokslut 2015-08-31. Granskning har redovisats i en rapport som överlämnats till kommunen för yttrande och åtgärder. Kommunchefen har tillsammans med kommunledningsförvaltningen utarbetat ett yttrande över revisionsrapporten. Ärendets handlingar Granskning av delårsrapport 2015, Katrineholms kommun, oktober 2015 Ärendebeskrivning Revisorerna har genomfört en granskning av kommunens delårsrapport 2015-08-31. Granskning har redovisats i en rapport som överlämnats till kommunen för yttrande och åtgärder. Kommunledningsförvaltningens bedömning Ett förbättringsarbete bedrivs ständigt inom kommunens arbete med ekonomin. De kommentarer som revisorerna lämnat i sin rapport har därför ett värde i denna process. Gällande flera av de framförda synpunkterna pågår redan förbättringsarbeten vilket kommer att kunna ses i kommande bokslut. Kommunchefen och kommunledningsförvaltning lämnar följande kommentarer utifrån några av de synpunkter som revisorerna framfört gällande delårsbokslutet Rapporten pekar på att specifikationerna behöver förbättras särskilt när det gäller specifikationer till periodiseringar. Kommunen har sett att det inom det aktuella området finns behov om att genomföra kompetenshöjande åtgärder. Utbildning har därför att genomförts under december månad 2015 med hjälp av PwC. Gällande hyresåtagande som inte redovisats har ett arbete påbörjats med inriktningen att dessa ska redovisas på samma sätt som leasingåtaganden. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-01-18 KS/2015:430 Stab Kommunchefen och förvaltningen konstaterar liksom revisorerna att bokningar uteblivit i delårsbokslutet avseende likvida medel och kortfristiga skulder. Detta har sin bakgrund i att de rutiner som finns för att säkerställa bokningarna har på grund av den ansträngda personalsituationen på ekonomi- och upphandlingsavdelningen inte fullt ut kunna tillämpats. Revisorerana har kommenterat att hyresåtagandena inte redovisas enligt RKR 13.1, främst avseende till KFAB (Katrineholms Fastighet AB). För närvarande pågår en översyn av hyresprinciperna av kommunen tillsammans med KFAB för att förbättra systemet. Längre fram kommer det därför att bli möjligt att redovisa hyresåtaganden. Det förekommer periodiseringsfel i delårsbokslutet, vilket revisorerna uppmärksammat. Detta kommer att förbättras i årsbokslutet. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att den senaste ekonomiska prognosen inte indikerar att kommunen riskerar att få ett negativt eget kapital såsom revisoreran påpekat i en notering. Sari Eriksson Kommunchef beslutet skickas till: Revisorerna Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer 212000-0340 Telefon: /RedigerareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se
_ ~ I~atrineholins kommun Revisorerna 2015-10-13 KATRfNEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-10- 1 3 ~~dl.nr. ~ ~ Handl. Dnr. ~ '2 ~.'~ ~j -Plan 1~C~l~zG~S : w G;~ -~ ~-1 1 KS~~OtS 3G _, ~,~ ~ Kommunstyrelsen Revisionsrapport "Granskning av delårsrapport 2015" Revisorerna har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens delårsrapport per 2015-08-31. Vid granskningen gjorda iakttagelser redovisas i bilagda rapport, som härmed överlämnas för yttrande och åtgärder. Vi har noterat den situation som råder inom ekonomi- och upphandlingsavdelningen. Detta har påverkat vår möjlighet att granska delårsrapporten. REVISORERNA ~~ G' f Karl Källander,. Jan Olov K r son Ordförande Vice ordf ande 1
Granskningsrapport Annika Hansson, Certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir, Alexander Arbman Oktober 2015 Granskning av delårsrapport 2015 Katrineholms kommun