Bilder av aha! En bok om din plats i vår ständiga framtid

Bilder av aha! En bok om din plats i vår ständiga framtid

Vi befinner oss på framtidsmark. Det har vi gjort i 500 år. Framtidsmark? Ska det inte vara historisk mark? Nej, för på denna plats har det alltid handlat om framtiden: Att se trenderna. Att ligga steget före i utvecklingen. Att anpassa produktionen. Och kanske just nu, kanske bara hundra meter från där du är, får någon en ny bild av aha! En bild en insikt om hur bra saker vi gör. Eller hur vi kan bli ännu bättre. För i vårt företag har människor alltid drivits av två krafter: Viljan att vara skicklig på det man gör, och Lusten att upptäcka en smartare lösning. Följ med på en rundvandring, så ska du få möta ett stort antal människor som du. Dina kollegor från igår och idag. Som alla haft blicken mot i morgon.

Slottet, 1913 Bröderna Fredrik och Birger Ljungström tror först att de hört fel. Men det är alltså sant: Inte nog med att omgivningen är fantastisk och lokalerna moderna här finns hela 180 yrkeskunniga arbetare som bara väntar på att få börja arbeta! Fredrik fångar sin broders blick och de läser varandras ansikten. Självklart, det här ska vi ha! Det är tre år sen de visade upp sin revolutionerande uppfinning, den dubbelroterande radialångturbinen, som fick både experternas beundran och rader av beställningar. Nu har man vuxit ur verkstäderna på Lövholmen i Stockholm, och letat länge efter lämpliga lokaler. De lediga artilleriverkstäderna i Finspång, där den sista kanonen provskjutits bara ett par år tidigare, är en lyckträff. Den 13 mars flyttar man in. London, 1914. Ångturbinen från Finspong, Sweden kommer på plats. Många vill se; tekniska underverk kan ju möjliggöra så fantastiskt mycket, och just den här maskinen på makalösa 1.000.000 Watt ska försörja jättestadens spårvagnar. Svenskar är med och ordnar de sista detaljerna kring installationen. Det är viktigt. Detta är den nya turbinfabrikens första leverans! Fråga efter fråga kommer från nyfikna. Va, är den redan startklar? Yes sir, det tar bara 10 minuter. Inklusive upphettningen? Inklusive upphettningen. Sorl av häpnad. Dessutom går den tyst, med bara små vibrationer, och med hög verkningsgrad. Världen har aldrig sett dess like. Konstruktionsavdelningen, 1915. Birger Ljungström, uppfinnarsnillet, ser ut över kontoret. Det har nu gått två år sen han drog igång turbintillverkningen i Finspång med sin bror Fredrik. Och det går bra. I fjol gjordes den första marina leveransen, vilket gav eko på marknaden, och nu har man precis fått ännu en beställning från sin första exportkund. En maskin på hela 5MW, det största turbinbygget hittills i Sverige. Men Birger drar ihop ögonbrynen. Folk hänger över sina ritningar. Slår i tabeller. Räknar och räknar. Ingen ler. Det där duger inte, tänker Birger. Vi ska inte bara göra den bästa tekniska lösningen vi ska väcka beundran! Så får han en idé. Nästa morgon upptäcker varje konstruktör en liten minneslapp elegant fastsatt vid ritbrädet. Belåtet ser Birger hur var och en, förvånad och nyfiken, böjer sig fram för att läsa: Är Eder konstruktion onödigt ful?. Snart blir vi kända för produkter som är både snillrika och snygga. Västerås, 1932 Depressionen tynger hela industrin. Tidningarna skriver dagligen om arbetslöshet och konkurser. Men inget hejdar konstruktionschefen Oscar Wibergs framåtanda. Om 13 år ska han upptäcka Curt Nicolin. Nu har han upptäckt Olof Möller, som redan har presenterat geniala lösningar. Tack vare Olofs idéer kan vi nu i Västerås slå två rekord. Den turbin som Statens Ångkraftverk tar i drift är på 50 MW

Nordeuropas hittills största och verkningsgraden är på sanslösa 90,3 %. Världsrekord! Stockholm, 1945. Curt Nicolin är förvirrad. Pengarna eller hjärtat? Hans fästmö säger: följ ditt hjärta! Du älskar teknik! Men ändå Ett bra betalt jobb inom Flygvapnet för att snabbare kunna återbetala studieskulderna har ju varit planen sen länge. Och så dyker det här upp. Hans lärare i flygmotorteknik ber honom att föreläsa för andra studenter vid KTH i Stockholm. Om jetmotorer. En ära, förstås. Men tänka sig att Oscar Wiberg från Finspång satt bland åhörarna. Turbinfabrikens konstruktionschef. Som kom fram efteråt och erbjöd ett jobb! På stående fot! Lönen var bara 2/3 mot i Flygvapnet, men möjligheterna Den unge, förvirrade Curt anar han vad som väntar? Att han ska tillbringa resten av sitt yrkesliv hos oss, få utveckla banbrytande idéer och sluta som VD och styrelseordförande? Förmodligen inte. Men hjärtat vann. Och det ordnade sig med pengarna. Västerås, 1949 Brottslingen återvänder alltid till brottsplatsen, skämtar man. För nu är det dags igen. Sjutton år tidigare bröt vi världsrekordet just här, och det vi nu installerar hos Västerås Ångkraftsbolag imponerar ännu mer: världens största dubbelrotationsturbin på monstruösa 65 MW. Dessutom levererar vi detta år ytterligare 45 turbiner, inklusive en till 65-megawattare i Västerås! Det knakar om Sveriges tillväxt. Provningshallen, 1949 Sekreteraren ler mot alla de höga herrarna i uniform. Hon vet vad de tänker: vad gör hon här? För de vet ju inte vad som snart ska ske, och att det var hennes idé. Nu står alla konstruktörer, montörer, projektledare, hon, och så herrarna från Flygvapnet samlade runt Dovern, den nya jetmotorn, som är tänkt för nästa svenska stridsflygplan. Dags för demonstration. Motorn startas. Alla vet att uniformerna senare ska till Trollhättan för att se konkurrentens motor. Vem får kontraktet? Sekreteraren tänker på hur alla slitit i månader och år, hur nyanställda kastats huvudstupa in i tekniska experiment, kvällsjobb med baljor av kaffe, provkörningar på nätterna som väckt halva köpingen och så idén hon fick. Nu är det dags. Johansson får en nick av Lundgren, och tar upp en hink full med is. Uniformerna gör stora ögon, och tappar sen hakan fullständigt när all isen kastas rätt in i motorn. Puff säger det. Inget mer. Motorn bara går. Chefskonstruktören vrålar i örat på den högsta av uniformerna: Så där ska ni be dom göra i Trollhättan också! Fast alla i Finspång vet att våra skovlar är av stål, och att deras är av aluminium, som inte kommer att klara isen. Sekreteraren ler igen. Slottet, 1952 Brevet från Flygvapnet ligger mitt på bordet. Alla är tysta. Besvikelsen känns i luften. Efter så många år av ansträngningar blir det nu ingen jetmotor. Tragiken: två svenska plan nerskjutna över

Östersjön. Regeringen och Flygvapnet har blivit mycket oroliga och tackat ja till Rolls Royce som erbjöd omgående leveranser. Vad gör vi nu? 300 motorer skulle vi ha fått producera. All denna kapacitet, all nyvunnen kunskap? Gasturbiner, säger någon, och plötsligt börjar en lösning ta form långt borta vid horisonten. Bilden klarnar. Javisst! Med all denna kunskap ska vi göra sensationellt bra gasturbiner! Man bryter upp med pånyttfödda krafter och börjar jobba. Sju år senare bygger vi världens största: 40 MW. Men ännu mer imponerande: vi bygger en som kan utvecklas gång på gång och som tillverkas fortfarande år 2008. (SGT-500) Matsalen, 1959 Kvinnan drar till sig ingenjörer, montörer och konstruktörer som en magnet. Och det är nog inte enbart av tekniskt intresse man närmar sig hennes bord och vill prata Kvinnor inom teknik är ännu ovant vid den här tiden och dessutom är hon från ett annat land, vilket gör det ännu mer spännande. En av konstruktörerna tackar artigt för pratstunden och går sen sakta därifrån. Mycket tankfull. Det var något hon sa Han har länge kämpat med ett hopplöst problem: radialturbinernas begränsade avloppsarea. Detta hindrar ju effekter på mer än 50 MW. Vad var det hon sa? Vända på allt? Flytta om? Och nu slår snilleblixten ner. Han ser framför sig hur lågtrycksdelarna kan flyttas ner mellan radialsystemet och generatorerna. Detta är aldrig tidigare provat. Men det kan vara lösningen! Han flyger upp till ritbordet och jobbar tills det blir morgon nästa dag. Nu är han säker: idén håller. Han vill tacka henne, men chefen bestämmer att idén är hemlig tills vidare så det får bli en promenad i parken med några komplimanger under stora gäspningar. Men vilken idé! Tack vare denna snillrika konstruktion kan en radialturbin många år senare bli kärnan i kärnkraftverket Oskarshamn 1 på hela 420 MW. Amsterdam, 1963 Cheferna hos Shell stirrar på ritningen. Denna konstruktion är genialisk. Det känns. När man följer högtrycks- och lågtrycksturbinen, det sinnrika växelsystemet och kondensatorn genom ritningen växer en märklig känsla av skönhet fram. Teknisk skönhet; inspirerad ända från grundaren Birger Ljungströms små minneslappar Är Eder konstruktion onödigt ful? vid ritborden. Ni har lyckats över förväntan, säger Shellfolket. Har Texaco redan köpt detta? Jaha. Ja, vi måste ha det! Adavanced Propulsion kallas den nya fartygsturbinen, som säljs i sensationella 320 exemplar de kommande tio åren. Några av fartygen är de största i världen, och efterfrågan är så stark att man inför betald köplats i orderboken. Norrmalm, 1974 Oljekrisen har chockat världen. Finspång har länge varit störst på marina turbiner, men nu är den epoken över. VD pekar på den framgångsrika gasturbinen (SGT-500) och vänder sig till de församlade säljarna. Ni måste göra något nytt. Vi har precis beslutat att serietillverka den här. Det har vi aldrig gjort förut, och kommer nog aldrig

göra igen. Men nu är det vår chans. Säljarna tittar på varandra. Serietillverkning! Då gäller det att dra in order. Man börjar genast fundera på ingångar, kundprospekt och offerter. Man hjälps åt. Och lyckas. Femton år senare kan världen konstatera att denna turbin klarar allt från ökenhetta till arktisk kyla. Choudwar i Indien, 1985 Säljaren tar en kall öl i hotellbaren. Denna hetta! Upphetsningen över att tagit hem Sveriges största exportorder någonsin till Indien bidrar förstås också till behovet av att få svalka sig. Det går åt servetter till panna och hals. Så småningom sjunker puls och temperatur undan, och tankarna börjar summera en lång karriär. Detta är toppen. Två 54 megawatts VAX-turbiner. Min grandiosa avslutning. Och vilket företag man har jobbat åt! Alltid en ny väg framåt. Gasturbiner blev svaret när jetmotorerna stoppades. Kärnkraftsturbiner blev svaret när oljekrisen sänkte vår marina succé. Världens största värmepumpar blev svaret när kärnkraften hejdades. Och apropå värmepumpar Ja tack, en öl till. Dags för yngre förmågor att föra arvet vidare. VAX-turbinerna har ju en spännande framtid, speciellt i USA. Några resor till blir det väl tills mina två är levererade, men sen är det slut på farandet till exotiska platser. Arkösund är minsann också trevligt. Oskarshamn, 1985 Vad ska ni hitta på nu då? Reaktorchefen för O3 är mycket nyfiken inför den lilla gruppen från Finspång, som just har slutfört installationen av turbinanläggningen på 1.100 MW. Vad händer nu då? Alla vet att detta var den sista. Nu har sammanlagt 10.000 MW levererats till de svenska och finska kärnkraftverken, och inte mindre än 16 av de 18 svenska turbinerna byggdes i vår Ljungströmverkstad. Men nu är eran över. På grund av politiska beslut. Ja, säger en ur Finspångsgruppen, det kan nog bli att göra kolkraften renare. Kolkraften? Ja, det behövs ju. Blir det med tryckt virvelbädd? Ja, det stämmer du är ju påläst! Alla skrattar, och O3-chefen spår att vi får vår första order inom ett år. Så blir det. Det kommersiella genombrottet för PFBC-tekniken eldning i trycksatt virvelbädd kommer 1986 efter att vi satsat närmare 1.000 manår och 300 Mkr på att göra denna kombicykelteknik miljövänligare, kompaktare och effektivare. Spanien får den första anläggningen, USA den andra, och den tredje och dittills största byggs i Stockholm. Så går vi som så många gånger förr från en era till nästa. Lavalverkstaden, 1990 Projektledaren rynkar ögonbrynen. Vad menar människan? Här visar man en USA-kund runt i verkstäderna, förklarar och berättar. Och hela tiden hummar, nickar och muttrar amerikanen om vartannat åt vad? En timme senare, under lunchen, visar det sig att det handlar om beundran. En sådan här hantverksstolthet hittar du inte någon annanstans i hela världen! utbrister han. Projektledaren blir mäkta stolt, eftersom han vet att amerikanen har en hel del att

jämföra med. När projektledaren sen går tillbaka ner för att berätta, blir montörerna skapligt stolta de också. Hotell De Geer, 1992 Säljaren behärskar rösten. Hörni, nu har jag ordnat er transport till flygplatsen. Ni behöver inte vara här mer. Tack för besöket! De snopna gästerna säger ingenting, men begriper att bluffen är synad. Efter flera möten i deras land, ville de komma till Finspång för att lära sig lite mer. Under den gångna veckan har det dock blivit många konstiga frågor, ett allmänt ointresse för det vi berättar, och plötsliga resor till andra städer för att festa! Snart inser vår säljare att de har ljugit om sitt kunskapsbehov bara för att få komma utomlands. Till råga på allt uppdagas det att de t.o.m. redan har valt en annan leverantör! Då kör vår säljare ut dem från anläggningen, ut från hotellrummet och bort från Finspång och går sen till sin chef och berättar att han just har slängt ut våra kunder. Bra gjort, säger chefen. Internationella affärer är tufft ibland. Bankok, 1995 Förhandlingarna är redan inne på tredje veckan. Vår säljare känner att ett avslut är nära nu; kunden har definitivt fått en bra deal. Men så, fast det är fredag eftermiddag klockan tre och kunden vet att vår säljare räknar med att bli klar och åka hem, påstår man plötsligt med en grumlig förklaring att man måste bryta upp. Träffas igen måndag morgon, ja? Hm, tänker vår säljare. Man vill alltså trötta ut mig. Jaja, det är bara att boka om biljetterna, förlänga hotellvistelsen, ha is i magen och slå ihjäl en hel helg i denna fruktansvärda hetta. Den som gjort affärer i Singapore, Kina, Texas, Japan och Skottland har också fått en grundlig utbildning i kulturella skillnader. Så gissa vem som vinner på måndag morgon? Nigeria, 2006 Serviceteknikern tar upp sin mobil. Jenny svarar i Finspång. Nu står de båda framför varsin SGT-600; teknikern hos kunden i Nigeria och Jenny i testhallen. Kunden har ställt en angelägen fråga, och vår tekniker anar att Jenny vet. Mycket riktigt. Jenny jobbar på utvecklingsavdelningen med ett projekt för just gasturbin SGT-600. Det finns snart 200 turbiner av denna typ i drift runt om i världen, och eftersom de första togs i drift redan på 1980-talet finns det mycket att forska i kring slitaget av olika delar och hur allt kan förbättras. Om du jämför med Barbados säger teknikern och Jenny vet precis. Hon var med på Barbados när en likadan SGT-600 monterades ned för inspektion och nu tar problemlösningen fart. Kunden bidrar med sina erfarenheter och mätningar av driften, vår tekniker med färska data från servicen, och Jenny med de senaste forskningsrönen. Teori möter verklighet, och alla lär av varandra. Nevadaöknen, sommaren 2007 Finspong, Sweden? And Frank Sinatra sang there? Arbetarna skakar förundrat på huvudet när vår representant berättar om platsen

i Sverige där turbinen gjordes. Vi befinner oss fyra mil sydväst om Las Vegas i USA, på anläggningen Nevada Solar One. Det är den tredje största i världen för solkraft. Turbinen man pratar om är vår SST-700 på 64 MW, som via en generator levererar el till ca 40.000 amerikaner helt utan koldioxidutsläpp. Jämfört med hur dessa hushåll fick sin el tidigare, sparar vi nu 80.000 ton koldioxid per år, vilket de anställda är mycket medvetna om. Däremot visste man inte att våra solturbiner är så efterfrågade att vi har återinfört Betald Köplats, precis som vi hade på 1960-talet med våra fartygsturbiner. Wow säger någon. Your turbines are as popular as Sinatra was! Granada, 2007. Fältet utanför staden Granada i Spanien är nästan två kvadratkilometer stort, och fullt med speglar. Speglarna reflekterar solljuset, och de är vinklade så att strålarna koncentreras mot rör som löper framför dem. I rören, berättar vår representant för journalisterna, finns olja värms upp till ca 400 grader. Denna värme kan sedan, via vår ångturbin SST-700 och en generator, försörja cirka 25.000 spanska hushåll med elektricitet. Och det bästa av allt: det sker helt utan koldioxidutsläpp! Journalisterna mumlar häpet. Man noterar att jämfört med tidigare kraftkällor, sparar denna enda ångturbin 152.000 ton koldioxid per år. Andasol, som anläggningen heter, är den första i Europa som utvinner solenergi med hjälp av ångturbiner. Men den följs snart av flera. Utvecklingavdelningen, 2007. Jenny tittar på skärmen. Sen på sina anteckningar, och sen ut genom fönstret. Finns det ett mönster? Hur kan det se ut? Nu gäller det att tänka fritt och nytt. Testet gick ju bra och gav viktiga pusselbitar när 1500 specialpreparerade 0,5 mm-kristaller limmades fast på turbinbladens yta och sen exponerades för temperaturer upp till 1000 C när turbinen kördes i testriggen. Men varje kristall registrerade också sin exakta temperatur. Och alla dessa små skillnader kan ju säga något. Hm. Vad var det nu Einstein alltid hävdade? Jo, just det: Fantasi är viktigare än kunskap. Ljungströmverkstaden, 2007 Ungdomarnas ansikten är rena föreställningen. Vetgirighet, förundran, fascination allt syns direkt. Det är mycket underhållande för Siemensberättaren som tar med studenterna från ett wow! till nästa. Att ett enda turbinblad kan producera lika mycket kraft som en stor V8-motor. Att tre gasturbiner och en ångturbin i förening kan stå för en tredjedel av hela Göteborgs behov av el och fjärrvärme. Att Siemens i Tyskland nyligen byggt världens största turbin på 430 MW vilket motsvarar 13 jumbojetmotorer och kan försörja hela Hamburg med el. Att centrifugalkraften som verkar på änden på ett sådant turbinblad kan bli ända upp till 10.000 G. Det allra mest spännande? Att knappt någon utanför turbinvärlden vet om allt detta