TOTALPROJEKT - LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING MED TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN
KONTAKT: Sara Borgström, 010-224 47 93, sara.v.borgstrom@lansstyrelsen.se UTGIVARE: Länsstyrelsen Västra Götalands län, samhällsbyggnadsenheten, oktober 2012 TRYCK: E-Print PAPPER: Arctic Silk, 170 g FORM: Stina Månsson
VAD ÄR TOTALPROJEKT? Det finns en stor potential för lönsam energieffektivisering i Sveriges fastighetsbestånd. För att komma åt denna potential krävs att fastigheternas ägare satsar metodiskt och målinriktat. Paketlösningen som verktyget ger leder till en kraftfull energibesparing och en fastighet som är uppgraderad till 2011 års standard. Verktyget har visat sig kunna halvera energianvändningen i en byggnad, med full lönsamhet. Det som särskiljer Totalprojekt från mer traditionella metoder för energieffektivisering, är att man på en gång genomför alla energibesparande åtgärder i ett objekt, som tillsammans uppfyller fastighetsförvaltarens lönsamhetsvillkor. De mest lönsamma åtgärderna bär då upp de satsningar som på egen hand hade varit olönsamma, samtidigt som åtgärdspaketet i sin helhet ändå blir lönsamt. Härigenom når man en betydligt större total besparing än om de lönsammaste åtgärderna hade genomförts var för sig, vilket är finessen med Totalprojekt. Ett Totalprojekt består enligt BELOK av tre etapper: 1. Ta fram åtgärdspaket 2. Genomföra åtgärder 3. Utvärdera Vem har tagit fram metoden för Totalprojekt? Sedan 2008 har fastighetsföretagen inom Energimyndighetens beställargrupp för lokaler, BELOK, provat Totalprojekt en arbetsmodell för att kraftigt sänka energianvändningen i lokalfastigheter med ekonomiskt lönsamma paket av åtgärder. De investeringar som krävs uppfyller normala företagsekonomiska krav på avkastning, och i många fall har man lyckats halvera fastigheternas energianvändning. Inom BELOK bedöms nu metoden så väl prövad att den är mogen för bredare tillämpning bland fastighetsägare och förvaltare, även utanför BELOK. Läs mer på www.belok.se. Det åtgärdspaket som tas fram i etapp 1 redovisas i en figur där det framgår vilken besparing och vilken investering en åtgärd ger. Åtgärderna radas upp (röd linje) med den mest lönsamma först. Genom korrelationen med organisationens avkastningskrav (grå linjer) kan man enkelt avläsa var gränsen för ett lönsamt åtgärdspaket är nådd. 3
VAD VINNER MAN PÅ ATT ANVÄNDA TOTALPROJEKT? Ett sätt att nå sina energimål inom lönsamhetsramarna Ger möjlighet att se helheten i stället för detaljer. För att vi ska nå våra energieffektiviseringsmål krävs det kraftansträngningar, detta är ett jättebra sätt att arbeta mot det utan att vi behöver gå back. Om vi bakar in de mindre lönsamma åtgärderna i de mer lönsamma, så slipper vi i ett senare skede göra de mindre lönsamma separat. Dennis Nyström, Trollhättans Tomt AB Ett helhetsgrepp på energianvändningen i byggnaden För mig är det att man tar ett helhetsgrepp som är styrkan. Att metoden föresätter att man redovisar alla olika åtgärder oavsett vad de kostar. Det är först då som man kan besluta vilka åtgärder som ska göras utifrån en helhetsbild. Annars är det lätt att man plockar ut några åtgärder, utan att politikerna vet att det finns många andra åtgärder som aldrig blir gjorda för man plockar ut de billigaste. Dan Gunnardo, Åmåls kommun Ett sätt att kombinera energieffektivisering och ekonomi att man pratar i ekonomiska termer är fantastiskt bra. Det var väldigt enkelt att förankra detta hos ekonomichefen. Ska vi nå målen, så måste vi jobba så här, annars kommer vi bara halva vägen och så blir det inget mer. Man tar hela paketet och alla lätta grejer först. Politikerna får ett väldigt bra beslutsunderlag. Susanne Arneborg, Ulricehamns kommun
TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Tio kommuner i Västra Götalands län har testat eller testar Totalprojekt på ett objekt i sitt bestånd, inom ramen för projektet Totalprojekt lönsam energieffektivisering i praktiken som startade 2011. Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fyrbodals kommunalförbund var initiativtagare. Metoden hade tidigare främst testats i större fastigheter. Projektet har gett kommuner möjlighet att prova metoden även på mindre objekt. Projektet har syftat till att stötta kommunerna i sin beställarroll när man genomför etapp 1 i Totalprojektet, det vill säga att ta fram ett åtgärdspaket genom en gedigen energikartläggning, något som alla tio kommuner nu har gjort. Sex av dem har redan beslutat om att genomföra hela eller delar av åtgärdspaketet. Resultaten visar att totalprojektmetodiken framförallt har visat på två framgångsfaktorer, dels att den gör en tydlig koppling mellan ekonomi och energieffektivisering, och dels att den tar ett helhetsgrepp på energieffektiviseringen för enskilda byggnader. Jag tror annars att man lätt fastnar för de mognaste frukterna och plockar de så snabbt som möjligt. Men på lång sikt måste man gå ner lite djupare med hjälp av BELOK. Lars-Olof Edsberger, Dals-Eds kommun Projekten har inneburit en stor kunskapsökning för deltagande kommuner vad det gäller lönsam energieffektivisering. Kunskapen har ökat, definitivt, i och med att man varit med hela processen och fick ta fram underlag. Ökad kunskap om processen hur man kan arbeta med energieffektivitet. Det tror jag att jag kommer ha nytta av. Framförallt hur processen går till. Dan Gunnardo, Åmåls kommun Det finns goda förutsättningar att kommunerna fortsätter använda totalprojektmetoden, men oklart i vilken utsträckning och form. Fler projekt enligt modellen kommer det nog bli fast i en egen anpassad version. Man kanske inte är lika strikt. Men man gör diagram och allt det där. Susanne Arneborg, Ulricehamns kommun Beslutsunderlaget har av många kommuner upplevts som pedagogiskt då resultatet är enkelt att kommunicera till beslutsfattare. Metoden upplevs också ge tillräckligt med underlag för att kunna fatta investeringsbeslut. På mindre anläggningar, typ förskolor, är det stor sannolikhet att vi kommer köra vidare. Vi har ett tjugotal förskolor och vi kanske kommer ta två om året under en tioårsperiod. Dennis Nyström, Trollhättans Tomt AB Projektet har även lett till att kommunerna blivit bättre på att specificera krav vid upphandling samt fått erfarenhet och tillgång till nya metoder. Trots att utredningarna visar på god lönsamhet har det i några fall visat sig att de investeringar som krävs kan vara svåra att få till stånd. Ett hinder är att många kommunala organisationer inte lånar medel, ens till lönsamma investeringar. Mer information om projektet finns på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland 5
NÅGRA GODA EXEMPEL Ett stort antal projekt har genomförts eller är på gång att genomföras. Nedan visas några exempel. Mer information om besparing visas i tabellen efter exemplen. Färgelanda kommun Färgelanda kommun genomför ett Totalprojekt i kommunhuset där de bland annat tilläggsisolerar vindar, byter armaturer, injusterar värmesystemet, installerar närvarodektektorer, nytt ventilationsaggregat, återvinner värme, installerar frikyla i dataserverrum och byter ut till energisnålare fönster. Härryda, Mark och Bollebygds kommun Härryda kommun har ett samarbete med Mark och Bollebygd kring energieffektivisering. På Furubackens förskola i Härryda kommun är förberedelserna igång för att kunna installera nya fönsterkasetter i befintliga fönster, tilläggsisolera vindsbjälklagret och installera behovsstyrd ventilation. I Hyssnaskolan i Mark föreslogs ett nytt styr- och övervakningssystem, byte av pumpar och shuntgrupper, byte av termostater och installation av ett FTX-system. Utöver detta konverterar man även skolan till fjärrvärme. Åtgärderna i biblioteket i Bollebygd var främst behovsstyrd ventilation, ändrad tidsstyrning, ett nytt styrsystem för värme och injustering av värmesystemet. Alla tre fastighetsförvaltningarna var positiva till totalprojektsmetoden eftersom den ger ett tydligt och pedagogiskt material och tar ett helhetsgrepp på hela fastighetens energianvändning. Vi har fått ut metodiken till våra kommuner. Det är inte jättekomplicerat när man kan det. Sammanställ lyckade projekt. Då får man med sig fler. Daniel Gustafsson, Härryda kommun Trollhättans Tomt AB Trollhättans Tomt AB kommer att genomföra åtgärder på bland annat en förskola vilket kommer att tillföra en hel del utöver själva energibesparingen. Mycket blir utbytt och därmed kommer lokalerna att kännas fräschare. Med ombyggd ventilation och injusterad värme kommer inneklimatet sannolikt bli bättre. Vissa av de föreslagna åtgärderna kan delfinansieras via bidrag samt planerat underhåll och därför verkar det vara möjligt att genomföra samtliga åtgärder trots relativt dålig ekonomi på de sista åtgärderna. Dennis Nyström, Trollhättans Tomt AB Resultat från energikartläggningarna El- och värmeanvändning i kwh/år i de byggnader som varit föremål för Totalprojektet. KOMMUN OBJEKT YTA BESPARINGS- POTENTIAL EL I % Mellerud Ulricehamn Simhall, gym, idrotts hall, cafeteria m.m. Skola, förskola, idrotts hall, tennishall, kök BESPARINGS- POTENTIAL VÄRME I % 4 098 BRA 7 % 19 % 4 864 m 2 A-temp 33 % 49 % Färgelanda Kommunkontor 1 728 BRA 50 % 49 % Uddevalla Gymnastiksal (utöver skoltid) 998 m 2 A-temp 32 % 72 % Trollhättans Tomt AB Förskola 1 085 m 2 A-temp 20 % 57 % Härryda Förskola 806 m 2 A-temp 50 % 0,00 % Mark Skola 1 500 m 2 i.u. 45 % Bollebygd Bibliotek 1 186 m 2 7 % 19 % Åmål(simhall) Simhall 2 655 m 2 A-temp 7 % 30 % Åmål (ishall) Ishall 2 655 m 2 A-temp 28 % 0 % Tabellen redovisar de objekt som deltagit i projektet Totalprojekt lönsam energieffektivisering i praktiken. Den redovisar också den besparingspotential som energiutredningarna i etapp 1 visat. Källa: Utvärdering och uppföljning av projektet genom Hållbar Utveckling Väst 7
Lär dig mer om Totalprojekt Det finns en stor potential för lönsam energieffektivisering i Sveriges fastighetsbestånd. För att komma åt denna potential krävs att fastigheternas ägare satsar metodiskt och målinriktat. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har drivit projektet Lönsam energieffektivisering Totalprojekt i praktiken. Syftet har varit att sprida kunskap om lönsam energieffektivisering och erbjuda västsvenska kommuner stöd att testa Totalprojekt. Broschyren ger en chans att lära sig mer om Totalprojekt och ta del av kommunernas erfarenheter. Mer information om projektet finns på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland