Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4
Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel, folkhälsa D. Referenser och förklaringar samt jämförande matriser, år 2004, 2008 och 2012, stadselar Innehåll, inledning och resultat i korthet Välfärds- och folkhälsobeskrivning Lunds kommun 2013... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 5 Sammanfattning... 6 Lundaborna ur ett välfärdsperspektiv. Resultat i korthet... 8 Matris med jämförelse av välfärdsdata 2008 och 2012, Lunds kommun.... 8 Genus... 9 Geografiskt... 10 Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2012. Jämförelse indikatorer på stadsdelsnivå... 10 Antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet. Indikatorer på stadsdelsnivå från matris på sidan 9. Jämförelse görs med matriser från välfärdsbeskrivning 2004 och 2008... 11 Lundaborna ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat i korthet... 12 Matris med jämförelse av folkhälsodata över tid sedan 2002, Lunds kommun... 12 Matriser med jämförelse av indikatorer från Region Skånes befolkningsenkät 2008 och 2012, Lunds kommun... 13 Områden att uppmärksamma... 14 1
Välfärds- och folkhälsobeskrivning Lunds kommun 2013 Inledning Enligt intentionen i den av kommunfullmäktige antagna Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun sammanställs välfärdsbeskrivning och folkhälsorapport för Lunds kommun. Syftet är att bilda underlag för diskussion, reflektion kring social hållbarhet och planering vad gäller inriktning av det kommunövergripande folkhälsoarbetet under kortare och längre period. Syftet är också att och ge underlag till kommunens hälsofrämjande och förbyggande arbete. Kommuninvånarnas hälsa påverkas till stor del av livsvillkoren i lokalsamhället. De starka sambanden mellan befolkningens sociala förhållanden, livsvillkor, livsmiljö och hälsa är väl dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen. Det finns ett ömsesidigt samband mellan välfärd och hälsa. En god folkhälsa är en viktig del i välfärden. En god välfärd skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället och en bestämningsfaktor för den sociala och ekonomiska tillväxten. Kunskap om välfärdens och hälsans fördelning i befolkningen är en förutsättning för arbete inom såväl folkhälsa som olika former av samhällsplanering och utvecklingsarbete. Den ojämlika hälsan har alltmer kommit i fokus. WHO, vars utgångspunkt är att hälsa uppfattas som en mänsklig rättighet, betonar i Health 2020 vikten av att minska ojämlikheter i hälsa och att hantera effekterna av den demografiska förändringen. WHOs Healthy Cities nätverk följer intentionen i den europeiska strategin Health 2020 i fas VI som inleds 2014. Här betonas också vikten av ledarskap och samverkan och att minska skillnader i hälsa. Det nationella nätverket, där Lund är medlem, arbetar utifrån de riktlinjer som WHO rekommenderar. I WHOkommissionens rapport Closing the gap in a genaration från 2008 påvisas sambanden mellan den ojämlika fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer och den ojämlika hälsan. Utifrån denna kunskap startade senare Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö sitt arbete liksom Sveriges kommuner och landsting startade arbetet med Samling för social hållbar utveckling. Statens folkhälsoinstitut slår fast att En god folkhälsa är både en indikator på och förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. En av nycklarna till förbättrad folkhälsa finns i begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Dessa aspekter är beroende av varandra och måste vägas samman för att målet om en hållbar utveckling ska uppnås. En välfärdsbeskrivning kan ses som en spegling av hur en socialt hållbar utveckling ter sig. 2
I ett socialt hållbart Lund har alla tillgång till resurser av grundläggande betydelse för att kunna styra sina egna liv. Det är grundläggande resurser inom olika välfärdsområden såsom hälsa delaktighet utbildning arbete/sysselsättning ekonomi bostad trygghet och säkerhet rekreation omsorg sociala relationer fysisk miljö Välfärdsområdet hälsa är övergripande och ger i sig en spegling av välfärdsutvecklingen. God folkhälsa och en god hälsa är strategiskt viktiga områden för en hållbar utveckling. Dessa för välfärden så viktiga områden kan alla kopplas till de fem första målområdena i den nationella folkhälsopolitiken. Målområden viktiga för det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter På lokal nivå har politiskt beslut fattats om områden som särskilt ska prioriteras av samtliga kommunala verksamheter för att uppnå högre välfärd för fler invånare i Lunds kommun. Dessa områden är Trygghet och tillgänglighet Möjlighet till arbete åt alla Stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer Motverka olika former av segregation genom blandade boendeformer 3
Folkhälsan har starka beröringspunkter med social hållbar utveckling, välfärd och hur välfärden fördelar sig i kommunen. Våra livsvillkor påverkar vår möjlighet att göra hälsosamma val. Barns och ungas hälsa är beroende av trygga och goda uppväxtvillkor och dessa är starkt kopplade till de vuxnas livsvillkor främst ekonomisk och social trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn har rätt till goda uppväxtförhållanden. Familjens situation, förskola, skola, fritid och den fysiska miljön är alla viktiga områden för barns välfärd. Hur livet ter sig när man är äldre påverkas av de livsvillkor man levt under tidigare i livet. Kvinnor och mäns olika livsvillkor avspeglar sig också i olika hälsoutfall. De initiativ som tas för att förbättra folkhälsan måste studeras över långa tidsperioder innan olika effekter av åtgärder kan utläsas. Dagens beslutsfattare måste ta hand om konsekvenserna av de beslut som fattades för flera decennier sedan. Nya beslut innebär konsekvenser för den framtida folkhälsan. Insatser för att främja en god folkhälsa skall därför ses som en investering för framtiden, en investering som ger utdelning på flera sätt. För individen genom att år med hälsa och livskvalitet läggs till livet. För samhället genom att en befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och främjar därmed samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Ytterst handlar folkhälsan om vilket samhälle vi skapar att leva i. Det kommunala folkhälsoarbetet utgår från den nationellt fastställda folkhälsopolitiken vars mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer och strukturer i samhället och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. 4
De fastslagna elva nationella målområdena är integrerade i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun och arbete bedrivs inom alla elva målområden av olika aktörer och på olika nivåer. Elva nationella målområden med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsoarbete är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Fokus i det kommunala folkhälsoarbetet ligger på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållanden som kan påverka befolkningens levnadsvanor. En hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Bakgrund I regeringsformens 1 kapitel 2 tas utgångspunkten för all offentlig verksamhet upp. Alla människors lika värde skall respekteras och; Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet Sveriges riksdag har antagit två propositioner för folkhälsa. Där slås ett nationellt folkhälsomål fast att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta ska vägleda folkhälsoarbetet på alla nivåer i det svenska samhället. Målet med kommunens folkhälsoarbete är att finna lokala strategier att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet och utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö där jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Enligt kommunfullmäktiges beslut om policy för folkhälsoarbete ska kommunala verksamheter utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer verka för: Stödjande miljöer och säkra och trygga uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun Hälsofrämjande levnadsvanor 5
Sammanfattning Fokus i denna rapport ligger på nedan nämnda levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Samhälleliga faktorer och förutsättningarna för en god hälsa beskrivs med statistik kring välfärdsområden som är viktiga för hälsan. Folkhälsan följs till stora delar med hjälp av statistik som beskriver risker och ohälsa. Levnadsvillkor hälsa delaktighet utbildning arbete/sysselsättning ekonomi bostad trygghet och säkerhet rekreation omsorg sociala relationer fysisk miljö Levnadsvanor fysisk aktivitet social delaktighet tobaksbruk rökande blivande mammor rökande småbarnsföräldrar riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter medellivslängd ohälsotal upplevd fysisk hälsa upplevd psykisk hälsa upplevd stress skador och olyckor övervikt tandhälsa Dödlighet i: hjärtinfarkt lungcancer KOL diabetes För att följa levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa har nationell, regional och lokal statistik från såväl databaser som befolkningsundersökningar sammanställts. 6
Socialt hållbar utveckling i Lund beskrivs genom att en rad indikatorer följs över tid. Indikatorer som på olika sätt bär med sig information om välfärdsområden och folkhälsopolitikens målområden. Vissa välfärdsområden är svåra att spegla med befintlig statistik då indikatorer ska bära mer information än vad de synes göra. När det gäller statistik för risker/ohälsa inom folkhälsoområdet är ofta statistik på kommunnivå begränsad. Ännu svårare är att få fram sådan statistik på kommundel- eller stadsdelsnivå. Den statistik som finns med för att spegla folkhälsan finns med på grund av att den varit tillgänglig via olika databaser samt genom Lunds kommuns utökade deltagande i Region Skånes befolkningsenkät. Från Region Skånes befolkningsenkät görs jämförelser med motsvarande undersökningar 2000, 2004 och 2008. De skillnader som ses över tid och mellan Lunds kommundelar, kvinnor och män samt olika grupper i kommunen är ofta inte statistiskt säkerställda skillnader utan ska ses som tendenser och trender. Statistiken i denna rapport ger en bild av välfärd och folkhälsa i Lunds kommun men visar också på områden där statistik saknas eller är bristfällig. Det behövs indikatorer som bättre speglar välfärdsområden såsom god fysisk miljö inklusive boende, rekreation, sociala relationer och omsorg. Det vore även intressant att kunna studera hur hälsa på lika villkor ter sig på stadsdelsnivå i kommunen liksom för gruppen lundabor med någon form av funktionsnedsättning. Att bättre kunna följa barn och ungas livsvillkor och levnadsvanor över tid hade varit av stort värde för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom en rad viktiga områden. Det gäller inte minst bland barn och unga som lever under tuffare livsvillkor eller barn och unga med funktionsnedsättning. Inflikat i rapporten finns ett axplock av exempel på generella insatser som bedrivs i Lunds kommun och som på olika sätt kan påverka välfärdsfaktorn eller hälsoindikatorn. 7
Lundaborna ur ett välfärdsperspektiv. Resultat i korthet En socialt hållbar utveckling kan följas genom att se hur lundaborna har det inom en rad välfärdsområden och hur förutsättningarna inom dessa områden fördelar sig mellan olika grupper. Välfärdsbeskrivning 2012 ger liksom den från 2004 och 2008 en generellt positiv bild av Lunds kommun som en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom välfärdsområdena. Men dessa förutsättningar fördelas inte jämlikt i kommunen. För att på olika sätt ge en sammanfattande bild av text och statistik har olika matriser sammanställts. Matris med jämförelse av välfärdsdata 2008 och 2012, Lunds kommun. Indikator Kvinnor Män Totalt Medellivslängd Ohälsotal Andel som upplever sin hälsa som god Andel som är socialt delaktiga Valdeltagande(enl. SCB, samtliga tre val) Medianinkomst Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll ----- ------ Andel som uppger ekonomisk stress Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Förvärvsarbetande Övriga studier Arbetslös Förtidspensionär Upplevd trygghet Andel som anger sig ha socialt stöd Praktiskt Emotionellt Anmälda brott, ------ ----- Anmälda våldsbrott/misshandel Skador på grund av olycksfall Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 8
Genus Matrisen nedan visar en jämförelse mellan kvinnor och män vad gäller det statistiska utfallet inom indikatorerna i Välfärds-och folkhälsoredovisning 2012. Av statistiken framgår att förutsättningarna ter sig olika för kvinnor och män men att fundera kring statistiskt utfall från ett genusperspektiv betyder mer än att bara konstatera skillnader i utfallet. Indikator Kvinnor Män Ohälsotal Högre ohälsotal Andel som upplever sin hälsa som god Andel som anger dålig psykisk hälsa Andel som är socialt delaktiga ---------- ---------- Medianinkomst Högre medianinkomst Andel som uppger ekonomisk stress Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Förvärvsarbetande Övriga studier Arbetslös ---------- ---------- Förtidspensionär Andel som anger sig vara stressad i vardagen Andel som anger sig ha svagt socialt stöd, praktiskt och emotionellt Skador pga olycksfall, generellt Något högre andel Upplevd otrygghet Anmälda brott Utsatt för misshandel Misshandlad av bekant inomhus Misshandlad av obekant utomhus Ofredad Utsatt för olaga hot ---------- ---------- ---------------- Ingen större skillnad/i stort sett lika. Det finns strukturer i vårt samhälle som både skapar och upprätthåller skillnader mellan kvinnor och män när det gäller inflytande, ekonomi, sysselsättning och arbetsbörda. Dessa strukturer påverkar också skillnader i upplevd trygghet och även vilken typ av våldsbrott kvinnor och män utsätts för. 9
Geografiskt Här följer en sammanställning över hur varje stadsdel statistiskt förhåller sig till kommungenomsnittet för varje vald indikator. Om ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet för indikatorn erhålls markeras detta med + för stadsdelen. Antalet + summeras för varje stadsdel och ett medelvärde för antalet + beräknas. Indikatorerna som ligger till grund för beräkningen är: Utbildningsnivå - eftergymnasial utbildning Sysselsättning - förvärvsfrekvens, andel arbetslösa samt övriga studier Medianinkomst Valdeltagande Matris från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2012. Jämförelse indikatorer på stadsdelsnivå Indikator Utbildnings -nivå Sysselsättning Medianinkomst Valdeltagande Eftergymnasial Förvärvsfrekvens Andel arbetslösa Övriga studier 18 år w Antal + Centrala staden + ~ + ~ ~ 2 Möllevången + + 2 Norra Fäladen + ~ + 2 Tuna + + + ~ 3 Ö Torn/M Fälad + + ~ ~ + ~ 3 Linero + 1 Järnåkra/Nilstorp + + + + + 5 Klostergården + 1 Väster + + ~ 2 Värpinge ~ + ~ 1 Kobjer + ~ ~ ~ ~ 1 Gunnesbo + ~ + ~ 2 Nöbbelöv + ~ + ~ 2 Vallkärratorn/ + + + + + 5 Stångby Torns glesbygd + ~ + ~ 2 Södra Sandby + + + + 4 Dalby + ~ + + 3 Veberöd + ~ + ~ 2 Genarp + + + 3 Tecknet + i sammanställningen står för ett positivt värde i förhållande till kommungenomsnittet, tecknet ~ står för ett värde nära kommungenomsnittet och tom ruta, det vill säga inget tecken, är lika med negativt i förhållande till kommungenomsnittet. Sammanställningen visar att medelvärdet för antalet + är 2,4. 10
Antal indikatorer med positivt utfall jämfört med kommungenomsnittet. Indikatorer på stadsdelsnivå från matris på sidan 9. Jämförelse görs med matriser från välfärdsbeskrivning 2004 och 2008 Jämförelse Välfärdsbeskrivning 2004, 2008 och 2012. Antal + på stadsdelsnivå. Jämförelse med sex indikatorer 2004 2008 2012 Centrala staden 1 1 2 Möllevången 3 3 2 Norra Fäladen 2 1 2 Tuna 3 4 3 Ö Torn/M Fälad 4 4 3 Linero 1 1 1 Järnåkra/Nilstorp 4 4 5 Klostergården 1 1 1 Väster 2 2 2 Värpinge 4 2 1 Kobjer 5 4 1 Gunnesbo 3 1 2 Nöbbelöv 1 3 2 Vallkärratorn/ 5 5 5 Stångby Torns glesbygd 3 3 2 Södra Sandby 4 4 4 Dalby 4 4 3 Veberöd 3 4 2 Genarp 2 4 3 En sammanställning av stadsdelar och indikatorer ger en bild av hur välfärdsfaktorer fördelar sig geografiskt. Vid en jämförelse över tid ses ett tydligt mönster med samma stadsdelar som har högt antal + respektive lågt antal +. De geografiska skillnaderna synliggör mer sociala och ekonomiska skillnader mellan olika gruppers livsvillkor än de beskriver livsmiljön i Lunds kommun. Dessa skillnader signalerar att förutsättningarna för goda livsvillkor inte fördelar sig jämnt i kommunen. 11
Lundaborna ur ett folkhälsoperspektiv. Resultat i korthet En bild av folkhälsan i Lunds kommun ges med hjälp av data kring levnadsvanor, riskfaktorer och statistik kring ohälsa. Fram träder en bild av en kommun med fortsatt generellt god folkhälsa (när jämförelser görs med länet, riket och Malmö, Helsingborg och Kristianstad). Där statistik finns på kommundelsnivå eller för olika grupper framträder skillnader. I resultatet från Region Skånes befolkningsenkät ses på kommunnivå tydliga socioekonomiska skillnader vilka följer samma mönster som på nationell och regional nivå. Skillnader ses också mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och mellan arbetslösa och icke arbetslösa samt mellan de som är födda i Sverige och Norden eller födda utanför Norden För flera redovisade indikatorer ses ett generellt mönster att personer som är arbetslösa, upplever ekonomisk stress eller är födda utanför Norden, i högre grad uppger en ökad utsatthet och risk jämfört med andra grupper. Matris med jämförelse av folkhälsodata över tid sedan 2002, Lunds kommun Indikator Kvinnor Män Totalt Risk och ohälsodata Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i diabetes Dödlighet i lungcancer Dödlighet i obstruktiv lungsjukdom Dödlighet i skador och förgiftning Alkoholrelaterad dödlighet Skador på grund av olycksfall, totalt Aborter ---------- ----------- Alkoholrelaterad sjuklighet, leverskada Alkoholrelaterad sjuklighet, förgiftning Barn och unga Rökande blivande mödrar ---------- ----------- Rökande spädbarnföräldrar Låg födelsevikt ----------- ---------- Barn som ammas vid 6 månader ----------- ---------- Barnvaccinationer ----------- ---------- Aborter 15-19 år ---------- ----------- Skador på grund av olycksfall, 0-14 år Skador på grund av olycksfall, 15-24 år Äldre Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom Dödlighet i diabetes Dödlighet i lungcancer Dödlighet i obstruktiv lungsjukdom Dödlighet i skador och förgiftning Skador på grund av olycksfall Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 12
Matriser med jämförelse av indikatorer från Region Skånes befolkningsenkät 2008 och 2012, Lunds kommun Alla 18-80 år Kvinnor Män Total Dålig psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Övervikt Fetma Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Daglig användning av snus Låg fysik aktivitet Lundabor 18-24 år Kvinnor Män Total Dålig psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Övervikt + fetma Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Någonsin använt hasch eller marijuana Låg fysik aktivitet Lundabor 65-80 år Kvinnor Män Total Psykisk hälsa Självskattad fysisk hälsa Stressad i vardagen Besvär med karies Använt läkemedel, tre senaste månaderna Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Daglig användning av snus Övervikt Fetma Låg fysik aktivitet Positiv utveckling Negativ utveckling I stort sett oförändrat 13
Områden att uppmärksamma I Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa - allas ansvar slår man fast flera viktiga skäl till att förbättra folkhälsan, bland annat: Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall är kostsamma för samhället. Dessa kostnader kan minskas genom att skapa goda förutsättningar. Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. Lokalt, på strukturell samhällsnivå, finns det mycket vi kan göra för att påverka tuffare livsvillkor och lindra negativa konsekvenser av dem. Det handlar om att skapa en god livsmiljö i kommunen såväl fysisk som social. Att kommunen, i sitt ansvar att skapa goda och jämlika förutsättningar för alla, utgår från de grupper som är i störst behov av omtanke gynnar alla lundabor. Den lokala välfärds- och folkhälsoredovisningen, tillsammans med de nationella och internationella rekommendationer som finns, visar på några områden särskilt viktiga att uppmärksamma lokalt. Att skapa jämlika förutsättningar för hälsa och välbefinnande. En god start i livet för barn och unga. Hälsosamt åldrande samt WHO strategi Age Friendly Cities. Skador och olyckor. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Goda livsmiljöer som, bland annat, är tillgängliga, trygga och stimulerar till en fysiskt aktiv vardag. 14