Badbamsverksamheten i Askim under 1930-talet Tidningsreferat av Olle Goes Under 1930_talet hade Gotebc vo.gonpo,,,ci;;;ffi?l'j-$;'+,'.ti"[.%#;:ff., SJotarts:Iidning. Det Ar nu ca.,ibunun,,on, r,"u a.;;;;:;; " tt t"oan. Badbarnen fick eka ras pa sater. Dessar ocksa 6or,u. 4u n1tl,'illspdrvagn fick de betala med polletiil;;;;;,**;fl ;:,'JJ:,,:11j1:1,8Iff i",t,:1":::i: ^^3:l larti,li uppsatsen bygger pa citar och ur de nyss n?imnda Jag har hamtat tidnrngarna materialer. 3"i.taia. qo J;ffi #,':::1il:litlij:;' :ff;::,jij'5::il;:- oarn, som inte hade den srora fdrmien* det. ft I,ilii.ire;;lirnl.l en del familjer arbetade saval "i, or,* mor hinder som far i vagen Ibland fdr lade barnens ekonomir lant srstar och senare uro.r,u*u.rl'itjilii- Redan^under fcirstu varldskrigets dr A'ards,,orJo"r"i:,"'i"#unkturen pa 20- och 30-ralen reatiserades det officiella ungsjukas namn., vanner, pa o.nnu som ar ii"*llif,tgen ru"t".r. hade inre o"i verksamheten kunnat toss Askim i "r.'oa.;;;;;;f,ti""t'"n' ooi1:ot omkrins besittning IglT Men och 1923 0a.11-o1 nut tu' ulltsedan rraeo dess sa.dtaget hillit s;i;ii;;;; till' varje badsasoig -;;;; il :,"T,:iiliHffi; l[::#,[fffi,xi ut fill angarna langst in i Askimst r'u,n*,,i^rj.,""i;;ffiil1]::::n.dagen rcirdrevs med bad pd Mar- Iedare. och.lekar och under mirr pa uppsikt our.n av,ioo, unga.lt19lng rcjriildrar har'" i. "r,r'u""l * ji:: li:t,ti "]1 tl" u"st H ur mansa t rdr ta Tiink satrbadade art fe hem trdrraoil;:;;;:"tt""den: solbranda, atr arminstone de hu. ran slur och n;utu vera #ll:1;:;i..-*rens Badbarnen har premitir I giir slurade fotkskolorna, i dae hr 11"11.1,"^ji*ffi ;:;;ffi.t*r:tff J,:,T,,;*::TJ:i:il:ff lans ted..der fdrsra badteger skulte 96 kl S.:0 samma fran SaroU;#r;,;,r" tid som fcirr _ om 6ren _ mr lanst ridisare inrunnir hade sis. en hel Jl;;;;;;;;r'rcn del badbarn u,, tt vrd uomma Askimsviken ut tilr lagerpratsen och fi leva,r,,rll,?j.tt 2
TAgresan - Ar detta badbarnens tag? -Nej, det ar Sardbanans men stig pi i alla fall! En liten dam pd nio eller tio virar ser sig villradigt omkring. Hon har en stor badrock hangande dver armen, och ur skolv?iskan, som hanger Over axeln, tittar fram tvi flaskhalsar. - Men stannar det har taget nu sakert dar badbarnen ska stiga av vid Askim? - Jq fdrsiikrar farbror kondukt6- ren, vi ska nog se till att du kdmmer av i rattan tid, men skynda dig nu upp pa taget, fdr vi vantar inte. Den lilla damen kliver upp fdr de hdga stegen och gir in i kupdn. Tiget med sina l3-14 vagnar fullsatta med barn tuffar ut fren stationen. Efter 7-8 minut r ar det framme. Ungarna trangs for att komma av, ingen vill bli sist. Si borjar vandringen upp mot Hult-Asen och snart ar de over pd andra sidan och framfor dem glittrar Askimsvikens vatten, paradiset ar nara. Hiir skall plaskas, lekas och badas! Mellan doppen roarman sig i lartd pi alla upptankliga satt, rned olikabollspel som lingboll och brdnnboll f<ir att inte tala om fotboll som iir pojkarnas favoritsysselsattning. Krocketspel iir ocksi populart, liksom sjomansspel. Att ga pa hander och leka ta fatt, sista paret ut etc. Alla trivs och roar sig pa basta satt. En grupp tdser fiskar krabbor vilket tlr mycket spennande. Man behover inte vara barnpsykolog for att se hur roligt barnen har ute vid Askim. Var och en meste gilla detta initiativ, som ger sa manga tillfiillen till friluftsbad dt de smattingar, som annars yar hanvisade till stadens gator under heta sommardagar.
Som kalvar pd grcinbete Att det vill atskilligt till fdr att halla uppsyn river denna mangd av barn sager sig sjalvt, sarskilt som de blir ystra som kalvar pd g16nbete, nar de antligen kommer ut ur stadens instangdhet. Till sin hjalp har frirestdndarinnan, gymnastikdirektdr Svea Sundell, ett trettiotal medarbetare. Omradet ar ganska vidstrackt och det galler att ha 69onen med sig ndr en del ungdomar vill ge sig ut pa egna strdvteg. Det Iiktigast(.lii batn. tit att de.frdn bi)r.ian fdr "vttenkcinslan inathetad, sd dt d? i te bli) )tiddd Jii vtt et. En smdbarnsavdelning Det var 1935 som denna nyhet lanserades. Det ar nu tre ar sedan de minsta barnen pa detta siitt avskildes fran de aldre, omtalar frdken Birgitta Sdrvik vid samtal med HT:s medarbetarq och man kan inte saga annat an att det ar ett mycket lyckat arrangemang for alla parter, ocksi ledarna har fdrdel av det. Det :ir oftast Over tvatusen och ibland niira tretusen barn om dagen som foljer med till Askim. Av dessa iir det ungefiir femtio, i dldern 2-7 d1 vilka pi Siir<ibanans station vid Slottsskogen 6verlamnas till de tre ledarinnorna av fdraldnr, som kanske annars inte vagat sdnda ut sina barn. De har en siirskild vagnsavdelning pd t6get, kommer ldngsamt efter de andra fram till badplatsen och drar sig genast tillbaka bakom de stora, bruna barackerna till en sluttande skogsomgardad grasplan. Endast tva ganger om dagen visar gruppen sig sedan for varlden. Det ar nar dess medlemmar i gismarsch, tva och tva, hand i hand, pd bestiimda klockslag vandrar genom mangden ned till badstranden. Genom att de smd inte blandas med den stora hopen utan star helt under viird av sina tre ledarinnor blir det en lattnad bade i ansvar och arbete fdr de dvriea. 4
Badbarnens "Mjolktjut" Si sminingom blev det mj0lkdags. Utdelningen av den livligt efrerlangade gratismjolken ar ett kapitel for sig, som endast ett atergivande pi ljudfilm fcirmir skinka full rattvisa. Det ar gammal god sed att barnen samlas i led en bra stund fore mjdlktimman och invantar gratismalet med ett och annat "mjdlktjut". Premiardagen bestyrkte, att badbarnen vardar traditionerna. Det b6rjade i ena ledet i pianissimo fdr att i ljuvligt stigande crescendo svalla ut till ett maktigt brusande fortissim och kulminera i explosiva indiantjut och si omarkligtona bort i en fortrolig viskning, nar mjolklastbilen natt fram med l.300liter mjrilk. Men kom ihig, art mjolken inte far hamtas i glas eller buteljer! Det skall vara en plitmugg. Man vill niimligen inte ha ndgra glasskiirvor pi marken eller pa sjribottnen i Askimsviken. Fdriildradag lyckad propaganda fcir badskolan Det var ett lyckat uppslag att bjuda ut fdraldrarna. Redan nar badtagen kom med sina 13 vagnar fullsatta med badbarn och dessutom en mangd fdr:ildrar med barnkarror och matkorgat fdrstod man att dagen frin publiksynpunkt skulle bli en triumf. Nilr barnen fitt sin mjrilkranson bdrjar uppvisningen. Simskolans ledare, Harry Behre, talar i mikrofonen och hans rdst hdrs vida omkring utdver de fcirsamlade. Han har elt tusental barn och miinga ftir?ildrar som dh6rare. Den teoretiska instruktionen ges kort och koncist strax innan barnskaran skall strirta i vigorna. Simning och livr?iddning visas fdrst. Sa gar starten. Det er inga rddda skrik och inget pjosk infdr sunket. Barnen har simmat i god stil sina 100 meter och hjslpsamma hiinder halar upp dem ur vattnet. En baddraktsparad frin anno dazumal blir en munter avslutning pa det hela. Sedan kan anfdrvanter plocka fram termosflaskor och smorgaspaket och sjalvataett dopp bide i kaffekoppenoch iaskimsviken. Bida delarna smakar sakert utmarkt. Badbarnens fiende nr I - buteljkrossare Forestandarinnan Onskar sig ett kraftigt staket omkring badomredet sa att allmanheten forster att det ar ett enskilt omrede det her er fragan om. Det har visserligen varit sa ro[gt att hahand om barnen i dr (1936). Ett underbaft vader, men vi har problem med inkraktare, understryker forestindarinnan vid ett samtal med Gdteborgs:Iidningen. Inte nog med att de ar i
vagen fdr barnen. Allt krossat glas som de "aldre och lorstendigare" lamnar efter sig! Varje dag har ett 20-tal flickor gdtt omkring och plockat upp papper skriip och glas. Det ar rent otroligt att det kan bli sa mycket pe ett enda st'ille som har ute. Pldtsligt blir det rdrelse bland barnen - en flicka har skurit sig i foten' det blctder ymnigt, men hon grdter inte Det tar intc mel An ett par minutel lorran hon bars bort till sjukstugan diir hon blir omplistrad Stldana smd missoden hander dd och di bland alla de tusentals barnen har ute Simmarfest med Promotion Det var sol och glans over badbarnens simmarfest ute vid Askim Trots att hotfulla molngubbar dd och da steg upp biide i s0der och cjster blev det dock solen, som tillsammans med den tusenhctvdade barnskaran tog hem spelet.
Si kom dagens hdgtidligaste stund, promotion av kandidater och magistrar. En efter en hoppade de brunbranda ungdomarna i frin trampolinen, antingen med ben eller huvud frire, och med brdstsim tog de sig fram till promotorn, gymnastikkonsulent Ernst Eriksson, och fick av honom motta sin ekl6vs- eller pillovskrans. Dagen till iira hade ledningen lyckats fa ut en hogtalarbil. TyvArr ar det inte var dag vi har fdrmanen att ha hogtalare har ute, sager pappan fdr det hela i Askimsbaden, gymnastikdirektor Harry Behere, nar vi lyckas slita loss honom ett dgonblick fran alla hans bestyr. Hur minga barn vi har att 6va tillsyn over? Ja, det ar atskilliga det. Allt som allt sa Ar de val omkring tretusen barn, som ar med i badandet, nar det ar som mest, men det Ar ju inte pii l6ngt niir sa mdnga som ar enrollerade i och deltar i simskolans verksamhet. Inalles ar det fjortonhundra barn inskrivna for sjalva simundervisningen, men det hdgsta antal vi egentligen skulle kunna ta emot pa Cagen med v6ra ordinarie hjiilpledarc ar betydligt stdrre. Man filr ha i minne att det i forsta hand galler att lara sig simma, dar de fdrsta ar 6?-aringar. Det viktigaste med barnen dr att de frin bcirjan f6r "vattenkanslan" inarbetad, si att de inte blir riidda f<ir vattnet. Slutligen understrdk gymnasikkonsulent Eriksson betydelsen av den verksamhet, som bedrivs vid denna Skandinaviens storsta simskola samt utbragte darefter ett av. kraftiga hurrarop besvarat leve fdr simskolans fdrestandare, larare och lararinnor. Gdtebores Fritidsforenine Askim 506r UIf Granath Askims Fritidsfcjrening har i ar firat so-drsjubileum. Frdn brirjan handlade det inte om fritidsstugor utan om talt. Fdreningen hette da Taltfdreningen Askim, TFA. Namnet byttes till Gdteborgs Fritidsforening Askim, GFA, di det stod klart att stugorna skulle fd bli permanenta. Under de dr dd det var taltstugor maste dessa plockas ner varje hdst fdr alt nastkommande sommar monteras upp igen. Efter det att fdreningen bildats och den valda styrelsen bdrjat arbeta, sa blev det ordningsfrigorna som kom pi dagordningen. Det blev da ocksa dktigt att ordna sidana program att medlemmarna larde kanna varandra pa ett riktigt satt. Ekonomin pi den tiden var naturligtvis inte sa omfattandq man fick klara sig sa gott det gick. Vi skall ocksa komma ihag att fran