1(1) Handläggare Eva Ness 08-686 1431 Minnesanteckningar möte nr 2 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö Tid: onsdag 10 april 2013 kl. 13:00 16:00 Plats: Deltagare: Förhinder: SL, Hötorget Från Handikapporganisationerna Gunnel Skårstedt, SRF Leif Pehrson, SRF Tomas Hellström, HSO med sina tolkar Anna och Sanna Jaan Kaur, DHR Karin Lemberg, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Lasse Persson, HSO/NHR Britt-Marie Färm, HSO Bengt Jansson, HSO-kansli Lennart Karlsson, SRF-kansli Pia Laurell, HSO Lars Eklund, HSO Amir Amirriazi, DHR Från TF Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, Sektion Eva Ness, Sektionsassistent, Sektion Peter Rosén, Affärsansvarig Pendelbåtstrafik, Sektion Buss & Färdtjänst (1 a) Anders Rörby, Konsult och projektledare Sjövägen (1 a) Jonas Leffler, representant Rederi AB Ballerina(1 a) Fredrik Leffler, representant Rederi AB Ballerina (1 a) Gäst: Lena Ericson, HSO, Astama- och Allergiförbundet (1 b) 1. SLs och WÅABs ärenden a. Pendelbåtsupphandling Upphandlad trafik startade 1 april 2013. Trafiken drevs tidigare i projekt Sjövägen som SL var med i. Det gick att resa med SL Accesskortet på båtarna. Hösten 2012 beslutade TN 1 att trafiken skulle handlas upp i egen regi. Då WÅAB om några år ska göra en större upphandling av hela sjötrafiken var det osäkert hur länge upphandlingen skulle gälla. Den 1 Trafiknämnden Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(2) gäller 4 år + option på 2 år. Man tror att det kommer att synka bra med framtida WÅABupphandling. Krav, kostnader, tidtabell och omfattning ungefär som tidigare. Inriktning på tillgänglighetskrav. Man ska kunna ta ombord en 80 cm bred rullstol. Rampen får inte luta mer än 5 %. Handikapptoalett finns. Personalen utbildas i bemötande. Tre anbud kom in. Vinnare blev de som hade trafiken innan. Anders Rörby, projektledare för Projekt Sjövägen, har jobbat tre år med projektet. SLL ville pröva kollektivtrafik på vattnet. Ett förslag att låta folk resa med SL Accesskortet på WÅABs båtar fungerade inte. Anders Rörby jobbar med bryggorna och möjligheterna att ta sig till båtarna. Rutten är Nybroplan Nacka Strand Lidingö morgon och kväll året runt för dem som bor och jobbar där. Från början handlades trafiken upp av Nacka Strand Fastighets AB Wasakronan. SLL frågade dem om de fick driva pendelbåtstrafik, Nacka kommun och Lidingö stad, Kvarnholmen utvecklings AB JM samt HSB och andra som bygger runt saltsjön blev intresserade. Från 70 000 resande morgon och kväll 2010 har det ökat till 236 000 under 2012. Turtätheten spelar roll. Ökningen är intressant. Pendelbåten från Nacka till Lidingö tar 8 minuter, samma väg med bil/buss tar 48 minuter. Man räknar med 9000 arbetande och boende i Kvarnholmen som byggs nu. Det rör sig troligen om arbetspendlare. Hur många som har funktionsnedsättning och reser med båtarna har man inga siffror på, enligt Anders Rörby på fråga från Lennart Karlsson. Nu går man igenom bryggorna och hur man tar sig till bryggorna. Viktigt att t.ex. få upp vindskydd. Anders Rörby har en lång lista som ska checkas av att vad finns. Vattennivån kan skilja på 1 m, vilket är problem. Svårt med de fasta bryggorna. Det finns landgångar som utjämnar nivån. På sikt tittar man på flytbryggor, som har samma nivå som båten och med landgång upp på fast kaj. Eftersom upphandling gick ganska snabbt hur tog ni hänsyn till SLs riktlinjer, frågade Bengt Jansson. Krav fanns med i upphandlingen och utvärderades. I utvärderingsarbetet har Jenny Carlsson och Ylva Preutz Papantoni varit ute och kollat bryggor och båtar för att få så bra resultat som möjligt, enligt Ditte Kahlström Jansson. Enligt Anders Rörby kan man använda en lång ramp som gör att det inte blir så brant upp till själva kajen, på fråga från Anders Lissegårdh. Flytbryggan är fastsatt i botten. För synskadade är det viktigt med kontrastmarkeringar, att kanter syns väl samt att man hittar till båten. Det är A och O. Mycket viktigt med kontrastbelysning och audiell information för dem som inte kan läsa på displayerna, enligt Lennart Karlsson. Det var krav i upphandlingen, enligt Peter Rosén. Det är utrop av bryggor. Det finns kontrastmarkeringar på bryggor och trösklar. Det finns text på digitala skyltar, svarade Jonas Leffler från rederidet. Hur är sambandet mellan sjö- och landtrafik frågade Leif Pehrson. Finns det hållplatser inom bra avstånd från bryggorna? Här medgav Anders Rörby att det är litet långt ibland. Anders Rörby gjorde här en fantastisk utläggning över hållplatser och bryggor och avstånd, som jag inte har skrivit något om. Nybroplan Nacka strand Saltsjökvarn och Nybroplan, Lidingö Nacka Strand Frihamnen är alla stora arbetsområden, sa Anders Rörby, men även många som bor runt om reser med båtarna, svarade Anders Rörby på fråga från Leif Pehrson om vilka som reser med båtarna. Både Ballerina och Gurli är tillgängliga efter ombyggnad. Ballerina har förlängts och fått nya landgångar. Vattenståndet kan ge nivåskillnader som inte går att bygga bort. Med en bra landgång kan nivåskillnaden bli mindre. Toaletten är handikappanpassad och mäter 160 x 160. Jaan Kaur tycker inte att den är anpassad då. Eftersom ni har förlängt båten, sa
3(3) Jaan Kaur, borde ni ha kunnat göra en bättre toalett. Det är fördäcket som har förlängts, svarade Fredrik Leffler. Det kommer två båtar till som ska anpassas för vintertrafiken. Är det samma typ av skyltar som sitter på bussarna och har de pratorer, frågade Lennart Karlsson. Nej svarade Fredrik Leffler. Men det sker muntliga utrop från besättningen. Det finns personal ombord som kan hjälpa till. Handikapporganisationerna har en uppgörelse med TF om att de digitala skyltarna ska förses med tal, enligt Lennart Karlsson. När man kommer till kajen vill man kunna höra vilka båtar som kommer. Fredrik Leffler förtydligade att skylten finns på båten inte på bryggan. Bengt Jansson frågade vem som äger problemet att skyltarna på kajen pratar. Skyltarna sitter på fartygen och utrop sker manuellt från bryggan. Eftersom vi inte äger kajerna kan det vara svårt att få upp skyltar. Anders Rörby jobbar med fastighetsägarna. Vi får ta med oss frågan. Anders Rörby jobbar strukturerat med tillgänglighetsfrågorna, hur man kommer till bryggan, hur anslutningarna är till bryggan, parkeringar, cykelparkeringar, semaforer, väderskydd. Allt gås igenom. Det kommer att ta litet tid, då det i huvudsak är privata bryggor vi arbetar med. Bilder på de ombyggda båtarna visades runt. Det finns servering på båten och både Fredrik och Jonas Leffler tror att det går att ordna glutenfria bullar till Leif Pehrson. Jaan Kaur tycker att toaletterna borde vara tillgängliga och användbara. Anders Rörby svarade att man har gjort vad man kan i nuläget. Det ska göras en stor upphandling i Stockholms inre vatten, sa Peter Rosén. När det blir aktuellt är det viktigt att handikapporganisationerna är med från början vid framtagning av förfrågningsunderlaget, sa Ditte Kahlström Jansson. Jaan Kaur sa att det är positivt att rampen har kommit. Lennart Karlsson sa att det är svårt att ta sig från Spårväg City vid Nybroplan till Nybrokajen. Svårt att gå över och lära sig att hitta. Det finns risk att kliva över kajkanten och ramla i. Det borde finnas ledsagningsfunktion från spårvagn och buss till båtarna, annars kan man inte använda båtarna om man ser dåligt t.ex. Fredrik Leffler höll med. Det finns ju inget staket vid kajen. Enligt Peter Rosén finns det diskussioner om att ha någon form av ledsagningsservice. Det kan bli diskussion med Spårväg City att utöka ledsagningen till båtarna och till vilket pris. Ditte Kahlström Jansson tar med sig frågan. Lennart Karlsson tycker att man borde se över kajkonstruktionen, eftersom vem som helst kan ramla i. Diskussioner pågår med Stockholms hamnar om detta. De nya båtarna till vintertrafiken är samma typ av båtar som Ballerina och Gurli. Ditte Kahlström Jansson mejlar övriga frågor som kommer till berörda. b. Hundplats i tunnelbanevagn Ditte hade blivit kontaktad av Lena Ericsson, Astma- och Allergiförbundet i Stockholms län, som i sin tur haft kontakt med en hundägare, som framfört önskemål om att hundplatsen i tunnelbanevagnarna skulle flyttas. Ditte har åkt en tur med hundägaren för att se hur det fungerar. Ditte ritade och pratade. Hundar, förutom ledarhundar, får aldrig gå in i första och sista dörren i vagnen. De hänvisas till andra platser. Vid sista och första dörrarna finns prioriterade sittplatser. Mellan vagnarna finns bälgar. Om en hundägare sätter sig på en plats med fyra säten t.ex. och har hunden på golvet vågar inte folk sätta sig på platserna bredvid den plats som hundägaren sitter på. En del hundägare lägger sina hundar i bälgen. Då vågar inte folk gå förbi. Dessutom blir hunden nervös när folk går förbi där. Det bästa skulle vara om hundarna och deras ägare får gå in i första och sista dörrarna. Då kan hunden läggas vid utrymmet in till nästa vagn och man tar inte upp fyra platser. Hur stort är behovet av hundplats? Hur trångt är det och när är det trångt? Är det OK för handikapporganisationerna om Ditte driver den här frågan vidare med MTR, eller
4(4) har ni något att erinra? Enligt Lennart är det stora problem idag att man inte följer var hundarna får vara. Allergiförbundet tycker att skyltarna är för små och bör göras tydligare. Ditte tycker att Lena Ericsson idé är bra och vill därför att Lena, som representant för astma- och allergiförbundet i Stockholm län, ska vara med när frågan diskuteras, då det känns litet rörigt. Med tanke på framtiden bör det göras en enskild utredning för att försöka få till ett enhetligt system i hela SL-trafiken. Lennart höll med om att det är bättre att lägga hunden på platsen vid dörren in till nästa vagn. Om det blir en förändring i vilka vagnar hundar är tillåtna bör man även se över lokalbanorna tycker Lennart. Ditte återkommer via mejl till Lennart om vilka vagnar på Roslagsbanan som är tillåtna eller inte tillåtna för hundar. Hundar får inte vara i den tillgänglighetsanpassade delen av Roslagsbanevagnarna, undantaget ledarhundar. Ditte kallar Lena Ericsson och sätter ihop en projektgrupp för att försöka göra en utredning och ge förslag på förändringar. Ditte återkopplar till den hundägare som satt fokus på frågan. Lena tackade för att hon fått vara med på mötet och gick. c. WÅABs ärenden och kaffe WÅAB flyttar snart till Lindhagensgatan. Då blir det lättare för oss att vara med i upphandlingar av båttrafik då. Christine Leppänen slutar på WÅAB och börjar som trafikchef på Jönköpings länstrafik. Ersättaren har skadat sig i skidolycka och kunde inte komma. Ditte beklagade. Leif framförde att eftersom Anders Lindström är VD för WÅAB bör han inskärpa i medarbetarna att deltagande vid resursgruppsmöten inte alltid ska prioriteras bort. Enligt Ditte kommer det också an på handikapporganisationerna att framföra sitt missnöjd. Vi har pratat med Jens som har lyft frågan vidare. d. Information Centralstationen Per Hallberg informerade om situationen på Centralen och södra biljetthallen, där finns ett stort plank när man ska gå från södra biljetthallen till pendeltågstationen. Bakom planket bygger man nedgång för Citybanan. Samtidigt bygger Jernhusen ett nytt hotell. Allt detta medför att tidigare uppgång mot Vasagatan har stängts. Planket som finns kommer att flyttas ut ytterligare och utrymmet blir ännu trängre. Vi kan inte göra så mycket åt det. När allt är klart blir det stora ytor med gemensam entré för pendeltåg och tunnelbanan och uppgång till Vasagatan. Avstängningen kommer att vara i 1,5 år. För att minska antalet resenärer som går genom Suckarnas gång försöker vi få pendeltågsresenärerna att gå upp och gå igenom centralhallen för att nå blå linjen. Det finns hiss svarade Per på fråga från Karin L. Diskussioner förs med trafikverket att öppna upp entré mot Klara Kyrkogata, som varit stängd. Den vägen är tyvärr inte tillgänglighetsanpassad. Per uppmanade alla att försöka undvika södra biljetthallen och byta tunnelbana vid någon annan station. Ett glädjande besked när det gäller sprängningarna på blå linjen trafikverket har utfört 94 % av planerade sprängningar av bergmassa. När allt är klart har man sprängt bort 22 Hötorgsskrapor. När arbetet är klart i sommar kommer det inte att bli någon påverkan för resenärerna längre. Det enda kvarvarande problemet är södra biljetthallen. På frågan från Leif var Citybanan ansluter till nuvarande sträckningar svarade Per att Citybanan börjar vid Årsta, går sedan den ner under jord 40 m vid Södra station i sänktunnel. Första station därefter är T-Centralen, sedan Odenplan, under mark till Tomteboda norr om Klarabergs station, som försvinner som pendeltågsstation. Citybanan är en pendeltågssträcka och inte tänkt för någon annan tågtrafik.
5(5) Lennart frågade om trängseln i södra biljetthallen de närmaste 1,5 år var oförutsedd. JA svarade Per. Det är inget vi har kunnat förutse. Beslutet att bygga hotellet fanns inte med på ritningen när vi projekterade Citybanan. Stockholms stad har godkänt byggplanerna. Det stora problemet är att entrén till Vasagatan är stängd. Här kom Essan Tehranipour, som är projektledare för Enkelt avhjälpta hinder på pendeltåg och mycket intresserad av tillgänglighetsfrågor. Ditte är så glad över samarbetet. Jaan hade skrivit ner varför man ska tillgänglighetsanpassa och den skrivelsen hade Essan tagit till sitt hjärta. Till nästa samverkansråd vill Leif och Lennart få en samlad bild av alla projekt som pågår vid Slussen. Man vill titta på tillgänglighet i bussterminalen. Hur kan tunnelbana till Nacka påverka bussarna. Det vore bra om organisationerna kan få en bild av de olika idéerna och förslagen. Ditte kallar någon som kan informera till samverkansrådet i juni. Vi håller på med en behovsanalys för att tillgänglighetsanpassa reseplaneraren. Ett tydligt uppdrag, som även kommer från SLLs revisorer. Vi måste ha ett möte med organisationerna för att diskutera. Beslutades att lägga in ett möte om behovsanalys för reseplaneraren mellan 14:30 16:00 efter beredningsgruppsmötet 6 maj. Det blir en workshop. Ditte informerade om att tyget på alla säten på pendeltågen ska bytas ut. På prioriterade platser kommer man att väva in en gul prick, som bättre visar var sätena finns och gör det lättare för människor med funktionsnedsättning att hitta dem. Den gula pricken blir ett komplement till Gubbe med käpp. Den gula pricken kommer inte att finnas på den nya A35. Den tas in i alla framtida fordonsupphandlingar. Leif tycker att det är jättebra med de vita dörrarna som är på Roslagsbanans ombyggda vagnar, borde finnas på alla tåg. e. X60B info Ditte hade hoppats kunna visa en bild på det nya utskjutande fotsteget på de nya vagnarna, men inte fått någon bild. Hoppas kunna visa bilden på nästa resursgruppsmöte. 2. Ärenden från organisationerna SRF: a. Stopp för bussar vid stoppläge I nya texten vid upphandling av busstrafik står det att buss 1, 2 och 3 stannar vid stolpen om det står någon kvar. Texten kommer med i upphandlingen av Innerstadstrafiken. I övrigt kommer vi ingen vart inom organisationen, sa Ditte. Skrivningen kommer även med i nästa upphandling. Enligt Leif är det viktigaste av allt att texten finns i upphandlingsunderlaget och blir kvar där. Vi måste bevaka att den inte försvinner. Leif vill ha förfrågningsunderlaget för E22 busstrafikupphandling i innerstaden och på Lidingö. Ditte kollar var underlaget finns. När beslut om tilldelning är fattat blir det skarpt läge, då återkommer vi i frågan. Hur gör vi med gamla avtal? Tomas frågade om handikapporganisationerna får vara med och påverka när anbuden kommer in? Det som handikapporganisationerna kan påverka är det som går ut i förfrågningsunderlaget, enligt Leif. Vid utvärdering av anbuden råder absolut sekretess.
6(6) b. Utomhusledstråk, vad händer med SLs riktlinjer Ditte väntar på att Jonas Thunberg ska ta fram en ritning och skicka till henne. När Ditte får materialet mejlar hon ut till organisationerna som får säga sitt. Arbetas in i RiTill när den arbetas om. Systemtextlösningar kommer att testas på Sollentuna pendeltågsstation. c. Pendeltågsknappen Man kommer att försöka montera den nya öppningsknappen på 3 5 tågset. Den är försedd både med ljus och ljud. Den ska utvärderas innan vi går vidare. På nästa samverkansråd finns en knapp på plats, som alla får känna på. d. Utformning av hållplatser på Tvärbanan Ditte visade bilder, materialet skickas ut. Innan dessa möten är det viktigt att ni vet vilken typ av information ni vill ha, eftersom Ditte inte kan alla detaljer och projektledaren var förhindrad. Punkten tas upp på resursgruppsmöte i höst. Lennart framförde att HK-organisationerna länger har framfört att de vill veta hur hållplatserna ska bli. Upp på bevakningslistan. e. Utformning av Täby bussterminal, hur följer vi detta? Ärendet ligger hos kommunen nu. Allt som organisationerna har tagit upp har gått iväg till kommunen. Det ser bra ut och allt det vi vill ha med har vi fått med. f. Busshållplatsernas digitala skyltar, går den visuella läsbarheten att förbättra? Det går inte att förbättra läsbarheten på skyltarna som sitter uppe. Vi har pratorer som komplement. Projektet är fortfarande igång, men Ditte har inte hört om det är några nya skyltar på gång till busshållplatserna. Vi har ju testat skyltarna, sa Leif och tyckte att det var bra. Lennart protesterade eftersom man inte fått testa om det går att göra någon annan inställning på skyltarna med t.ex. större typsnitt. Teknik och programvaror utvecklas. Upp på bevakningslistan. Vi får försöka få till ett möte så att vi får klarhet i dessa frågor. HSO: g. Vem ser till att punkter kommer upp på TN:s dagordning? Hur driver vi frågorna vidare? Bra att frågan kommer upp men tjänstemännen kan hamna i en besvärlig sits på möten med politikerna om organisationerna ställer frågor och politikerna önskar lösa problemen vid samrådsmötet. För att säkerställa verkställande är det är viktigt att de politiska förslagen går TN-vägen med bedömning av nödvändiga resurser och budget Jens och Stefan ska ha möte med Karl Henriksson och Robertho Settergren för att bl.a. prata igenom det som har kommit upp. Utifrån det mötet får vi se hur vi går vidare. Leif har uppfattningen att genom samverkansavtalet ska organisationerna kunna initiera utredningar. Bengt sa att organisationerna kan föreslå, men inte kräva enligt avtal. Frågan är om det är rätt politiker rådet får träffa. Vi samverkar med tjänstemännen i förvaltningen. Det bygger på det, enligt Lennart. Konstigt att vi inte kan samverka med personer som har beslutanderätt, som själva kan ta beslut. Snöröjning är en stor fråga, som kräver resurser och tid för en utredning, som måste genom budget och godkännas, sa Ditte. Punkten tas upp igen vid nästa samverkansråd utifrån vad som kommer ut av mötet med politikerna, Jens och Stefan. Jaan tycker att frågan kan tas upp redan vid beredningsmötet inför samverkansrådet. Vi förväntar oss besked via samverkansrådet, där Jens Plambeck är ordförande, och har visst beslutsmandat att sätta igång utredningar, sa Leif. Det fungerar ju utmärkt när det gäller frågor som Ditte kan ta inom
7(7) sin arbetstid. När vi tar upp frågor där det kan krävas konsulttjänster är det Jens Plambeck som kan fatta beslut. Det bör gå fram till beredningen och tjänstemännen att vi har mandat att bereda de frågor vi tar upp. Annars måste vi tänka över samarbetet. Vi tar upp frågeställningarna, men politikerna kan inte lova nya uppdrag direkt vid samrådsmötena, svarade Ditte. Trafikförvaltningen har i uppdrag att samverka med kommunerna och snöröjningen ryms inom det uppdraget. Det behövs inget extra mandat för att få till bättre trafik, anser Leif. Lennart tror att man säkrar litet och att tjänstemännen skulle kunna ta tag i frågan. Frågan gick upp till politikerna från samverkansrådet. Men det innebär inte att politikerna får ge trafikförvaltningen uppdrag vid sittande bord. Om punkten ska vara på bevakningslistan måste frågan prioriteras mot andra frågor. Leif menar att snöröjning är en tillgänglighetsfråga, som borde upp organisationen till andra avdelningar som tar hand om den. h. Fråga om remsan Kommunikation ansvarar för informationsmaterialet. Ditte har inte sett brevet till byrån där det erbjöd sig att informera. Åtalseftergiftfrågan hade Bengt tagit upp med Anders Lindström när han besökte resursgrupp färdtjänst möte. Inget svar. Alla inom trafiken har fått utbildning att man ska vara mycket generös i dessa frågor, i övrigt har Ditte inga uppgifter. Biljettkontrollen är outsourcad, svarade Ditte på fråga. i. Rampserviceskylten på Karlbergsstation Ditte meddelade att vi har vänt på skylten enligt önskemål i december. Något har gått fel. Ytterligare en skylt är på gång och sätts dit med ordentliga bultar så att den inte går att vända. Samma problem vid Stuvsta, enligt Anders, Alla frågor som kommer i mejlas till Ditte. 3. Övrigt Anders berättade om sin resa till Barcelona och Zaragoza tillsammans med Ylva. Allt hade fungera jättebra. I Barcelona är en del tunnelbanestationer jättebra och andra mindre bra. Ovanför dörrarna finns röda prickar som blinkar och visar var man är. Glasad perrong var också bra. I Zaragoza var de på fabriken och kollade den mock up 2, som man byggt upp. Man har bl.a. fått till insteget jättebra. Bra symboler för barnvagnar och rullstolar. Anders var mycket nöjd. Påpekande från handikapporganisationerna var åtgärdade. Roligt att vi får upp dessa spårvagnar hit som ni har varit med och utformat, avslutade Ditte. Vi får ta en invigningstur när de är på plats. Antecknat av Eva Ness 2 En modell av en hel vagn eller del av vagn i full skala.