INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 1 / 2010

INBLICK EN TIDNING FRÅN RAMBÖLL NUMMER 1 / 2010 förnyar gamla traditioner mackmyra Marlène Hök från disneyland till shoppinggallerior tema: energi Grön energi på frammarsch

Ramböll Inblick #1 2010 Inblick Ramböll ges ut av Ramböll i Sverige, Krukmakargatan 21, Box 17009, 104 62 Stockholm, www.ramboll.se. Rambölls verksamhet i Sverige består av: Ramböll Sverige AB, Ramboll Natura AB, Ramböll Informatik AB, Ramböll Management Consulting AB. Ansvarig utgivare: Yvonne Ronnerfors, Kommunikationschef Redaktion: Nord Karin Lundgren Mitt Anders Welin Öst Louise Hedefalk Väst Karin Sjöberg Syd Ann-Charlotte Engstrand Proj.ledn. Christina Broberg Ramböll Management Kerstin Wallin E-postadresserna till samtliga ovanstående är; fornamn.efternamn@ramboll.se Produktion: Frank Kommunikation AB, Stockholm Tryckeri: HS Grafiska AB InBlick Ramböll ges ut två gånger per år till Rambölls kunder och anställda. Artiklar får särtryckas med tillåtelse av Yvonne Ronnerfors. Upplaga: 13 000 ex. Deadline: Nästa nummer kommer i oktober 2010 och deadline för material är augusti 2010. Adressändringar skickas till: Louise Hedefalk, Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm louise.hedefalk@ramboll.se VI VÄXER IKAPP MED DEN GRÖNA UTVECKLINGEN Ramböll är ett av Nordens största teknikkonsultbolag och vi fortsätter att växa. Under de närmaste fem åren gör vi en storsatsning på det expansiva energiområdet och räknar med att vår nya energidivison under den här tiden ska växa med 500%. Energisektorn har på några år vuxit från att vara en liten del av industrins investeringsområden till att vara en av de sektorer inom svensk industri där det planeras mest investeringar. Globalt genomför Ramböll en koncernsatsning på området och målsättningen är att vi inom fem år ska vara en av de tre största aktörerna i Sverige. Vi har redan idag en stark position på flera energiområden inom avfallsförbränning och offshore vindkraft är vi världsledande och inom områden som energigaser och kraftvärme har vi en omfattande kompetens. Som ett led i vår offensiva strategi gjorde vi hösten 2009 en viktig strategisk rekrytering. Anders Eidensten, tidigare affärsområdeschef på Vattenfall Power Consultant, är den som nu leder vår satsning. På sidan 12 diskuterar han framtidens energi tillsammans med Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. Vi satsar dessutom på ett kvalitetsprojekt där vi bjuder in våra kunder till en strategisk dialog. Det handlar om att lära av varandras utmaningar. Läs mer om detta på sidan 6. Trevlig läsning! Omslagsbild: Karin Sjöberg. Foto: Johan Olsson, Mackmyra Whisky, Olle Holdar. Illustrationer: Karin Sjöberg, Nina Starco. Bent Johannesson, vd Ramböll Sverige MILJÖMÄRKT 341 TRYCKSAK 196

#1 2010 INNEHÅLL 08 12 17 04 04 från disneyland till shoppinggallerior 06 kunddialog i fokus 07 Räkna med ramböll 08 tema: energi Smögen har klimatet i fokus Nytt byggprojekt med energieffektivitet i fokus. 09 tema: energi vägar som sparar energi 10 tema: energi grön energi på frammarsch 11 tema: energi flytande naturgas på ingång 12 tema: energi svensk energi i världsklass Anders Eidensten diskuterar framtid med Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. 14 tema: energi på rätt spår mot en hållbar framtid 16 tema: energi det blåser på blaiken 17 mackmyra förnyar gamla traditioner 18 framtiden gör sig bäst i 3D 19 på gång på ramböll

från disneyl till sho 4 INBLICK #1 Marlène Hök är projektledare ut i fingerspetsarna. Med mer än 15 år i branschen och internationell erfarenhet från Balkanhalvön och hemlandet Frankrike vet hon vad som krävs för ett lyckat projekt. På Ramböll har hon varit sedan 2006 och är idag ansvarig för uppdrag åt fastighetsbolaget Boultbee och Svenska Kyrkan.

INBLICK #1 5 and ppinggallerior Att bli projektledare var inget strategiskt val jag gjorde utan snarare något jag halkade in på när jag studerade stadsplanering i Paris. Parallellt med studierna arbetade jag nämligen som projektledare på ett konsultbolag och blev minst sagt fascinerad av projektledarens alla roller, säger Marlène. När studierna var avklarade stannade hon kvar på byrån och var bland annat delaktig i projektledningen av Disneyland Paris. Under två år i slutet av 90-talet deltog jag i återuppbyggnaden av ett flertal sjukhus och skolor i Kosovo och Albanien. De båda länderna drabbades hårt av Kosovokriget och det kändes meningsfullt att kunna bidra till återuppbyggnaden. Det var även där jag träffade min man som är anledningen till att det blev just Sverige, säger Marlène med ett leende. Till Sverige flyttade Marlène 2002. Sverige har kommit väldigt långt i arbetet med att erbjuda en god arbetsmiljö och jämställdhet i företagen, säger Marlène. Som konsult blir det ibland väldigt långa dagar och då är det viktigt med en god balans mellan yrkes- och familjeliv. Att arbeta på Ramböll gör det möjligt. Att flytten gjordes på grund av kärlek förenklade såklart det mesta, men ett par utmaningar dök trots allt upp längs vägen. Jag kommer ihåg att jag tänkte det här kan bara bli bättre. När jag flyttade hit förstod jag ju inte språket och möttes av sträng vinterkyla och kompakt mörker. Men allt eftersom blev dagarna längre och vädret varmare. Idag kan jag inte säga annat än att jag stormtrivs. Som projektledare på Ramböll lever Marlène i en vardag som består av en mängd kontakter med kunder och medarbetare runt om i landet. Att hålla ordning och reda på saker och ting är A och O, men också att fungera som bollplank och att ta egna initiativ för att hjälpa kunden till rätt lösning. I händelsernas centrum Som projektledare befinner man sig hela tiden i händelsernas centrum. Du tar inte bara emot själva uppdraget från kunden, utan ansvarar även för att sätta ihop ett starkt team och förmedla vad det är som ska göras. Tjusningen med yrket är att man får följa hela processen från början till slut och ta del av en ofantlig mängd kunskap, förklarar Marlène. De två kunder hon arbetar mest med är det brittiska fastighetsbolaget Boultbee och Svenska Kyrkan. Den senare har ett imponerande fastighetsinnehav i 45 olika länder världen över. Nu senast har Ramböll ansvarat för projektledning och projektering av kyrkan Eglise Suédoises som är en av deras äldsta fastigheter utomlands. Att arbeta med Svenska Kyrkan är ett spännande uppdrag som ställer höga krav på projektledningen. I Paris drev jag projektet på distans och använde Rambölls nätverk för att plocka ihop ett skräddarsytt team med lokal närvaro. Detta för att försäkra oss om att arbetet uppfyllde såväl rättsliga som kulturella krav. Rambölls mål att vara "One company" utnyttjas verkligen till fullo i uppdrag som det här, säger Marlène. Åt Boultbee leder hon flera olika projekt, närmare bestämt 50 stycken. Med shoppinggallerior från Malmö i söder till Piteå i norr omfattas Rambölls kontor över hela landet av uppdragen. Vi gör också kostnadskalkyler, bidrar med vår expertis inom byggkonstruktion och fungerar som bollplank till kunden, säger Marlène. Här handlar det om att driva på projektet, se till att alla arbetar i samma takt, följa upp lösa trådar, agera problemlösare och hela tiden ha en god dialog med kunden. Multitasking är med andra ord en viktig egenskap för en framgångsrik projektledare. Men vad är det då som karaktäriserar ett lyckat projekt? När slutresultatet levereras i tid, allt sker inom budget och både kund och medarbetare är nöjda, svarar Marlène. Ibland är det alltför enkelt att ta medarbetarna för givna och i första hand se till kundens behov, men för att fortsätta motivera och utveckla organisationen krävs också nöjda medarbetare. Fritiden spenderas helst tillsammans med maken och deras tre barn. Med andra ord blir det en del projektledning även i hemmet, skrattar Marlène.

6 INBLICK #1 Ramböll sätter kunddialogen i fokus Dialogen med kunden är en förutsättning för ett lyckat kvalitetsarbete Patrik Schelin, en av eldsjälarna bakom Rambölls omfattande kvalitetsarbete. Vägen till bra byggande går bland annat genom ett bra kvalitetsarbete. Ramböll kraftsamlar nu för att ta kvaliteten i levererade tjänster till ytterligare en nivå. För att komma dit bjuds kunder in till en strategisk dialog. Planen är att genomföra ett omfattande arbete för att komma fram till hur samtliga aktörer i ett projekt ska kunna bidra för att säkerställa att rätt kvalitet levereras. Patrik Schelin är regionchef på Ramböll och en av eldsjälarna bakom Rambölls strategiska kvalitetssats- ning. Han har varit verksam i konsultbranschen i 20 år och tycker sig märka att det finns en allmän uppfattning om att kvaliteten inom branschen har försämrats. Patrik menar att det alltid finns förbättringar att göra inom flera områden, i synnerhet när det gäller kommunikationen med kunden och att lära om varandras utmaningar. Konkreta exempel på det kan röra tidplan, ekonomi, tilläggsuppdrag och granskningsprocesser. Ritningarna behöver bli mer enhetliga och rapporterna skulle kunna utformas bättre. Det är dags att någon tar täten i de här frågorna och tar utmaningen på allvar. Vi har som mål att bli den högst rankade kvalitetskonsulten i vår bransch. Just nu bjuder vi till exempel in kunder till erfarenhetsseminarier, workshops och frukostmöten. Att ha en bra dialog med kunderna ser jag som helt avgörande. Utan feedback från våra kunder är det svårt att åtgärda eventuella problem, säger Patrik Schelin. För att lyckas är det även viktigt att alla våra medarbetare känner ett stort ansvar för kvalitetsarbetet. Vi har alltid fokus på kvalitet men ibland behöver vi påminna oss själva. Vi har även instiftat ett kvalitetspris som går till den medarbetare som gör något utöver det vanliga och blir ett föredöme för andra i branschen, avslutar Patrik. Ramböll är ISO 9001- och ISO 14001-certifierade.

INBLICK #1 7 På jakt efter en shoppingupplevelse utöver det vanliga? Då är det till Ingelsta Shopping, Norrköping, du ska bege dig. Den 10 mars belönades Ingelsta Shopping nämligen med utmärkelsen "Årets köpcentrum". Bakom gallerian står fastighetsbolaget Eurocommercial Properties och Ramböll som har varit projektledare. RÄKNA MED RAMBÖLL Att ha koll på ett projekts kostnader redan innan första spadtaget tas är en fördel för samtliga inblandade. På Ramböll finns experter på kostnadskalkyler. Det vi gör är att ta fram kostnadskalkyler till projekt, säger Monica Pettersson, chef på avdelningen för byggekonomi och kalkyl. Materialet ligger ofta till grund för den investeringsanalys som sedan görs. Vi tar också fram underlag inför upphandlingar och hjälper till och löser tvister mellan till exempel byggherrar och entreprenörer. Uppdragen som enheten är engagerade i rör allt från infrastruktur till shoppinggallerior. I kundlistan finns bland annat SL, Vägverket, fastighetsförvaltarna GE Real Estate, Locum och Eurocommercial. I de större projekten gör vi en successiv kostnadskalkyl där alla moment värderas. Den stäms sedan av med nyckeltal och kostnader från liknande uppdrag. Det system vi arbetar i används av entreprenörer vilket gör att deras prisnivåer uppdateras kontinuerligt. Det gör att vi hela tiden har full översyn på eventuella prisändringar som kan påverka projektets totalkostnad, förklarar Monica. De arbetar också med flera kommuners infrastrukturprojekt. Dessa projekt är ofta samverkansprojekt vilket innebär att flera aktörer är inblandade. Då är det viktigt att alla är medvetna om projektets målkostnad och det är den vi räknar ut, säger Monica. Avdelningen för byggekonomi och kalkyl bildades 2008 och har idag tre medarbetare. Efterfrågan på kostnadskalkyler har visat sig vara stor och under 2010 planerar man därför att utöka personalstyrkan. Juryn motiverade sitt val med att gallerian genomsyras av ett nytänkande i allt från design och belysning till logistiken kring parkeringsplatserna. Ett extra plus gavs också till byggprocessen som präglats av ett starkt miljöfokus. Vi vet att lyhördhet för kundernas behov är avgörande för ett lyckat resultat. Därför arbetar vi kontinuerligt med nya produkter och tjänster som leder till ökad funktionalitet och mer kostnadseffektiva processer. Det reducerar i sin tur påfrestningarna på miljön, berättar Ulf Tengmo, Rambölls projektledare för Ingelsta Shopping. Det är på uppdrag av fastighetsbolaget Eurocommercial Properties som Ramböll projektlett förvandlingen av det före detta Maxihuset i Norrköping till Ingelsta Shopping. Utmärkelsen "Årets köpcentrum" delas ut under Svensk Handels branschgala Retail Awards, i år anordnad för tredje året i rad. Prisutdelningen ägde rum i Blå Hallen, Stockholms Stadshus. Syftet med galan är att lyfta fram nytänkande och kreativitet inom handeln.

8 INBLICK #1 TEMA: ENERGI SMÖGEN har klimatet i fokus 11 villor och 13 lägenheter planeras ta plats på Smögen under 2010. Att husen byggs för att smälta in i samhällsmiljön är en självklarhet, likaså att de konstrueras på ett energieffektivt sätt. Ramböll har bidragit med sina expertiskunskaper inom området. Allt arbete som har gjorts har präglats av just energieffektivitet, säger Mathias Ranhage som varit uppdragsledare för VVS-projekteringen på Ramböll. Inspirationen har vi hämtat från tekniken som används vid uppföranden av Passivhus och så kallade "Green buildings", hus som är energisnåla och mer eller mindre värmer upp sig själva. Bostäderna är tänkta att fungera som åretruntboenden och byggs på den nordöstra delen av Smögen. Inflytt är planerad till 2011. Villorna, som byggs som kedjehus, är cirka 100 kvadratmeter stora och lägenheterna mellan 65 och 80 kvadratmeter. Det är insidan som räknas Eftersom husen ska smälta in så bra som möjligt i det övriga samhället har man valt att inte designa dem som Passivhus med exempelvis solfångare på taken. Istället har man valt att fokusera på det vi brukar kalla husets klimatskal, det vill säga husens tätning och isolering, berättar Mathias Ranhage. Att husen läcker så lite luft kräver att anslutningar till dörrar och fönster tätas ordentligt och att samordningen mellan oss som projekterar är god, fortsätter Mathias Ranhage. Elinstallationerna görs exempelvis så strategiskt som möjligt eftersom även lampor alstrar energi och är med och värmer upp husen. För att återvinna luften i husen valde man att installera FTX-aggregat med roterande värmeväxlare som ventilationslösning. Det innebär att varm inomhusluft växlas med kall utomhusluft i en värmeväxlare med hög temperaturverkningsgrad. På så sätt återvinns mycket av den värme som finns i inomhusluften. När man ser på helheten kan man enkelt beskriva det som att vi skapat ett tätt klimatskal för husen som minimerar värmeförlusterna, säger Mathias Ranhage. Växande marknad Uppdragsgivaren Sveafastigheter var redan från början mycket tydliga med sina önskemål om energieffektivitet inför projekteringen. Att bygga energieffektiva byggnader blir allt vanligare i Sverige, berättar Mathias Ranhage. I Tyskland har man byggt Passivhus och "Green buildings" sedan flera år tillbaka, och miljömedvetandet är generellt sett mycket högt. Nu ser vi att allt fler får upp ögonen för tekniken i Sverige, vilket naturligtvis är glädjande. Passivhus är ett registretat varumärke som i Sverige ägs av Passivhuscentrum. Varumärket är en kvalitetsstämpel och ställer specifika krav på hur ett lågenergihus ska vara konstruerat för att benämnas som ett Passivhus. Ofta kännetecknas byggnaderna av att de är välisolerade och värms upp genom den värme som redan finns från belysning, apparater och personer. Green building är ett begrepp som Fastighetsägarna ansvarar för i Sverige. Kravet för att använda begreppet är att husen som byggs ska förbruka max. 75 procent av vad rådande byggnorm säger. Hur man når denna lägre energiförbrukning är upp till byggaren.

INBLICK #1 9 VÄGAR SOM SPARAR ENERGI I jakten på sänkta koldioxidutsläpp har Europas blickar vänts mot våra vägar. Transportsektorn står för en stor del av utsläppen och här finns det energi att spara. Ramböll och VTI har på uppdrag av Vägverket tagit reda på exakt hur. Målet har varit att implementera ny kunskap i den arbetsprocess som äger rum i och med byggandet av en ny väg. Hela processen, från projekteringen till när trafiken rullar på vägarna, ska präglas av energieffektivitet, säger Svante Berg, uppdragsledare på Ramböll. Uppdraget har genomförts tillsammans med Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och Rambölls kontor i Indien. Vårt kontor i Indien har varit med i ett EU-projekt som utvecklat ett av de datorprogram vi arbetat med i detta uppdrag. De har även implementerat kunskapen i olika vägprojekt runt om i Indien. Det har inneburit ett tillskott av värdefull kompetens eftersom de även använt programmet i andra vägprojekt, säger Svante Berg. På rätt väg in i framtiden Uppdraget påbörjades sommaren 2009 och avslutas i och med projekteringen av riksväg 32 strax utanför Jönköping. Projektresultatet kan komma att användas vid nybyggnation, förbättringsarbeten samt vid drift och underhåll. Vid riksväg 32 använder vi all kunskap från EU-projektet och tar reda på hur mycket energi som kan sparas. Vägen är åtta kilometer lång och det som påverkar energiåtgången, och i sin tur bränsleförbrukningen, är vägens utformning, dess horisontala och vertikala geometri, geologin, vägens yta och hastighetsgräns, fordonsflöden med mera. Vi kan dela upp energiförbrukningen i byggnation, drift och underhåll samt trafikering och därmed optimera energiförbrukningen under vägens livslängd, förklarar Svante Berg. Exakt hur mycket koldioxid som går att spara är ännu för tidigt att säga, men beräkningar visar på att besparingar kan göras upp till 10 procent. Alla besparingar är värdefulla i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Vi har en stor utmaning framför oss. EU:s mål är att 20 procent av alla medlemsländers energianvändning ska komma från förnybara energikällor senast 2020. När det gäller transporter är Sveriges mål 20 procent mer effektiv energianvändning inom vägtransportsektorn fram till år 2020. Att projekt som detta sträcker sig över nationsgränserna blir allt vanligare. Klimatproblemen är trots allt globala, och så är även möjligheten att lösa dem, avslutar Svante Berg. De personer som varit inblandade i denna del av projektet är Ulf Hammarström, forskare på VTI, Cecilia Orosz på Rambölls kontor i Indien samt medarbetare från Ramböll RST.

10 INBLICK #1 TEMA: ENERGI GRÖN ENERGI PÅ FRAMMARSCH På västkusten blåser det nya vindar. Allt fler förväntas inom en snar framtid vilja bygga sina egna sol- och vindkraftanläggningar för att dra nytta av naturens krafter. Göteborgs stad har gett Ramböll i uppdrag att ta fram en policy för sol- och vindkraft i stadsmiljö. Uppdraget kan egentligen delas in i två delar, säger Henrik Levin, upp- dragsledare på Rambölls enhet för samhällsplanering i Göteborg. Den första delen består av en beskrivning av vad småskalig sol- och vindkraft är samt hur marknaden för dem förväntas växa de kommande åren. Den andra delen av uppdraget består av att ta fram beslutsunderlag och riktlinjer för Göteborgs Stads Stadsbyggnadskontor i vad som bör gälla vid förfrågningar från privatpersoner och fastighetsförvaltare. Framtiden är ljus Framtidsprognoserna för sol- och vindkraft togs fram inom Ramböll med hjälp av toppexpertis från flera olika avdelningar, däribland Varbergskontoret som ansvarade för elteknik och flygenheten som också är placerad i Göteborg. Bäst förväntas det gå för solkraft. Driftkostnaden är låg, investeringen en engångskostnad och energin i stort sett gratis efteråt, förklarar Henrik Levin. Uppdraget, som kom från Göteborgs Stads Stadsbyggnadskontor, påbörjades i maj 2009 och avslutades i januari 2010. Policyn kommer att sammanfattas i en rapport som stadens bygglovshandläggare kan ha till hands vid bygglovsansökningar. ÖKAD SÄKERHET VID DAMMAR Att vattnet fungerar utmärkt som förnyelsebar energikälla är känt sedan länge. Men hur ser det ut med dammsäkerheten vid Sveriges vattenkraftsanläggningar? Läckor och överströmningar kan uppstå, och kraftindustrin arbetar idag aktivt med dammsäkerhet. Ramböll har tittat närmare på hur den kan förbättras ytterligare. Sveriges energibolag är generellt sett mycket duktiga när det gäller uppföljning av vattenkraftanläggningarnas säkerhet. Vi tror dock att man kan öka säkerhetsåtgär- derna ytterligare och har därför tillsammans med Vattenfall och Luleå Tekniska Universitet valt att undersöka möjligheterna närmare, berättar Peder Hansson som är uppdragsledare och geotekniker vid Ramböll i Luleå. Uppdraget från Vattenfall bestod av att se över arbetsprocessen vid de borrningar som görs innan man utför instrumentering av dammarna, det vill säga när man mäter vattenståndet och eventuella temperaturförändringar. Resultatet visade att det fanns kunskapsluckor i de olika momenten från entreprenörens sida. Lösningen blev ett kvalitetssäkringssystem där en geotekniker är på plats under hela arbetsprocessen och ser till att arbetet följer alla säkerhetsföreskrifter, förklarar Peder Hansson. Tillsammans med Luleå Tekniska Universitet och Vattenfall har man också tagit fram olika examensarbeten inom området. Dessa rör främst olika borrningsmetoder och vilka man helst bör använda för att inte äventyra dammarnas säkerhet. Vi skissar också på möjligheterna att skapa en doktorandtjänst på universitetet, ett arbete som framför allt Sven Knutsson, professor på institutionen för samhällsbyggnad, driver. När det gäller vårt kvalitetssäkringssystem ser vi över möjligheterna att göra det till en utbildning för entreprenörer och konsulter. Allt med syftet att öka dammsäkerheten runtom i Sverige, avslutar Peder Hansson.

INBLICK #1 11 Bättre ljusupplevelse trots mindre energi Ramböll har i samarbete med White arkitekter, Efem arkitektkontor och Arkus deltagit i ett forskningsprojekt som resulterat i boken Ljussättning av broar och tunnlar. Boken resonerar kring ljusets roll i den omgivande miljön och tar upp ljussättningens betydelse i trafiken, men också rent praktisk information för den som arbetar med belysning. Genom en väl utarbetad belysning kan man förbättra ljusupplevelsen samtidigt som man sänker energiåtgången. Ett exempel ur boken på detta är norska Vägverkets belysningförsök i Holmestrandstunneln. Där experimenterade man med att byta ut de "gula" högtrycksnatriumlamporna mot "vita" metallhalogenlampor med betydligt lägre effekt som riktades för att belysa tunnelväggarna. Både testgrupp och trafikanter upplevde att rums- och ljusupplevelse förbättrades trots att den totala effekten hade sänkts med drygt 20%. En förbättring av ljusmiljön måste inte leda till en ökning av energiåtgången. LED-teknikens utveckling ger ännu bättre möjligheter till besparingar. För den som arbetar med vägmiljöer eller med ljussättning av byggd miljö är boken en utmärkt källa till inspiration. Projektet har finansierats av Vägverket. Boken finns att beställa på www.arkus.se. FLYTANDE NATURGAS PÅ INGÅNG Strax norr om Nynäshamn bygger NCC just nu Sveriges första terminal för flytande naturgas. Ramböll har varit med och gjort markundersökningarna för anslutande väg, broar, gasledningar och terminalens fartygskaj. Uppdraget kan delas in i två delar, dels att kontrollera bergets kvalitet för de förankringspunkter som fartygen behöver ha vid industrianläggningen på Brunnsviksholmen, och dels att utföra geotekniska undersökningar för själva anläggningen och vägen som leder till holmen, säger Mats Oscarsson, uppdragsledare på Ramböll i Stockholm. Naturgas finns i jordskorpan och är en blandning av olika gaser, däribland kolväten och metan. Användningsområdena är flera, till exempel som bränsle för stadsbussar och personbilar. Vanligast är dock att man använder naturgas som bränsle i värmeverk och som råvara vid plasttillverkning. Transporterna till och från terminalen i Nynäshamn kommer att ske via tankfartyg och lastbilar. Naturen bjuder på utmaningar Att projektera vägen innebar en utmaning i sig. Vägen är ungefär en kilometer lång och placerad i en brant bergssluttning ner mot havet. Topografin i området är minst sagt varierad. Till vår hjälp har vi haft arkivmaterial från tidigare undersökningar. Materialet har vi digitaliserat och sedan fört in i den 3D-modell vi arbetat med, säger Mats Oscarsson. Att det är en anläggning för flytande naturgas, vanligen förkortat LNG, har också påverkat arbetet. Flera fundament för den planerade gasanläggningen var vi tvungna att grundlägga på pålar som borrades genom både sprängstensfyllning och löslera. Projekteringen påbörjades i april 2009 och avslutas under våren/ sommaren 2010. Uppdraget har genomförts i tätt samarbete med NCC:s geotekniker Kenneth Viking och platschef Jan Halvarsson. Avdelningar på Ramböll som varit inblandade i uppdraget är Ramböll Projektledning med Jonny Silén i spetsen, Geoteknik, Väg&Gata samt Bro&Tunnel. Terminalen planeras stå klar under maj 2011. Bakom projektet står Nynäshamns Gasterminal AB.

12 INBLICK #1 TEMA: ENERGI SVENSK ENERGI I VÄRLDSKLASS År 2015 siktar Ramböll på att ha utvecklat sin energidivision till en av Sveriges allra största och mest framgångsrika. Anders Eidensten, nytillträdd chef för energidivisionen, har fått en pratstund med Kjell Jansson, vd för Svensk Energi, och diskuterat branschens framtid. AE: Berätta gärna lite om Svensk Energi och vilken roll ni spelar. KJ: Vår funktion är ganska enkel, vi ska värna och utveckla förutsättningarna för elen och se till att den har en naturlig röst i Sverige. Just nu arbetar vi mycket med tillståndsfrågor, främst inom förnybar energi. Här händer det saker hela tiden, och utvecklingen går framåt. Nu senast i elcertifikatpropositionen. Vågkraften är fortfarande drabbad av mycket segdragna processer. AE: Just förnybar energi är ett område som vi ser stora möjligheter inom, därav vår storsatsning. Idag är vi världsledande inom offshore vindkraft och avfallsförbränning, och har sedan länge arbetat med hållbara helhetslösningar inom samhällsbyggnad. Vilka förnybara energikällor tror du växer starkast de kommande tio åren? KJ: Vindkraft, vågkraft (främst på Norges västkust) och småskalig soloch vindkraft. Att byggnader energieffektiviseras är också något jag tror kommer att öka de närmaste åren. Vattenkraft är också en viktig energikälla då den fungerar som reglerkraft åt bland annat vindkraften. AE: EU har satt som mål att medlemsländerna år 2020 ska få 20 procent av sin energi från förnybara energikällor. Är det här ett realistiskt mål? KJ: Vi kommer absolut att nå målet, mycket tack vare den vindkraftsutbyggnad vi ser runt om i Sverige nu. Av de 25 TWh som i Sverige ska komma från förnybara energikällor år 2020 är det med stor säkerhet vindkraften som kommer att stå för den allra största delen. AE: Hur är Svensk Energis närvaro på den internationella arenan? KJ: Den är god. I samband med EU:s ambitioner att minska koldioxidutsläppen och öka andelen förnybara energikällor för vi kontinuerligt en dialog med branschen, medlemsländernas politiker, Europaparlamentet och kommissionen. Det är viktigt att påverka och ge konkreta förslag på hur målen ska nås och genom vilka medel. AE: Hur står sig svensk energiutveckling på världsmarknaden? KJ: Alldeles utmärkt! Sverige har väldigt goda förutsättningar för bland annat vatten- och vindkraft och vi nyttjar dem väl. Vi har också mycket framgångsrikt använt oss av ekonomiska styrmedel, vilket har fått fart på marknaden för just förnybar elproduktion. Medvetenheten i näringslivet och bland allmänheten är även mycket hög när det gäller klimatfrågor och miljön. Det, tillsammans med en fortsatt ambitiös miljöpolitik, lovar gott för framtiden! Svensk Energi är bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag (elproduktion, elnät och elhandel). Organisationen bildades 2001 efter sammanslagningar av REL - Riksförbundet energileverantörerna, SEF, Svenska Elverksföreningen, Sveriges Elleverantörer och Kraftverksföreningen.

INBLICK #1 13 Kjell Jansson Ålder: 61 Familj: Fru, två barn Bor: Saltsjöbaden Bakgrund: Sedan 2008 vd för Svensk Energi. Tidigare generaldirektör på SCB, Nutek, Tullverket och Svenska Kraftnät. Han har också varit statssekreterare på Miljödepartementet och har haft flera utredningsuppdrag inom handel med utsläppsrätter. Bästa energisparartipset: Tänd lamporna när du behöver dem, släck dem när du lämnar rummet. I förlängningen gör även små insatser stor skillnad. Kjell Jansson Anders Eidensten Ålder: 42 Familj: Fru, tre barn Bor: Täby Bakgrund: Sedan november 2009 divisionschef för Ramböll Energi. Tidigare har han haft en rad olika befattningar på Vattenfall Power Consultant, senast som affärsområdeschef för Energi och Process. Han har även erfarenheter från Electrowatt-Ekono, som är en del av finländska konsultbolaget Pöyry. Bästa energisparartipset: Se över vad du kan spara in på i din vardag. Att stänga av belysning och datorskärm kanske inte märks kortsiktigt, men det sparar några kronor samtidigt som du gör en insats för miljön. Anders Eidensten

14 INBLICK #1 TEMA: ENERGI energimyndigheten: på rätt spår mot en hållbar framtid En av Energimyndighetens främsta uppgifter är att bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle. Det görs genom en rad olika insatser inom energiområdet, bland annat via forskning och innovation. Ramböll Management Consulting har utvärderat hur arbetet styrs och vad man kan säga om dess effekt. grundläggande frågor om verksamheten, svaret på vilka annars ofta tas för givna, berättar uppdragsledaren Suzanne Håkansson. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur Energimyndighetens insatser inom energiområdet avseende forskning och innovation bidrar till omställningen mot ett hållbart samhälle. Det här är en central del i Energimyndighetens arbete och har resulterat i tekniska och kommersiella framsteg inom bland annat biobränslebaserad elproduktion och solenergi. De senaste åren har efterfrågan på förnybara och hållbara energilösningar ökat kraftigt. På kort tid har energisektorn vuxit från att vara en liten del av industrins investeringsområden till att vara en av de sektorer inom svensk industri som förväntas växa allra mest. Inom tio år ligger den planerade investeringsvolymen på cirka 300 miljarder kronor. Energimyndighetens arbete blir därmed viktigare än någonsin. Att utvärdera dess effekter likaså. Energimyndigheten lyder un- der Näringsdepartementet som hösten 2009 valde Ramböll som samarbetspartner för att utvärdera myndighetens arbete. En av anledningarna till att valet föll på just Ramböll, var deras långa erfarenhet inom området. Tidigare har de bland annat genomfört följeforskning för affärsnätverket Sustainable Business Hub. På uppdrag av Sveriges miljötekniska råd, Swentec, har Ramböll tagit fram en handlingsplan för utvecklingen av svensk miljöteknik. Uppstartsmötet för utvärderingen åt Energimyndigheten hölls den 16 december på Näringsdepartementet. Slutrapporten lämnades in den 8 februari i år. Att ta in hjälp utifrån för utvärderingar som denna är alltid ett strategiskt bra val. Energibranschen i Sverige är relativt liten vilket gör att nästan alla känner alla. Då behövs det kompetens utifrån som utvärderar arbetet och ställer Ökad djärvhet efterfrågas Att omställningen till förnyelsebara energikällor är mycket positiv i Sverige märktes tydligt när Ramböll sammanfattade utvärderingsresultaten. Likaså att Energimyndigheten uppfyller regeringens krav och arbetar i rätt riktning. Medarbetarna anses ha en mycket hög kompetens och myndigheten i sig visade sig vara mycket duktig på att genomföra förändringar i organisationen. Det fanns dock en önskan från personer i branschen att Energimyndigheten skulle vara djärvare i sina satsningar på innovation och forskning. Vad är då djärvhet? När vi förstod att det fanns en önskan om ökad djärvhet blev vår första uppgift att definiera ordets innebörd. De allra flesta tyckte att en myndighet som har så många verktyg i sin hand, allt från forskningsfinansiering till konkret projektverksamhet, ska kunna gå fortare fram och