Ungdomsvåld som samhällsproblem Att studera sociala problem Våldets omfattning, struktur och utveckling; indikatorer och felkällor Ungdomsbrott, ojämlikhet och kriminalpolitik Avslutning och diskussion Föreläsning Ungdomsstyrelsens konferens Unga Maskulinitet och Våld VT 2013 Felipe Estrada
2013-01-31 / Namn Namn, Institution eller liknande Att Estrada skulle komma fram till att våldet faktiskt har ökat är ungefär lika sannolikt som att påven skulle välsigna profilpaketen
Polisanmälningar misshandel 1975-2010 80000 1400 70000 1200 60000 1000 50000 40000 Mot vuxen 15 eller äldre Mot barn 7-14 år Mot barn 0-6 år 800 600 7-14 years total population 30000 400 0-6 years 20000 10000 0 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 200 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 Kriminalstatistiken visar ökningar sedan 1970-talet Publiceras ofta och detaljerat
Synen på brottsutvecklingen På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat, minskat eller varit oförändrade de senaste tre åren? (Källa NTU). 90 80 70 60 50 40 30 ökar ökar inte 20 10 0 2007 2012 200X-XX-XX
Forskningens uppgift svår Problemet med kriminologerna: Väck en kriminolog mitt i natten och han kommer utbrista - Brottsligheten har inte ökat (Exp 2008-04-13) På en rak fråga om ungdomsvåldet har ökat svarar Brå:s GD vänligt att det finns inget enkelt svar. Istället hänvisas jag till ett batteri datakällor och indikatorer jag inte är människa att förstå mig på. (Svd 2008-05-08) Forskningen stämmer inte med hur alla vet att det är Balanserad bild av komplex verklighet Ger intryck av mindre engagemang Viktigt med korrekt bild för kunskapsbaserad politik Insatser vara underbyggda och resultat stämmas av
Att forska om den svenska ungdomsbrottslighetens omfattning Metod; hur kan vi veta hur det ser ut? Omfattningen av våld i statistiken styrs av andra faktorer än enbart mängden våldsbeteenden Har vår syn på våld förändrats?
1. Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem Ledarartiklar om ungdomsbrottslighet, 1950-1994 35 30 25 20 15 10 5 Theft 0 1950 1957 1963 1969 1975 1981 1987 1993 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 Violence
NY VÅLDSMENTALITET (Aftonbladet) Den senaste tidens uppmärksammade våldsbrott har inte begåtts av socialt utslagna, berusade eller narkotikapåverkade utan av nyktra, välklädda och fysiskt vältränade ungdomar. Syftet har inte främst varit att komma över pengar eller värdeföremål. Våldet har istället begåtts som en form av perverst nöje
2. Brottslighetens politiska dynamik ledarartiklars syn på ungdomsbrott 1970-1999 221 ledare: vänster, liberal & högerprofil 1970-1999 1. Hur beskrivs brottsligheten i de olika sidorna? Varför begår unga brott? Vad ska samhället göra? 2. Spelar den parlamentariska situationen in på hur mycket uppmärksamhet som ägnas åt ungdomsbrott? - Varför/varför inte? 3. Hur har förståelsen av ungdomsbrott förändrats över tid? WS: Diskutera en valfri fråga 2 & 2
(Ungdoms)Brottslighetens politiska dynamik 1970-1999 Generell skillnad mellan höger och vänster - Konservativa: problemet ökar. Mer poliser, tidigare och tydligare insatser. - Vänstern: Bilden överdriven. Uppväxtförhållanden, arbetslöshet. Välfärd. Brott uppmärksammas främst av högern när de är i opposition När Socdem har makten publiceras dubbelt så många artiklar Under 1970-t var de konservativas synsätt i minoritet Liberala & Socdem överens om bred social förståelse. Ej betona straff. 1990 liberaler intar konservativ syn. Socdem i minoritet Under 1990-talet anpassar Socdem sin retorik för att slippa debatten. Idag konsensus kring den hållning högern hade på 1970-talet? Brottsbekämpning som nytt vänsterprojekt?
Slutsats inför analys av våldsutveckling Idag anmäler vi sådant som vi inte anmälde tidigare. Vilket antyds av medias ökade och förändrade uppmärksamhet den förändrade politiska synen på ungdomsbrott Så hur ska vi studera våldsutvecklingen?
Våldets olika datakällor: Sverige har god tillgång på indikatorer klokt att se på flera källor 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Ungdomsbrottslighetens utveckling 1950-2010; ständigt värre?
Polisanmälningar misshandel 1981-2010 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1982 1984 1986 1988 - Fortfarande få fall som anmäls 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Mot vuxen 15 eller äldre Mot barn 7-14 år Mot barn 0-6 år - Förändrad anmälningsbenägenhet? - Ökningen: fler lindriga händelser kommer in i statistiken
Antal offer för dödligt våld Dödsorsaksstatistik 1967-2010, anmälningar 1990-2010 140 10 procent av gärningspersonerna är kvinnor. 120 100 80 60 döda totalt döda unga (10-24 år) 40 20 0 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 - Fler överlever tack vare sjukvården?
Sjukvårdsdata Unga män och kvinnor 1990-2011, per 1000 invånare 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 män 15-20 år kvinnor 15-20 år Felkälla: Färre skrivs in? Men de grövsta fallen bör väl fortfarande skrivas in? Kniv och skottskador utgör liten del av alla våldsfall men 2/3 av dödligt våld. Ökar inte.
Offerundersökningar ULF 1980-2005 och NTU 2005-2011 20,0 18,0 ULF 1980-2005 16,0 14,0 NTU 2005-2011 12,0 10,0 8,0 6,0 Våld mot unga män våld mot unga kvinnor Våld som lett till läkarbesök (unga män) Våld som lett till läkarbesök (unga kvinnor) 4,0 2,0 0,0 Högre andel utsatta i bortfallet? Hur är det med utvecklingen av unga som begår våldsbrott?
Offer- och självdeklarationsdata Skolundersökningen om brott 1995-2011 14 12 10 8 6 4 pojkar: slagit någon Pojkar: utsatt våld Flickor: utsatt våld flickor: slagit någon 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2008 2011 Felkälla: mycket våld i bortfallet? Men då drabbar inte detta våld unga utanför gruppen?
Vad är en rimlig bedömning? Kraftig ökning av ungdomsvåld? Värre och värre? Går brotten allt längre ned i åldrarna?
Nyttan av den ständigt ökande (ungdoms)brottsligheten Fokus på brott visar handlingskraft i mediekratier Vilka åtgärder är bra och vilka upplevs som rimliga? Jämför 1970 och 2000-talets kriminalpolitiska debatt
Brottslighet: från socialt problem till ordningsproblem? Den enda hållbara lösningen [på brottsproblemet] ligger enligt min mening i en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället. Här i världens rikaste land, där det begås mer brott än i något annat land, får vi höra att att lösningen på detta problem är att minska vår fattigdom. Det är inte lösningen...(vi bör) skydda samhället från brottslingen, inte tvärtom. Henrik Tham: Från behandling till straffvärde David Garland: The Culture of Control John Pratt: Scandinavian exeptionalism? British Journal of Criminology
Maximera livschanser och minimera exponering av riskfaktorer Laub & Sampson: Shared Beginnings,Divergent Lives Ungdomsbrottslingars liv som vuxna - Det går ganska bra för de flesta - Vilka det går illa för avgörs inte när vi föds livet kan alltid ta en annan vändning Men! Individuella resurser och strukturella förutsättningar - Barnfattigdom, Skolmisslyckanden och Brott Tydliga riskfaktorer för social exkludering som vuxen - Missbruk och Inlåsning försvårar integrering Förstör resurser och koppling till vändpunkter Hur stärker vi Vändpunkter under livet? - Utbildning, Relationer, Arbete, mening med livet
Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013
Den (förra) ekonomiska krisen som social risk 86 9 84 8 82 7 80 78 6 76 5 74 4 72 3 70 68 2 66 1 % Employed 64 0 % Unemployed Employment Unemployment Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013
Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013 Individuella resurser och strukturella förutsättningar Inkomster från arbete bland fyra brottsgrupper upp till 48 års ålder Män Kvinnor No crime Desisters Late onset Persisters
Informella konsekvenser av straff: Andel som får komma på jobbintervju Pager (2003) The Mark of a Criminal Record, AJS Experiment: Vita och svarta män med respektive utan uppgiven brottsbelastning i CV skickar identiska ansökningar till arbetsgivare: - Skillnader i hur ofta de kallas till jobbintervju? Varför/ varför inte? Diskutera 2 och 2. Backman C (2012) Criminal Records in Sweden - Kraftig ökning av registerslagningar
Brottslighetens rasifiering gör det lättare för oss att fördöma dom - mindre nödvändigt att förstå Varför begår vita engelsk-talande kristna män i Glasgow så mycket grova (vålds)brott?
Överrisk att lagföras för brott bland två årskullar Källa: Bäckman, Estrada, Nilsson och Shannon 2013
Gården har stängt för längesen. Snuten jagar tonårsgäng Natten är så hård för betongens kungar Kom igen lilla Svensson - sätta hårt emot hårt är vår stil! Hatar du oss så hatar vi dej - betong feeling! Nationalteatern 1978 Det är gängen ifrån förorten som slår sig blodiga av hat. Samma blinda raseri, samma blinda hat ebba grön 1981
Vad brottsdebatten skulle kunna handla om Ojämlika livschanser kopplat till brott och utsatthet för brott Mest sårbara - mest utsatta Ungdomsbrott är ett socialt problem som inte kan lösas med polisinsatser eller utegångsförbud Men vad är det vi får läsa?...
Sverige har inte blivit tryggare utan farligare. Den svenska idyllen rämnade för länge sen. Och, kära brottsforskare, sluta med vilseledande brottsstatistik. Jag säger det igen: Hur kunde polisen i fjol klara upp 278 mord, som statistiken visar, när det enligt Brå bara begås 100 mord om året? Aftonbladet 17 maj 2011
Slutsatser Ungdomsbrottsligheten ökar inte mer än någonsin Den mer allvarliga ungdomsbrottsligheten är ett socialt problem som inte främst kan angripas med polisinsatser
Litteratur Bäckman, O., Estrada, F, Nilsson, A., och Shannon (2013). Unga och brott, Socialstyrelsen (kommande). Bäckman, O & Nilsson A (2011). Pathways to Social Exclusion a life course study, European Sociological Review 27: 107-123. Estrada, F. (1999): Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Stockholm: Stockholms Universitet. Estrada F (2004) The Transformation of the Politics of Crime in High Crime Societies European Journal of Criminology, vol 1:4:419-444. Estrada, F. (2006): Trends in violence in Scandinavia according to different indicators. British Journal of Criminology, vol 46:3; 486-504. Estrada, F. (2010): Våld som (bra) samhällsproblem. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 97:3. Estrada, F & Flyghed, J (red) (2007 [2013]): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Studentlitteratur. [Reviderad tredje upplaga publiceras hösten 2013]. Estrada, F. & Nilsson, A. (2011). Fattigdom, segregation och brott i Alm m. fl (red). Utanförskap. Dialogos och Institutet för Framtidsstudier. Estrada, F., Granath, S., Shannon, D & Törnqvist, N (2009): Grovt skolvåld. Brå-rapport 2009. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. (publiceras 31 mars 2009). Garland (2001). The Culture of Control. Hall et al (1978). Policing the Crisis. Hällsten M, Sarnecki J & Szulkin R (2011). Crime as a Price of Inequality? The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes. SULCIS papers 2011:1. Stockholms universitet. Nilsson, A., Bäckman, O., och Estrada, F (2013). Involvement in crime, individual resources and structural constraints. British Journal of Criminology. Nilsson, A och Estrada, F (2009). Criminality and life-chances. Department of Criminology Report 2009:3. Pratt, J (2008): Scandinavian exeptionalism in an era of penal excess. British Journal of Criminology. Sampson, R. & Laub, J.H. (2003). Shared beginnings divergent lives. Delinquent boys to age 70. Harvard: Harvard university press. Tham, H (1995). Från behandling till straffvärde. I Victor (red): Varning för straff. Fritzes.