Församlingen, familjen och framtiden En Studie av Katolska kyrkan och andra generationens invandrare Inledning Jag ämnar studera den roll ett religiöst engagemang i Katolska kyrkan spelar för andra generationens invandrare med syfte på integrationen i det svenska samhället. Forskningsläget Amerikansk forskning visar att invandrade grupper tenderar att bli mer religiösa än tidigare (Herberg 1969; Williams 1988). Emigrationen är en teologiserande upplevelse (Smith 1978) på så sätt att den ställer på sin spets frågor om mening och existens. Religionen är vidare en viktig identitetsmarkör: man möts i kyrkan eller i moskén, och när föräldrar vill föra vidare sitt kulturella arv så sker detta gärna genom religion (Warner 1998). Kyrkan är ett frirum där man kan få tala sitt eget språk; religionen är ett verktyg för föräldrar att reproducera sin kultur hos barnen; och församlingar utgör platsen för inomgruppsliga dynamiker, gällande relationer mellan generationerna och mellan könen (Warner 2000). Församlingen kan vidare fungera som en institution som både orsakar och utgör en effekt av socioekonomisk mobilitet (Bankston & Zhou 2000). Smith & Denton hävdar angående ungdomar, att religionen innebär ett inflytande på tre fält. Genom undervisning och rollmodeller i en församling förs de in i en moralisk ordning; de lär sig sociala färdigheter; och de innesluts i nätverk som i sin tur tjänar som redskap för social kontroll och som möjligheter i det större samhället (Smith & Denton 2005). Amerikanska studier av integration visar det oundvikliga i hur barnen till olika invandrargrupper i normalfallet blir till en del av den amerikanska kulturen (Warner 2007). Försök å föräldragenerationens sida att få barnen att bibehålla den egna ursprungskulturen eroderas av en ungdomskultur som blir allt viktigare (Bankston & Zhou 1996). Ett gammalt, klassiskt perspektiv säger att det är viktigt för en grupp invandrare att lämna sin gamla kulturella tillhörighet för att kunna uppgå i det nya landet. Men Bankston & Zhou (1994, 1995) hävdar att vidmakthållandet av starka band till traditionella familjevärderingar och en hög grad av engagemang i den etniska gemenskapen utgör ett socialt kapital. Socialt kapital definierar de i linje med James S Coleman som closed systems of social networks inherent in 1
the structure of relations between persons and among persons within a collectivity (Bankston & Zhou 1994: 824; jfr Coleman 1988, 1990) Men integration är inte endimensionell. Snarare finns det alternativa vägar för integration. Portes & Rumbaut (2001) talar om segmented assimilation och menar därmed att ett nytt hemland erbjuder olika typer av identiteter och därmed möjliga vägar för integration. På så sätt kan en person integreras till ett utanförskap likaväl som till en socialt mobil medelklass. Portes & Rumbaut (2001) talar om selective acculturation där den andra generationens invandrare håller kvar föräldrarnas språk och kultur och därmed fortsatt kan kommunicera med föräldrarna, och dissonant acculturation där den uppväxande generationen snabbt överger den gamla kulturen och istället anpassar sig till en negativ amerikansk motkultur, vilket leder till att generationerna förlorar förmågan att kommunicera med varandra. Warner (2007) i sin recension av Portes & Rumbaut s Legacies, skriver att The key to successful selective acculturation is that both the first and the second generation are inserted into the ethnic community and maintain old-country language and customs while they together learn the English language and American customs. (Warner 2007: 104) Men Portes och Rumbaut har kritiserats för att undvika att studera religion. I Legacies från 2001 talar de endast i förbigående om religion som a rather untidy explanation (2001:260). Warner (2007) har pekat ut detta som en lucka, och menar istället att religiös tillhörighet är en viktig faktor för att förstå och förklara de olika vägar den segmenterade assimilationen kan ta. Kritiken har fått Portes och Rumbaut att sedermera inkorporera religion i en senare studie, Immigrant America: A portrait (Portes & Rumbaut 2006, 3:e upplagan). Warner menar att de ungdomar som går till kyrkan med sina föräldrar därmed delar sina föräldrars bakgrund, kultur och värderingar. Detta i sin tur är en viktig faktor för en positiv integration. Vad som betyder något, mer än allt annat, är hur ofta de går i kyrkan. (Warner i samtal, jfr Bankston & Zhou 1995) Sverige Men hur ser det ut i Sverige? Det finns forskning som visar att religionens roll i integration också påverkas av vilken ställning religion har överlag i ett samhälle. Margarita Mooney (Under tryckning, 2009) har studerat tre grupper av haitiska invandrare till Atlanta, Montreal och Paris. Hon konstaterar att av betydelse för integrationen var även den roll och status som religion tillmäts i respektive stad. 2
Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder (Davie 2000, Taylor 2007) och kännetecknas av en hög grad av individualisering (Trägårdh 2006). I Sverige har det även funnits en diskussion kring det civila samhället som skiljer sig åt från en amerikansk eller internationell diskussion. Där begreppet civilt samhälle på andra håll kopplades till en autonom vänster så kom det i Sverige snarare att övertas av en politisk höger (Trägårdh 2007). Detta förorsakade en livlig diskussion där en grupp forskare kring Hans L. Zetterberg (Zetterberg 1995, 1997; Busch Zetterberg 1996; Arvidsson 1994; Uddhammar 1997) ville framhålla det civila samhället som ett alternativ till den socialdemokratiska välfärdsstaten. Detta sågs med oblida ögon av välfärdsstatens förespråkare som t ex Peter Antman (1993), och Bo Rothstein (2002, 2007), även om den sistnämnde visade ett intresse för den betoning på nära relationer som fanns hos Zetterberg m fl. Zetterbergs projekt fick aldrig någon riktig skjuts, och Eva Jeppsson Grassmans (1993, 1999) och Lars Svedbergs (2001, 2005) forskning visar dessutom att det svenska civila samhället står sig starkare än någon verkar ha kunnat tro. Dock visar diskussionen kring det svenska civila samhället att dess roll är ifrågasatt på ett sätt som är unikt. Svensken tycks ha vant sig vid en stark stat och verkar se med skepsis på att ideella eller frivilliga intressen tar ansvar för välfärd (jfr. Berggren & Trägårdh 2006; Wolfe 1989). Den svenska situationen är således intressant i ett jämförande perspektiv med den amerikanska litteraturen på området: den roll kyrkor har spelat eller tänks kunna spela är annorlunda. Så vitt jag kunnat se finns det mycket lite skrivet i Sverige kring religion och integration. Några av de studier som finns beskriver ett minskat engagemang hos de invandrade grupperna. Hanne Bang (1990) visar hur andra generationens kroatiska invandrare är mindre religiösa ån sina föräldrar, och Eva Hamberg (2000) visar att sverige-ungrares religiösa engagemang är lägre än hos ungrare i Ungern. Hamberg menar att en orsak kan vara att kyrkan i Sverige har ett marginellt inflytande (jfr. Nordin 2004). Syfte, metod och frågställningar Mitt syfte är att studera ett antal andra generationens invandrare i Landskrona. Jag kommer att följa verksamheten i Katolska kyrkan i Landskrona under ett års tid och söka observera och intervjua de ungdomar och barn till invandrare som deltar i verksamheten. Jag kommer att göra 10 till 20 kvalitativa intervjuer. 3
Katolska kyrkan i Landskrona har ca 1000 medlemmar från ca 25 länder. Församlingen firar varje vecka mässan på svenska, polska, och kroatiska, och en gång i månaden på slovenska. Förutom dessa grupper invandrare finns även grupper från Vietnam, Filippinerna, Indien, etc. På grund av sin storlek representerar Katolska kyrkan i Landskrona ett spektrum av invandrade grupper att studera, från Europa, Asien och Afrika. Här finns också gott om unga människor. För de ungdomar som deltar i verksamheten råder ett komplext samband mellan religiös och kulturell identitet, familj, utsikter för den egna framtiden, samt integration i ett svenskt samhälle som i sin tur skapar både begränsningar och möjligheter. Här uppstår en väv av betydelser, frågor och problem. Jag vill i detta projekt sätta fokus på frågor kring autenticitet, gemenskap, tro, värderingar, och förstås integration. Jag ställer frågor som: - Hur ser ungdomarna på sin egen framtid i Sverige? (Vad har de för önskemål, vad tänker de sig för utbildning, arbete, framtid? Familj?) - Hur förhåller sig ungdomarna till föräldrarnas kultur och bakgrund? (Vilka är konflikterna med föräldrarna?) - Vad betyder tillhörigheten i Katolska kyrkan för ungdomarna? (Varför går de i mässan? Hur tänkte de efter konfirmationen när de beslutade sig för att fortsätta delta? Eller tänker de sluta delta när de är klara med konfirmationen?) Jag kommer även att tala med föräldrar till ungdomarna. - Vilka förhoppningar har de för sina barn? - Vilka problem ser de för sina barn i Sverige? - Hur resonerar de kring sin religiositet? (Hur har den förändrats allteftersom de emigrerat och möjligen kommit att anpassa sig till sitt nya hemland?) Teori I analysen planerar jag att använda mig av socialt kapital teori (Coleman 1988, 1990; Putnam 1993, 2000) samt teorier om autenticitet, gemenskap och tro (Taylor 1989, 1991, 2007). Socialt kapital som begrepp har fått ett stort genomslag i social- och medicinvetenskaplig forskning. Det är ett utmärkt begrepp för att förstå de möjligheter och värden som skapas i dynamiken i en social miljö som kyrka eller förening. Samtidigt finns det specifika krav på, 4
samt unika möjligheter och begränsningar för gemenskap i ett modernt samhälle som Sverige: det går till exempel inte att bortse från krav på autenticitet. Särskilt intressant blir denna autenticitet att ta med i beräkningen i ett religiöst sammanhang med anspråk på sanning i etiska och existentiella frågor. Etik Ett problem med denna studie är att den studerade miljön är så liten. Jag kommer därför i rapporten inte att ange vem som kommer från vilket land. Detta blir därför en studie av andra generationens invandrare oavsett vilken kulturell bakgrund de har. Mål Projektet är å ena sidan tänkt att resultera i en projektansökan hos ett nationellt forskningsråd, om medel att studera en avgränsad grupp andra generationens invandrare. Baserat på den litteratur jag nu läst kommer jag möjligen att i detta nästa steg fokusera på vietnameser, men den tanken ska prövas under detta pilotprojekt. Å andra sidan är målet att utifrån denna pilotstudie skriva en artikel för en nordisk religionsvetenskaplig tidsskrift. Ekonomi Jag ansöker om 3 månaders heltidslön för att genomföra detta projekt och för att författa en ansökan och en artikel. Jag kommer att genomföra arbetet på halvtid under en sexmånadersperiod från 1/1 2009 till 30/6 2009. Referenser Arvidsson, Håkan, Lennart Berntson and Lars Dencik (1994) Modernisering och välfärd: om stat, individ och civilt samhälle I Sverige. Stockholm, City University Press. Antman, Peter (1993) Det livsfarliga föreningslivet. I Antman, Peter (red.) Systemskifte. Stockholm: Carlssons Bang, Hanne (1990) Religious Identity over two generations. Stockholm: Institute of International Education, Stockholm University 5
Bankston, Carl & Zhou, Min (1994) Social Capital and the Adaption of the Second Generation: The Case of Vietnamese Youth in New Orleans. International Migration Review, Vol. 28, No 4, Special Issue: The New Second Generation (Winter, 1994), pp 821-845 Bankston, Carl & Zhou, Min (1994) Religious Participation, Ethnic Identification, and Adaption of Vietnamese Adolescents in an Immigrant Community. The Sociological Quarterly, Volume 36, Number 3, pages 523-534 Bankston, Carl & Zhou, Min (1996) The Ethnic Church, Ethnic Identification, and the Social Adjustment of Vietnamese Adolescents. Review of Religious Research 38 (September): 18-37 Bankston, Carl & Zhou, Min (2000) De Facto Congregationalism and Socioeconomic Mobility in Laotian and Vietnamese Immigrant Communities: A Study of Religious Institutions and Economic Change. Review of Religious Research, 2000, Volume 41:4, Pages 453-470. Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2006) Är Svensken människa? Gemenskap och oberoende I det moderna Sverige. Stockholm: Norstedt Busch Zetterberg, Karin 1996. Det civila samhället I socialstaten. Inkomstkällor, privata transfereringar, omsorgsvård. Stockholm: City University Press. Coleman, James S. (1988) Social Capital in the Creation of Human Capital. American Sociological Review, 94: 95-120 Coleman, James S (1990) Foundations of Social Theory. Cambridge,MA: The Belknap Press of Harvard University Press. Davie, Grace (2000) Religion in Modern Europe. A Memory Mutates. Oxford: Oxford University Press. Hamberg, Eva (2000) Livsåskådningar, religion och värderingar i en invandrargrupp En studie av sverigeungrare. Stockholm: CEIFO Skriftserie nr. 85. Herberg, Will (1960) Protestant, Catholic, Jew: An Essay in American Religious Sociology. Garden City, NY: doubleday Jeppsson Grassman, Eva 1993. Frivilliga insatser i Sverige en befolkningsstudie. SOU 1993:82. 6
Jeppsson Grassman, Eva and Lars Svedberg 1999. Medborgarskapets gestaltningar. Insatser i och utanför föreningslivet (Images of citizenship. Efforts within and without associational life). In Civilsamhället, Erik Amnå (ed.) SOU 1999:84 Mooney, Margarita Under tryckning (2009) Faith Makes us Live: Haitian Immigrants in Three Cities. Berkeley: University of California Press. Nordin, Magdalena (2004) Religiositet bland migranter. Sverige-chilenares förhållande till religion och samfund. Lund: Lunds Universitet Portes, Alejandro & Rumbaut, Ruben G. (2001) Legacies. The Story of the Immigrant Second Generation. Berkeley: University of California Press Portes, Alejandro & Rumbaut, Reuben G (2006) Immigrant America: A Portrait. Putnam, Robert (1993) Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy. Princeton: Princeton University Press Putnam, Robert (2000) Bowling Alone. The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Schuster Rothstein, Bo (2002) Social Capital in the Social Democratic State. I: Putnam, Robert (ed.). Democracies in Flux. The Evolution of Social Capital in contemporary Society. Oxford: Oxford University Press Rothstein, Bo & Trägårdh, Lars (2007) The State and Civil Society in an Historical Perspective: the Swedish State. I: Trägårdh, Lars (ed.) State and Civil Society in Northern Europe. The Swedish Model Reconsidered. New York: Berghahn Books Smith, Timothy L. (1978) Religion and Ethnicity in America. American Historical Review 83 (December): 1155-1185 Smith, Christian & Denton, Melinda Lundquist (2005) Soul Searching: The Religious and spiritual lives of American teenagers. New York: Oxford University Press Svedberg, Lars 2001. Spelar ideella och informella insatser någon roll för svensk välfärd? SOU 2001:52 Svedberg, Lars 2005. Det civila samhället och välfärden ideologiska önskedrömmar och sociala realiteter. In Amnå, Erik (ed.) Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Riksbankens Jubileumsfond I samarbete med Gidlunds förlag. 7
Taylor, Charles (1989) Sources of the Self. The making of the modern identity. Cambridge: Cambridge University Press Taylor, Charles (1991) The Ethics of Authenticity. Cambridge, MA: Harvard University Press Taylor, Charles (2007) A Secular Age. Cambridge, MA: The Belknap Press of Harvard University Press Trägårdh, Lars (2007) The "Civil Society" Debate in Sweden: The Welfare State Challenged. In: Trägårdh, Lars (ed) State and Civil Society in Northern Europe. The Swedish Model Reconsidered. New York: Berghahn Books. Uddhammar, Emil 1997. Arbete, välfärd, bidrag. En dynamisk analys om folkets välstånd och välfärdsforskningens missförstånd. Stockholm: City University Press. Warner, Stephen R (1998) Gatherings in Diaspora. Religious communities and the new immigration. Philadelphia: Temple University Press Warner, Stephen R. (2000) Religion and New (Post-1965) Immigrants: Some Research Principles Drawn from Field Research. American Studies, 41:2/3 (Summer/Fall 2000): 267-286 Warner, Stephen R. (2007) The Role of Religion in the Process of Segmented Assimilation. The Annals of the American Academy of Politial and Social Science 2007; 612; 100 Williams, Raymond Brady (1988) Religions of Immigrants from India and Pakistan: New Threads in the American Tapestry. Cambridge: Cambridge University Press Zetterberg, Hans L. 1995. Civila samhället, demokratin och välfärdsstaten. In Trägårdh, Lars (ed.) Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS Zetterberg, Hans L. 1997. Vårt land den svenska socialstaten. Slutrapport från ett forskningsprogram (Our land the Swedish social state. Final report from a research program). Stockholm: City University Press. 8