Internationell rapport januari- 08

Internationell rapport januari- 08 Nordisk postkonferens... 2 EWC direktivet...2 Susanne Flycht - Posten...3 Laval- sammanfattande analys... 4 Domstolens utlåtande...4 Effekter av domen...4 Framtida vägval...5 Lagstiftningen på området...6 Svenskt näringsliv...7 Klubbat i Europaparlamentet... 8 Gynna klimatet genom förändrad energieffektivitet...8 Posttjänsterna avreglerade...8 1

Nordisk postkonferens Jean-Claude Le Douaron (ETUI Education) från Europeiska fackföreningsinstitutet inleder seminariet med en diskussion hur EWC direktivet (direktiv om europeiska företagsråd) fungerar. Arbetet inom ETUI är att förtydliga en facklig europeisk identitet. De är också kursansvariga för mängder av fackliga utbildningar på europeisk nivå. ETUI samarbetar till stor del med de 12 bransch federationer som finns i Europa tex UNI- Europa, ETF och EPSU Jean-Claude tror att framtiden kommer ställa högre krav på gemensamma avtalsrörelser över gränserna. För att stärka den fackliga agendan. EWC direktivet 1 EWC direktivet täcker de företag som har fler än 1000 anställda och mer än 150 anställda i två länder så ska man kunna inrätta ett europeiskt företagsråd. Direktivet täcker inte bara företag utan också företagsgrupper (dotterbolag). Ett företag kan kontrollera ett annat företag enligt tre kriterier; 1 om ett företag har mer än 50% av tillgångarna, aktierna 2 om ett företag utser mer än hälften av styrelseledamöterna eller 3 om ett företag utformar reglerna för hur ett annat företag ska jobba. Det kan antingen vara företagsledningen vara som tar initiativ till företagsråd eller om 100 arbetstagare från minst 2 länder eller deras representanter tar initiativ kan de kräva EWC. Förhandlingsframställan kan ställas till den lokala ledningen men dessa måste framställa kravet till den europeiska förhandlingsorganisationen. Det står ingenstans i direktivet att arbetstagarrepresentanter är fackliga företrädare utan bara att de ska följa nationell praxis (vilket i övriga Europa inte behöver vara en facklig företrädare). Säger de centrala förhandlandeorganet nej måste det vara 2/3 majoritet och tidigast 2 år efter ett avslag kan man göra en ny ansökan. Avtalet ska teckna vilka bolag, verksamheter, filialer som ska ingå i samarbetet EWC. Sammansättningen regleras i avtalet och också hur samrådsproceduren ska fungera, hur många och ofta mötena ska ske och hur länge avtalet gäller. Subsidiära föreskrifter (är minimiregler enligt direktivet) stadgar en procedur där man överlämnar till varje land att besluta om EWC, minst ett möte/år, antalet deltagare i rådet, information och konsultationsregler, arbetstagarsidan har rätt att innan mötet ha ett internt möte samt att tillkalla ev experter, men finansieringen står bara för en expert tar arbetstagarsidan in fler får de själva stå för kulorna. Det finns inte stadgat hur informationen skall ges eller när. Samråd betyder enligt direktivet enbart utbyte av åsikter och viss information. Informationen är uppdelad i teman; Ledningen skall informera om bolagets struktur Om bolagets finansiella situation Vad bolaget avser att investera i, ev nya arbetsmetoder Vilka verksamhetsplaner som finns ev omorganisationer, omlokaliseringar 1 The European Works Council Directive 94/45/EC 2

Massuppsägningar Men faktum är att bolagen oftast informerar om redan fattade beslut, inte om kommande beslut! Direktivet innehåller en artikel om att kommissionen innan -99 skulle utvärdera hur direktivet fungerat. Vilket inte skett. Utan har presenterat de nationella omsättningslagarna (hur man implementerat EWC direktivet). Nu nästan 8 år senare kommer kommissionen ut med en reviderad version av EWC direktivet. Därför har nu bollen hamnat hos parterna i den sociala dialogen. Den sociala dialogen EFS (europafacket), CEEP (offentliganställdas arbetsgivare) och SME (små och medelstora företagen) och Business europé. Parterna har 6 veckor på sig att förhandla. EFS krav i förhandlingarna har varit att samma rättigheter (om bla information, samråd, avtalets längd, klarare regler runt kontrollen av aktierna) som finns i tre andra direktiv på området även skall infogas i EWC direktivet. Antingen kan parterna komma tillbaka med ett nytt avtal som då måste höjas upp till lagstiftning. Men det troliga är att parterna inte kan enas utan att det blir Kommissionen som måste lägga det nya reviderade förslaget. Dessa tre andra direktiv som styr området vill EFS att EWC direktivet skall innehålla mer av; Europabolagsdirektivet; direktivet; arbetstagarinflytandet är bättre reglerat men också styrelsenärvaron än i EWC. Direktivet om information och samråd. Direktivet om kooperativabolag. Dessa direktiv stadgar att information skall ges på ett sådant sätt att arbetstagarsidan ges god tid och möjlighet att ta del av information som påverkar dem. Samråd skall ges så att informationen vid åsiktsutbytet kan ligga till grund för gemensamma ståndpunkter. Susanne Flycht - Posten Postens erfarenheter av en avreglerad postmarknad. Varför avreglera? För att öka kvalitén på servicen, effektivisera och sänka priserna! Formellt började Sverige avreglera 93. Posten förändrades från myndighet, verk till affärsdrivande bolag. Den omvärld och kundkrav som posten jobbar med har också förändrats. Den tekniska utvecklingen har lett till att postarbetet förändrats. Även ensamrätten på befordran av brev avskaffades 93 vilket skapade ett antal år med viss förvirring. Under slutet av 90 talet reviderades postlagen ett antal gånger. Det är momsen på frimärken gör att priserna ökat sedan 93 och inte minskat. EU:s postdirektiv revideras 09. Under 2011-2013 avreglering i hela EU. Trenden är dock att flertalet länder, även de som fått längre implementeringstid så som tex Polen, Lettland och Litauen, har signalerat att de kommer tidigarelägga avregleringen/öppnandet av sina postmarknader. 3

Laval- sammanfattande analys Nyligen kom så domstolens utlåtande i fallet Vaxholm. Fallet handlar om huruvida byggnads stridsåtgärder, som de vidtog mot företaget Laval när dessa inte ville teckna ett svenskt kollektivavtal med Byggnads, var förenligt med EG-fördragets artiklar om den fria rörligheten. 2 Domstolens utlåtande En av anledningarna till att byggnads krav om kollektivavtal underkändes var att avtalet var krångligt och svårläst. Generellt kan sägas att domstolen menade att Byggnads kollektivavtal var för röriga då det inte enkelt gick att utläsa vilket löneläge som skulle gälla. Byggnads hade enbart gjort en uppskattning av genomsnittslönen i Stockholmsområdet, detta var alltså inte ett godtagbart förfaringssätt. Förenklat kan man säga att domstolen anser att det är ok att Sverige reglerar lönerna genom kollektivavtalen och att vi inte har några lagstadgade minimilöner, så länge vi inte tvingar utländska företag med utstationerad arbetskraft att följa dem. Företagen kan dock frivilligt gå med på förmånligare bestämmelser, som de byggnads krävde 3. När det gäller stridsåtgärderna menade domstolen att de alltid skall vara i proportion till fördragets artiklar om allmän ordning, hälsa och säkerhet 4 och det är bara då dessa riskerar att överträdas som en stridsåtgärd kan ses vara ok. Samtidigt om domstolen konstaterar att även stridsåtgärder är en grundlagsfäst rättighet i enlighet med fördraget. Domstolen menade dock att det avtal som de lettiska byggarbetarna hade inte var så dåligt i förhållande till de krav som restes från byggnad. Stridsåtgärderna är en grundläggande frihet i fördraget men för att tillämpa dessa måste de vara i proportion till att allmän ordning, säkerhet och hälsa är i fara. Vidare ansåg domstolen att det utländska kollektivavtalet inte får likställas med att det inte funnits något avtal alls. I och med det blev stridsåtgärderna ett för kraftigt tilltag. Om det varit ett inhemskt företag utan avtal vore åtgärderna ok. Effekter av domen En direkt effekt av domstolens utlåtande blir att de centrala avtalen kommer att fyllas med mer detaljerade överenskommelser, där det klart och tydligt går att utläsa och framgår vad minimilönen för ett visst yrke ligger på. Domstolens utlåtande om att det utländska kollektivavtal som Laval tecknat var ok. Stridsåtgärderna som Byggnads vidtog var inte godtagbara. Detta innebär att regeln Lex Britannia anses vara diskriminerande. Vilket i sin tur i förlängningen kan innebära att utländska företag med avtal kan få fritt spelrum samtidigt som inhemska företag utan kollektivavtal kan utsättas för stridsåtgärder. 2 Artikel 49 EG. Fördraget om upprättandet av Europeiska Gemenskapen 3 Enligt artikel 17. Utstationeringsdirektivet 4 Artikel 2, Avdelning 1 Gemensamma bestämmelser 4

Hur usla avtalen än må vara är de mer rättfärdigade än stridsåtgärderna, så länge avtalen inte strider mot lagen. Domen signalerar att det är genom lagstiftning som lönerna fastläggs i Sverige, när det gäller utstationerad arbetskraft och inte genom kollektivavtal. Vilket i sin tur innebär att det blir ok för utländska företag att betala löner långt under de svenska när det gäller tillfälligt arbete i Sverige. Domen påverkar inte utländska företag som är etablerade (bedriver stadigvarande verksamhet över 1år) i Sverige. Dessa företag ska omfattas av svenska regler, kollektivavtal osv. Framtida vägval Det är förvånande att domstolen visat så liten hänsyn till de olika nationella arbetsmarknadsmodellerna. Ordet subsidiaritet tycks ha förlorat mark i förhållande till fördragets artiklar om etableringsfrihet och att fritt flytta arbetskraften över gränserna. För att värna om den svenska modellen finns alternativa vägar att gå. - Ändra utstationeringslagen. Utstationeringsdirektivet hänvisar till lagar om arbets- och anställningsvillkor och att dessa tillsammans med allmängiltiga kollektivavtal gäller. Den föreskriver att medlemsstaterna ska säkerställa en kärna av tvingande regler så att de utstationerade arbetstagarna får ett minimiskydd, som längsta arbetstid, kortaste vilotid, minst antal semesterdagar etc. Med andra ord ska utstationeringslagen innehålla minimiregler, ett golv, med skydd och rättigheter för utstationerade arbetstagare. I dagens svenska utstationeringslag hänvisas dessa rättighetärer till de arbetsrättsliga lagarna inom samtliga arbetsrättliga områden utom lönen. - Och det är här skon klämmer, utstationeringslagen måste ses över och omformuleras så att det klart framgår vilka delar som man lämnar över till parterna att avtala om. I nuvarande lagstiftning (utstationeringslagen) gör domstolen tolkningen att det enbart är minimilöner som lämnas till parterna att förhandla om. Utstationeringslagen omfattar enbart arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige dock högst 1 år. - Ett annat sätt vore att allmängiltigförklara kollektivavtal, efter en rättslig prövning i lagrådet, men med samma arbetsförfarande som inom EU med den sociala dialogen. Inga lagstiftande parter deltar i skrivandet av avtalet och får inte heller ändra lägga till eller ta bort framförhandlad avtalstext. Avtalet upphöjs därefter till allmängiltig lagstiftning. - Lex Britannia i MBL, som ger facken rätt att ta strid mot utländska kollektivavtal, är i och med domstolens utlåtande näst intill utspelad. Frågan är om en revidering av utstationeringslagen kan förändra dess status. 5

Lagstiftningen på området Det som reglerar utstationering av arbetstagare återfinns både i EG-fördraget såväl som i utstationeringsdirektivet eller lagen om utstationering av arbetstagare som är den svenska lagen då man infört lagen i svenskt lagstiftning. 1. EG-fördraget - främst artiklarna om fri rörlighet för tjänster, personer och kapital, artiklarna 39-60 - rätten att tillhandahålla tjänster, artikel 49 - rätten att vidta stridsåtgärder, EG fördraget artikel 91 - proportionalitet samt diskriminering 2. Utstationeringsdirektivet, 96/71/EG - som innehåller en kärna av tvingande regler punkt 13 artikel 3. I utstationeringsdirektivet framgår att: Medlemsstaterna skall, garantera de arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium de arbets- och anställningsvillkor som i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs är fastställda - i bestämmelser i lagar eller andra författningar, och/eller - i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet 5. Detta betyder att medlemsstaterna själva beslutar om hur reglerna ska tillämpas inom sitt territorie, det rådet med andra ord ingen harmonisering på området. Sverige har dock inte följt direktivets om lagregler om minimilön, eftersom bestämmelserna inte är tillräckligt preciserade och tillgängliga. 3. Utstationeringslagen 6 När utstationeringsdirektivet 7 införlivats och omsatts till svensk rätt heter lagen utstationeringslagen 8. Varje medlemsland kan alltså införa egna regler efter nationell 5 Med kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet menas sådana kollektivavtal eller skiljedomar som skall följas av alla företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området. Om det saknas ett system för att förklara att kollektivavtal eller skiljedomar har allmän giltighet enligt första stycket, kan medlemsstaterna, om de så beslutar, utgå ifrån - kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller - kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet, om det vid tillämpningen av dem på de företag som anges i artikel 1.1 vad gäller de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket i denna artikel garanteras att dessa företag behandlas på samma sätt som de övriga företag som anges i detta stycke och som befinner sig i en likartad situation. Enligt denna artikel behandlas företag på samma sätt när de nationella företag som befinner sig i en likartad situation - på de aktuella arbetsplatserna eller inom de aktuella sektorerna är underkastade samma skyldigheter på de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket som de företag som avses med utstationeringarna, och - skall uppfylla dessa skyldigheter med samma verkningar. 6 SFS 1999:678 6

praxis i sin nationella lagstiftning, så länge utstationeringsdirektivets mål och syfte uppnås. - den tvingande kärnan regleras i 5 Både stridsåtgärderna, de fackliga rättigheterna 9 liksom principerna om den fria rörligheten, tex friheten att tillhandahålla tjänster 10 är grundlagsskyddade rättigheter enligt EG-fördraget. Även i utstationeringsdirektivet framgår tydligt att direktivet inte inverkar på den rättsliga regleringen i medlemsstaterna vad gäller rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att försvara yrkesintressen 11. Stridsåtgärder får tillämpas både för att skydda utstationerade arbetstagare likväl som att skydda arbetslandet (värdlandet) mot socialdumping. Dock inte hur som helst utan åtgärderna måste harmonisera med de övriga principerna i fördraget. Svenskt näringsliv Frågan är också om inte segern för företagen och dess verksamhet är kortlivad. Ur ett längre perspektiv borde även svenskt näringsliv tycka att domen snedvrider konkurrensen för de inhemska företagen, då de får sämre förutsättningar gentemot utländska företag med utstationerad personal. Med den allt mer giriga inställning och rovdrift på de anställda runt om i Europa i jakten på pressade priser mellan företag är frågan om domen leder till ljusskygga avtal och överenskommelser mellan företagen? Kanske kommer det i framtiden finnas överenskommelser med listor mellan företagen på anställda som sken- utstationeras, för att dumpa löner och sociala villkor. Eller kommer det bildas så kallade luft/pappers företag som har till uppgift att enbart utstationera arbetskraft mellan länderna. 7 Direktiv 96/71/EG 8 1999:678, lagen om utstationering av arbetstagare 9 EG-fördraget artikel 91 10 Artikel 49 EG-fördraget 11 Ingress 22 utstationeringsdirektivet, vilket i utstationeringslagen återfinns i paragraferna 103 och 107 7

Klubbat i Europaparlamentet Gynna klimatet genom förändrad energieffektivitet Som ett led i klimatförbättrande åtgärder har EU den gångna veckan fattat beslut om olika energieffektiva metoder. I förslaget uppmuntras medlemsländerna att förbättra och utveckla den energisnåla infrastrukturen. Det handlar alltså om att minska energiläckage i byggnader, redskap, processer, transportmedel och energisystem, liksom att uppmuntra medborgarna att använda energin så rationellt som möjligt. Förslaget är inte någon bindande lagstiftning för medlemsstaterna. Junilistan med Nils Lundgren i spetsen valde att rösta emot delar av förslaget med motiveringen att EU enbart ska reglera utsläppsmålen för länderna. I övrigt är det länderna och marknaden som kommer att se till att målen nås. Genom fri tävlan och tillräckligt dyra utsläppsrätter menar de att minskad energianvändning kommer automatiskt. Posttjänsterna avreglerade Det var ett näst intill enigt Europaparlament som i veckan klubbade igenom en full avreglering på postmarknaden. Beslutet innebär i korthet att nationella aktörer inte längre kommer att ha kvar sin monopolställning när det gäller brev som väger mindre än 50 gram. Avregleringen ska ske till 2011. Lagtexten reglerar också att brev både ska hämtas och bäras ut till samtliga invånare i hela EU minst en gång/dag fem dagar i veckan. I beslutet reste Europaparlamentet fackliga krav som att social hänsyn bör tas när medlemsstaterna öppnar sina marknader för flera aktörer. De som tillhandahåller en samhällsomfattande tjänst ska uppfylla de anställningsvillkor eller villkor reglerade i sociala trygghetssystem som finns i ländernas lagar eller kollektivavtal. 8