Projektplan. Projektnamn: Frukostklubben Projektägare: SSP- unga vuxna Förvaltningar: Vård och Omsorg, Tillf. Förvaltningschef Anna Granevärn

Projektplan Projektnamn: Frukostklubben Projektägare: SSP- unga vuxna Förvaltningar: Vård och Omsorg, Tillf. Förvaltningschef Anna Granevärn Barn och Utbildning, Kerstin Melen- Gyllensten Kultur och Fritid, Stefan Persson Arbete och Försörjning, Josef Johansson Eventuell styrgrupp: Projektledare: Camilla Stoltenberg, BoU och Dan Ljungdell KoF Godkänt av: Vård och Omsorg, Tillf. Förvaltningschef Anna Granevärn Barn och Utbildning, Kerstin Melen- Gyllensten Kultur och Fritid, Stefan Persson Camilla Munther samt Ingemo Dahlin, från SSPledningsgrupp

Arbete och Försörjning, Josef Johansson Datum för godkännande: 2013-11-05 1. Bakgrund SSP i Eslöv består av representanter från skola, socialtjänst, öppen fritid, polis, Eslövs kommun och Ebo, Eslövs kommunala bostadsbolag. SSP är ett brottsoch drogförebyggande samverkansforum där målet är att minimera och förhindra ungdomars brottslighet, drogbruk och annat riskbeteende. SSPmodellen är ett forum för att sprida brotts- och drogpreventiva insatser i närområdet genom att skapa trygghet. I Eslöv finns det fyra SSP- grupper och en styrgrupp. En av grupperna, Unga Vuxna riktar sig mot ungdomar mellan 16-25 år, och har under 2013 uppdraget att jobba med attityderna kring droger och energidrycker. SSP- Unga vuxna Flertalet av representanterna i SSP Unga Vuxna arbetar med ungdomar på daglig basis och uttrycker att de ser ett kraftigt konsumtionsökande av energidrycker. Som forskning visar är konsumtionen också starkt kopplad till skolfrånvaro, rökning, brist på motivation, sömnproblem och drogbruk. SSP-gruppen ser ofta ungdomar redan på morgonen kommandes med en energidryck i handen på väg till skolan. Detta förekommer även på kvällen när de besöker fritidsgården. Energidryck har fått stor plats i många ungas liv. De dricker för att få en energikick och piggna till och för att kunna hålla sig vakna längre på kvällarna. Gruppen har även uppmärksammat negativa effekter såsom att eleverna blir speedade, en konstlad energi, och att de är trötta och frånvarande. Påverkan från omgivningen, förväntningar och sociala överdrifter verkar för gruppen vara betydande till varför konsumtionen är så hög. Det handlar bland annat om att ungdomar skapar en norm mellan varandra angående vad som inne och vad som gäller för att räknas. Vi vill under pågående läsår, höstterminen 2013, erbjuda frukost till eleverna på Bergagymnasiet och Eslövs Folkhögskola under 8 måndagar. Förhoppningen är att det även kan komma att implementeras i verksamheten och därför fortsätta under även vårterminen 2014. Schemat är ännu inte fastlagt för våren, så tiden för frukosten kan ändras och är även föränderlig beroende på ungdomarnas ankomst till skolan. Vid dessa tillfällen kommer vi att ha ett tema där vi bjuder in föreläsare som utmanar ungdomarna utifrån flera olika perspektiv kring bruk av olika droger samt kring sådant som främjar deras hälsa. Exempelvis kommer

dietist bjudas in för att utmana tankar kring kost. Föreläsare som utmanar och samtalar kring droger, dopning, kosttillskott, sömn och stress. Även föreläsare som inspirerar till ett ökat intresse för prestationer för framtiden med fokus på studieteknik, ansökningsförfarande, jobbsökande kommer att anlitas. Det kommer även finnas utrymme för att bjuda in polis, tjejjouren, ungdomsmottagningen samt Kultur och Fritidsförvaltningen med grundtanken att utmana ungdomar i tankar kring fritid, idrott och träning. Ovanstående inspirerande föreläsningar bottnar alla kring de negativa effekter som konsumtion utav energidrycker kan ge. Genom att visa ungdomar dessa effekter och stärka deras skyddsfaktorer är förhoppningen att konsumtionen på tid ska minska. I "Jobb föder jobb"-projektet har förvaltningen Arbete och Försörjning möjlighet att anställa personer som under en längre tid haft försörjningsstöd. Tanken är just att ett jobb, även om det är tillfälligt och del i ett arbetsmarknadsprojekt, föder nya möjligheter och nya anställningar. Detta projekt driver numera caféverksamheten på Bergagymnasiet. SSP Unga Vuxna har påbörjat samarbete med förvaltningen Arbete och Försörjning angående möjligheten att erbjuda frukost. Samarbetet kommer från början vara del av projektet Frukostklubben, och även efter projekttiden kommer samarbetet fortsätta för att kunna möjliggöra frukost till bra pris för våra ungdomar. Detta för att medverka till ökade rutiner vad gäller frukostvanor hos våra unga. Projektet Jobb föder Jobb kommer beställa hem råvaror till frukost. Problembild i Eslöv Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne som genomfördes 2012 i Eslövs kommun, och i övriga kommuner i Skåne, genomfördes med syftet att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne. Enligt resultat från undersökningen uppger 16,9 % av pojkarna i årskurs 9 i Eslöv att de nästan varje dag eller oftare använder energidrycker. Motsvarande siffra för flickorna är 5,6 %. I årskurs 2 på gymnasiet uppger 15,2 % av pojkarna att de använder energidrycker nästan varje dag eller oftare och 5 % av flickorna. Resultatet i Folkhälsorapporten visar även att många unga inte äter frukost eller sover tillräckligt, att de ofta blir irriterade och ofta har huvudvärk. Så som Rimpelä hävdar kan symptomen kopplas till överkonsumtion av energidrycker 1. De kan även kopplas till annan ohälsa i våra ungas vardagliga liv. I folkhälsorapportens resultat uppger drygt hälften av både flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet i Eslöv, att de äter frukost varje dag. Vidare, 49, 6 % av flickorna och 51 % av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de sover 7 timmar eller mindre per natt på vardagar.

Flickorna uppger att de har haft svårt att somna mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna (33%) oäven många av pojkarna uppger detta (29%). Det är även många av ungdomarna på gymnasiet i årskurs 2 som uppger att de har varit irriterade eller på dåligt humör mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna, 41 % av flickorna och 23 % av pojkarna. Många av flickorna (39%) i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de är stressade i sin vardag men även en stor del av pojkarna (10%). I rapporten besvaras även frågor kring huvudvärk och 10 % av pojkarna och 31 % av flickorna uppger att de har huvudvärk mer än en gång i veckan. 56 % av flickorna och 27,5 % av pojkarna uppger att de har minst 2 psykiska eller somatiska besvär per vecka. Ovan nämnda enkätresultat handlar om våra ungdomars vardag och deras omgivning. Resultaten visar också på att ungdomarna blir påverkade av sin omgivning och av produkter som cirkulerar i den. Det är viktigt att arbeta med våra ungas hälsa, och i deras vardag. Enligt erfarenhet från SSP gruppen har energidrycker tagit en stor plats och vi är många som vittnar om att våra unga inte mår bra av att dricka denna dryck. Föräldrar har hört av sig till representanter i SSP Unga Vuxna och meddelat att deras barn och ungdomar känner av dryckens negativa effekter. De upplever att de har svårt för att slappna av och även svårt för att somna. Obehag såsom ett tryck över bröstet och rastlöshet har också uppgetts. Föräldrarna menar att detta påverkar dem, både i skolan och hemma, eftersom de är mer trötta på grund av att de inte sover så bra. Detta utvecklas till en en ond cirkel. Eftersom drygt hälften av ungdomarna uppger att de äter frukost, så är det nästan lika många som inte gör det. De som inte äter frukost dricker eller äter något annat för att få energi för att orka med skolan och andra aktiviteter, exempelvis energidrycker. En kontinuerlig konsumtion leder dels till ett beroende, dels till ett osunt vakenhållande. Ungdomarnas dygnsrytm rubbas, de är trötta under dagen och får svårare att klara av skolarbetet. På lång sikt kan det här osunda beteendet påverka ungdomarnas yrkesval och andra viktiga val i livet. Energidryck Energidrycker är söta läskedrycker som innehåller aktiva ingredienser där avsikten är att uppnå exempelvis prestations-, koncentrations- och reaktionsförmågan. De aktiva ingredienserna är koffein, taurin och socker 1. Det är den höga koffeinhalten som påverkar barn och ungdomar till ett beroende. Koffein stimulerar andningen, ger ökad hjärtverksamhet och ökad medvetenhetsgrad. Med andra ord känner man sig pigg. Koffein uppfyller vissa kriterier för att kallas beroendeframkallande medel, bland annat kan man få abstinens. För den som dricker energidrycker, liksom för den som dricker kaffe, 1 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kosttillskott/energidrycker/

går det att överdosera och få i sig mer koffein än vad som känns bra och ett stort intag kan leda till obehagliga effekter. Livsmedelsverket varnar för att energidrycker med koffeinhalt vid stor konsumtion kan ge lätt till måttlig koffeinförgiftning och deras rekommendationer är att inte använda energidryck som törstsläckare, inte använda som vätskeersättning och att inte använda energidryck ihop med alkohol. Koffeinförgiftning kan innebära hjärtklappning, sömnproblem, huvudvärk, ångest, oro, yrsel, illamående, diarré och kräkningar. Intag av alkohol och koffein samtidigt kan ge hjärtklappning 1. Mängden taurin i en burk energidryck är högre än den är i andra livsmedel som ingår i normal kost. Taurinet förväntas ge en snabb kick, men enligt Livsmedelsverket ger taurin inte något rus. Enligt forskning kan för höga halter av taurin medföra hjärtklappning. Energidrycker innehåller även mycket höga halter socker, ofta mer än en burk Coca- Cola. En Burn (energidryck) innehåller 144 mg socker per 100 milliliter och en burk Coca- Cola innehåller 106 mg socker per 100 milliliter. En sockerbit består av 36 mg socker. Energidrycker säljs i flera olika storlekar, exempelvis burkar på 250 milliliter och 500 milliliter. Det kan bli stort sockerintag för ungdomarna om de konsumerar energidrycker varje dag och flera gånger om dagen. Marknadsföringen av energidryckerna lockar ungdomar och barn att dricka och reklamen kan även få dem att tro att de upplever ett rus. Livsmedelsverket menar på att det inte är osannolikt att effekten kan vara placeboeffekt 2. Forskning från Tammerfors universitet, Finland, visar att energidrycker påverkar ungas hälsa. De som dricker energidrycker lider dubbelt så ofta av till exempel sömnsvårigheter och huvudvärk. De känner sig också mer trötta, svaga eller irriterade än de som inte dricker energidrycker. Över 10 000 unga i åldern 12-18 år deltog i undersökningen och av dem uppgav 44 procent att de dricker energidrycker 3. Sociala överdrifter En metod att arbeta med så kallade sociala överdrifter och dess inverkan på ungdomars användning av tobak, alkohol och droger har utvecklats i det danska Ringsted-projektet 4. Metoden har även använts av Det Kriminalpraeventive Råd i Danmark 5 och i Vänersborgs kommun i Sverige med gott resultat 6. Ungdomar har ofta överdrivna föreställningar om jämnårigas erfarenheter och 2 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kosttillskott/energidrycker/ 3 http://nykter.fi/dfd/dfd13_hongisto.pdf. Arja Rimpelä, Tammerfors universitet. 4 Information om Ringstedt- projektet. http://www.eukn.org/e_library/security_crime_prevention/crime_prevention/crime_prevention/rin gsted_project_ _Ringsted_DK 5 Det Kriminalpraeventive Råd. http://www.dkr.dk/alle-de-andre-gør-det-1 6 Information om projektet i Vänersborg. http://www.vgregion.se/upload/folkh%c3%a4lsa/informationsmaterial/alkoholtobak/f%c3%b6rebyg gande_v%c3%a4nersborg.pdf

vanor vad gäller bruk av tobak, alkohol och droger. Ungdomar tror att andra jämnåriga har prövat droger i betydligt större utsträckning än vad som faktiskt är fallet. Detta leder bland annat till att ungdomar upplever ett tryck att själva testa och använda för att hänga med och inte hamna utanför. Genom metoden sociala överdrifter utmanas denna föreställning. Grundtanken är att hjälpa unga till en mer realistisk uppfattning om andra jämnårigas drogvanor för att på så sätt påverka deras egna vanor och val. Även ökad konsumtion av energidrycker kan adderas till detta. Metoden handlar om att utmana de föreställningar som ungdomarna förmedlar mellan varandra. Starten i projektet kommer att ha fokus på energidrycker, på grund av den popularitet som drycken har fått hos ungdomar. Vår tanke med att arbeta med konceptet sociala överdrifter är även att fortsätta med att arbeta med attityder kring tobak, alkohol och droger efter att vi utmanat ungdomar angående energidrycker. Prevention kring sociala överdrifter utgår både från främjande och förebyggande strategier för att minska användningen av tobak, alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel bland våra unga. Det handlar om att stärka det fria valet att kunna avstå från beroendeframkallande medel samt att hjälpa ungdomarna till en större verklighetskoll för att på så sätt kunna minska påverkan från andra ungdomar. Våra ungdomar måste få en chans att kunna bestämma sina egna val. Sociala överdrifter och socialt inflytande handlar om att arbeta med majoritetsmissförstånd som cirkulerar mellan unga. Hur många av sina jämnåriga tror ungdomarna dricker energidrycker eller tar droger? Hur vanligt är det egentligen? Vad vet unga om drycken och vad tror de att drycken medverkar till för deras egen del? Metoden handlar om att ställa detta i kontrast till hur många som faktiskt dricker energidrycker eller tar droger och hur energidrycken faktiskt påverkar dem. Vår tanke med frukostklubben är att utifrån detta tänk utmana ungdomarna i deras tankegångar kring konsumtion och deras negativa effekter. 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Syfte Syftet med projektet är att stärka ungdomarna i positiv riktning, bidra till en sundare livsstil, skapa rutiner, samt att hitta en väg att föra en dialog kring skolprestation och välmående. Målet är att våra skolungdomar ska orka prestera mer i skolan, må bättre och på så sätt utveckla en bättre självinsikt.

Effektmål Ungdomarna ska må bättre genom minskat beroende, minskad huvudvärk och irritation. - Motverka osunt vakenhållande. I folkhälsoenkäten uppgav 49,6 % av flickorna och 51% av pojkarna i årskurs 2 att de sover 7 timmar eller mindre. Ett effekt mål är att minska denna andel med 5 procent. - Fler ungdomar ska välja att äta frukost än vad som sker i dagsläget då drygt hälften äter frukost. Minst 65 % ska äta frukost. - Minska konsumtionen av energidrycker med 2 procent bland pojkarna i årskurs 9 samt en procent bland flickorna i samma årskurs. Minskning med samma andel ska ske i årskurs två på gymnasiet för både pojkar och flickor. - Ge ökat stöd till våra ungdomar till att kunna bilda sig en mer realistisk uppfattning kring bruk av olika beroendeframkallande medel samt att stärka enskilda individer för att kunna stå starkare emot sociala överdrifter. Leveransmål För att kunna utmana och påverka föreställningar för att bryta mönster bjuder vi ungdomarna på frukost vid åtta tillfällen. Dessa tillfällen kommer att vara varje måndag på Bergaskolans cafeteria. Under dessa måndagar kommer fem stycken föreläsningar att äga rum. Föreläsningarna har alla gemensamt att de stödjer de effektmål ovan genom att behandla de ämnen som uppkommer i bakgrunden för projektet. För att projektet ska ha ett positivt utfall krävs det att varje måndag införa gratis frukost som en insats i den dagliga verksamheten efter projekttidens slut. På så sätt anser projektförfattarna att en långsiktighet kan komma att uppnås. 3. Avgränsningar Projekten med metoden sociala överdrifter som nämns tidigare har utgått från att ungdomarna först har besvarat enkäter på hur många de tror använder droger, ett resultat som sedan jämförts med statistik från drogvaneundersökningar genom diskussion och eftertanke med ungdomarna. Enkäter kommer inte detta projekt att genomföra. Det finns redan statistik från rapporten Folkhälsorapporten Barn och unga 2012 (Region Skåne) som visar att energidrycker och droger används och att det finns upplevd ohälsa bland ungdomarna. Istället för att ungdomarna ska besvara enkäter för hur många de tror använder energidrycker eller andra droger kommer fokus vara på att nå

fram till ungdomarna genom muntlig påverkan, i samband med att frukost och kortare föreläsningar erbjuds, och i detta ge ungdomarna möjlighet till eftertanke och diskussion. Frukostarna erbjuds endast till elever på Bergagymnasiet på måndagar med start den 4 november. Föreläsare som bokas ska endast belysa de effektmål som finns kopplade till projektet, konsumtions av energidryck, sömn, frukostvanor och bruk av beroendeframkallande medel. 4. Tidplan projektets varaktighet kommer att preliminärt att vara mellan 4/11 23/12 start- och slutdatum för huvudaktiviteter kommer preliminärt att vara 4/11 23/12 Innan 21/11 ska alla föreläsare vara bokade. Den 3/11 ska lokalen vara uppbokad för alla måndag till och med årsskiftet för frukostklubben. Innan 31/10 ska frukost vara beställd av Arbete och Försörjning till 4/11 vilket är det första frukosttillfället och projektets startdatum. Frukost kommer därefter att beställas på torsdagen veckan innan varje frukostklubb för att undvika överbeställning samt underbeställningar. Styrgruppen godkänner projektplanen 1/11. 4/11 är startskottet för att se hur många deltagare det kommer att vara framöver. Utvärdering innan 30 januari 2014. Eleverna kommer få att besvara en enkel enkät med öppna frågor kring om vad frukostmötena gett dem och vad de tagit med sig. Personalen kommer få besvara en enkät om de har upplevt förändringar hos ungdomarna eller om de lagt märke till något annat som kan kopplas till frukostmötena. Hur många kom varje måndag, ökar antalet, minskar det? Är det fler som köper frukost efter projektets slut? Även en analys ska upprättas innan den 30 januari. Denna ska ligga till grund för en processutvärdering. Framstod metoden som ett bra sätt att nå ungdomarna vidare kan frukost implementeras i den dagliga verksamheten som ett bra verktyg för att uppnå effektmålen på sikt? 5. Budget Vi räknar med att det kommer 80-100 ungdomar till varje frukost. Varje frukost kostar 20 kr. Varje frukost kommer således att kosta runt 2000 kr. Kostnad för föreläsare: 20 000 kr. Tröjor till alla i frukostklubben: 650 kr plus moms * 10 st. = 8125 kr Frukost: 16 000 kr Sammanlagt: 44 125 kr

Egeninsats: Representanterna i SSP Unga Vuxna har ett uppdrag, vilket ingår i respektive tjänstemans arbetstid. Planering och förberedelser kommer ske i samband med ordinarie möten för SSP Unga Vuxna. Vidare, kommer representanterna medverka och cirkulera vid de olika frukostmötena, inom ramen för uppdraget SSP. 6. Projektorganisation Alla inom SSP Unga vuxna har samma ansvarsbörd gentemot projektet. Anette Borglin, VoO Kristina Landström BoU Camilla Stoltenberg BoU Mauricio Sanchez Alfaro VoO Mats Andreasson BoU Dragan Andrejic Polismyndigheten i Skåne Dan Ljungdell KoF Henrik Nordstedt Ebo 7. Förvaltningsövergripande I SSP Unga Vuxna ingår representanter från förvaltningarna Barn och Utbildning, Kultur och Fritid samt Vård och Omsorg tillsammans med ytterligare organisationer och myndigheter i Eslöv. Projektet medför positivt samarbete för att stärka ungas levnadsvillkor i Eslövs kommun. SSP Unga Vuxna kommer i detta projekt samarbeta med Arbete och Försörjning genom att beställning av frukostar sker genom cafeteria på skolan som drivs av denna förvaltning. Befintlig personal i cafeterian är behjälplig från Arbete och Försörjning vid frukosttillfällena. 8. Långsiktiga socioekonomiska vinster I samband med förberedelse- och planeringsfasen för projektet kommer vi inleda en dialog med elevråden för att söka ett ungdomsinitiativ och deltagande under projektet, vilket kan leda till en fortsättning efter att projektet avslutas. Det som eftersträvas är att fler unga ska välja att äta riktig frukost för att orka med vardagen samt för att de ska öka möjligheterna till ökade prestationer i skolan och fritid. Genom att erbjuda frukost till ungdomarna ger vi dem vägledning till rutiner som är positivt för deras välmående och skolprestationer.

Med att utmana ungdomarna i deras föreställningar kring bland annat energidrycker vill vi möjliggöra en ökad påverkan till att stärka ungdomarna att stå emot även andra droger och beroendeframkallande medel. Detta i sin tur kan leda till att vi får färre ungdomar på sikt som hamnar i ett missbruk, som har sömnproblem eller som har dåliga matvanor. Inom en femårsperiod är förhoppningen att skolor i Eslöv ska kunna erbjuda gratis frukost till sina elever, minst en gång i veckan. Detta ska vara implementerat i organisationen och rymmas inom ramen för ordinarie budget. 9. Kommunikationsplan Målgruppen tillhörande projektet är elever på Bergaskolan. Dessa kommer att nås genom att få ut information från olika kanaler och vid rätt tillfälle. Affischer gjorda av elever själva vid bildlektion, det vinnande förslaget tapetseras på skolan den 21 oktober 2013. Information på kommunens hemsida 4/11 Information på Bergaskolans hemsida datum? Information på fritidsgården Gasverkets facebooksida. Datum SSP gruppen samt personal på Bergagymnasiet kommer kontinuerligt föra dialog med eleverna angående frukostklubben hösten 2013. 10. Risker Givetvis finns det en risk att uppslutningen blir liten. Detta i sin tur kan leda till att projektet inte uppfyller de effektmål som är satta. En annan risk kan vara av motsatsen, att frukostarna inte räcker till i tänkt budget. Denna risk förväntas dock vara lite samt av positiv art då detta ger en indikation på att frukostklubben har nått ut till målgruppen. Som vid alla förebyggande insatser gällande berusningsmedel finns risken att ett outforskat ämne som energidryck anses vara exponering av fenomenet kan leda till ökat bruk. Ett intresse kan skapas för de som inte redan brukar produkten. För att hantera denna risk är valet av föreläsare enormt viktigt. Föreläsaren är granskad av SSP gruppen och kommer att använda sig att evidensbaserade slutsatser och argument. 11. Kriterier för projektavslut Vid projektets avslut ska åtta gratis frukostar ha serverats fram till årsskiftet på Bergagymnasiet. Minst tre föreläsare ska ha utmanat ungdomarna angående de mål ställda som effektmål. Minst 500 besök av frukostklubben ska ha fullbordats. Efter projektets avslut ska en plan upprättas för att fortsätta med gratis frukostar en gång i veckan på Bergaskolan inom ramen för ordinarie budget. Projektledare

Camilla Stoltenberg samt Dan Ljundell kommer att ansvara för denna implementering.