Detaljplan norr om Västerlösa för del av HACKERYD 5:5 m.fl.

1 (11) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2009-06-04 Dnr 2008.0043 Teknik och samhällsbyggnad Rebecka Petersson Detaljplan norr om Västerlösa för del av HACKERYD 5:5 m.fl. Samrådsredogörelse Orientering Planens syfte är att möjliggöra vindkraftsetablering inom ett område norr om Västerlösa. I planen avses även förutsättningarna för verkens lokalisering och utformning klargöras, så att regler för bygglovbefrielse enligt plan- och bygglagen kan tillämpas. Detaljplanen är uppdelad i tre mindre delområden. Närområdet i övrigt, intill ca 500 meter från de planerade verken, utgörs av jordbruksmark. Någon förändring av pågående markanvändning är inte aktuell och därmed inte heller någon reglering genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Samrådsförfarande Planförslaget har remitterats till berörda myndigheter, organisationer och grannar enligt fastighetsförteckning upprättad 2008-12-19. Samrådsperioden har varit under tiden 2008-12-27 2009-02-15. Samrådsmöte Ett allmänt samrådsmöte hölls 2008-01-22 i Västerlösa Bygdegård. Minnesanteckningar från samrådsmötet biläggs denna samrådsredogörelse, se bilaga 1. Samrådsmötet annonserades i Östgöta Correspondenten och Linköpings Tidning 2009-01-14. Information om samrådsmötet delgavs berörda och sakägare via brev. Under mötet ställdes en fråga som kommunens tjänstemän inte kunde svara på, frågan var om man mäter bullervärden från vindkraftverken vid bostad eller uteplats. Det korrekta svaret är att bullervärden mäts vid fasaden på bostadshus. Planhandlingar Samrådshandlingarna bestod av: Plankarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning avseende miljöbedömning Inkomna yttranden Totalt har 14 yttranden inkommit enligt nedan: Besöksadress: Drottninggatan 45, Linköping Postadress: Teknik och samhällsbyggnad, Linköpings kommun, 581 81 Linköping Telefon: 013-26 32 13 Fax: 013-20 62 73, E-postadress: rebecka.petersson@linkoping.se

2 Inkommande Inga Synpunkter Sida datum synpunkter Länsstyrelsen 2009-02-18 X 2 Miljönämnden 2009-02-10 X 3 Lantmäterimyndigheten 2009-02-13 X 4 Räddningstjänsten 2009-01-08 X - Försvarsmakten 2009-03-18 X 4 Saab AB, Linköping City 2009-02-13 X 4 Airport 2009-05-13 Mjölby kommun 2009-03-04 X 5 Motala kommun 2009-03-06 X 5 TeliaSonera Skanova Access AB 2009-02-11 X 7 Librå 2009-01-20 X - Tekniska Verken 2009-02-16 X - Dan Andersson 2009-02-16 X 7 Nicklas Andersson 2009-02-08 X 8 Ove Knutsson 2009-02-16 X 9 Nedan redovisas Länsstyrelsens yttrande i sin helhet, sammanfattning av de andra yttrandena samt kommunens kommentarer till synpunkterna. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ser positivt på att ett planeringsmässigt grepp tas om vindkraftsutbyggnaden i det aktuella området. Att med hjälp av detaljplan reglera markanvändningen ger goda förutsättningar för förankring och säkerställande av den aktuella vindkraftsutbyggnaden. Länsstyrelsen har i stort inget att erinra mot planförslaget men vill understryka vikten av att i planen säkerställa att omgivande bebyggelse inte utsätts för buller eller skuggtider som överskrider gällande riktvärden och rekommendationer. Genomförda beräkningar visar att gällande riktvärden för buller beräknas överskridas vid tre närliggande bostäder samt att sex bostäder berörs av rörliga skuggor som överskrider Boverkets rekommendationer. Med nuvarande placering förutsätter Länsstyrelsen att vindkraftverken programmeras så att de stängs av under den tiden så störande skuggor uppkommer. Att välja en lokalisering som innebär att verken tillfälligt måste stängas av är dock inte optimalt ur effektivitetssynpunkt, det är därför önskvärt att alternativ lokalisering av vindkraftverken inom och utom planområdet utreds noggrant. Kulturmiljö Det aktuella planområdet ligger inom en fornlämningsrik trakt vilket innebär att man trots avsaknaden av kända fornlämningar inom planområdena, inte kan utesluta att det finns fornlämningar inom planområdet. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 behöver därför utföras inför kommande exploatering. Naturvård Vindkraftsetableringen planeras till åkermark som inte har några registrerade högre naturvärden och länsstyrelsen har i stort inget att erinra mot planerna ur naturvårdssynpunkt. Dock kan delar av planområdet, liksom anslutande vägar, ledningar, eventuella upplagsplatser eller ytor för resning av verken, komma att

3 beröra biotopskyddade landskapselement (diken, vattensamlingar, bäckar, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar i jordbruksmark, samt lövträdsalléer) vilka har stort värde för den biologiska mångfalden i den generellt sett ensartade fullåkersbygden kring Västerlösa. Om arbeten i sådana biotoper inte kan undvikas måste dispens från miljöbalken sökas hos Länsstyrelsen. Grundregeln är att projekt ska planeras så att intrång undviks. Dispens får enligt miljöbalken endast medges om det finns särskilda skäl för detta. Diken berörs på flera platser av planerna. Körning, grävning eller andra arbetsföretag får inte utföras i dikena eller deras slänter utan dispensprövning. Grävning mm i dikenas vatten- eller strandområde utgör också s.k. vattenverksamhet, vilket kräver särskild anmälan till länsstyrelsen (eller tillstånd från miljödomstolen vid vattenverksamhet av större omfattning) inför planering av åtgärderna. Som anges i planbeskrivningen har Backsvala, rödlistad (kategori missgynnad), rapporteras häcka i en brink ca 500 m väster om området. Länsstyrelsen gör emellertid bedömningen att vindkraftverk på ett sådant avstånd inte bör åstadkomma någon nämnvärd skada på dessa backsvalor. Kommentar: Riktlinjerna för buller och skugga ska följas. Verken kommer att ljudoptimeras samt utrustas med skuggurkoppling för att säkerställa att riktlinjerna för buller och skugga följs. I Linköpings kommuns Underlag för lokalisering av vindkraftverk, godkänd av kommunfullmäktige 2004-12-07, anvisas lämpliga områden för vindkraftsutbyggnad. De i planen föreslagna placeringarna av vindkraftverken ligger i ett utpekat område för en samlad utbyggnad av vindkraft, område 5:2. Alternativ placering av verken inom det i vindkraftsplanen utpekade området för att finna ett läge där verken inte behöver ljudoptimeras eller utrustas med skuggurkopplare har studerats men utan att finna något bättre läge. En ansökan om arkeologisk utredning etapp 1 och 2 har skickats in till länsstyrelsen, en arkeologisk utredning avses utföras innan planen blir antagen. Ett biotopskyddat dike kan komma att påverkas av föreslagen etablering. Det åligger sökande att ansöka om dispens för det biotopskyddade diket från miljöbalken. Plankartan kommer att kompletteras med en upplysning om detta. Miljönämnden Det är av stor vikt att etablering av vindkraftverk görs omsorgsfullt så att riksdagens målsättning om 10 TWh vindkraftsel år 2015 kan uppfyllas samtidigt som vindkraften fortsatt kan anses vara ett miljöriktigt alternativ utan påtagliga störningar i landskapet eller för närboende. Miljöbalken föreskriver att miljöfarlig verksamhet ska lokaliseras till sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Framtaget underlag visar att föreslagna placeringar ligger mer än 500 meter från bostäder och klarar Naturvårdsverkets bullerriktvärden som gäller för lokalisering av vindkraftverk (< 40 dba ekvivalent ljudnivå).

4 Skuggningsutredningar som redovisas i underlag till planförslaget visar att sex fastigheter kommer att utsättas för skuggning från vindkraftverken som överstiger Boverkets riktlinjer. Eftersom det idag finns teknik att styra driften på verken så att skuggningen kan begränsas bör man under fortsatt planarbete kunna visa att ingen fastighet utsätts för skuggning mer än den rekommenderade faktiska skuggtiden på 8 timmar per år och som mest 30 minuter per dygn. Kommentar: Se kommentar till länsstyrelsen, sid 3. Lantmäterimyndigheten Om fastigheter ska bildas runt vindkraftverken bör de ej redovisas runda. Gemensamhetsanläggning är mindre lämpligt om verken ska leverera ström till det allmänna nätet. Kommentar: Synpunkterna kommer att tillgodoses i fortsatt planarbete. Försvarsmakten Försvarsmakten har gjort en bedömning av verken i förhållande till inflygningspunkt Älvestad och bedömer att verken kan accepteras. Försvarsmakten har således inget att erinra mot detaljplanen. Saab AB Yttrande 2009-02-13 Linköping City Airport har inkommit med ett delyttrande, för att kunna lämna ett slutligt yttrande, vill de avvakta den utredning som beskrivs i nedanstående synpunkter. Linköping City Airport utgör riksintresse för luftfarten vilket innebär att områden runt flygplatsen som direkt används eller kommer att användas för flygplatsens behov, skall skyddas. Den i handlingarna beskrivna vindkraftsetableringen behöver därför särskilt utredas avseende dess påverkan på luftfarten. En sådan utredning ska redovisa hus vindkraftverken, med sin placering, höjd och antal påverkar flygplatsens influensområden gällande: Flyghinder/hinderfrihet Skyddszoner för CNS-utrustning (radio- och radaranläggningar) Yttrande 2009-05-13 Linköping City Airport har via e-post tagit del av efterfrågade kompletteringar gällande vindkraftverken. Linköping City Airport har inget att erinra mot att vindkraftverken uppförs så som redovisats. Kommentar: Pågående planläggning av vindkraftverken har föregåtts av bygglovsansökning från vindkraftsexploatör. I samband med ansökningar om bygglov har exploatören beställt utredningar för hur de i programmet föreslagna verken

5 kan påverka flygplatsens flyghinder/hinderfrihet samt skyddszoner för CNSutrustning. Utredningarna visar att verken inte påverkar flygplatsens intressen. Mjölby kommun I den av kommunfullmäktige antagna översiktsplanen för vindkraft finns ett, på Mjölby kommuns sida av kommungränsen, utpekat vindkraftsområde (område 8:4) innehållande tre uppförda vindkraftsverk som kan tänkas påverkas av planförslaget. Det finns även en bygglovsansökan, som är under handläggning, om att uppföra ett fjärde vindkraftsverk inom samma vindkraftsområde. Det vore värdefullt att planförslaget redovisar eventuell påverkan de två vindkraftsområdena emellan samt om och hur landskapet påverkas och tål de bägge etableringarna. Planförslaget bör även ange avstånd till vindkraftsområde 8:4 samt till både de befintliga verken och det planerade verket inom samma område. Kommentar: Linköpings och Mjölby kommuner har samverkat om att ange lämpliga vindkraftsområden i samband med upprättande av vindkraftsplanerna för respektive kommun, vilket bland annat framgår av samrådsredogörelsen för planeringsunderlaget för vindkraft för Linköpings kommun. Frågan om ett fjärde verk i gruppen vid Isberget i Mjölby kommun (område 8:4) har behandlats av Byggnämnden i Linköpings kommun i sitt yttrande över denna bygglovsansökan. Linköpings kommun har därvid konstaterat att det föreslagna verket medför att avståndet mellan Isberget och den nu aktuella gruppen i Hackeryd kommer att vara något mindre än det angivna avståndet på tre km mellan grupper eller enstaka verk enligt riktlinjerna i Linköpings vindkraftsplan, men att det kortare avståndet bör kunna diskuteras, efter genomförd besiktning på plats och bedömning av handlingarna i det aktuella bygglovsärendet. Vidare konstaterar Byggnämnden att vindkraftsgruppen vid Isberget i övrigt torde uppfylla de överenskomna rekommendationerna i kommunernas respektive planeringsdokument, även efter det föreslagna fjärde verket vid Isberget. Påverkan på landskapsbilden av de bägge grupperna sammantaget bör dock studeras närmare. En sådan studie kommer att ske inom planarbetet för Hackeryd, inför utställning av förslag till detaljplan. Det är därför önskvärt att Mjölby kommun avvaktar denna studie för att bereda möjlighet till fortsatt samråd mellan kommunerna. Motala kommun Etablering av störande anläggningar i gränstrakterna till Motala kommun berör kommunen ur två aspekter, dels vad avser påverkan på miljön och närboende, dels inverkan på framtida markanvändning. I Linköpings kommuns vindkraftsplan är aktuellt område, betecknat 5:2, utpekat som lämpligt för en samlad utbyggnad av vindkraft. I samband med Linköpings kommuns arbete med vindkraftsplanen var Motala kommun i sitt remissvar inte beredd att tillstyrka etablering av vindkraftverk i något av de utpekade områdena som låg i närheten av kommungränsen. Främsta anledningen till detta var att kommunens arbete med gällande översiktsplan, ÖP 2006, inte hade framskridit så långt att något ställningstagande kring vindkraftutbyggnaden i kommunen hade gjorts.

6 Planerad etablering i Linköpings kommun påverkar inte något av de områden som i översiktsplanen kom att pekas ut som intressanta för samlad vindkraftsutbyggnad i Motala kommun. Motala kommun har dock erhållit en ansökan om förhandsbesked angående möjligheten att uppföra två vindkraftverk på fastigheten Hälleberga 3:1, ett område beläget mindre än 3 km ifrån planerad etablering i Linköpings kommun. I ett tidigt samråd mellan Linköpings kommun och Motala kommun (juni 2008) presenterade Linköpings kommun en etablering bestående av fyra vindkraftverk i aktuellt område. Då verket närmast Motala kommun har utgått i översänt remissunderlag kommer Motala kommun, om inget annat talar emot, att studera möjligheten till etablering av åtminstonde ett av verken på fastigheten Hälleberga 3:1. Motala kommun förutsätter därmed att den nu aktuella detaljplanen inte försvårar etablering av verken/verket på Motalas sida om kommungränsen. Vid prövning av lokaliseringen behöver dock etableringarnas inverkan på varandra studeras noggrant, bla bör den åskådliggöras med hjälp av fotomontage och/eller landskapsanalys. Samråd med Linköpings kommun bör då också ske. Motala kommun vill också påpeka vikten av att planområdet avgränsas på ett ändamålsenligt sätt och att det kan vara fördelaktigt att planlägga vindkraftverkens hela säkerhetsavstånd och därmed kunna styra att bebyggelse inte tillåts inom detta område. I övrigt har Motala kommun inget att erinra mot planerad etablering. Då etableringen ligger ca 1,5 km från gränsen till Motala kommun bedöms inte den innebära någon påtaglig påverkan för naturmiljön eller närboende i Motala kommun. Motala kommun har inte heller något att erinra mot bedömningen att detaljplaneförslaget inte anses innebära betydande miljöpåverkan. Kommentar: Linköpings och Motala kommuner har fört en dialog om lämpliga vindkraftsområden i samband med upprättande av respektive vindkraftsplan. Område 5:3, intill gränsen mellan Flistads och Klockrike socknar, togs bort inför utställningen av Linköpings vindkraftsplan. Linköpings kommun har noterat att Motala har gjort en motsvarande jämkning i sin översiktsplan genom att inte ange något område som skulle kunna försvåra eller förhindra utnyttjande av de kvarvarande områdena 5:1 och 5:2 i Linköpings kommun. Det är av stor vikt att utbyggnad av vindkraften kan ske på ett ordnat sätt och med bästa utnyttjande av vindresurserna, med hänsyn bland annat till landskapsbilden, oavsett administrativa gränser. Därvid är kommunernas översiktsplaner de grundläggande underlagen för mellankommunal samverkan. Den nu aktuella etableringen i Hackeryd har varit föremål för prövning i olika former sedan sommaren 2006 och inleddes med ansökan om miljötillstånd hos miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen. Byggnämnden i Linköpings kommun har yttrat sig över en föreslagen etablering inom Hälleberga 3:1 och 4:1 i Älvestad, i skrivelse daterad 2008-05-14. Kommunen har därvid konstaterat att de föreslagna verken inte uppfyller kraven på placering enligt vindkraftsplanerna i respektive kommun och har avstyrkt framställningen. Linköpings kommun välkomnar dock en fortsatt dialog om lämplig samverkan för etablering av vindkraftverk intill den gemensamma kommungränsen.

7 Planförslaget är utformat med hänsyn till att begränsa det planlagda området till de platser där man avser att etablera verken. Linköpings kommun anser inte att planområdet behöver utsträckas till hela skyddsområdet utan att det är tillräckligt att detta område framgår genom upplysningar på plankartan som även kan föras in i kommunens GIS-karta för styrning av annan markanvändning. TeliaSonera Skanova Access AB Skanova har en befintlig teleanläggning längs i utkanten av området. Under förutättning att Skanovas kablar kan vara kvar i oförändrat läge har Skanova inget att erinra mot planförslaget. Tvingas Skanova att vidta undanflyttningsåtgärder förutsätter Skanova att exploatören bekostar dessa åtgärder. Kommentar: Ledningen kommer inte att beröras vid uppförande av verken. Den kan dock komma att påverkas när ledningar ska dras till verken. Kostnaden belastar inte detaljplanen utan förutsetts ske enligt gängse taxor. Dan Andersson, fastighetsägare till Västerlösa 2:14 Dan Andersson har synpunkter på följande: Påverkan på landskapsbild Buller Skuggbildning Säkerhet Yttrandet i sin helhet biläggs samrådsredogörelsen, se bilaga 2. Kommentar: Upplevelsen av landskapet är individuell. Det vissa ser som en positiv kvalitet i landskapsbilden, kan av andra upplevas som ett intrång. En individs upplevelse av hur något medför ett intrång i landskapsbilden, är bland annat avhängigt nyttan av det som orsakar intrånget. En siloanläggning, landsväg eller en kraftledning som går genom ett öppet åkerlandskap, behöver inte upplevas som negativ eftersom betraktaren också ser nyttan av anläggningen. En generell angiven avståndsgräns mellan vindkraftverk och bostäder är endast en riktlinje för bedömningen och de faktiska förhållandena i varje enskilt fall är avgörande. Det aktuella området har en dokumenterat god vindpotential och är ett av få områden i Linköpings kommun som ansetts som lämpligt för vindkraftsetablering enligt gällande Vindkraftsplan 2004. Miljöbalkens bestämmelse enligt 3 kap. 8 första stycket får då anses vara tillämplig: Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för bl.a. anläggningar för energiproduktion skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Avståndet mellan bostadshuset på Västerlösa 2:14 och närmsta planerade vindkraftverk är 711 meter. Ljudberäkningarna visar att ljudnivån ligger klart under det rekommenderade riktvärdet (38 db(a) utan ljudoptimering). Att

8 vindkraftverkets effekt kan ha betydelse för ljudavgivning är riktigt. Det kan generellt sägas, om de vindkraftverksmodeller som finns på marknaden idag, att ju högre effekten är, desto högre är det källjud vindkraftverket avger. Ljudberäkningarna baseras på 2 MW-verk men detaljplanen förväntas rymma vindkraftverk med generatorstorlekar mellan 2-3 MW, därför finns en planbestämmelse som begränsar eventuella ljudstörningar till högst 40 db(a) vid bostad. Med hänsyn till den snabba teknikutveckling som sker är det inte ett orimligt antagande att ett 3 MW-verk anpassat för inlandsförhållanden och som klarar ljudkraven kan komma att lanseras innan projektet genomförs. Med hänsyn till att det finns bostadshus som omfattas av detaljplanens ljudkrav och som ligger betydligt närmre vindkraftverken än Västerlösa 2:14 är de maximala ljudvärden som anges i ljudberäkningarna för Västerlösa 2:14 realistiska. De skuggberäkningar som använts som underlag i plansamrådet förutsätter att skuggorna faller 2 km från varje verk och utgår från värsta fallet att solen förutsätts lysa från en molnfri himmel från soluppgång till nedgång, alla årets dagar. Vidare utgår beräkningar från att inga hinder (träd, byggnader etc.) finns i vägen för skuggorna, att rotorbladen rör sig hela tiden och att de alltid är vinklade mot alla bostäder och att det finns fönster i den exponerade fasaden. Med utgångspunkt från de teoretiska skuggberäkningarna uppskattas den situation som kan förväntas med utgångspunkt från erfarenhetsvärden. Skuggberäkningarna visar att det uppskattade värdet för Västerlösa 2:14 (drygt 7 timmar/år faktisk skuggtid) ligger under rekommenderade riktvärden (8 tim/år) och sker under kvällstid höst och vår. Faktiska hinder mm ingår dock inte i denna beräkning. Om de trots detta skulle visa sig att de rekommenderade riktvärdena överskrids kommer verken att stanna under den tid som olägenheterna uppstår. Detta sker automatiskt med skuggurkopplingsautomatik som ska installeras i de aktuella verken. Det är riktigt att högre totalhöjd ger en annan skuggsituation än de beräkningar som redovisas i detaljplanen. Utredningarna för buller och skugga kommer att uppdateras till utställningen och ska göras för verk som är 150 meter höga. Risk för nedfall av is är mycket ovanligt för vindkraftverk i södra Sverige. Det existerar nästa bara vid underkylt regn när verken har stått stilla och sätts igång igen. Om isskorpa bildas på ett vindkraftsverks rotorblad försämras verkets aerodynamiska egenskaper, obalans uppstår med viss vibration och vindkraftverkets rotation stoppas automatiskt. Moderna vindkraftverk är konstruerade för att tåla extrema vädersituationer och hård vind. Risken för skada av kringflygande föremål vid hård vind är betydligt större från befintliga byggnader eller träd. I extremfall kan emellertid rotorbladen utmattas och lossna så att det slungas iväg från verket en längre sträcka. Riskområdet kringflygande föremål har uppskattats 1,5 ggr verkens navhöjd + rotordiameter (ca 200 m). Kontroll av bl.a. vindkraftverkens rotorblad kommer att ske regelmässigt enligt ett särskilt tillsynsprogram kringflygande föremål. En planbestämmelse som förhindrar verksamheter som medför stadigvarande vistelse inom planområdena finns också. Nicklas Andersson, fastighetsägare till Egeby 7:8

9 Nicklas Andersson har synpunkter på följande: Den teoretiska bullergränsen tangerar bostadshus i tre riktningar, anser att det är orimligt. 40 dba upplevs som störande sommartid då man vill sova med öppet fönster. Yttrandet i sin helhet biläggs samrådsredogörelsen, se bilaga 3. Kommentar: Det rekommenderade riktvärdet för ljud från vindkraft vid bostad (40 db(a)) avser ljudnivå vid fasad. Riktvärdet är lågt satt jämfört med andra ljudstörningar som kan finnas i bostadsmiljöer. Avståndet mellan bostadshuset på Egeby 7:8 och närmsta planerade vindkraftverk är 562 meter. Ljudberäkningarna visar att högsta ljudnivå ligger i nivå med det rekommenderade riktvärdet 39,4 db(a) vid valt källjud 102,5 och när vindstyrka och vindriktning är som värst. Hänsyn har då inte tagits till den avskärmande effekt som ekonomibyggnaderna på fastigheten kan ha. Det är riktigt att vindhastigheten kan vara olika på olika nivåer över marken och att detta kan påverka maskeringseffekten från vindbrus i byggnader och vegetation. Viss hänsyn till detta har tagits i beräkningsmodellen men dessutom har det införts en planbestämmelse som maximerar ljudnivån från vindkraftverken vid bostad till 40 db(a). Verksamhetsutövaren måste därför anpassa driften av verken med ljudoptimering eller annan åtgärd för att klara ljudkravet. Beträffande ljudoptimering så är de allra flesta vindkraftverk på marknaden är utrustade med en teknik som gör att man kan anpassa driften efter omgivningarna. Med anledning av detta så kan vindkraftverken ställas i olika driftlägen (även kallade modes 1 ) med olika källjud som resultat. Ljudoptimeringen innebär att rotorbladen vinklas. Ove Knutsson, fastighetsägare till Västerlösa 2:13 Ove Knutsson har följande frågor och synpunkter: Är de skuggutredningar som har gjorts av RB Vindkraft AB neutrala? Skuggutredningen avser 2 MW verk, ingenting sägs om att närboende kommer att underrättas vid uppförande av 3 MW verk. Kommer ny skuggutredning att utföras vid uppförande av 3 MW verk? Kommer nya fotomontage att utföras vid uppförande av 3 MW verk? Skuggutredningen är missvisande med avseende på att man talar om skuggkänsliga områden istället för att tala om antalet fastigheter som kan utsättas för skuggning. I Wind PRO sägs maximum distance for influence 2000 m, vad gäller i Västerlösa? 1 Vestas V90, det fabrikat ljudberäkningarna baseras på, har följande inställningar för ljudoptimering: mode 0, mode 1 och mode 2 varav mode 0 har det högsta källjudet, mode 1 något lägre och mode 2 det lägsta.

10 Kommentar: Skuggberäkningar och fotomontage är gjorda i det vedertagna programmet Wind pro med datorrenderade modeller av vindkraftverk med totalhöjden 140 meter och deras position baseras på grundkartans höjdlinjer och koordinater samt med minst två inmätta referenspunkter i omgivningen. Programmet räknar med att maximalt 2000 meter påverkas av skuggor samt med 3 0 som en minimihöjd på solen över horisonten. Sannolikhet för solsken och driftsklar tid genereras också av programmet. Det spelar således ingen roll vem som utför beräkningarna, resultatet blir detsamma. Avståndet mellan bostadshuset på Västerlösa 2:13 och närmsta planerade vindkraftverk är 696 meter. Skuggberäkningarna visar att bostadshuset på Västerlösa 8:10 som ligger 519 meter från samma vindkraftverk och i samma riktning kan komma att utsättas för störande skuggor från det sydligaste verket under sommaren kring kl. 20 (förväntat värde ca 11 timmar/år). Skillnaden i avstånd torde tillsammans med befintlig bebyggelse och vegetation innebära en mildrad effekt av störande skuggor. Det kan dock inte uteslutas att skuggstörningar kan uppstå på omgivande bostadsbebyggelse kring Västerlösa 8:10. Skuggberäkningar som använts förutsätter att skuggorna faller 2 km från varje verk och utgår från värsta fallet att solen förutsätts lysa från en molnfri himmel från soluppgång till nedgång, alla årets dagar. Vidare utgår beräkningar från att inga hinder (träd, byggnader etc.) finns i vägen för skuggorna, att rotorbladen rör sig hela tiden och att de alltid är vinklade mot alla bostäder och att det finns fönster i den exponerade fasaden. Med utgångspunkt från de teoretiska skuggberäkningarna uppskattas den verklighet som kan förväntas med utgångspunkt från vissa erfarenhetsvärden. Om det visar sig att de rekommenderade riktvärdena överskrids kommer verken att stanna under den tid som olägenheterna uppstår. Detta sker automatiskt med skuggurkopplingsautomatik som finns installerad i de aktuella verken. Det är riktigt att högre totalhöjd ger en annan skuggsituation än de beräkningar som redovisas i detaljplanen. Utredningarna för buller, skugga, fotomontage kommer att uppdateras till utställningshandlingen så att de redovisar konsekvenserna för verk som är 150 meter höga. Beräkningarna baseras på 2 MW-verk men detaljplanen förväntas rymma vindkraftverk med generatorstorlekar mellan 2-3 MW, därför finns en planbestämmelse som begränsar totalhöjden. Med hänsyn till den snabba teknikutveckling som sker är det inte ett orimligt antagande att ett 3 MW-verk anpassat för inlandsförhållanden och som klarar höjdkravet kan komma att lanseras innan projektet genomförs. Förändringar Detaljplanen kommer att bearbetas i enlighet med ovanstående kommentarer till synpunkterna. Dessutom kommer en viss översyn av planhandlingarna att ske beträffande mindre väsentliga sakfrågor.

11 Synpunkter som inte tillgodoses Synpunkter från nedanstående berörd fastighetsägare kommer troligtvis ej att kunna tillgodoses till fullo: Dan Andersson Owe Knutsson Niklas Andersson Nedanstående berörda grannkommuner kommer troligtvis ej att kunna tillgodoses till fullo: Motala kommun Mjölby kommun Rebecka Petersson Planarkitekt

1(6) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2009-01-23 Dnr Tsn 2008.0043 Teknik- och samhällsbyggnad Rebecka Petersson MINNESANTECKNINGAR Samrådsmöte angående detaljplan norr om Västerlösa för del av Hackeryd 5:5 m.fl. (vindkraftverk) Datum: 2009-01-22 Tid: 18.30-20.30 Plats: Bygdegården, Västerlösa Mötesdeltagare: 16 personer Linköpings kommun representerades av: Rebecka Petersson Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, projektledare/planarkitekt Tomas Nyström Bygglovskontoret Lisa Nilsson Miljökontoret Björn Hansson Konsult, planarkitekt Presentation och föredragning Rebecka Petersson hälsade välkommen och kommunens tjänstemän och konsult presenterade sig. Rebecka Petersson redogjorde för planprocessen. Samrådstiden varar tom den 15 februari 2009. Björn Hansson gick igenom planens syfte och innehåll. Frågor och synpunkter Svar och kommentarer från kommunens representanter markeras med kursiv stil. Vad menas med gränsen 40 dba, vid bostad eller uteplats? Större delen av min tomt är innanför 40 dba gränsen. Beräkningsmodellen utgår från plan mark utan några hinder med de sämsta förutsättningarna. Mätningar på plats kan göras men det är svårt att få ett korrekt resultat på hur mycket vindkraftverken låter då andra ljud stör mätningarna samt att vindförhållandena varierar vilket påverkar hur mycket ljud som hörs från verken. Verken kan ljudoptimeras, vilket innebär att man ställer ner verkens effekt, ljudnivåerna blir då lägre. Är lite osäker på om man utgår från fasad eller uteplats för gränsen 40 dba, ska kolla upp det. Många säger att beräkningsmodellen ej är gjord för 2-3 MW verk.

2 Beräkningsmodellen är den som naturvårdsverket rekommenderar. De nyare större verken uppfattas ofta som mindre störande. På Boverkets hemsida finns en rapport i vilken det står att 20 % av de som utsätts för ljudnivåer på 37,5-40 dba från vindkraftverk känner sig mycket störda. Rapporten är troligtvis Laholmsstudien gjord av Veie, Göteborgs universitet. I den forskningen var det många små verk med missljud från maskinhuset, barnsjukdomar. Utformning av rotorer som gav vindstötar. Nu finns större erfarenhet hos tillverkaren. Det viktiga är att man klarar gränsvärdena för ljudnivåer. Det är 20 % som har fått medicinska problem pga av vindkraftverk. Hur många procent ska behöva må dåligt i Linköping för annan bedömning? Miljökontoret kan inte kräva hårdare krav än de riktlinjer som finns. Riktlinjer för skuggor och buller ska klaras. Problemet är att ljudet från verken pågår länge, den mesta vinden kommer från sydväst. Ljudet påverkas av vindstyrka. Vid 8 m/s hörs verken som mest. Beräkningarna är gjorda efter att det blåser från alla håll vid denna vindstyrka. I verkligheten kommer det sannolikt att vara färre och kortare tillfällen som det låter så mycket som beräkningarna visar. Hur fungerar ljudmätning på plats? Vem står för mätning? Verksamhetsutövaren står för mätning. Kommunen är en tillsynsmyndighet. Om man ska göra mätning görs det under sommartid. Vissa kommuner har 750 samt 1000 meter som gräns mellan vindkraftverk och bostäder. Hur många kommuner har 500 meter som gräns? De flesta kommuner har 500 m som gräns, t.ex. både Mjölby och Motala. De kommuner som har 750 meter som gräns har det oftast då det gränsar till fritidshusområden. Inom vissa kommuner är det krav på 35 dba i planlagda fritidshusområden. Miljödomstolen har prövat 40 dba. Myndigheten kan inte kräva att verken ska gå under 40 dba.

3 Varför ska avståndet från vindkraftsverken vara 1 km till kyrka men endast 500 meter till bostäder? Anser det vara konstiga hänsyn. De olika avstånden är grundade utifrån två olika kriterier. Avståndet från verk till kyrka på 1 km är pga. påverkan på landskapsbild, kyrkan bedöms vara ett landmärke som man inte vill att vindkraftverken ska konkurrera med. Avståndet från verk till bostäder på 500 m handlar om att man ska uppfylla de riktlinjer som finns för buller och skugga. Om man ändå störs av buller från verken, vänder man sig till kommunen? Kan man få hjälp att isolera? I första hand bör man komma överens med vindkraftsägaren angående störningar. Kommer man inte överens vänder man sig till Miljökontoret på kommunen. Miljökontoret som tillståndsmyndighet går efter de riktlinjer som finns, att det maximalt får låta 40 dba från verken vid bostad. De ljudberäkningar som görs visar maximal ljudutbredning. I verkligheten kommer det sannolikt att vara färre och kortare tillfällen som det låter så mycket som beräkningarna visar. Kan kommunen ställa hårdare krav är riktvärdena? Marginal finns i riktvärdena. Grunden är att kommunen är positivt inställd till vindkraftverk, kommunen har också en vindkraftsplan som anger riktlinjer för uppförande av nya verk. Miljökontoret kan inte ställa hårdare krav än de riktlinjer som finns. Det är idag hårdare krav för vindkraftverk än för exempelvis industribuller. Forskare i Frankrike hävdar att det krävs avstånd på 1,5-2 km mellan bostad och 2 MW verk. Vad händer om man får skuggor från två håll, från olika grupper med vindkraftverk? Riktvärdet för skugga får inte överskridas. Det finns olika tekniska lösningar om man skulle uppleva sig störd av skuggan. Skuggurkoppling kostar inte särskilt mycket. Man väljer då ut de fastigheter som teoretiskt har över 30 h skugga/år. Vid risk för överskridande av skuggvärden borde det vara självklart med programmering från början. De beräknade värdena tar inte hänsyn till t.ex. vegetation som kan skugga. De fastigheter som överskrider 30 timmar brukar komma ifråga för inprogrammering. Det är inte alltid heller så att man blir störd ens om man har skugga över 8 timmar då man kanske inte alltid vistas hemma.

4 Jag anser att materialet är ofullständigt, 20 meter nedanför nedre mellangården ligger hus som det inte finns beräkningar för. Vi ska kolla över materialet och se om det behöver kompletteras. Det ryktas om att det bara är aktuellt med två verk? Försvaret har tidigare lämnat besked om att de inte godtar det nordligaste verket pga försvarets intressen. En diskussion pågår mellan försvaret och kommunen, samrådshandlingen redovisar tre verk, försvaret kommer under samrådstiden att skriftligt yttra sig över om de har synpunkter på något av verken. Kan det bli fråga om ekonomisk kompensation till de kringboende? I Sundsvallstidning, Mitt Nytt, skrivs om handlingsförslag för 170 fastigheter, kompensation, el. Den frågan innefattas inte av detaljplanen. Uppförande av verken leder till minskning av marknadsvärde för fastigheterna kompensation bör komma ifråga för den lilla grupp som berörs. Taxeringsvärdet är konstant. Diskuteras vid vattenkraftsutbyggnad. Styrs ej i detaljplanen. Kompensation har ej kommit i fråga för exempelvis förlorad sjöutsikt. Omgivningen är föränderlig. Enligt tidningen Land hade vindkraftsförening tagit beslut om kompensation. Risk för att man får x % lägre värde pga att man tappar intressenter enligt mäklare. Svårt att diskutera, vilka som är berörda. Vad ska den enskilda behöva tåla? Civilrättslig fråga. Den som är berörd kan skriva in sina synpunkter och få dem prövade under detaljplaneprocessen. Det står i vindkraftsplanen att rekommenderade avstånd kan behöva ökas. Vi prövar avstånden nu i detaljplanen och har med hjälp av buller och skuggutredningen samt fotomontage gjort bedömningen att det är möjligt att uppföra verken med de nu föreslagna avstånden.

5 I Danmark infördes skadeståndsrätt i november. LRF har varit drivande i skadeståndsrätten i Sverige, se artikel i Linköpings tidning. Det som är på gång här i Sverige är att det ska bli en ändrad process för prövning av vindkraftverk. Vilka frekvenser mäts ljudet som alstras från verken inom? Finns det frekvenser över 40 dba? dba är ett vägt värde av ett stort spektrum av frekvenser. Gamla verk har ibland upplevts som mer störande. Förekommer problem med lågfrekvent ljud infraljud? Sådana studier har gjorts. Infraljud från vindkraftverk anses vara försumbara och utgör inte något problem. Kommer det tas fram en MKB (miljökonsekvensbeskrivning)? En behovsbedömning av miljöbedömning har tagits fram och ingår i beskrivningen. Slutsatsen av behovsbedömningen är att de föreslagna verken inte anses vara av betydande miljöpåverkan och därmed behöver inte en särskild miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Däremot ska en fördjupad analys av buller och skuggor göras samt en beskrivning av påverkan på landskapsbilden. Dessa analyser och studier redovisas i planbeskrivningen samt som bilagor. Kommunen kommer under planprocessen att göra ett formellt ställningstagande då kommunen beslutar om planen anses vara av betydande miljöpåverkan eller inte. Om man producerar el kan man ha ett eget nätbolag. Transformatorer och kablar behövs. Det ger en möjlighet för samhället att få billig el. Det svåra är det ojämna energiflödet från olika producenter. I nätanslutningsutredningen kommer man eventuellt att föreslå en sådan lag. Morot för den som funderar på husets marknadsvärde med ett internt nät. Behövs egen koncessionsansökan? Koncession behövs ej sedan årsskiftet. Kan kommunen gå in med bidrag för lokala nät? Finns det EU-stöd att söka? Jämför med Hjo, Grästorps linjemontage. Kommunen har en landsbygdsutvecklare, föreslår en kontakt med honom.

6 Fråga till markägarna: hur kommer ägarförhållandena att vara, privata? Kommer andra att släppas in? Lorin: Ej klart. Det är inte omöjligt att andra kan komma in. Med hänsyn till nätanslutning kan verken inte byggas före 2012. Gunnarsson och Olai har samma inställning. Vad kan påverka beslutet? Det verkar inte spela någon roll vilka synpunkter som framförs. De synpunkter som framförs antecknas. Alla de synpunkter som skriftligen inkommer till kommunen under samrådstiden behandlas och sammanställs i en samrådsredogörelse. Kommunen har en vindkraftsplan i vilken det nu aktuella området är utpekat som särskilt lämpligt för vindkraftverk, förslaget har ej tillkommit på lösa grunder. Det viktiga är att den som har synpunkter skriver ner dem och lämnar in dem till kommunen under samrådet eller utställningstiden, då får den personen sina synpunkter prövade. Om man vill sätta upp ett litet verk, störs det av dessa stora verk? De borde inte konkurrera, samma bevis krävs dock för skugga och buller gentemot bostäder. Det finns för närvarande 4-5 ärenden om små verk inom kommunen. Hur stora är små verk? Energimyndighetens definition är 125 kw, ca 35 m höga. De kan jämföras med silobyggnader. Finns det någon statistik på hur mycket det blåser och hur ofta? Vindmätningar har gjorts. Det aktuella området är ett av de bättre vindlägena i landet. Avslutning Rebecka Petersson informerade att minnesanteckningar från detta möte kommer att bifogas samrådsredogörelsen och påminde också om att det är viktigt att synpunkter skriftligen lämnas in till Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden under samrådstiden. Anteckningar sammanställda av Rebecka Petersson