Rapport om Biogasbranschen 2011-10-26

Rapport om Biogasbranschen 2011-10-26 Projektmedlemmar Patrik Ullerud Maria Rydén Jesper Ring Mirel Kevric Emil Lundberg Hemsida: www.swebgas.se

Sammanfattning De första uppgifterna om gasutvinning är över 2000 år gamla och härstammar ifrån Kina. I Kina transporterades gasen i bamburör för att sedan använda den som värme. Även om gasen används väldigt länge så är det inte förrän på senare 1900 tal som kommersiella biogasanläggningar börjar dyka upp. Biogas är metangas som tas fram under kontrollerade former, genom att man bryter ner organiskt material i syrefri miljö. Det finns många användnings områden, det går att producera el och värme men även att uppgradera gasen till fordonsbränsle. Det är fordonsgasen som i nu läget är det största användningsområdet. Ett stort problem för branschen är förvaring och distribution av gasen. Fackling är en nöd åtgärd man tar till för att inte släppa ut den miljöfarliga gasen i atmosfären, därmed försvinner stora delar av den gas vi producerar som värme åt kråkorna. Det finns många typer av biogas anläggningar, Vi har tittat lite närmare på Frötorps gårdsanläggning, där har vi sammanställt Lagar och Regler, processen och hur anläggning blev till. Biogasen har potentiell att i framtiden vara en lika självklar källa av energi som vind- och vattenkraft. Både EU och Sverige kämpar för ett bättre klimat och mindre växthusgasutsläpp. För att uppnå målet att förhindra en temperatur ökning på mer än två grader Celsius har olika klimat mål satts upp i EU och i världen. EU s klimat mål är att minska koldioxid utsläppen, energi användandet med 20 % år 2020 och det ska användas 20 % mer förnybar energi källor. På grund av de nya miljödirektiven från EU så har förnyelsebar energi tagit fart på allvar, däribland biogasen. Sida 1/42

1 Inledning 1.1 Syfte...... 4 1.2 Avgränsningar... 4 1.3 Begrepp i rapporten... 4 1.3.1 Ordlista... 4 1.3.2 Energitabell... 5 1.3.3 Energiinnehåll... 5 2 Historik...... 6 2.1 Irrbloss...... 6 3 Vad är biogas... 7 3.1 Koldioxid...... 7 3.2 Energigaser... 8 3.3 Skillnad Mellan Bio- Naturgas... 8 3.4 Vad biogasen används till... 8 3.4.1 Värme...... 9 3.4.2 Fordonsgas... 9 3.4.3 El...... 9 3.4.4 Fackling...... 9 4 Biogasprocessen... 10 4.1 Anläggningar... 11 4.1.1 Reningsverk... 11 4.1.2 Deponi...... 11 4.1.3 Samrötningsanläggningar... 12 4.1.4 Industrianläggningar... 12 4.1.5 Gårdsanläggningar... 12 4.1.6 Uppgraderingsanläggningar... 13 4.2 Substrat...... 13 4.3 Förbehandling... 14 4.4 Rötrester...... 14 4.4.1 Rötslam...... 15 4.4.2 Biogödsel...... 15 4.4.3 Certifierad biogödsel... 15 5 Frötorps Lantbruk Exempelanläg.... 17 5.1 Att starta en anläggning... 17 5.2 Lagar och regler... 18 5.2.1 Boverket...... 19 5.2.2 Seveso...... 19 5.2.3 Lagen om brandfarliga och explosiva varor... 19 5.2.4 Förordningen (2003-789) om skydd mot olyckor... 19 5.2.5 Myndighet för samhällsskydd och beredskap(msb)... 19 5.2.6 Miljöbalken... 19 5.2.7 Naturvårdsverket... 19 5.3 Biogasprocessen... 20 Sida 2/42

5.4 El och Kraftvärme... 21 5.5 Faktaruta...... 21 6 Finansieringen... 22 6.1 Jordbruksverket... 22 6.2 Energimyndigheten... 23 6.3 KLIMP & LIP... 23 6.4 20 öre reducering... 24 6.5 Koldioxid- och energiskatt... 24 7 Aktörer på biogasmark.... 25 8 Forskning och utveckling... 30 8.1 Nya substrat... 30 8.2 Mobil Biogasanläggning... 31 8.3 Finansiering... 31 9 Säkerhet... 32 9.1 Lagen Brandfarlig & explosiva varor... 32 9.2 Tankstationer... 32 9.3 Gasförståndare... 32 10 Miljömål... 33 10.1 EU direktiv... 33 10.2 Sveriges klimatmål... 33 10.3 Avfallshantering... 34 10.4 Naturgasnätet... 34 11 Framtidsutsikter... 35 11.1 Utbildning och kompetensutveckling 35 11.2 Tysklands Kärnkraftav.... 35 11.3 Etanol... 36 11.4 LNG - Flytande Narurgas... 36 11.5 LBG - Flytande biogas... 37 11.6 Termisk förgasning... 38 12 Slutsats... 39 13 Källhänvisning... 40 Sida 3/42

Inledning 1.1 Syfte Hösten 2011 startade utbildningen Biogastekniker på skolan Blue Peak AB i Hallsberg. Som första kurs i utbildningen är att få en övergripande översikt på Biogasbranschen, ifrån substrat till drivmedel i STCC bilarna. Syftet med denna rapport är att sammanfatta branschen på kortfattat men tydligt sätt. En läsvärd rapport som ska väcka intresset för biogas. 1.2 Avgränsningar Vi kommer bara att titta på den svenska marknaden när det gäller biogasbranschen. Undantaget för det är att vi kommer att reflektera kring Tysklands Kärnkraftsavveckling och vad eventuellt det kan ge för effekter på arbetstillfällen inom biogassektorn. I rapporten kommer det inte specifikt redogöras lagtexter utan detta är en sammanfattning av stora direktiv som kan tyckas vara viktiga, vi kommer titta på EU:s miljödirektiv. Inom forskning och utveckling kommer vi att titta på de mest intressanta projekten i Sverige som kommer få en stor utvecklingspotential. Vi har vi använt olika källor till olika rubriker. På grund av det kan statistiken skilja sig åt i de olika rubrikerna. 1.3 Begrepp i rapporten Biogasbranschen är som alla andra branscher fulla med mer eller mindre svåra ord. Många tekniska ord och uttryck. För att läsaren som inte är så insatt i branschen ska ha en möjlighet att följa resonemangen i rapporten och förstå alla ord, så har vi samlat ihop de vanligaste ord och uttryck i en ordlista. 1.3.1 Ordlista Gas framställd genom biologisk nedbrytning av organiskt material, Biogas biogasen består främst av metan och koldioxid Bioenergi Energi utvunnet ur biologiskt råmaterial CBG Förkortning för Compressed Bio Gas, komprimerad biogas CNG Förkortning för Compressed Natural Gas, komprimerad naturgas En coli bakterie, smittan kan spridas mellan djur och människor. Kossor EHEC kan vara en bärare och smitta via avföringen Energigas Samlings ord för gaser med högt energiinnehåll t.ex. gasol metan propan Fordonsgas Naturgas eller Biogas som förädlats och har en metanhalt på minst 97% Fossila bränslen Bränslen med en lång eller ingen nybildnings tid Förnyelsebara bränslen Bränslen med kort nybildnings tid Uppvärmning av substrat som resulterar i att farliga bakterier dör. 70 Hygienisering grader i 60 minuter Kadmium Tungmetall. I höga halter giftiga för allt liv, används till exempel till uppladdningsbara batterier. Kokpunkt Temperaturen då en vätska övergår i gasform LBG Förkortning för Liquid Bio Gas, flytande biogas LNG Förkortning för Liquid Nature Gas, flytande naturgas Mesofil rötningsprocess Rötningsprocess med temperaturen 15-45 o C Metangas hämtad från jordens inre, naturgasen består utav metan och Naturgas koldioxid Nm 3 Normalkubikmeter, en kubikmeter gas vid 0 o C och 1 bar Personekvivalenter (pe) 1 pe är det genomsnittliga föroreningsbidraget från en person. Sida 4/42

PPM Rågas Rötkammare Rötning Samrötning STCC Substrat Termofil rötningsprocess Torrötning TS Utrötningsgrad Våtrötning Parts per million, Ett mått som används i många praktiska sammanhang men avråds av Svenska och Internationella standarder Den biogas som inte blivit förädlad utan kommer direkt ifrån produktion. Består utav 45-85% metangas. Lufttät tank där man kan ha kontroll över förruttnelseprocessen Biologisk nedbrytning av organiskt material När man rötar flera olika sorters substrat Scandinavian Touring Car Championship Organiska material som lämpar sig för framställning av biogas Rötningsprocess med temperaturen 45-75 o C Rötningsprocess utan tillsatt vatten Torrsubstans Ett sätt mäta fuktigheten i olika materiel. TS 0 vätska Beskriver hur stor andel av det organiska råmaterialet som omsatts till biogas under en bestämd tid. Rötningsprocess där substratet gjorts flytande 1.3.2 Energitabell K Kilo 10 3 1 000 Ett tusen M Mega 10 6 1 000 000 En miljon G Giga 10 9 1 000 000 000 En miljard T Tera 10 12 1 000 000 000 000 En biljon P Peta 10 15 1 000 000 000 000 000 En Triljon 1 kwh den energi som går åt för att värma en spisplatta i en timme är 1000 watt dvs. 1 kilowatt 1 MWh är den energi som behövs för att driva en personbil 100 mil 1 GWh är energianvändningen i en medelstor svensk kommun under en dag 1 TWh är den energi som Sverige använder under ett dygn 1.3.3 Energiinnehåll i drivmedel Källa:Biogas på gården.pdf/lrf Sida 5/42

2 Historik Historian för energigaser börjar för mycket länge sedan. Man har hittat uppgifter om att man redan för 2000 år sedan använde gas i Kina. De samlade upp gas som kom från markens inre och förvarades och transporterades i bamburör. Redan sedan andra hälften av 1800-talet har man utnyttjat bakterier för att omvandla organiskt material till biogas. Kina och Indien kan man räkna till biogasens pionjärer. De använde biogasen till matlagning och även till belysning. I Sverige har man producerat biogas sedan 1960-talet. Syftet var i första hand att minska slamvolymerna i avloppsreningsverken. På 1970-talet när oljekrisen var ett faktum så kom forskning och utveckling igång ordentligt. Man gjorde en direkt utbyggnad för biogasprocessen. Man såg ett sätt att kunna minska landets oljeberoende. Redan 1978 byggde Nils Lijerups en av de första gårdsbaserade biogasanläggning på sin gård, Stommen Biogas i Holsljunga. Under 1970- och 1980-talet byggdes ett mindre antal gårdsanläggningar för rötning av gödsel. Industrin var tidigt ute där sockerbruk och massaindustrin började använda biogasprocessen för rening av processvatten. Avfallsdepåer läcker metangas i stora mängder, och under 1980-talet så började man ta tillvara metangasen och under 1990-talet växte utvinningen av deponigas väldigt kraftigt. Mitten av 1990- talet växer det fram en mängd olika biogasanläggningar. Här börjar man röta en massa olika material från till exempel livsmedelsindustrier, slakterier men även hushålls- storköksrestaurangsavfall. Forskning och utveckling ökar i snabb takt och många tror att termisk förgasning kan vara det nya stora genombrottet för att framställa biogas. 2.1 Irrbloss Irrbloss är som en liten eld eller ett ljus på hedar, myrar eller kärr. Förr trodde man att det var människors själar som stod mitt emellan himlen och helvetet. Andra trodde att det var själarna från människor som dött på platsen och att dem då steg upp som irrbloss. I dag vet man att irrbloss är bubblor av sumpgas (metangas, biogas) som självtänder. Sida 6/42

3 Vad är biogas? Biogas är en förnyelsebar energigas som huvudsakligen består av metan. Rent kemiskt liknar den naturgas, men den stora skillnaden är att biogas är koldioxidneutralt, till skillnad från naturgasen. Metangas är en naturlig gas som alltid har funnits i vår miljö. Den bildas i bl.a. sumpmarker och risfält, men även i magen på våra kossor. Biogas kan produceras på olika sätt. Den vanligaste metoden är att organiskt material bryts ner av speciella mikroorganismer i en syrefri miljö. Man pumpar organiskt material kallat substrat in i en rötkammare. Där rötas substratet och bildar metangas, koldioxid och svavelväten, detta kallas för rågas. Rågasen kan användas till att producera el och värme. Uppgraderar man rågasen, det vill säga renar och spetsar den med ex. propan, får man fordonsgas. Resterna som blir kvar efter rötning kan användas som biogödsel inom jordbruket. Det organiska materialet, även kallat substrat, som kan användas är exempelvis slam från avloppsreningsverk, lantbruksgrödor, hushållsavfall, gödsel osv. 3.1 Koldioxid Koldioxid (CO 2 ) är en luktfri ogiftig gas som finns i vår atmosfär. Koldioxiden håller jordens temperatur på en jämn nivå, samtidigt som den tas upp av växterna som producerar syret vi människor behöver för att kunna överleva. Fastän att koldioxid måste finnas för att liv på jorden skall existera, bidrar den också till växthuseffekten. Koldioxid är en växthusgas som vi måste reducera tillförseln av till vår natur. Därför är det så viktigt att utsläppen av fossila bränslen minskar, och där kommer biogasen in. Biogasen är som man säger koldioxidneutral. Med det menas att man inte tillför naturen mer koldioxid än vad som redan finns i jordens kretslopp. Till gruppen icke koldioxidneutrala ämnen är de produkterna som kommer ifrån olja, stenkol, brunkol och naturgas. De fossila icke koldioxidneutrala ämnena är hämtade från jordens inre. Med andra ord så tillför man koldioxid i jordens kretslopp. Sida 7/42

3.2 Energigaser Energigaser är ett samlingsnamn för många olika gaser t.ex. som Naturgas, Biogas, Fordonsgas, Gasol, Stadsgas, Vätgas och Biometan. Energigaserna bidrar med omkring 24 terawattimmar, vilket motsvarar ca: 4 % av Sveriges totala energiförbrukning. Energigaserna är på väg att ersätta olja och andra fossila bränslen inom industri, vägtrafik och sjöfart. En ökning av energigaser och framför allt biogasen skulle ge nya jobb samt minska miljöpåverkan. Bildkälla inkl siffror Ernergigaser.se 3.3 Skillnaden mellan Biogas och Naturgas Naturgas: Naturgas är uppbyggd av gasformiga kolväten som hämtats upp ur jordens inre. Den är 40 till 500 miljoner år gammal, och har sedimenterats av bl.a. växter, plankton, bakterier och alger. Den naturgas som används i Sverige består till ungefär 90 % av metan och kommer från Danmark. I naturgasen återfinns också mindre mängder andra kolväten som etan och propan. Det faktum att naturgas innehåller mycket väte, gör att det släpps ut avsevärt mer vatten samt mindre koldioxid jämfört med om man förbränner kol och olja. Biogas: Till skillnad från naturgas, är biogas en förnybar energigas som bildas när växter, gödsel, trädgårdsavfall och slam från reningsverk bryts ner i en syrefri miljö. Precis som naturgas består biogas till största delen av metan. Mängden metan varierar mellan 45 och 85 vol. %. Naturgas som fordonsbränsle ger omkring 25 % lägre koldioxidutsläpp jämfört med bensin, och med biogas minskar koldioxidutsläppen till nästan 0 %. 3.4 Vad biogasen används till Biogasen kan användas på många olika sätt för att skapa energi. Det största användningsområdet för biogas är att driva fram fordon på våra vägar, men även sjöfarten kan ha nytta av det på sikt. Fordonsgasen står för 43,9% av biogasförbrukningen. Värmen står för 43,7% av biogasanvändningen. I Sverige produceras ca: 1,4TWh och det motsvarar 154 miljoner liter bensin vilket motsvarar 130 000 bilar som kör 1 500km/år. El 4,10% Fackling 8,10% Fordons gas 43,90% Värme 43,70% Saknad data 0,20% Sida 8/42

3.4.1 Värme Biogas används till stor del för att producera värme till hushåll och industrier. Normalt krävs det inte någon annan förbehandling än att avskilja vatten för att utnyttja gasen för värme. Biogasen utnyttjas oftast för att värma upp byggnader som ligger i anslutning till en biogasanläggning, men överskottsvärme kan även föras ut på ett värmenät. Det finns även möjlighet för värmeverk att använda sig utav biogas i produktion av värme. Metangasen kan också gå raka vägen från en gasdepå till kund för egen uppvärmning. Biogasen brinner rent och lämnar inte efter sig restprodukter i form av aska eller sot och den är dessutom koldioxidneutral, det vill säga den släpper aldrig ut mer koldioxid än vad den tagit upp under sin levnadstid. 3.4.2 Fordonsgas Att uppgradera biogas till fordonsgas är en snabbt växande företeelse. Mycket tack vare de fördelaktiga beslut från riksdagen, en ny miljöbilspremie som ger dig 40 000 kr när du köper en ny miljöbil ska börja gälla 2012. Gasbilar är också befriade från fordonsskatt under de fem första åren. Biogas är till och med det första Svanenmärkta drivmedlet. Mer och mer gas förädlas för att bli energirik nog att kunna driva motorfordon. Fordon av alla storlekar kan köras på biogas. Allt ifrån tunga lastbilar och vanliga personbilar till snabba STCC-bilar. Antalet gasdrivna fordon i Sverige har ökat från ca 2 000 år 2000 till 32 000 år 2010. Av dessa 32 000 fordon är en överväldigande majoritet, ca 30 000, personbilar. Biogas är det renaste drivmedlet som finns på marknaden idag. Jämfört med diesel och bensin är utsläppen av koldioxid upp till 99 % lägre. Regeringen har satt upp som mål att år 2030 ska Sverige vara oberoende av fossila bränslen och år 2050 ska det vara helt fritt från fossila bränslen på våra Svenska vägar. 3.4.3 El Man kan utvinna el av biogas på flera sätt, både i stor och i liten skala. I stor skala används oftast gasen för att driva turbiner. Antingen genom att hetta upp vatten och driva turbinen med vattenångan, eller så drivs den direkt av förbränningsgaserna. Kraftvärme är den dominerande tekniken för att skapa el från gas. Metoden gör det enkelt att ta till vara på en stor del av gasens energi. 3.4.4 Fackling Fackling kallas det när man förbränner den rågas som ännu inte är förädlad, rakt ut i luften. För att undvika att släppa ut metan i atmosfären. Detta sker oftast då gasförvaringen är full och produktionen fortsätter. Totalt facklas 8.1 % av den totala biogasproduktionen. Det är en hög siffra som skulle kunna krympa betydligt om det investerades i infrastruktur i form av ett gasnät. Då skulle all gas som inte behöver lagras på produktionsanläggningarna släppas ut direkt på nätet. Sida 9/42

4 Biogasprocessen Biogasprocessen är en förruttnelseprocess. Processen sker under kontrollerade former där man tar tillvara på metangasen som bildas naturligt under nedbrytningsprocessen. Allt biologiskt ruttnar och går att använda vid framställning av gas. Processen består av flera steg där mikroorganismer gradvis bryter ner de biologiska substraten. För att mikroorganismerna som gör jobbet ska trivas och arbeta på rätt sätt krävs vissa gynnsamma förhållanden. Bland annat ska temperaturen och surhetsgraden (PH värde ) vara rätt, de två olika temperaturer som man brukar använda är 15-45 C, kallad mesofil och 45-75 C kallad termofil. Men viktigast av allt är att processen fortlöper utan kontakt med syre. Processen måste vara syrefri anaerob. Om syre kommer in i processen kallas den aerob, rötningen fortsätter men utan att den önskade metanen bildas. Nedbrytningsprocessen är indelad i flera steg. Mikroorganismer bryter med hjälp av enzymer ner det biologiska substratet i enklare beståndsdelar. Ämnen som aminosyror och socker bildas. Nästa steg i förruttnelsen kallas jäsningsfasen. Under den fasen bryts substratet ner ytterligare, fettsyror, alkoholer och vätgas bildas. Vid sista steget i nedbrytningsprocessen börjar metangasproducenterna jobba och den åtråvärda gasen metan bildas. Den gas som nu bildats kallas rågas. Det är en gas som inte bara innehåller metan utan också kolväten, vätgas, koldioxid, korrosiva svavelväten. Gasen är oftast mättad av vattenångor. Rågasen används ofta som den är, främst för att producera värme och el men också som råvara i industrier. Rågas består utav 45-85 % metangas och 15-45% koldioxid beroende på vilket substrat som rötas. Sida 10/42

4.1 Anläggningar I Sverige finns det totalt 229 anläggningar som framställer biogas samt ett 40-tal uppgraderingsanläggningar som förädlar biogasen till fordonsgaskvalité. Anläggningarna är placerade och anpassade till källan av substratet för att minska miljöpåverkan och ge gynnsamma ekonomiska fördelar. Många anläggningar har för att öka produktionen av biogas börjat samröta olika substrat. Industrianl. 5 st Gårdsanl. 14 st Deponier; 57 st Reningsver k 135 st Samrötnin gsanl. 18 st 4.1.1 Reningsverk Det finns över 2000 reningsverk i Sverige och biogas produceras på 135 utav dem. Redan på 1940-talet producerades biogas men målet var främst att minska slamvolymen. En del av gasen som utvanns användes till att värma den egna anläggningen medan en stor del facklades bort. Först passerar avloppsvattnet en luftad bassäng där mikroorganismer börjar bryta ner det biologiska materialet för att sen pumpas in i en anaerob process. Bland de större i Sverige är Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun som tar hand om avloppsvatten från 278 000 personer samt 50 000 personekvivalenter från industrin. Den totala biogasproduktionen 2009 var 5.25 miljoner Nm 3 (32 300 MWh). Sammanlagt från alla reningsverksanläggningarna utvanns 2010 614 GWh. 4.1.2 Deponi Fram till 1970-talet var deponi det enda sättet att bli av med sina sopor. Alla hushållssopor slängdes i samma hög och kallades soptipp. I slutet av 1970-talet drev ett ökat miljömedvetande till att sophanteringen förändrades. En del av det nya systemet var att gräva ner det gamla, för att minska tillgången till soporna för fåglar och råttor samt minska den obehagliga lukten. När man grävde ner soporna skapade man en syrefattig omgivning som med tiden blev anaerob och tillät metangasbildning. Från deponierna läcker stora mängder metangas, som är en av de farligaste växthusgaserna. Metanen som utvinns ur deponin kallas för deponigas och består till 45-55% metan. Idag kan vi utvinna gasen på flera olika sätt, några av sätten är så kallade gasbrunnar som borras eller trycks ner i deponin. Ett annat sätt är att suga ut gasen ur marken med hjälp av rörnät och fläktar. En av de stora fördelarna med att utvinna deponigas är att vi minskar vår inverkan på växthuseffekten. Sedan 2005 är det förbjudet att lägga organiskt avfall på deponi och därför är mängden gas som kan utvinnas begränsad och kommer ta slut inom 30-50 år, därmed kommer våra 57 kvarvarande deponier att försvinna. Totalt under år 2010 utvanns 298 GWh ifrån deponianläggningarna i Sverige. Sida 11/42

4.1.3 Samrötningsanläggningar Samrötning är när man rötar mer än en typ av råvara. Några typer av råvaror eller substrat är källsorterat matavfall ifrån hushåll, restauranger, storkök och butiker. Andra exempel är grödor eller restprodukter ifrån livsmedelsindustrin samt avloppsslam ifrån reningsverk och olika processvatten. Samrötningsanläggningar är en process i storskalig volym där rötkammarvolymen är minst 1 000 m 3, men oftast runt 3 000-5 000 m 3. De flesta anläggningar av den här typen rötar mesofilt med en processtemperatur på 35-37 grader men termofil rötning på runt 55 grader förekommer. Då dessa anläggningar är storskaliga så är investeringskostnaderna väldigt höga och några har därför finansierats med hjälp av LIP och KLIMP-bidrag. Fördelen med samrötning är att man kan utvinna mer biogas per m 3 blandad substrat än om man rötat de olika substraten var och ett för sig. Dagens 18 samrötningsanläggningar producerar tillsammans 25 % av vår totala biogasproduktion. Här läggs mycket forskning på att hitta nya substrat att röta för högre gasproduktion. Totalt under 2010 producerade samrötningsanläggningarna i Sverige 298 GWh. 4.1.4 Industrianläggningar Sockerbruk och massafabriker har en lång erfarenhet av biogas. Redan på 1970- och 1980-talen började man producera biogas i egna anläggningar som ett led i reningen av processvattnet. Idag finns bara tre industrianläggningar som producerar biogas enbart ifrån sina egna restprodukter och processvatten. Dessa tre anläggningar är mejeriet i Umeå, sockerbruket i Örtofta och Domsjöfabriken i Örnsköldsvik. Totalt under 2010 producerade industrianläggningarna i Sverige 114 GWh. 4.1.5 Gårdsanläggningar År 2010 fanns det 14 gårdsanläggningar i Sverige. De flesta är småskaliga med en rötkammare på 100 m 3-500 m 3, men större volymer förekommer. Mer djupgående information angående gårdsanläggningar finns under rubriken Frötorp kapitel 5. Totalt under 2010 producerade gårdsanläggningarna i Sverige 16 GWh. Deponier 298 GWh Industrianl. 114 GWh Reningsverk 614 GWh Gårdsanl. 16 GWh Samrötningsanl. 344 GWh Sida 12/42

4.1.6 Uppgraderingsanläggningar För att gasen ska kunna användas som fordonsgas måste gasen renas så att energivärdet blir högre. Det krävs en metanhalt på 97 % för att energivärdet ska vara högt nog. Bland annat koldioxid, vatten, svavelväten behöver avlägsnas för att andelen metan ska bli högre. Innan förädlingsprocessen påbörjas tillsätts luktämnen så att eventuella läckage snabbt upptäcks. Efter rening trycksätts gasen till 200 bar före användning, för att kunna transportera och kunna distribuera gasen till fordonen. Det finns ett par olika sätt att rena biogasen, men den vanligaste är så kallad vattenskrubber, även kallat tryckvattenabsorbation. Under så kallad vattenskrubbning släpper man in vatten i biogasen och låter koldioxiden och svavelväten lösas i vattnet. Metanen är inte är lika lättlöslig som koldioxiden, vilket innebär att metangasen kvarstår. De oönskade ämnena leds bort i vattnet. Beroende på i hur stor skala man producerar biogas och var anläggningen är belägen kan vattnet ibland cirkulera runt och användas flera gånger, eller så låter man vattnet flöda igenom för att sedan släppas ut i närliggande vattendrag. I vissa fall kan vattnet även vara ersatt med ett kemiskt lösningsmedel. En annan reningsmetod är så kallad Pressure Swing Adsorption. Metoden utnyttjar ämnenas olika molekylstorlekar och beteende under olika tryckförhållanden för att sära på ämnena. Kryogen teknik är ytterligare en reningsmetod där man kyler biogasen och låter gasernas olika kokpunkter separera metanet ifrån koldioxiden. Den nedkylda koldioxiden kan användas till kylanläggningar i både industri och livsmedelshantering. 4.2 Substrat Organiska material som lämpar sig för framställning av biogas kallas för substrat. Det finns en mängd olika substrat som lämpar sig mer eller mindre för rötning. Man kan utnyttja samrötning, vilket innebär att man blandar olika substrat med varandra innan man pumpar substratmassan in i rötkammaren. Samrötning ger ofta ett högre metanutbyte än om man röter de olika materialen var för sig, vilket leder till att mer metangas produceras per mängd inmatad organiskt material. Den vanligaste metoden för rötning i Sverige är våtrötning. Man maler ner de olika substraten och tillsätter ev. vätska så man får en pumpbar substratblandning. Man pratar om ett begrepp; TS, Torrsubstans. I en våtrötning ligger TS på 2-12 % medan en torrrötning ligger TS halten på minst 20-25%. Sopor och slam består till ca 70 % av organiskt material och till 30 % av icke organiskt material. När 1 kg organiskt material bryts ner erhålls det ca 1m 3 biogas. Detta motsvarar energiinnehållet i 0.5 liter olja/bensin eller 5 kwh elström. De vanligaste substraten i Sverige är: Matavfall Gödsel Slam Jordbruksgrödor Skörderester Processpill från livsmedelsindustrin Avfall från massa- och pappersindustrin Sida 13/42

4.3 Förbehandling De olika substraten behöver oftast någon typ av förbehandling. Källsorterat matavfall från hushåll, butiker och restauranger kan behöva en ytterligare sortering. Fel sorterade plast- och metallförpackningar och så vidare måste separeras från det organiska materialet. Ibland samlar man in organiskt materiel i plastpåsar, då måste dessa öppnas och sorteras bort. Slam från reningsverk har oftast en för låg TS, vilket innebär att den måste avvattnas först för att inte ta för stor plats i rötkammaren. Torra material behöver blötas upp för att enkelt kunna pumpas genom processen. För att mikroorganismerna i metanprocessen skall kunna göra maximal nytta så sönderdelas materialet eller substratet. Det görs med hjälp av olika kvarnar eller skärande skruvar. Hygieniseras Material med animaliskt ursprung, som slakteriavfall och gödsel, måste hygieniseras innan det går in i själva rötningsprocessen. I den så kallade Animaliska Biproduktsförordningen har Jordbruksverket fastställt vilka regler som ska gälla för den här typen av hygienisering. Oftast sker hygieniseringen genom att allt material upphettas till 70 ºC i minst en timme innan det skickas in i rötkammaren. Resultaten tyder på att upphettning av det torkade bioavfallet förmodligen är den mest lämpliga hygieniseringsmetoden. Bildkälla: Sollentuna Energi Innan man kom fram till att värma materialet till 70 ºC testades även 55 grader och 80 grader. Analyser och laborationer visade dock att det torkade bioavfallet genomgick en viss förändring av den kemiska sammansättningen vid upphettningen till 70 ºC. Bland annat skedde kväveförluster på upp till 21 % av den totala mängden kväve. 4.4 Rötrester Oavsett hur man röter ett organiskt material bildas alltid en slutprodukt, kallad rötrest och det kan man göra biogödsel av. Vid anaerob rötning är största delen av det kol och den energi som fanns innan rötningen kvar. Den fasta volymen minskar under rötningsprocessen. Allt organiskt material bryts inte ner och det som blir kvar kallas rötrest. Rötresten innehåller vatten, organiskt material, mikroorganismer och diverse näringsämnen. Rötresten samlas ihop i ett så kallat restlager efter rötningen, ofta får man täcka lagret med t.ex. ett tak eller hackad halm, då man inte vill att metan, lustgas och ammoniak ska läcka ut från lagret. Rötresten kan användas som t.ex. jordförbättringsmedel, gödningsmedel eller om man blandar ihop det med jord och sand för att användas som utfyllningsmaterial vid vägbygge. För att använda rötresten som gödningsmedel får det inte överskrida bestämda gränsvärden gällande tungmetaller, sjukdomsalstrande mikroorganismer, rester av läkemedel och bekämpningsmedel. Det är därför väldigt viktigt att källsortera på rätt sätt. Beroende på ursprung får man olika slutprodukter med olika namn. Sida 14/42

4.4.1 Rötslam Slutprodukten från rötning i VA verk(vatten och avloppsverk), har väldigt ofta en alldeles för hög vattenhalt och måste därför avvattnas innan det används. Det har fått benämningen rötslam eller bara slam. Man använder det som utfyllnads material vid vägbyggen efter att det blandats med sand och grus eller för att täcka deponier. Rötslam ska inte blandas ihop med biogödsel, eftersom biogödsel framställs av rena produkter och det blir en ren restprodukt. Rötslammet kan innehålla oönskade ämnen som till exempel höga halter av tungmetaller, bekämpningsmedel och läkemedel. REVAQ Ett sätt att minska miljögifterna startade 2002 med utvecklingsprojektet REVAQ. Projektet har omarbetats och utvecklas av vattentjänstbranschen, LRF, Lantmännen och dagligvarubranschen. Idag ägs hela certifieringssystem REVAQ av Svenskt Vatten. Det är ett certifieringssystem för att certifiera arbetet på Svenska Avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Målet med REVAQ är att VA, vatten och avlopps-verken ska bidra till att Regeringens Miljömål uppnås. Syftet med REVAQ är att återföra Va-verkens slam tillbaka till jordbruket på ett så effektivt och ekonomiskt sätt som möjligt. En stor del är det så kallade Uppströmsarbetet. Det innebär att man försöker stoppa miljögifterna innan de når naturen. Man ska minska och förebygga användningen av miljögifter. En annan viktig del i REVAQ är att alla aktörer på marknaden jobbar med en öppen dialog. 4.4.2 Biogödsel Den slutprodukt som blir kvar när man rötar gödsel, lantbruksgrödor eller källsorterat matavfall kallas biogödsel. Det finns flera rena organiska material som får användas vid framställning av biogödsel. Konsistensen liknar vanligt flytgödsel och är rik på näring. Därför lämpar den sig väldigt bra inom jordbruket. I stort sett all biogödsel som produceras används inom jordbruket. Biogödseln kan levereras på två sätt, antingen fast med en TS på 25 %, eller i flytande form med en TS-halt på 2 %. Den flytande formen har lite högre näringsinnehåll per kg TS men den fasta formen innehåller mer mullbildande ämnen. En annan viktig aspekt är att biogödsel är garanterat ren från salmonella och EHEC, dessutom luktar det mycket mindre än till exempelvis flytgödsel, en mycket viktig bit eftersom åkrar som det gödslas på ofta kan ligga i närheten av tätbebyggt område. Ur ekonomisk synpunkt ska man tänka på att växtnäringsinnehållet varierar kraftigt mellan de olika anläggningarna och som säljare kan man få allt mellan 0 kr per ton till 200 kr per ton. Men biogödseln är ändå det mest ekonomiska gödningsmedel som finns på marknaden. I rötningprocessen mineraliseras kvävet och andelen lättillgängligt kväve ökar. Detta innebär att man får ett effektivare kvävegödselmedel, vilket tillåter bättre precisionsgödsling och förbättrat kväveutnyttjande, samtidigt som det minskar övergödning av sjöar och vattenutdrag. Sida 15/42

4.4.3 Certifierad biogödsel ( SPCR 120) Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tillsammans med bland annat Avfall Sverige, utformat ett certifieringssystem. Systemet går ut på att man synar hela kedjan från början till slut. Det kontrolleras att halterna av tungmetaller inte är för höga och att sjukdomsframkallande bakterier inte förekommer. När det gäller animaliska biprodukter har man bestämt att det måste hygieniseras vid 70 ºC innan rötning, och ställt krav på att salmonella inte får förekomma i biogödseln. Anledningen till att man startade detta system var först och främst att öka kundernas förtroende för biogödsel. Certifierad biogödsel har rätt att bära märket CERTIFIERAD ÅTERVINNING, produkter som bär märket har alltid med: Produktionsanläggning Produktionsansvarig Ingående råvaror, tillsatsmedel och processhjälpmedel i vikt och volymprocent Råd och anvisningar för användning av biogödsel Att ställda miljökrav på tungmetaller, smittskydd och synliga föroreningar uppfylls Datum då redovisade parametrar senast reviderades Sida 16/42

5 Frötorps Lantbruk Exempelanläggning I detta avsnitt kommer vi beskriva lite allmänt om gårdsbaserad biogasproduktion, lite om lagar och regler och till sist själva processen. Vi kommer fördjupa oss i Frötorps Lantbruk i Närkes kil utanför Örebro, eftersom projektgruppen har gjort ett studiebesök där. Vi kommer dra några paralleller mellan Frötorps Lantbruk och den allmänna beskrivningen av biogasprocessen. 5.1 Att starta en anläggning Eftersom det är en stor investering för bönderna att bygga en biogasanläggning, vanligen 3-6 miljoner kronor, så finns bidrag att söka. Frötorps anläggning kostade strax under 6 miljoner kronor totalt. Av dessa 6 miljoner SEK är 1,8 miljoner SEK investeringsstöd från EU. Man kan få 30 % av anläggningskostnaden i investeringsstöd dock max 1,8 miljoner SEK. Frötorps Lantbruk räknar med en pay-off tid på tio år. Då anläggningens gas används för att producera el och värme. Kraftvärme reducerar gårdens behov för att köpa värme, och pay-off-tiden minskar i takt med att elpriset ökar. Frågor att besvara vid projektering av ny anläggning. Hur mycket substrat kan man få fram? Finns allt på gården eller behöver man ta in från andra gårdar alternativt industrier? Industrierna har stort behov av att bli av med sina processavfall och bönderna kan till och med få betalt för substratet. Vad kan man producera och vad skulle det kosta? Finns det intressenter i närheten, t.ex. närliggande grannar som är intresserade av att köpa värme? Finns det motstånd i närheten, grannar som kommer protestera mot att anläggningen uppförs? Sida 17/42

Det finns antagligen flera saker som är värda att tänka igenom och undersöka innan man fattar beslutet att förutsättningarna är de rätta och det är dags att bygga. Hittills har det varit svårt att få lönsamhet i de små svenska gårdsanläggningarna. Det har mest handlat om praktiska fördelar som att man blir självförsörjande av värme/el, och att man på ett smidigt sätt blir av med gödseln från stallarna. Dessutom får man en restprodukt som går att göda sina åkrar med. Prövning Innan anläggningen tas i drift behöver den också genomgå en prövning, man kontrollerar och kollar upp så att alla lagar och regler har följts. Den som ska äga anläggningen har också huvudansvaret för att allt går rätt till, inte företagen eller företaget som bygger anläggningen. Entreprenad Vi tittar lite ingående på hur det gick till när Frötorps Lantbruk projekterade och startade upp sin anläggning. Frötorps Lantbruk anlitade Lantmännen Bygglant som huvudentreprenör till projektering och byggnation av biogasanläggningen. Lantmännen Bygglant erbjuder en heltäckande lösning från förstudie, projektering och byggnation till service av komplett anläggning. Det krävs ett antal olika tillstånd och det finns många olika lagar och regler som måste följas och det finns inte bara en myndighet som tar emot alla ansökningar, utan man får lämna en specifik ansökan till varje enskild myndighet. Exempel på dessa är tillstånd för hantering av miljöfarliga varor, bygglov och tillstånd enligt miljöbalken. 5.2 Lagar och regler Bygglov enligt Plan-och Bygglagen(PBL) Det krävs normalt sett inget bygglov om anläggningen inte ska uppföras inom planlagt område eller göra stora ändringar i eldstaden eller rökkanalen. Oavsett om man måste söka bygglov eller inte så måste en bygganmälan lämnas in senast 3 veckor före bygget startar. Bygglov söks hos kommunens Byggnadsnämnd. Den 2 maj 2011 kom det en ny version av PBL som ersatte den tidigare som har gällt från 1994. Den nya PBL ska göra det enklare och snabbare att få besked om bygglov. Den ska även ge en tydligare plan och byggprocess. Lagen innebär att: Kommunens handläggningstider förkortas. Krav på att en kontrollansvarig finns och att en kontrollplan genomförs. Kommunen får en tydligare roll i byggnadsprocessen. Det är Boverket som ger ut föreskrifterna och allmänna råd i PBL. Allmänna råd är bara en vägledning för hur bestämmelserna i lagen kan följas. Den allmänna råder alltså bara en vägledning och inte bestämmelser. Sida 18/42

5.2.1 Boverket Boverket är en förvaltningsmyndighet som har hand om bostäder i Sverige, de ansvarar bl.a. för frågor om bebyggd miljö och förvaltning om bebyggelse. De ansvarar även för administrationen av statligt stöd inom sitt verksamhetsområde. 5.2.2 Seveso Är en samlingsplats för Seveso-Lagstiftningen. Arbetsmiljöverket, Naturvårdverket och myndigheten för samhällsskydd och beredskap står bakom webbplatsen. De samlar tillsammans information och lägger ut nya lagar, regler och bestämmelser. 5.2.3 Lagen om brandfarliga och explosiva varor Eftersom metan är en brandfarlig gas, krävs det tillstånd för gashantering som man söker antingen hos kommunens Byggnadsnämnd eller hos Räddningsnämnden, och de bedömer sedan riskerna för brand och/eller explosion. 5.2.4 Förordning (2003-789) om skydd mot olyckor Den lagen är till för att förebygga risker som kan leda till olyckor. Räddningstjänsten, den enskilda individen och kommunen och staten omfattas av lagen. 5.2.5 Myndighet för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB har i uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. De försöker förebygga olyckor och vara beredda när de inträffar. När olyckan inträffar ger de stöd, de har också till uppgift att se till att samhället tar lärdom av det som hänt. 5.2.6 Miljöbalken Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999, det är en bred och skärpt miljölagstiftning som ska verka för en hållbar utveckling av allt som kan påverka vår miljö. Den smälter ihop från 16 olika miljölagar. Syftet med balken är att se till att det blir en hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generation ska leva hälsosamt och i en god miljö. Miljöbalken består av 7 avdelningar, innehåller 33 kapitel och ca 500 paragrafer. Utöver dem bindande reglerna finna även allmänna råd som inte är bindande utan bara hänvisningar. När miljöbalken trädde i kraft så ersatte den 16 lagar. Alla miljöfarliga och miljöpåverkande verksamheter behöver tillstånd för att bedriva sin verksamhet. Men handlar det bara om en anläggning som producerar och använder sitt eget gödsel och bara använder det från den egna gården så räcker det ofta med en anmälan till kommunen. Enklast är att höra av sig till kommunen, länsstyrelsen eller ett konsultbolag med erfarenhet av biogasanläggningar. 5.2.7 Naturvårdsverket Naturvårdsverket är än av alla organisationer som samordnar och håller koll på hur miljöarbetet går och på hur vår miljö mår, dom arbetar i uppdrag från regeringen och är den myndighet som har överblicken över allt miljöarbete. Uppgift: Samordna, följa upp och utvärdera Sveriges miljömål. Sida 19/42

5.3 Biogasprocessen Processen När alla tillstånd är klara och anläggningen är byggd och driftsatt vill vi gå in på själva processen från substrat till färdig biogas som i slutänden blir el och värme. Blandningsbrunn I blandningsbrunnen blandas precis som det låter allt som så småningom ska rötas. I detta fall gris gödsel. Gödseln finfördelas och förvärms. Saker som inte kan rötas separeras och sjunker till botten. Grisarna har en förmåga att förstöra både stall och inredning. Dessvärre hamnar mycket av delarna i blandningsbrunnen. Rötkammare Från blandningsbrunnen pumpas substratet genom olika kvarnar för att finfördelas ytterligare innan de pumpas in i rötkammaren. Rötkammaren håller en temperatur på 36,9 grader med ett djup på substratet på 5,7 meter. För att hålla en jämn och stabil temperatur i rötkammaren pumpas substratet ut ur rötkammaren och in i en värmeväxlare och tillbaka till rötkammaren. Kammaren hålls varm genom utanpåliggande värmeslingor som aldrig kommer i kontakt med substratet och på så sätt minskas underhållet. I och med att man pumpar in och ut substratet så slipper man rörliga omrörare i rötkammaren och på det sättet minskas underhållet även där. I den här typen av anläggning ligger gaslagret i toppen av rötkammaren. Rötrester Eftersom Frötorps Lantbruk även odlar grödor så används rötresterna som biogödsel till det egna jordbruket. Sida 20/42

5.4 El och kraftvärme Frötorps Lantbruk producerar el som säljs via elcertifikat ut på nätet, de producerar inte el för egen räkning utan all el säljs via ett elcertifikat. Frötorps Lantbruk producerar även värme och på det området är de självförsörjande. 1/3 del av den totala energin som produceras på gården används till att värma två bostadshus, tre stallar och en foderkammare. Resterande går ut på värmenätet. 5.5 Fakta ruta Frötorps Lantbruk Antal svin 3000 Svingödsel/år 7000m 3 Rötkammare Uppehållstid i rötkammaren 28 dygn Mesofil rötning Ca 37C Våtvolym i rötkammare 550m 3 Gas Gas flöde/år 175 000Nm 3 Energi/år 1150MWh Metan halt Ca 60 % Svavelhalt Mindre än 250ppm Gastryck 10 mbar Kraftvärme Nominell eleffekt 50kW Nominell värmeeffekt Ca 45kW Verkningsgrad el Ca 30 % Gaspanna Värmeeffekt 140kW Verkningsgrad 90 % Sammanställning av vad metangasen innehåller Sida 21/42

6 Finansiering För att biogasbranschen ska kunna fungera och utvecklas så krävs det pengar. Här nedanför beskrivs det vilka olika stöd man kan söka om man har tänkt starta en biogasanläggning. Två av dessa stöd är det inte längre möjligt att få, och det är LIP (Lokalt investeringsprogram) KLIMP (Klimatinvesteringsprogram). Tre andra är fortfarande tillgängliga och de beskrivs här nedanför. 6.1 Jordbruksverket Jordbruksverket delar ut ett investeringsstöd, det ligger på 30 % av investeringen eller max 1.8 miljoner kronor. Det här investeringsstödet kan man söka om man bland annat: Planterar energiskog. Utvecklar ett företag på landsbygden med färre än 10 årsarbetskrafter. Satsar inom besöks-och turistnäringen. Restaurerar kulturhistoriska byggnader. Bygger en biogasanläggning. Moderniserar ett jordbruks- trädgårds eller renskötselföretag. Utvecklar annan verksamhet än primärproduktion samtidigt som du ingår i ett jordbruksträdgårds eller renskötselhushåll. Förädlar jordbruks- trädgårds eller skogsprodukter. Förstärker och utvecklar ett företag som samordnar service, kultur- eller fritidsaktiviteter. Investeringsstödet kan man få för kostnader som är kopplade till investeringen. Det kan bland annat vara kostnader för inköp av byggnader och maskiner. I de flesta fall kan man få stöd för max 30 % av kostnaderna. Om verksamheten befinner sig i norra Sverige och glesbygdsområdena så kan länsstyrelsen besluta om man får upp till 50 % i stöd. I vissa av fallen finns det regionala begränsningar av stödbeloppen. Även EU har begränsningar för hur stor summa som kan betalas ut till ett enskilt företag. Investeringsstödet betalas ut först när: Du har genomfört hela eller delar av investeringen Du har betalat de kostnader som du har fått stöd för Du har ansökt om utbetalning Länsstyrelsen har tagit del av din ansökan om utbetalning och godkänt kostnaderna Efter att man har ansökt om utbetalning kan det ta några månader innan man får stödet utbetalt. När ett företag söker stödet får man två val: Det ena valet är att man kan ansöka om utbetalning av hela stödet. Det andra valet är att företaget kan ansöka om flera delutbetalningar. Hur många utbetalningar man har rätt till står i beslutet om företagets stöd. Inom vissa branscher som jordbruk och förädling av jordbruksprodukter kan det finnas vissa produktionsbegränsningar som ska följas. Ett exempel är att en mjölkproducent behöver en mjölkkvot för hela den planerade produktionen. För att få investeringsstöd måste man följa de produktionsbegränsningar som är aktuella i detta fall. Efter slutbetalningen görs en uppföljning av att man har följt produktionsbegränsningarna. Har man fått investeringsstöd är huvudregeln att man måste behålla investeringen i 5 år efter beslut om stöd. Om företaget byter ägare måste den nye ägaren fortsätta som den förra gjorde, annars finns det risk för att man blir tvungen att betala tillbaka hela eller delar av stödet. Jordbruksverket kan därför kontrollera företaget i upp till 5 år efter beslut om stöd. Sida 22/42

6.2 Energimyndigheten I regeringens budgetproposition för år 2012 finns fyra positiva nyheter; mer pengar till energiteknikforskning, förlängda satsningar på biogasstödet, vidare investeringar i nätverket för vindbruk och de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Enligt denna proposition får Energimyndigheten medel som gör det möjligt att fortsatta med ambitiösa insatser för ett hållbart energisystem på såväl kort som lång sikt. Några av de viktigaste förändringarna i propositionen är förlängda stödperioder och dessutom mer pengar till forskning. Energimyndighetens insatser inom energiteknikforskning får nästan lika mycket tillkännagivande som tidigare, men propositionen innehåller också förstärkning inom två utvalda områden. Förstärkning av insatserna för kommersialisering, utveckling och demonstration inom energiområdet för att möjliggöra långsiktiga satsningar som större demonstrationsanläggningar och stärkt svenskt deltagande i EU:s strategiska energiteknikplan. I propositionen föreslås ett bidrag på 82 miljoner kronor under 2013, lika mycket under 2014, och 52 miljoner kronor under år 2015. Samarbetet mellan olika deltagare för utvecklingen av smarta elnät bör också stärkas inom EU. Det finns därför behov av att skapa en kunskapsplattform för att hålla samman och sprida kunskap om forskning, utveckling och demonstration inom smarta elnät till alla intressenter. För detta kommer Energimyndigheten få 10 miljoner kronor per år under åren 2012-2014. I höstbudgeten ska regeringen satsa 140 miljoner kronor på fortsatt energi- och klimatrådgivning för åren 2013 och 2014. Detta innebär att hushåll och företag kan få information och råd om hur den egna energianvändningen kan minskas på ett väldigt effektivt sätt. I propositionen framgår det även att biogasstödet förlängs med 60 miljoner kronor per år under 2012-2013. Detta stöd ska underlätta utvecklingen av ny teknik och nya systemlösningar som kan sänka produktionskostnaden eller på något sätt stärka biogasens konkurrenskraft och bidra till en ökad produktion. Regeringen har även föreslagit att insatserna för nätverket Vindbruk som arbetar med informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft ska förlängas till år 2015 med ett stöd på 15 miljoner kronor per år. 6.3 KLIMP och LIP Ett av de två största investeringsstöden man kan söka är KLIMP (klimatinvesteringsprogram), som Naturvårdsverket delar ut fram till 2012. 2008 var sista året man kunde ansöka om pengar från investeringsprogrammet. Detta investeringsstöd håller på att avvecklas och utvärderingen är redan i full gång. Projektet KLIMP startades 2003, gav Naturvårdsverket möjlighet att dela ut stöd till kommuner och andra aktörer med bidrag till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten. Regeringen har inte planerat att reservera mer pengar till klimatinvesteringar i denna form. Sammanlagt har Naturvårdsverket beviljat 1.8 miljarder kronor i bidrag till 126 klimatinvesteringsprogram och 23 fristående åtgärder i kommuner, landsting och företag runt om i Sverige. Riksdagen har avsatt 6,2 miljarder till LIP (lokala investeringsprogram) under åren 1998-2002, detta stöd bygger på en förordning om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Stöd för lokala investeringsprogram går inte att söka längre. Även SGC svenskt gastekniks center delar ut pengar till biogasbranschen som de i sin tur får från Energimyndigheten. Sida 23/42

6.4 20 öre reducering Alla gödselstackar ute på landet läcker metan, en form av växthusgas som är mer aggressiv än koldioxid. Om bönderna istället rötade sin gödsel, skulle man kunna göra biogas och på sikt kunna ersätta fossila drivmedel. Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans lämnat in ett viktigt förslag till regeringen, som skulle betyda oerhört mycket för biogasens framtid. Det handlar om ett metanreduceringsstöd på 20 öre per kilowattimme. Produktionen av biogas från rötning beräknas öka med ca två TWh, man räknar också med att öka antalet gårdar som blir självförsörjande på energi tack vare biogas. Nu finns det ca 25 gårdar (nyteknik.se) och fler gårdar är på väg. Det nya stödet skulle innebära att det blev lönsamt för bönder som vill investera i en biogasanläggning. Beslutet blev en stor besvikelse för bönderna, som gått och väntat på det nya stödet. Regeringen tog inte med förslaget i höstbudgeten, en stor besvikelse även för biogasens utveckling som står och trampar vatten. Däremot så beslutades det att förlänga Energimyndighetens stöd på 30 % alt upp till 1,8 miljoner när man bygger en ny anläggning. 6.5 Koldioxidskatt och energiskatt Den 1/1-2011 ändrades reglerna angående beskattning av biogas. Tidigare var det skattebefriat att producera biogas, men nu måste man betala koldioxidskatt och energiskatt. Ett undantag finns, man kan ansöka till Skatteverket om att bli lagerhållare för biogas och på det sättet få göra avdrag för det man sålt eller förbrukat som motorbränsle eller i uppvärmningssyfte. Sida 24/42

7 Aktörer på biogasmarknaden E.ON E.ON är en stor aktör på biogasmarknaden och undersöker bland annat möjligheterna att bygga en anläggning för produktion av andra generationens biogasprodukter, genom förgasning av cellulosa. Med detta menas att råvaran, som är i form av biobränsle från skogen, omvandlas till gas över mycket hög temperatur. Biogasen svarar för ungefär 1,4 TWh av Sveriges totala energianvändning. Potentialen för biogas genom rötning ligger på 15 TWh. Genom förgasning av biobränsle finns det en väldigt stor potential att producera större mängder biogas. Enligt Energigas Sverige är det möjligt att utvinna 59 TWh genom förgasning. STCC Team Biogas E.ON driver utvecklingen av biogas som fordonsbränsle i Sverige, och leder racingteamet Team biogas.se. Teamet är med i en av Sveriges största fordonstävlingar, STCC. De försöker skapa en attitydförändring kring biogas, och bevisa att biogasdrivna fordon är minst lika bra som bensin/dieseldrivna. Tillsammans med Volkswagen utmanar E.ON med ett eget team och väcker intresse hos såväl en motorintresserad som en miljöengagerad målgrupp. Teamet väcker stor uppmärksamhet inom media, och försöker framföra att biogas både är ett rent och prestandasäkert drivmedel. Satsningen har varit affärsnyttig för både E.ON och Volkswagen med försäljningsrekord för både biogas och biogasdrivna bilar. Fredrik Ekblom kom 2:a i 2011 års mästerskap i en VW Scirocco som drivs av biogas. Världens Roligaste Miljöbil skriver team biogas.se på sin hemsida. Swedish Biogas International Swedish Biogas International är ett företag som äger och driver biogasanläggningar. Företaget startades tack vare biogassatsningen som skedde hos Tekniska Verken i Linköping AB, och Svensk Biogas AB. Därifrån fick företaget kunskap och praktiska erfarenheter rörande biogas och fordonsgas, samt rättigheter till patent som har utvecklats i Linköping. Företaget är verksamma på en internationell marknad men fokuserar mest på Sverige och USA. Swedish Biogas International AB är med sin kunskap och erfarenhet det ledande företaget inom processteknik och biogasproduktion. Dessutom bidrar de till ett hållbart samhälle, både ur ekologisk och ur ekonomisk synvinkel. SvenskBiogas Uppdraget för Svensk Biogas är att driva marknadsutvecklingen framåt för användning av biogas som drivmedel. Svensk Biogas producerar biogas i sina anläggningar och etablerar publika tankställen regionalt, samt erbjuder internationellt gällande processutveckling för biogas med råvaror i form av avfall och grödor. Sida 25/42