EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 12 januari 2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (KOM(2003) 424 C5-0329/2003 2003/0165(COD)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Mauro Nobilia Rådgivande utskotts föredragande (*): Piia-Noora Kauppi, utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (*) Förstärkt samarbete mellan utskott artikel 162a PR\519709.doc PE 337.069
PR_COD_1am Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i texten. Kursiveringen används för att markera ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion innehåller uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda avdelningar för godkännande. PE 337.069 2/32 PR\519709.doc
INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 5 MOTIVERING... 30 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH DEN INRE MARKNADEN (*)... (*) Förstärkt samarbete mellan utskott artikel 162a PR\519709.doc 3/32 PE 337.069
PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 17 juli 2003 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (KOM(2003) 424 2003/0165(COD)). Vid plenarsammanträdet den 1 september 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0329/2003). Vid plenarsammanträdet den 20 november 2003 tillkännagav talmannen att utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som utsetts till rådgivande utskott, skulle medverka i utarbetandet av betänkandet i enlighet med artikel 162a. Vid utskottssammanträdet den 9 september 2003 hade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor utsett Mauro Nobilia till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 26 januari, 16 februari och 16 mars 2004 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande), Mauro Nobilia (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen)... och.... (Yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden återges i betänkandet.) (Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden beslutade den... att inte avge något yttrande.) Betänkandet ingavs den 16 mars 2004. PE 337.069 4/32 PR\519709.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (KOM(2003) 424 C5-0329/2003 2003/0165(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 424) 1, med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0329/2003), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5- /2004). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 6 (6) Konsumenterna kan tro att livsmedel som saluförs med påståenden har näringsmässiga, fysiologiska eller andra hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande eller andra produkter utan tillsats av sådana näringsämnen. Detta kan uppmuntra konsumenterna att göra val som direkt påverkar deras totala intag av enskilda näringsämnen eller andra ämnen på ett sätt som skulle strida mot vetenskapliga råd. För att motverka denna potentiella oönskade effekt är det (6) På grund av den nuvarande heterogena situationen kan konsumenterna tro att livsmedel som saluförs med påståenden har näringsmässiga, fysiologiska eller andra hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande eller andra produkter utan påståenden. Detta kan uppmuntra konsumenterna att göra val som direkt påverkar deras totala intag av enskilda näringsämnen eller andra ämnen. Därför bör användningen av påståenden på 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\519709.doc 5/32 PE 337.069
lämpligt att införa vissa begränsningar när det gäller produkter som är försedda med påståenden. Faktorer som förekomsten av vissa ämnen, till exempel alkoholhalten i en produkt, eller en produkts näringsprofil är lämpliga kriterier när det gäller att bestämma huruvida en produkt kan förses med ett påstående. livsmedelsprodukter regleras på lämpligt sätt. Man bör beakta den långsiktiga strategin om märkning av livsmedel, som omfattar obligatorisk märkning för samtliga livsmedel, och de fördelar som uppgifter om livsmedel i sig kan medföra för konsumenten genom att hjälpa denne att bli mer kritisk och välja medvetet. Därför är det svårt att inse varför man på förhand vill ta ställning till vilken effekt livsmedelsinformationen har och införa begränsningar. Ändringsförslag 2 Skäl 6a (nytt) (6a) Det är nödvändigt att utarbeta en särskild rättslig ram för att fastställa adekvata näringsprofiler med tanke på inrättandet av en europeisk näringspolitik. Innan näringsprofiler fastställs måste kommissionen utarbeta en rättslig ram på grundval av de erfarenheter som gjorts i medlemsstaterna, eventuella nationella näringspolitiska strategier och kulturbundna livsmedelstraditioner. Ändringsförslag 3 Skäl 7 (7) När man fastställer en näringsprofil kan man beakta mängden av olika näringsämnen och ämnen med en näringsmässig eller fysiologisk effekt, särskilt fett, mättat fett, transfettsyror, salt, natrium och socker, som enligt rekommendationerna inte bör utgöra en alltför stor del av den totala kosten, eller fleromättade och enkelomättade fetter, andra tillgängliga kolhydrater än socker, (7) När man utarbetar den rättsliga ram som krävs för att fastställa adekvata näringsprofiler som utarbetats på grundval av principerna för kostutbildning och olika traditionella kostkulturer kan man beakta mängden av olika näringsämnen och ämnen med en näringsmässig eller fysiologisk effekt, särskilt fett, mättat fett, transfettsyror, salt, natrium och socker, som enligt PE 337.069 6/32 PR\519709.doc
vitaminer, mineralämnen, protein och kostfibrer. När näringsprofilerna bestäms skall de olika kategorierna av livsmedel och deras andel av och betydelse för den totala kosten beaktas. Det kan hända att man måste bevilja undantag från skyldigheten att respektera etablerade näringsprofiler när det gäller vissa livsmedel eller kategorier av livsmedel, beroende på vilken betydelse de har och hur stor andel de utgör av befolkningens kost. Detta arbete är tekniskt komplicerat och det bör vara kommissionen som antar de relevanta bestämmelserna. rekommendationerna inte bör utgöra en alltför stor del av den totala kosten, eller fleromättade och enkelomättade fetter, andra tillgängliga kolhydrater än socker, vitaminer, mineralämnen, protein och kostfibrer. När näringsprofilerna bestäms skall de olika kategorierna av livsmedel och deras andel av och betydelse för den totala kosten beaktas. Innan näringsprofiler fastställs måste man anta en avpassad näringspolitik som grundar sig på erfarenheterna i medlemsstaterna och den befintliga lagstiftningen på detta område, och som sammanfattar både erfarenheterna i medlemsstaterna, Världshälsoorganisationens rekommendationer och riktlinjerna i Codex Alimentarius. Ändringsförslag 4 Skäl 8 (8) Det finns en mångfald olika påståenden som för närvarande används på märkningen av och i reklamen för livsmedel i vissa medlemsstater och som gäller ämnen som inte påvisats vara gynnsamma eller om vilka det för närvarande inte råder tillräcklig vetenskaplig enighet. Det måste säkerställas att det har påvisats att de ämnen för vilka det görs ett påstående har en gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt. (8) Det finns en mångfald olika påståenden som för närvarande används på märkningen av och i reklamen för livsmedel i vissa medlemsstater och som gäller ämnen som inte påvisats vara gynnsamma. Det måste därför säkerställas att det har påvisats vetenskapligt att de ämnen för vilka det görs ett påstående har en gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt. Man måste garantera att påståenden på produkter som finns på marknaden är sanningsenliga och att deras effekter har påvisats vetenskapligt. Ändringsförslag 5 Skäl 12 PR\519709.doc 7/32 PE 337.069
(12) Med tanke på att livsmedel med näringspåståenden eller hälsopåståenden har en mycket positiv image och att de potentiellt kan påverka kostvanorna och det totala näringsintaget, bör konsumenterna kunna bedöma deras totala näringskvalitet. Näringsvärdesdeklarationer bör därför vara obligatoriska och de bör vara utförliga på alla livsmedel som är försedda med hälsopåståenden. (12) Den heterogena användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden, som för övrigt inte har påvisats vetenskapligt, kan medföra konsekvenser för konsumenternas kostvanor och på det totala intaget av näringsämnen. Därför behövs det en särskild ramlagstiftning om näring för att bistå konsumenterna i att välja det som är bäst för dem ur näringssynpunkt samt bedöma livsmedlens totala näringskvalitet. Näringsvärdesdeklarationer bör därför vara obligatoriska och de bör vara utförliga på alla livsmedel som är försedda med hälsopåståenden. Användningen av allt flera olika påståenden på märkningen av livsmedelsprodukter och bristen på särskilda gemenskapsbestämmelser har lett till en heterogen användning, olika slags metoder och stor diskrepans, vilket har en stark inverkan på konsumenternas val. Det bör därför utarbetas en lämplig rättslig ram om näring som kan vägleda konsumenten och som inför ett krav på näringsmärkning för samtliga livsmedel som är försedda med hälsopåståenden. Ändringsförslag 6 Skäl 15 (15) Det finns många andra faktorer än de kostrelaterade som påverkar de fysiologiska funktionerna och beteendet. Det är därför mycket komplicerat att informera om dessa funktioner och det är svårt att förmedla ett allsidigt, sanningsenligt och meningsfullt budskap i ett kortfattat påstående som skall användas på märkning och i reklam för livsmedel. Det är därför lämpligt att förbjuda användningen av psykologiska och beteenderelaterade påståenden. (15) Det finns många andra faktorer än de kostrelaterade som påverkar de fysiologiska funktionerna och beteendet. Det är därför mycket komplicerat att informera om dessa funktioner och det är svårt att förmedla ett allsidigt, sanningsenligt och meningsfullt budskap i ett kortfattat påstående som skall användas på märkning och i reklam för livsmedel. Information om psykologiska och beteenderelaterade funktioner i samband med vissa ämnen är en komplicerad fråga, och därför har det föreslagits en ändring till artikel 11 b, i vilka dessa funktioner regleras. Syftet är att enbart möjliggöra påståenden om kognitiva funktioner, som för närvarande är de enda som går att påvisa vetenskapligt. Dessutom bör man tänka på PE 337.069 8/32 PR\519709.doc
att sådana påståenden anses ingå i projekten FUFOSE och PASSCLAIM, vilka finansieras med gemenskapsmedel. Ändringsförslag 7 Skäl 16 (16) Enligt kommissionens direktiv 96/8/EG av den 26 februari 1996 om livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning är det förbjudet att på märkningen och presentationen av samt i reklamen för produkter som omfattas av direktivet ange hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter, eller att hänvisa till nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla. Allt fler livsmedel som inte uttryckligen är avsedda för viktkontroll marknadsförs med hjälp av hänvisningar av detta slag och med angivande av att produkten kan minska den energimängd som fås från kosten. Det är därför lämpligt att förbjuda hänvisningar till sådana egenskaper för samtliga livsmedel. (16) Enligt kommissionens direktiv 96/8/EG av den 26 februari 1996 om livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning är det förbjudet att på märkningen och presentationen av samt i reklamen för produkter som omfattas av direktivet ange hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter, eller att hänvisa till nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla. Allt fler livsmedel som inte uttryckligen är avsedda för viktkontroll marknadsförs med hjälp av hänvisningar av detta slag. Det är därför lämpligt att för samtliga livsmedelsprodukter förbjuda alla slags hänvisningar till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter. I direktiv 96/8/EG, som i synnerhet omfattar livsmedel avsedda att användas i energibegränsande dieter, fastställs det ett särskilt restriktivt förbud, dels på grund av dessa livsmedels speciella sammansättning, dels på grund av det eventuella missbruk som effekterna kan leda till. Mot bakgrund av detta bör man för det första tänka på att det i detta fall inte gäller livsmedel som är utformade speciellt med tanke på viktkontroll, och för det andra på att tekniken bland annat för att tillgodose det ökande behovet av produkter med lägre kaloriinnehåll har gjort betydande framsteg på detta område, och att det är vetenskapligt möjligt att kontrollera mättnadskänslan eller minska hungerkänslan. Samtliga hänvisningar till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt bör emellertid förbjudas. Ändringsförslag 8 Skäl 20 (20) För att garantera att hälsopåståendena är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenternas val av en hälsosam kost bör formuleringen och presentationen av hälsopåståendet beaktas (20) För att garantera att hälsopåståendena är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenternas val av en hälsosam kost bör formuleringen, produktens effektivitet och presentationen PR\519709.doc 9/32 PE 337.069
i livsmedelsmyndighetens yttrande och i det därpå följande förfarandet för godkännande. av hälsopåståendet granskas i livsmedelsmyndighetens yttrande och i det därpå följande förfarandet för godkännande. Ändringsförslaget syftar till att betona livsmedelsmyndighetens särskilda uppgift, dvs att på vetenskapliga grunder granska påståendena, formuleringen av dem samt deras hävdade effekt. Ändringsförslag 9 Skäl 21 (21) I vissa fall kan enbart vetenskapliga riskbedömningar inte ge all den information som bör ligga till grund för ett beslut om riskhantering. Andra berättigade faktorer av betydelse för den aktuella frågan bör därför beaktas. (21) I vissa fall kan enbart vetenskapliga riskbedömningar inte ge all den information som bör ligga till grund för ett beslut om riskhantering. Andra berättigade faktorer som inte är vetenskapliga, men ändå av betydelse för den aktuella frågan, bör därför beaktas. I förordning nr 178/2002 fastställs livsmedelsmyndighetens behörighet att förse gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna med vetenskapliga yttranden och vetenskapligt stöd avseende livsmedelssäkerhet. I kraft av artiklarna 14, 15, 16 och 17 i denna förordning är myndigheten behörig att avge vetenskapliga yttranden i samband med godkännanden. Det är svårt att inse hur andra relevanta vetenskapliga aspekter skulle kunna utvärderas av en annan myndighet. Räckvidden bör således begränsas till relevanta faktorer som inte är vetenskapliga, och det bör betonas att den vetenskapliga riskbedömningen är en uppgift enbart för livsmedelsmyndigheten, medan andra faktorer som eventuellt bör beaktas har en annan karaktär. Ändringsförslag 10 Skäl 25 (25) Eftersom livsmedel som är försedda med påståenden har särskilda egenskaper bör övervakningsorganen förfoga över ytterligare befogenheter utöver de normala för att garantera en effektiv övervakning av dessa produkter. (25) Eftersom livsmedel som är försedda med påståenden har särskilda egenskaper bör övervakningsorganen av de behöriga nationella myndigheterna tilldelas ytterligare befogenheter utöver de normala för att garantera en effektiv övervakning av dessa produkter. PE 337.069 10/32 PR\519709.doc
För att underlätta utförandet av kontrolluppgifterna bör de behöriga nationella myndigheterna på grund av livsmedlens särskilda karaktär tilldela de ytterligare befogenheter som krävs. Ändringsförslag 11 Artikel 1, punkt 1 1. Syftet med denna förordning är att harmonisera de bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar och som gäller näringspåståenden och hälsopåståenden, för att säkerställa en välfungerande inre marknad och samtidigt ett högt konsumentskydd. 1. Syftet med denna förordning är att harmonisera de bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar och som gäller näringspåståenden och hälsopåståenden, för att säkerställa en välfungerande inre marknad och samtidigt ytterligare främja rätten till information och trygga ett högt konsumentskydd. I enlighet med ändringsförslaget avseende den rättsliga grunden för denna förordning bör man betona att rättsakten även syftar till att ytterligare främja konsumenternas rätt till information, för att konsumentskyddet skall bli bättre. Ändringsförslag 12 Artikel 2, led 6 (6) påstående om minskad sjukdomsrisk: varje hälsopåstående som anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller av en av dess beståndsdelar väsentligt minskar en riskfaktor för en mänsklig sjukdom. (6) påstående om minskad sjukdomsrisk: varje hälsopåstående som anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller av en av dess beståndsdelar bevisligen minskar en riskfaktor för en mänsklig sjukdom. Det är vetenskapligt bevisat att en adekvat kost kan spela en roll i att reducera risken för en sjukdom. Det förefaller dock riskabelt att betona att denna roll är väsentlig. Därför föreslås det att man bör tala om en roll som har bevisats. Ändringsförslag 13 Artikel 4, rubrik PR\519709.doc 11/32 PE 337.069
Begränsningar vad gäller användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden Rättslig ram för en europeisk näringspolitik Se motiveringen till nästa ändringsförslag. Ändringsförslag 14 Artikel 4, punkt 1 1. Senast 18 månader efter det att denna förordning har antagits skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 23.2, fastställa särskilda näringsprofiler som livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel måste uppfylla för att förses med näringspåståenden eller hälsopåståenden. Näringsprofilerna skall särskilt fastställas med hänvisning till mängderna av följande näringsämnen i livsmedlet: (a) fett, mättade fettsyror, transfettsyror, (b) socker, (c) salt/natrium. Näringsprofilerna skall grundas på vetenskapliga fakta om kost och nutrition och om deras förhållande till hälsa, särskilt vilken betydelse näringsämnen och andra ämnen med näringsmässiga eller fysiologiska effekter har för kroniska sjukdomar. När näringsprofilerna fastställs skall kommissionen rådfråga livsmedelsmyndigheten och samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsföretagare och konsumentgrupper. Undantag och uppdateringar för att ta hänsyn till relevant vetenskaplig utveckling skall fastställas i enlighet med det förfarandet som avses i artikel 23.2. 1. Senast 24 månader efter det att denna förordning har antagits skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag som syftar till att införa en rättslig ram för en europeisk näringspolitik som baserar sig på principer för kostutbildning, olika traditionella kostkulturer samt riktlinjer enligt Världshälsoorganisationen och Codex Alimentarius. PE 337.069 12/32 PR\519709.doc
Förslaget om att kommissionen skall fastställa näringsprofiler inom ramen för denna förordning, dvs. utanför medbeslutandeförfarandet, och inom 18 månaders tid, förefaller för ambitiöst samtidigt som det inte tycks garantera att profilerna formuleras effektivt. Genomsnittsläsaren inser säkert att bestämmelsen kommer att medföra att livsmedel eller kategorier av livsmedel klassificeras som bra eller dåliga, vilket är just den risk kommissionen hade för avsikt att undvika genom förordningen. Det ligger utom all tvekan och det råder dessutom vetenskaplig enighet om att det inte finns bra eller dåliga livsmedel, utan endast bra eller dåliga kostvanor. Därför kommer fastställande av tröskelnivåer för oönskade näringsämnen självfallet inte att vara någon effektiv strategi för att hjälpa konsumenterna få information om hur de kan välja en bra kost. I detta avseende förefaller det lämpligt att samtliga relevanta åtgärder föregås av en lämplig europeisk näringspolitik som baserar sig på principerna om kostutbildning och de olika traditionella kostkulturerna samt riktlinjerna enligt Världshälsoorganisationen och Codex Alimentarius. Efter att ha försäkrat sig om att medlemsstaterna och samtliga berörda parter gjorts delaktiga bör kommissionen utarbeta de olika näringsprofilerna på grundval av dessa riktlinjer. Ändringsförslag 15 Artikel 4, punkt 2 2. Genom undantag från punkt 1 skall näringspåståenden som gäller reducerade mängder fett, mättade fettsyror, transfettsyror och socker, salt/natrium vara tillåtna, under förutsättning att de är förenliga med villkoren i denna förordning. 2. I enlighet med denna rättsliga ram skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2 utarbeta särskilda näringprofiler och ta särskild hänsyn till de vetenskapliga rönen om kost och näring, näringens relation till hälsan samt näringsämnens och andra ämnens roll i samband med näringsrelaterade eller fysiologiska effekter på kroniska sjukdomar. Förslaget om att kommissionen skall fastställa näringsprofiler inom ramen för denna förordning, dvs. utanför medbeslutandeförfarandet, och inom 18 månaders tid, förefaller för ambitiöst samtidigt som det inte tycks garantera att profilerna formuleras effektivt. Genomsnittsläsaren inser säkert att bestämmelsen kommer att medföra att livsmedel eller kategorier av livsmedel klassificeras som bra eller dåliga, vilket är just den risk kommissionen hade för avsikt att undvika genom förordningen. Det ligger utom all tvekan och det råder dessutom vetenskaplig enighet om att det inte finns bra eller dåliga livsmedel, utan endast bra eller dåliga kostvanor. Därför kommer fastställande av tröskelnivåer för oönskade näringsämnen självfallet inte att vara någon effektiv strategi för att hjälpa konsumenterna få information om hur de kan välja en bra kost. PR\519709.doc 13/32 PE 337.069
I detta avseende förefaller det lämpligt att samtliga relevanta åtgärder föregås av en lämplig europeisk näringspolitik som baserar sig på principerna om kostutbildning och de olika traditionella kostkulturerna samt riktlinjerna enligt Världshälsoorganisationen och Codex Alimentarius. Efter att ha försäkrat sig om att medlemsstaterna och samtliga berörda parter gjorts delaktiga bör kommissionen utarbeta de olika näringsprofilerna på grundval av dessa riktlinjer. Ändringsförslag 16 Artikel 4, punkt 3 3. Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol skall inte förses med (a) hälsopåståenden eller (b) näringspåståenden, förutom sådana som gäller en reducering av alkoholhalten eller energihalten. 3. När näringsprofilerna fastställs skall kommissionen rådfråga livsmedelsmyndigheten och samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsföretagare och konsumentgrupper. Förslaget om att kommissionen skall fastställa näringsprofiler inom ramen för denna förordning, dvs. utanför medbeslutandeförfarandet, och inom 18 månaders tid, förefaller för ambitiöst samtidigt som det inte tycks garantera att profilerna formuleras effektivt. Genomsnittsläsaren inser säkert att bestämmelsen kommer att medföra att livsmedel eller kategorier av livsmedel klassificeras som bra eller dåliga, vilket är just den risk kommissionen hade för avsikt att undvika genom förordningen. Det ligger utom all tvekan och det råder dessutom vetenskaplig enighet om att det inte finns bra eller dåliga livsmedel, utan endast bra eller dåliga kostvanor. Därför kommer fastställande av tröskelnivåer för oönskade näringsämnen självfallet inte att vara någon effektiv strategi för att hjälpa konsumenterna få information om hur de kan välja en bra kost. I detta avseende förefaller det lämpligt att samtliga relevanta åtgärder föregås av en lämplig europeisk näringspolitik som baserar sig på principerna om kostutbildning och de olika traditionella kostkulturerna samt riktlinjerna enligt Världshälsoorganisationen och Codex Alimentarius. Efter att ha försäkrat sig om att medlemsstaterna och samtliga berörda parter gjorts delaktiga bör kommissionen utarbeta de olika näringsprofilerna på grundval av dessa riktlinjer. Ändringsförslag 17 Artikel 4, punkt 4 PE 337.069 14/32 PR\519709.doc
4. Andra livsmedel eller kategorier av livsmedel än de som avses i punkt 3, för vilka näringspåståenden och hälsopåståenden skall begränsas eller förbjudas, får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 och med beaktande av vetenskapliga fakta. utgår Förslaget om att kommissionen skall fastställa näringsprofiler inom ramen för denna förordning, dvs. utanför medbeslutandeförfarandet, och inom 18 månaders tid, förefaller för ambitiöst samtidigt som det inte tycks garantera att profilerna formuleras effektivt. Genomsnittsläsaren inser säkert att bestämmelsen kommer att medföra att livsmedel eller kategorier av livsmedel klassificeras som bra eller dåliga, vilket är just den risk kommissionen hade för avsikt att undvika genom förordningen. Det ligger utom all tvekan och det råder dessutom vetenskaplig enighet om att det inte finns bra eller dåliga livsmedel, utan endast bra eller dåliga kostvanor. Därför kommer fastställande av tröskelnivåer för oönskade näringsämnen självfallet inte att vara någon effektiv strategi för att hjälpa konsumenterna få information om hur de kan välja en bra kost. I detta avseende förefaller det lämpligt att samtliga relevanta åtgärder föregås av en lämplig europeisk näringspolitik som baserar sig på principerna om kostutbildning och de olika traditionella kostkulturerna samt riktlinjerna enligt Världshälsoorganisationen och Codex Alimentarius. Efter att ha försäkrat sig om att medlemsstaterna och samtliga berörda parter gjorts delaktiga bör kommissionen utarbeta de olika näringsprofilerna på grundval av dessa riktlinjer. Ändringsförslag 18 Artikel 5, punkt 1, led a (a) Det har påvisats att förekomsten, avsaknaden eller den reducerade mängden av det ämne som påståendet gäller har en gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt, och detta har bekräftats av allmänt vedertagna vetenskapliga fakta. (a) Det har påvisats att förekomsten, avsaknaden eller den reducerade mängden av det ämne som påståendet gäller har en påvisad näringsmässig eller fysiologisk effekt, och detta har bekräftats av allmänt vedertagna vetenskapliga fakta. Det bör göras klart att påståenden kan tillåtas om den påstådda effekten är vetenskapligt påvisad. Ändringsförslag 19 Artikel 5, punkt 2 PR\519709.doc 15/32 PE 337.069
2. Det skall endast vara tillåtet att använda näringspåståenden och hälsopåståenden om genomsnittskonsumenten kan förväntas förstå de gynnsamma effekter som anges i påståendet. 2. Det skall endast vara tillåtet att använda näringspåståenden och hälsopåståenden om genomsnittskonsumenten kan förväntas förstå de effekter som anges i påståendet. Det är möjligt att tala om gynnsamma effekter i samband med hälsopåståenden. I samband med näringspåståenden är det däremot fråga om att betona en aspekt som i enskilda fall och av enskilda konsumenter kan betraktas som gynnsam eller ogynnsam (en konsument som skall följa en kaloririk diet torde inte anse att en produkt med lågt kaloriinnehåll är positiv och vice versa). Därför föreslår föredraganden att det är bättre att enbart ange att konsumenten förstår effekterna, eftersom effekternas positiva värde beror på den enskilde konsumentens subjektiva uppfattning. Ändringsförslag 20 Artikel 11, punkt 1, led b (b) Påstående som hänvisar till psykologiska och beteenderelaterade funktioner. (b) Påstående som hänvisar till psykologiska och beteenderelaterade funktioner, såvida dessa inte kan påvisas vetenskapligt, såsom vissa kognitiva funktioner. Led a) handlar om underförstådda, allmänna och ospecifika hälsopåståenden. Därför förefaller det rimligt att ordalydelsen i led b skall anpassas till den tekniska utvecklingen, eftersom det i dagens läge faktiskt är möjligt att på vetenskapliga grunder påvisa och granska de effekter som vissa ämnen kan ha på de kognitiva funktionerna. Ändringsförslag 21 Artikel 11, punkt 1, led c (c) Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 96/8/EG, påståenden som hänvisar till viktminskning eller viktkontroll, eller till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter, eller som hänvisar till nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla, eller till en reducering av den energi som fås från kosten. (c) Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 96/8/EG, påståenden som hänvisar till viktminskning eller viktkontroll, eller till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter. PE 337.069 16/32 PR\519709.doc
Ändringsförslaget till led c syftar till att inte förbjuda påståenden som hänför sig till nedsatt hungerkänsla, ökad mättnadskänsla eller en reducering av den energi som fås från kosten. Tack vare de tekniska rönen är det i dagens läge möjligt att på vetenskapliga grunder påvisa sådana påstådda effekter. I detta fall är det dessutom fråga om produkter som inte har utformats särskilt med tanke på bantning och viktkontroll, och därför är det möjligt att utvidga området för tillåtna påståenden, bland annat för att inte lägga hinder i vägen för investeringar på detta område som man fortsättningsvis betraktar som önskvärda. Ändringsförslag 22 Artikel 11, punkt 1, led d (d) Påståenden som hänvisar till råd från läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, eller från deras branschorganisationer eller välgörenhetsorganisationer, eller som låter förstå att hälsan skulle kunna påverkas om man inte konsumerar livsmedlet. (d) Påståenden som antyder att hälsan kan påverkas negativt om man inte intar livsmedlet, och påståenden som hänvisar till råd från läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, eller från deras branschorganisationer eller välgörenhetsorganisationer, såvida de inte härrör från organisationer som erkänts på nationell nivå. Ändringsförslaget till led d syftar till att möjliggöra användning av påståenden som enbart härrör från organisationer som erkänts i medlemsstaterna, å ena sidan för att förhindra påståenden från vilka slags organisationer som helst och å andra sidan för att ge konsumenterna möjlighet att dra nytta av eventuella råd, såvida det är fråga om obestridligt seriösa organisationer. Ändringsförslag 23 Artikel 11, punkt 2 2. I tillämpliga fall skall kommissionen, efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten, offentliggöra noggranna riktlinjer för tillämpningen av denna artikel. 2. Efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten skall kommissionen offentliggöra noggranna riktlinjer för tillämpningen av denna artikel. Ändringsförslag 24 Artikel 13, punkt 2 2. Förutom de allmänna bestämmelser som fastställs i denna förordning och de 2. Förutom de allmänna bestämmelser som fastställs i denna förordning och de PR\519709.doc 17/32 PE 337.069
särskilda bestämmelserna i punkt 1, skall märkningen i fråga om påståenden om minskad sjukdomsrisk också innehålla ett uttalande om att det finns åtskilliga riskfaktorer för sjukdomar och att en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men behöver inte, ha en positiv effekt. särskilda bestämmelserna i punkt 1, skall märkningen i fråga om påståenden om minskad sjukdomsrisk också innehålla ett uttalande om att det finns åtskilliga riskfaktorer för sjukdomar och att en ändring av en av dessa riskfaktorer trots att det uppstår en positiv effekt kan, men behöver inte, påverka de övriga faktorerna. Man bör betona att trots att kosten kan ha en positiv effekt i och med att en riskfaktor reduceras, så är det inte sagt att en ändring av en av dessa faktorer inverkar på de övriga faktorerna och därmed på sjukdomen. Ändringsförslag 25 Artikel 15, punkt 1 1. Livsmedelsmyndigheten skall sträva efter att avge sitt yttrande inom tre månader från den dag då en giltig ansökan togs emot. Denna tidsfrist skall förlängas om livsmedelsmyndigheten ber den sökande om kompletterande uppgifter i enlighet med punkt 2. 1. Livsmedelsmyndigheten skall avge ett yttrande inom tre månader efter det att giltig ansökan mottagits. Om livsmedelsmyndigheten av välmotiverade skäl ber den sökande om kompletterande uppgifter, skall denna tidsfrist förlängas med en månad från den dag då begäran om kompletterande uppgifter mottagits. För att garantera rättssäkerheten och snabba godkännanden är det nödvändigt att fastställa definitiva tidsfrister för livsmedelsmyndighetens åtgärder. Ändringsförslag 26 Artikel 15, punkt 2 2 Livsmedelsmyndigheten får vid behov anmoda sökanden att komplettera uppgifterna i ansökan inom en fastställd tidsfrist. utgår Föregående ändringsförslag gör denna punkt överflödig. PE 337.069 18/32 PR\519709.doc
Ändringsförslag 27 Artikel 15, punkt 3, led a (a) Att den föreslagna formuleringen av hälsopåståendet kan beläggas med vetenskapliga fakta. (a) Att den föreslagna formuleringen av hälsopåståendet kan beläggas med vetenskapliga fakta som det råder allmän enighet om i forskarsamfundet. Man bör betona att påståendena skall grunda sig på uppgifter som forskarna är allmänt eniga om. Ändringsförslag 28 Artikel 15, punkt 5a (ny) 5a. Varje enskild medlemsstat skall granska att den rekommenderade formuleringen på medlemsstatens eget språk av det hälsopåstående som anges i punkt 4 c till fullo motsvarar påståendets betydelse och i förekommande fall begära en lämplig ändring. Det bör fastställas att medlemsstaternas myndigheter skall göra en lämplig språklig granskning för att reda ut om det berörda påståendet - hur korrekt utfört och vetenskapligt erkänt det än är - har precis samma betydelse på originalspråket som på de olika språk som skall användas. Ändringsförslag 29 Artikel 16, punkt 1 1. Kommissionen skall inom tre månader från att den har fått livsmedelsmyndighetens yttrande till den kommitté som avses i artikel 23.1 lämna ett förslag till beslut om ansökan, med beaktande av livsmedelsmyndighetens yttrande, alla relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen och övriga berättigade faktorer som är relevanta för det ärende som behandlas. Om förslaget till förordning inte överensstämmer med livmedelsmyndighetens yttrande, skall 1. Kommissionen skall inom två månader från att den har fått livsmedelsmyndighetens yttrande till den kommitté som avses i artikel 23.1 lämna ett förslag till beslut om ansökan, med beaktande av livsmedelsmyndighetens yttrande, alla relevanta bestämmelser i gemenskapslagstiftningen, de anmärkningar som lagts fram enligt artikel 15.6 och övriga icke-vetenskapliga faktorer som ändå är relevanta för det ärende som behandlas. Om förslaget till PR\519709.doc 19/32 PE 337.069
kommissionen motivera avvikelserna. förordning inte överensstämmer med livmedelsmyndighetens yttrande, skall kommissionen motivera avvikelserna för medlemsstaterna och sökanden själv. För att garantera rättssäkerheten och snabba godkännanden är det nödvändigt att bestämmelserna är korta och oeftergivliga. Det måste även slås fast att de synpunkter som allmänheten får lämna enligt artikel 15.6 bör beaktas under godkännandeförfarandet. I förordning nr 178/2002 fastställs livsmedelsmyndighetens behörighet att förse gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna med vetenskapliga yttranden och vetenskapligt stöd avseende livsmedelssäkerhet. I kraft av artiklarna 14, 15, 16 och 17 i denna förordning skall myndigheten avge vetenskapliga yttranden i samband med godkännanden. Därför förefaller det motiverat att göra begreppet övriga berättigade faktorer som är relevanta mindre omfattande och ändra det till övriga icke-vetenskapliga faktorer som ändå är relevanta. På så sätt betonas det att den vetenskapliga riskbedömningen är en uppgift enbart för livsmedelsmyndigheten, medan andra faktorer som bör beaktas har en annan, icke-vetenskaplig karaktär. Ändringsförslag 30 Artikel 16, punkt 2 2. Alla förslag till beslut enligt vilket godkännandet kommer att beviljas skall innehålla de uppgifter som anges i artikel 15.4 samt namnet på innehavaren av godkännandet. 2. Alla förslag till beslut enligt vilket godkännandet kommer att beviljas skall utöver de uppgifter som anges i artikel 15.4 även innehålla namnet på innehavaren av godkännandet. Ändringsförslaget är nödvändigt för att förhindra en sammanblandning av eller uppenbara motsägelser mellan sökanden och innehavaren av godkännandet. Ändringsförslag 31 Artikel 16, punkt 3 3. Ett slutligt beslut om ansökan skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2. 3. Ett slutligt beslut om ansökan skall antas senast en månad efter att det förfarande som avses i artikel 23.2 har inletts. För att garantera rättssäkerheten och snabba godkännanden är det nödvändigt att bestämmelserna är korta och oeftergivliga. PE 337.069 20/32 PR\519709.doc
Ändringsförslag 32 Artikel 17, punkt 3 3. Kommissionen skall så snart som möjligt granska livsmedelsmyndighetens yttrande. Om så är lämpligt skall godkännandet ändras, dras in tillfälligt eller permanent i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 16. 3. Kommissionen skall granska livsmedelsmyndighetens yttrande enligt det förfarande och inom de tidsfrister som anges i artikel 16. Om så är lämpligt skall godkännandet ändras, dras in tillfälligt eller permanent i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 16. I ändrad form garanterar artikel 16 att godkännandeförfarandet blir snabbare och säkrare, eftersom tidsfristerna förkortas, begreppet övriga berättigade faktorer som är relevanta görs mindre omfattande och det tas praktisk hänsyn till eventuella kommentarer från allmänheten. Därför bör dessa aspekter utvidgas till att även inbegripa förfarandet för att ändra och dra in godkännandena tillfälligt eller permanent. Ändringsförslag 33 Artikel 18, punkt 2, stycke 2, led 3 (3) Att användningen av hälsopåståendet är begränsat om inte en ny sökande får godkännande för påståendet utan att hänvisa till de konfidentiella uppgifter som den första sökanden lämnat. (3) Att användningen av hälsopåståendet är tidsbegränsad om inte en ny sökande får godkännande för påståendet av den ursprungliga sökanden utan att i övrigt få tillgång till de konfidentiella uppgifter som den första sökanden lämnat. Konfidentiella uppgifter måste skyddas i tillräcklig grad, men samtidigt måste man värna om möjligheten att sluta avtal om eventuell användning av dessa uppgifter med respekt för bestämmelserna om konfidentialitet. Ändringsförslag 34 Artikel 19, punkt 1, stycke 1a (nytt) Om en ansökan om godkännande avslås skall de vetenskapliga uppgifterna skyddas i enlighet med denna artikel. Konfidentiella uppgifter måste skyddas i tillräcklig grad - speciellt om en ansökan om godkännande avslås. PR\519709.doc 21/32 PE 337.069
Ändringsförslag 35 Artikel 22, punkt 2, stycke 1 2. Ett beslut skall fattas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2, i tillämpliga fall efter att ha inhämtat ett yttrande från livsmedelsmyndigheten. 2. Ett beslut skall fattas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 och med respekt för tidsfristen i artikel 16, i tillämpliga fall efter att ett yttrande inhämtats från livsmedelsmyndigheten. I ändrad form gör artikel 16 godkännandeförfarandet snabbare och säkrare. Ändringsförslag 36 Artikel 23, punkt 2, stycke 2 Den period som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. utgår Ändringsförslaget behövs för att harmonisera de ändringar som föreslagits till artikel 16. Ändringsförslag 37 Artikel 26, stycke 3 Livsmedel som släpps ut på marknaden eller som märks före det datumet och som inte är förenliga med denna förordning får saluföras till och med den [sista dagen i den elfte månaden efter dagen för offentliggörandet]. Livsmedel som släpps ut på marknaden eller som märks före det datumet och som inte är förenliga med denna förordning får saluföras till och med den [sista dagen i den sjuttonde månaden efter dagen för offentliggörandet]. Ändringsförslaget behövs till följd av de olika produkttyper som kommer att regleras i förordningen. Ändringsförslag 38 Bilaga, LÅG ENERGIHALT, stycke 1 Ett påstående om att ett livsmedel har låg energihalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för Ett påstående om att ett livsmedel har låg energihalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för PE 337.069 22/32 PR\519709.doc
konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 40 kcal (170 kj)/100 g och mindre än 20 kcal (80 kj)/100 ml. konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 40 kcal (170 kj)/100 g och högst 20 kcal (80 kj)/100 ml. Ändringsförslaget syftar till att harmonisera bestämmelsen med normerna i Codex Alimentarius. Ändringsförslag 39 Bilaga, ENERGIFRI, stycke 1 Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 4 kcal (17 kj)/100 ml. Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 4 kcal (17 kj)/100 ml. Ändringsförslaget syftar till att harmonisera bestämmelsen med normerna i Codex Alimentarius. Ändringsförslag 40 Bilaga, LÅG FETTHALT, stycke 1 Ett påstående om att ett livsmedel har låg fetthalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 3 g fett per 100 g eller 1,5g per 100 ml (1,8 g per 100 ml för mellanmjölk). Ett påstående om att ett livsmedel har låg fetthalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller mindre än 3 g fett per 100 g eller 1,5g per 100 ml (1,8 g per 100 ml för mellanmjölk), eller högst 2 g/100 kcal. Ändringsförslaget syftar till att samordna bestämmelsen med de påståenden som utarbetats av de respektive myndigheterna i de olika medlemsstaterna. Ändringsförslag 41 Bilaga, rubrik a (ny) efter LÅG HALT AV MÄTTAT FETT PR\519709.doc 23/32 PE 337.069
HÖG HALT AV OMÄTTAT FETT Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av omättat fett, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om mängden omättade fetter utgör 70 % av produktens fettinnehåll. Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av omättat fett får begreppet naturligt läggas till före påståendet. Ändringsförslaget syftar till att införa ett nytt påstående. Förslaget grundar sig på att det i dagens läge är allmänt erkänt att fetter spelar en stor roll inom kosten. Det syftar även till att rikta uppmärksamheten på de stora skillnader som förekommer mellan olika fetters kvalitet och näringsinnehåll. Det erkänns de facto också att fett med en hög halt av omättade fettsyror har positiva effekter på människans näring, särskilt om det ersätter mättat eller fast fett. Det är därför viktigt att konsumenterna får information om fettkvaliteten tillsammans med de uppgifter som redan fastställts om fettmängden. Ändringsförslag 42 Bilaga, rubrik b (ny) efter LÅG HALT AV MÄTTAT FETT HÖG HALT AV ENKELOMÄTTAT FETT Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av enkelomättat fett, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 45 % av fettsyrorna i produkten kommer från enkelomättat fett. Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av enkelomättat fett får begreppet naturligt läggas till före påståendet. Ändringsförslaget syftar till att införa ett nytt påstående. Förslaget grundar sig på att det i dagens läge är allmänt erkänt att fetter spelar en stor roll inom kosten. I en färsk rapport erkänner WHO att både den totala kolesterolhalten och LDL-kolesterolhalten sjunker när mättat fett ersätts med enkelomättat fett. Det är därför viktigt att konsumenterna får information om fettkvaliteten tillsammans med de uppgifter som redan fastställts om fettmängden. PE 337.069 24/32 PR\519709.doc
Ändringsförslag 43 Bilaga, rubrik c (ny) efter LÅG HALT AV MÄTTAT FETT HÖG HALT AV FLEROMÄTTAT FETT Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av fleromättat fett, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 45 % av fettsyrorna i produkten kommer från fleromättat fett. Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av fleromättat fett får begreppet naturligt läggas till före påståendet. Ändringsförslaget syftar till att införa ett nytt påstående. Förslaget grundar sig på att det i dagens läge är allmänt erkänt att fetter spelar en stor roll inom kosten. Det syftar även till att rikta uppmärksamheten på de stora skillnader som förekommer mellan olika fetters kvalitet och näringsinnehåll. Det är därför viktigt att konsumenterna får information om fettkvaliteten tillsammans med de uppgifter som redan fastställts om fettmängden. I många medlemsstaters lagstiftning och i ett antal praxiskoder främjas befolkningens intag av fleromättat fett genom att det föreslås en genomsnittsnivå på 45 procent. Ändringsförslag 44 Bilaga, rubrik d (ny) efter LÅG HALT AV MÄTTAT FETT HÖG HALT AV OMEGA-3 Ett påstående om att ett livsmedel har en hög halt av omega-3, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst ett av följande två villkor uppfylls: Det finns minst 3 g alfalinolensyra per 100 g livsmedel. Det finns minst 300 mg omega-3 med mycket långa kedjor per 100 g livsmedel. Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av omega-3 får begreppet naturligt läggas till före påståendet. PR\519709.doc 25/32 PE 337.069
I en färsk rapport rekommenderar WHO att intaget av alfalinolensyra bör utökas till 1-2 % av det totala energiintaget, vilket motsvarar ca 2-4 g per dag. Det är därför viktigt att konsumenterna får information om fettkvaliteten tillsammans med de uppgifter som redan fastställts om fettmängden. I många medlemsstaters lagstiftning och i ett antal praxiskoder främjas befolkningens intag av fleromättat fett genom att det föreslås en genomsnittsnivå på 45 procent. Ändringsförslag 45 Bilaga, rubrik a (ny) efter FRI FRÅN MÄTTAT FETT LÅG KOLESTEROLHALT Ett påstående om att ett livsmedel har låg kolesterolhalt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,02 g kolesterol/100 g och högst 0,01 g/100 ml samt mindre än 1,5 g mättat fett/100 g och mindre än 0,75 g mättat fett/100 ml, och högst 10 % av dess energivärde kommer från mättat fett. Om det gäller livsmedel som av naturen har en låg kolesterolhalt får begreppet naturligt läggas till före påståendet. Även i detta sammanhang är det nödvändigt att harmonisera bestämmelserna med påståendena i Codex Alimentarius och tillgodose konsumenternas ökande efterfrågan på information om förekomsten och mängden av kolesterol i produkter. Ändringsförslag 46 Bilaga, rubrik b (ny) efter FRI FRÅN MÄTTAT FETT KOLESTEROLFRI Ett påstående om att ett livsmedel är kolesterolfritt, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,005 g kolesterol/100 g och högst 0,005 g/100 ml samt mindre än 1,5 g mättat fett/100 g och mindre än 0,75 g mättat fett/100 ml, och PE 337.069 26/32 PR\519709.doc
högst 10 % av dess energivärde kommer från mättat fett. Om det gäller livsmedel som av naturen är kolesterolfritt får begreppet naturligt läggas till före påståendet. Även i detta fall är det nödvändigt att harmonisera bestämmelserna med påståendena i Codex Alimentarius och tillgodose konsumenternas ökande efterfrågan på information om förekomsten och mängden av kolesterol i produkter. Detta påstående är dessutom godkänt enligt Codex Alimentarius. Ändringsförslag 47 Bilaga, rubrik a (ny) efter UTAN TILLSATS AV SOCKER HÖG HALT AV KOLHYDRATER Ett påstående om att ett livsmedel har hög halt av kolhydrater, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller [kriterierna skall fastställas efter samråd med de berörda parterna inom sektorn]. Om det gäller livsmedel som av naturen har en hög halt av kolhydrater får begreppet naturligt läggas till före påståendet. Även i detta fall är det viktigt att tillgodose konsumenternas ökande efterfrågan på information om förekomsten och mängden av kolhydrater i produkter, även om de nödvändiga bedömningskriterierna för närvarande inte är tillgängliga. I detta syfte är det viktigt att samråda på lämpligt sätt med de berörda parterna inom sektorn. Ändringsförslag 48 Bilaga, rubrik b (ny) efter UTAN TILLSATS AV SOCKER KÄLLA TILL KOLHYDRATER Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till kolhydrater, och varje påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, får endast göras om PR\519709.doc 27/32 PE 337.069