Samlad lägesrapport. per 2015-12-31. Programperioden 2007 2013. Tillväxtverket Diarienummer 6.1.15-Ä 2016-453

Samlad lägesrapport per 2015-12-31 Programperioden 2007 2013 Tillväxtverket Diarienummer 6.1.15-Ä 2016-453

Samlad lägesrapport Beslut i detta ärende har fattats av Lars Wikström. Föredragande har varit Per Folkeson. I handläggningen har även Mattias Åsander, Yvette Lennartsson, Robert Berggren, Anna Norin, Andreas Hallberg, Anders Risberg, Alemnesh Belatchew, Wilhelm von Seth, Agneta Larsson och Aila Määttä deltagit. Östersund 2016-03-29... Lars Wikström Avdelningschef... Per Folkeson Handläggare

Sammanfattning Programmen som beskrivs i rapporten delfinansieras alla av ERUF, den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Här sammanfattas data från och med programperiodens början år 2007 till och med den 31 december 2015. Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Sveriges åtta program för regional konkurrenskraft och sysselsättning har finansierat 1 585 projekt i landet med sammanlagt 8,7 miljarder kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen omsluter 23,2 miljarder kronor, varav landets offentliga aktörer har medfinanseriat med 10,4 miljarder kronor. Privata aktörer har medfinansierat med 4 miljarder kronor. De totala utbetalningarna till projekt uppgår till 8,26 miljarder kronor och Kommissionen har hittills betalat in ca 8,07 miljarder till programmen för att täcka dessa utbetalningar. Närmare 6 miljarder kronor har beviljats projekt som bedriver verksamhet inom forskning, teknisk utveckling, innovation och entreprenörskap. En stor del av dessa är entreprenörskapsfrämjande insatser. 1,4 miljarder kronor har beviljats till transportprojekt och 0,5 miljard till turismprojekt. Samtliga projekt medfinansieras av offentliga aktörer. Störst andel medfinansiering kommer från statliga aktörer, närmare 5 miljarder kronor. Landets kommuner har medfinansierat programmen med 4,3 miljarder och landstingen med 1,1 miljarder. Exempel på statliga aktörer med betydande medfinansiering i de regionala strukturfondsprojekten är Trafikverket samt Almi Företagspartner. Största enskilda kommunala medfinansiär är Umeå kommun. Största enskilda finansiär på landstingsnivå är Västra Götalandsregionen. Ser man till hur de beviljade medlen fördelar sig geografiskt syns att de län inom vilka mest medel beviljats också är de län där de pengamässigt största programmen befinner sig. Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Värmland är de fem län dit mest medel gått. Umeå är den kommun till vilken mest medel gått. De fyra nästföljande är Sundsvall, Luleå, Östersund och Malmö. Tillsammans har programmen enligt de indikatorer som följs bidragit till att skapa 53 100 nya jobb och 22 238 nya företag. Programmen har uppnått det sammanlagda målen om 33 450 nya jobb och 18 200 nya företag. Utöver dessa resultat har programmens insatser bidragit till att nya nätverk skapats, främst inom landet men också med internationella parter. Vidgade marknader för deltagande företag och nya produktionsprocesser och nya produkter är andra viktiga resultat för deltagande företag. När det gäller den stora satsningen på uppbyggnad av riskkapitalfonder över hela landet är det något för tidigt att summera resultatet men de har överlag fungerat väl vad gäller att fylla finansieringsbehov för unga, innovativa och tillväxtorienterade företag. De privata medinvesterarna har även varit positiva till satsningen. Det finns även tydliga indikationer på att satsningen har bidragit till att stimulera regionala strukturer för riskkapital.

Program för territoriellt samarbete Sverige deltar i sex program för gränsregionalt samarbete (Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica, Öresund-Kattegat-Skagerrak, Central Baltic och South Baltic), varav de fyra förstnämnda förvaltas i Sverige. Sverige deltar även i tre transnationella samarbetsprogram (Norra Periferin, North Sea och Baltic Sea), varav det förstnämnda förvaltas i Sverige. De territoriella samarbetsprogram som förvaltas i Sverige har tillsammans beviljat cirka 2,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 104 procent av programmens sammanlagda budget till projekt. Utbetalningarna till projekten omfattar 2,1 miljarder kronor och Kommissionen har betalat in 2 miljarder kronor för att täcka dessa utbetalningar. Störst andel svensk medfinansering i programmen kommer från statliga aktörer med 507 miljoner kronor vilket motsvarar 44 procent. Svenska kommuner har medfinanseriat 39 procent och svenska landsting med 15 procent. De största svenska medfinansiärerna är Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands Län samt Lunds universitet. Mest andel medel har beviljats till projekt som bedriver verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och entreprenörskap och utgör 32 procent av de beviljade medlen. Turismprojekt utgör 11 procent och kulturprojekt 9 procent. Projekt med miljö och riskförebyggande verksamhet har beviljats 10 procent.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning... 4 Program för territoriellt samarbete... 5 1 Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Presentation... 8 1.3 Datainsamling... 9 1.4 Disposition... 9 1.5 Rapporten på hemsidan... 10 2 Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning... 11 2.1 Beviljade, utbetalda och inbetalda medel... 11 2.1.1 Automatiskt återtagande... 12 2.2 Projektverksamhet... 13 2.2.1 Forskning, teknisk utveckling och innovation samt entreprenörskap... 14 2.2.2 Transport... 14 2.2.3 Turism... 14 2.2.4 Informationssamhället... 14 2.2.5 Förnyelse av städer och landsbygd... 15 2.2.6 Riskkapital... 15 2.3 Medfinansiering... 16 2.3.1 Beviljad medfinansiering... 16 2.3.2 Utbetald medfinansiering... 18 2.3.3 De största offentliga medfinansiärerna... 19 2.4 Geografisk fördelning av beviljade medel... 21 2.5 Indikatorer... 23 3 Program för territoriellt samarbete som förvaltas i Sverige... 25 3.1 Beslutade, utbetalda och inbetalda medel... 25 3.1.1 Automatiskt återtagande... 25 3.1.2 Programmens likviditet... 26 3.2 Prioriterade områden... 26 3.3 Medfinansiering... 27 3.3.1 Beviljad medfinansiering... 27 3.3.2 Utbetald medfinansiering... 27 3.3.3 Största svenska medfinansiärerna... 28 3.4 Geografisk fördelning... 30 3.5 Indikatorer... 35 3.5.1 Attraktiva gränsregioner... 35 3.5.2 Gränshinder... 35 3.5.3 Infrastruktur... 35 3.5.4 Innovationer... 36 3.5.5 Utbildning... 36 Bilagor... 37 Bilaga 1 Tabeller... 37 Bilaga 2 Projektexempel från de åtta regionala strukturfondsprogrammen... 90 Övre Norrland... 91

PEGIN (Process, Energi och Gruv Innovation)... 91 Mellersta Norrland... 92 Arena för ungt entreprenörskap... 92 Norra Mellansverige... 93 Destination Dalarna... 93 Östra Mellansverige... 94 TUB 94 Stockholm... 95 Go Global 95 Västsverige... 95 Omställningskontoret +... 95 Småland och Öarna... 96 Glas och trä i samverkan innovativa byggprodukter med mervärde... 96 Skåne Blekinge... 97 Moving Media Southern Sweden 1 (MMSS 1) och Malmö Nya Medier (MNM)... 97 Bilaga 3 Projektexempel från de territoriella programmen... 99 Öresund Kattegat - Skagerrak... 99 Cluster for Accelerator Technology (CATE)... 99 Bilaga 4 Kommissionens prioriterade områden... 100

1 Inledning 1.1 Bakgrund Tillväxtverket är förvaltande myndighet för 9 program som delfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, vilken förkortas ERUF, under programperioden 2007 2013. Uppdraget som förvaltande myndighet innebär ansvar för hela genomförandet av programmen med allt från att organisera, handlägga ärenden, fatta beslut, betala ut beviljade medel till att följa upp och utvärdera programmen samt även att bidra till ett lärande. Tillväxtverket förvaltar de 8 regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt det gränsregionala samarbetsprogrammet Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS). De åtta regionala strukturfondsprogrammen är från norr till söder: Övre Norrland; Mellersta Norrland; Norra Mellansverige; Östra Mellansverige; Stockholm; Småland och Öarna; Västsverige samt Skåne-Blekinge. För samtliga program finns ett operativt program, ett programdokument, som beskriver ett antal insatsområden som är möjliga att söka stöd inom. Varje program har en samlad budget eller EU-ram som anger hur mycket finansiering som finns att söka från ERUF inom varje insatsområde. En förutsättning för att beviljas medel från ERUF är att det finns motsvarande andel finansiering från en offentlig aktör, vilket kallas offentlig medfinansiering. Projekt kan också ha privata aktörer som medfinansiär, men den delen berättigar inte till stöd från ERUF. Tillväxtverket betalar ut beviljat stöd till projektägaren efter att projektets verksamhet har granskats, vilket innebär att utbetalningar sker löpande under hela projektperioden. Förvaltande myndigheten ska i sin tur redovisa utbetalningar till projekt samt de kostnader för genomförandet som myndigheten haft till Kommissionen. När Kommissionen granskat underlagen så görs utbetalningar eller som det benämns, inbetalningar till myndigheten. Regeln om automatiskt återtagande, även kallad N+2, är kommissionens verktyg för att säkerställa att programmen förbrukar sina tilldelade medel i tillräckligt snabb takt. Ifall de inte gör det återgår pengarna till kommissionen (automatiskt återtagande). I korthet innebär regeln att det inte får gå längre än två år innan budgeterade medel för ett visst år ska ha betalats ut till projekt. Förvaltande myndigheten ska också ha hunnit lämna utgiftsdeklarationer som avser dessa utbetalningar till Kommissionen och fått dessa godkända. Då i stort sett alla medel är utbetalade fram till årsskiftet 2015/2016 kan man säga att regeln har spelat ut sin roll. Eventuella återtaganden kommer istället att handla om hur det ser ut i den slutliga avräkningen för programmen avseende utbetalningar till projekt kontra inbetalningar från Kommissionen. Alla projekt som beviljas stöd genom programmen kategoriseras efter vilken typ av verksamhet som bedrivs. Kategoriseringen sker efter EU-kommissionens system för klassificeringar, vilket framgår av bilaga 4 i denna rapport. Denna klassificering benämns prioriterade områden. Under programperioden 2007 2013 har den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning utgjort den strategiska referensramen för programmen. Dess prioriteringar har varit vägledande för det regionala utvecklingsarbetet samt en riktlinje för genomförandet av programmen. Av strategins fyra prioriteringar bidrar de regionala strukturfondsprogrammen i huvudsak till två. Dessa är Innovation och förnyelse samt Tillgänglighet. Inom dessa två prioriterinigar återfinns fyra viktiga insatsområden. Innovativa miljöer och Entreprenörskap ingår i prioriteringen Innovation och förnyelse. Regionförstoring och ett utvecklat informationssamhälle ingår i prioritieringen Tillgänglighet. Varje program mäter utfallet på ett antal indikatorer som fastställts i samband med att programmen arbetades fram. Indikatorerna ska inte ses som ett resultat utan snarare som en indikation på de utfall som genomförda aktiviteter ger. De utfall som redovisas för indikatorerna bygger på projektens rapportering. Mål för dessa indikatorer har formulerats i respektive operativt program. 1.2 Presentation Enligt Tillväxtverkets regleringsbrev för år 2016 ska myndigheten senast den 30 mars lämna denna ekonomiska lägesrapport avseende de åtta regionala strukturfondsprogrammen och samtliga 8

gränsregionala och transnationella samarbetsprogram som Sverige deltar i. Rapporten lämnas till Näringsdepartementet. De gränsregionala samarbetsprogrammen är (en markering, F, visar vilka som förvaltas i Sverige): Öresund-Kattegat-Skagerrak (F); Sverige-Norge (F); Botnia-Atlantica (F); Nord (F); Central Baltic och South Baltic. De transnationella samarbetsprogrammen är slutligen: Baltic Sea; Norra Periferin (F) och North Sea. 1 Sammanfattande brukar gränsregionala och transnationella program benämnas territoriella program. 2 I denna lägesrapport redovisas endast utfallet för de gränsregionala samarbetsprogram som förvaltas i Sverige. De data som ges i lägesrapporten gäller perioden 1 januari 2007 till och med 31 december 2015. För samtliga program redovisas beslutade och utbetalda EU-medel till projekt. Inbetalningar från kommissionen redovisas för de åtta regionala programmen samt för alla territoriella program som förvaltas i Sverige. Detta innefattar även en redovisning av hur programmen står sig gällande EU:s regelverk om automatiskt återtagande (N+2). De åtta regionala strukturfondsprogrammen samt det territoriella programmet Sverige-Norge hanteras inom statsbudgeten, medan övriga ligger utanför statsbudgeten. En likviditetsanalys görs för de territoriella program som förvaltas i Sverige, men inte hanteras inom statsbudgeten. Det gäller Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS), Botnia-Atlantica, Nord och Norra periferin. För att ge information om vilken typ av verksamhet EU-medlen går till redovisas hur de beviljade medlen fördelar sig på EU-kommissionens prioriterade områden. Denna redovisning görs för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och de gränsregionala program som förvaltas i Sverige. Vidare redovisas för samma grupp av program beslutad och utbetald svensk medfinansiering med en särredovisning av anslag 1:1 samt de trettio största medfinansiärerna. Slutligen redovisas för samma grupp av program hur medlen fördelar sig över landets kommuner och län samt ges exempel på projekt i de olika programmen. Rapporten omfattar en sammanställning av regeringens och kommissionens indikatorer för förväntade och uppnådda sysselsättningsresultat samt övriga viktiga resultat för företagandet. För de territoriella programmens del redovisas indikatorsresultat gällande det gränsregionala samarbetet. Beslutade, utbetalda och inbetalda medel redovisas då inget annat anges med TA-medel inkluderade. Redovisningen av beviljade medel fördelade efter Kommissionens prioriterade områden samt geografisk fördelning redovisas dock exklusive TA-medel. Alla territoriella program förutom Sverige-Norge rapporterar sina ekonomiska uppgifter i euro. Här har euro räknats om till svenska kronor med den av regeringen fastställda kursen på 9 kronor per euro. För de åtta regionala strukturfondsprogrammen beräknas regeln om automatiskt återtagande i euro. Även här har kursen 9 kronor per euro använts vid omräkning till svenska kronor. 1.3 Datainsamling Rapporten baseras, avseende de åtta regionala strukturfondsprogrammen, på uppgifter hos förvaltande myndighet (Tillväxtverket), lagrade i ärendehanteringssystemet Nyps. Uppgifter som rör TA-medel har hämtats från myndighetens ekonomisystem Agresso. Material rörande de territoriella samarbetsprogram som förvaltas i Sverige baseras på uppgifter från respektive förvaltande myndighet, nämligen Tillväxtverkets kontor i Malmö (Öresund-Kattegat-Skagerrak) samt länsstyrelserna i Jämtlands (Sverige-Norge), Västerbottens (Botnia-Atlantica) och Norrbottens län (Nord). Undantag är uppgifter gällande medlens fördelning på kommissionens prioriterade områden och Lissabonstrategin samt indikatorer. Dessa hämtas av Tillväxtverket ur ärendehanteringssystemet Nyps. 1.4 Disposition Sveriges regioner tilldelas medel inom två mål för EU:s sammanhållningspolitik: Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Territoriellt samarbete. Medel till målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning kanaliseras via de regionala programmen för konkurrenskraft och sysselsättning. Medel till 1 Svenska namn är Mellersta Östersjön (Central Baltic), Södra Östersjön (South Baltic); Östersjöprogrammet (Baltic Sea) samt Nordsjöprogrammet (North Sea). 2 Övriga territoriella samarbetsprogram som Sverige deltar i men som inte omfattas av lägesrapporten är de så kallade interregionala programmen, nämligen Interreg IVC; URBACT II; ESPON 2013 och INTERACT II. 9

målet för territoriellt samarbete kanaliseras via de territoriella samarbetsprogrammen. 3 Eftersom rapporteringen är olika omfattande beroende på om det handlar om regionala strukturfondsprogram eller territoriella program presenteras programmen i två skilda kapitel. I kapitel 2 presenteras uppgifter gällande de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Inledningsvis ges uppgifter över beslutade, utbetalda och inbetalda medel 2007 2013. Därefter redovisas, i tur och ordning, medlens fördelning på projektverksamheter (kommissionens prioriterade områden), medfinansiering samt medlens fördelning på kommuner och län. Avslutningsvis redovisas utfallet på indikatorer. I kapitel 3 redogörs för uppgifter gällande de territoriella program som förvaltas i Sverige. Det handlar då om beslutade, utbetalda och inbetalda medel år 2007 2013. Dit hör också en beskrivning av likviditetssituationen för de program som ligger utanför statsbudgeten. Därefter ges uppgifter om medlens fördelning på projektverksamheter (kommunens prioriterade områden), uppgifter om medfinansiering, medlens fördelning på kommuner och län samt presenteras indikatorer. I bilaga 1 ges utförligare tabeller gällande de uppgifter som presenterats i rapporten. I bilaga 2 och 3 presenteras projektexempel från programmen, i bilaga 2 projektexempel från de regionala strukturfondsprogrammen och i bilaga 3 ett projektexempel från de territoriella samarbetsprogrammen. I bilaga 4 ges en fullständig förteckning över Kommissionens prioriterade områden. 1.5 Rapporten på hemsidan Senaste lägesrapport finns publicerad på Tillväxtverkets hemsida: http://www.tillvaxtverket.se/euprogram/huvudmeny/programperiod20072013/omeuprogram/deregion alastrukturfondsprogrammen/lagesrapporter.4.32e88512143a8380739e60.html 3 Totalt anges tre mål, Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Territoriellt samarbete. Sverige omfattas inte av det första, men de två andra. 10

2 Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2.1 Beviljade, utbetalda och inbetalda medel Den 31 december 2015 hade programmen beviljat 8,7 miljarder kr till projekt, varav ca 776 miljoner kr inte har nyttjas av projekten och därmed återförts till programmens budget. Dessa återföringar gav utrymme att fatta nya beslut om stöd, vilket programmen har nyttjat i det närmaste fullt ut. I genomförandet av programmen beviljas ofta mer än vad ramen tillåter just på grund av att projekten inte arbetar upp hela det beviljade beloppen. Ett av målen med genomförandet är att programmen ska ha beviljat och betalat ut hela EU-ramen. De medel som återförs till programmens budget när projekten lämnar in sina slutredovisningar kallas för återföringar. Programmen får återflöden till budget också genom att fatta beslut om att sänka det tidigare beviljade stödet till enskilda projekt. Det görs i samverkan med projektägare där det visar sig att de inte kommer att behöva hela stödet av olika anledningar. Närmare 250 miljoner kronor har återförts till programmen genom sänkta beslut. I diagram 2.1.a visas den beviljade andelen av EU-ramen, vilket är 107,6 procent. Med avdrag för återföringarna har programmen beviljat 98,6 procent. Det som återstår i programmens budget att utnyttja är endast TA- medel, d.v.s. de medel som avsatts för genomförandet av programmen. Diagram 2.1.a Beviljade, utbetalda och inbetalda medel som andel av EU-ram 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Beviljat Utbetalt Nettobeviljat Inbetalt Fortsättningsvis i rapporten redovisas beviljade medel utan att återföringar dragits av. 4 Hittills uppgår strukturfondsprogrammens utbetalningar till 8,26 miljarder kronor, vilket utgör 98,2 procent av EU-ramen. (Se diagram 2.1.a). Utbetalningar till projekten görs efter att de kan visa att de haft kostnader. Myndigheten gjorde de sista utbetalningarna till projekt före den 30 juni 2015. Detta gäller inte riskkapitalprojekten, där slutdatum för projektperioden var 30 september 2015. Möjlighet fanns för projekten att söka förskott på maximalt 250 000 kronor. Vid ett förskott tillåts kostnadsredovisningen komma in i efterhand. Denna möjlighet har används i liten utsträckning. Av de utbetalda projektmedlen har 20,3 miljoner kronor betalats ut i förskott, vilket utgör mindre än en halv procent av de totalt utbetalda medlen. 5 Inga förskott har betalats ut under 2015. 4 Skälet är att jämförbarhet med tidigare rapporter eftersträvas och där görs redovisningen på detta sätt. 5 I bilaga 1, tabell 3 redovisas utbetalda förskott per program och år. 11

Hittills har 8,06 miljarder kronor betalats in från EU-kommissionen för att täcka de utbetalningar programmen gjort. Inbetalningarna uppgår därmed till 95,8 procent av EU-ramen. Även detta visas i diagram 2.1.a. 6 2.1.1 Automatiskt återtagande 7 För år 2015 uppgår strukturfondsprogrammens totala åtagande till närmare 935 miljoner Euro, vilket omräknat motsvarar ca 8,4 miljarder kronor. Programmen har deklarerat utgifter på sammanlagt drygt 841 miljoner Euro fram till 31 december 2015. Avstämning för det sista året blir för hela programmens budget och görs senast den 31 december 2017, enligt artikel 93, 1083/2006. Samtliga program klarade regeln om automatiskt återtagande (N+2) för 2014. Syftet med regeln är att snabba på utbetalningstakten och då i stort sett alla medel är utbetalade fram till årsskiftet kan man säga att regeln har spelat ut sin roll. Eventuella återtaganden handlar i stället om hur det kommer att se ut i den slutliga avräkningen för programmen avseende utbetalningar till projekt kontra inbetalningar från Kommissionen. 6 I bilaga 1, tabell 4 redovisas inbetalda medel per program och år. I tabell 7 inbetalningar för projekt. 7 Regeln om automatiskt återtagande, även kallad N+2, är kommissionens verktyg för att säkerställa att programmen förbrukar sina tilldelade medel i tillräckligt snabb takt. Ifall de inte gör det återgår pengarna till kommissionen (automatiskt återtagande). För det sista året, som gäller hela programmets storlek, är avstämningen framflyttad till den 31 december 2017. 12

2.2 Projektverksamhet Inom programmen har den största andel medel gått till projekt med verksamhet inom forskning och teknisk utveckling, innovation och entreprenörskap (FoTU). Som visas i diagram 2.2.a går två tredjedelar (66 procent) av den totala summan beviljade medel till denna projektkategori. Övriga viktiga projektkategorier är Transport (16 procent), Turism (6 procent), Informationssamhället (6 procent) samt Förnyelse av städer och landsbygd (3 procent). Projekt i övriga kategorier delar på 4 procent av de beviljade medlen. I kategorin Övriga ryms ganska många olika typer av projekt. Se bilaga 1 för en fullständig beskrivning av vilka kategorier projekt är verksamma i. 8 Diagram 2.2.a Projektverksamhet, beviljade medel (%) Informationssamhället; 6% Förnyelse av städer och landsbygd; 3% Övriga; 4% Turism; 6% Transport; 16% Forskning och teknisk utveckling, innovation och entreprenörskap (FoTU); 66% Att mest medel beviljats till FoTU gäller för samtliga program även om fördelningen skiljer sig åt. En förhållandevis liten andel av Småland & Öarnas medel (50,2 procent) har gått till FoTU. Också Mellersta Norrland har beviljat en relativt liten del av medlen (52,3 procent) till FoTU. Västsverige å andra sidan, har nästan enbart koncentrerat sina medel till två kategorier, varav FoTU är den största (84,2 procent). Nästan lika hög är andelen FoTU-projekt i programmet Östra Mellansverige, där den uppgår till 80,2 procent. Utfallet för beviljade medel inom FoTU för de övriga programmen varierar mellan 61,5 och 69,2 procent. 9 Tabell 2.2.b De fem största verksamhetskategorierna, beviljade medel per program (%) FoTU Transport Turism Informationssamhället Förnyelse av städer och landsbygd Övriga Summa Övre Norrland 66,6% 18,3% 9,5% 2,9% 0,5% 2,3% 100,0% Mellersta Norrland 52,3% 12,4% 14,1% 7,9% 1,4% 11,8% 100,0% Norra Mellansverige 68,7% 19,5% 0,0% 10,5% 0,0% 1,2% 100,0% Stockholm 61,5% 0,0% 3,5% 0,0% 15,0% 18,8% 98,9% Östra Mellansverige 80,2% 12,7% 0,0% 7,1% 0,0% 0,0% 100,0% Västsverige 84,2% 0,0% 0,0% 0,0% 15,4% 0,4% 100,0% Småland och Öarna 50,2% 41,4% 4,4% 0,5% 0,0% 3,5% 100,0% Skåne-Blekinge 69,2% 5,2% 3,6% 10,4% 9,3% 2,4% 100,0% Totalt 65,5% 15,7% 5,9% 5,9% 2,7% 4,3% 100,0% 8 I bilaga 4 ges en lista över alla kategorier det är möjligt att bevilja medel till. I bilaga 1, tabellerna 11-19 redovisas utfallet per program. 9 Se vidare bilaga 1, tabellerna 20-28 för programvisa, utförliga genomgångar gällande vilka kategorier medel beviljats till. 13

Alla program utom Västsverige har i sina operativa program pekat ut Tillgänglighet som ett viktigt insatsområde. Det handlar då framförallt om transportprojekt samt projekt gällande bredband (infrastruktur liksom informations- och kommunikationsteknik, e-tjänster etc). Programmet Småland och Öarna har beviljat en stor andel av medlen (41,4 procent) till transportprojekt i förhållande till de övriga programmen. Inom programet är det största prioriterade området inom transport, nr 26 kombination av olika transportsätt. Bredbands- och IKT-projekt (informations- och kommunikationsteknik) återfinns i tabell 2.2.b under kategorin Informationssamhället. I genomsnitt har 6 procent av de beviljade medlen gått till bredbandsoch IKT-projekt. I praktiken är det de fyra nordligaste programmen (Övre Norrland, Mellersta Norrland, Norra Mellansverige och Östra Mellansverige) samt Skåne-Blekinge som beviljat medel till sådana projekt. I de fyra nordligaste programmen gäller många av projekten infrastruktur för bredband, vilket innefattar framdragning av fiber till platser som ännu inte har bredbandstillgång. I Skåne-Blekinge gäller insatserna istället informations- och kommunikationsteknik, framförallt tjänster och tillämpningar riktade mot medborgarna gällande inom områden som e-hälsa, e-förvaltning, e-lärande och e-integration. Då det gäller andra typer av verksamheter skiljer sig programmen ytterligare lite mer från varandra. I tabell 2.2.b syns att de två program som representerar norra halvan av landet, Övre Norrland och Mellersta Norrland, har beviljat en större andel av medlen till turisminriktade projekt jämfört med övriga program. Det ligger i linje med dessa två programs inriktning, enligt deras respektive operativa program, där turismoch upplevelsenäringar pekas ut som viktiga. I Övre Norrland har 9,5 procent av medlen beviljats till turisminriktade projekt och i Mellersta Norrland 14,1 procent av medlen. 2.2.1 Forskning, teknisk utveckling och innovation samt entreprenörskap Projekt som klassas inom FoTu innefattar i huvudsak åtgärder för att stimulera forskning och innovation samt entreprenörskap i små och medelstora företag. Även andra stödtjänster samt investeringar i företag i syfte att skapa konkurrenskraft och sysselsättning ingår. Inom FoTU har närmare 69 000 företag deltagit varav över 7 500 företag har fått rådgivning. 20 372 nya företag har skapats och över 1 000 nya produkter har utvecklats. Närmare 1 000 företag har utvecklat sin marknad och 265 företag samverkar med utländska aktörer som ett resultat av projektens verksamheter. Alla program mäter inte utfallet på samtliga av dessa indikatorer, varför utfallet endast ger en indikation. 2.2.2 Transport Inom kategorin Transport har störst andel medel satsats på kombination av olika transportsätt med förbättrad intermodalitet. Medel har också gått till flygplatser, hamnar och regionala/lokala vägar. 172 projekt har beviljats medel som klassats inom kategorin transport. Sammantaget 1 226 företag har deltagit i projektens verksamheter och 45 nya företag samt 422 nya arbetstillfällen har skapats. Projekten har resulterat i att 23 nya transport- och kommunikationslösningar har tillkommit, 81 km ombyggd järnväg och 12 km ombyggd väg. Totalt har 36 km ny väg anlagts och 1 km ny järnväg. 2.2.3 Turism När det gäller projekt som klassats som turistprojekt har mest medel gått till att utveckla och förbättra turisttjänster. Turistprojekten omfattar även verksamheter som syftar till att skydda och utveckla naturarv samt tillvarata naturtillgångar. Till dessa verksamheter har drygt 1 procent av medlen beviljats. Totalt har 95 projekt beviljats medel inom prioriterade områden för turism där 3 466 företag har deltagit i insatserna. Inom projekten har närmare 80 nya produkter utvecklats, 271 nya företag och 1 258 nya jobb har skapats. 2.2.4 Informationssamhället Informationssamhället är en kategori som innefattar i huvudsak infrastruktur för bredband, men även andra verksamheter som rör informations- och kommunikationsteknik. Det rör sig om tillgång, säkerhet, forskning och samverkan inom området för små och medelstora företag. Medel har också beviljats till verksamheter för att utveckla tjänster och tillämpningar för medborgare såsom e-hälsa, e-förvaltning och e-lärande. Totalt har 43 projekt beviljats medel inom infrastruktur för telefoni (inklusive bredbandsnät). Det handlar om projekt för ökad tillgång till och säkrare bredband. Projekten ingår i kategorin Informationssamhälle 14

och sammantaget har 28 000 hushåll samt drygt 2 300 företag fått möjlig tillgång till bredband och 88 orter har anslutits med ortssammanbindande fibernät. 2.2.5 Förnyelse av städer och landsbygd De program inom vilka landets storstadsregioner ingår (Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge) har beviljat en relativt stor andel av sina medel till projekt inom kategorin Förnyelse av städer och landsbygd. Dessa tre program har i sina operativa program pekat ut storstadens särskilda möjligheter och problem som viktiga att arbeta med. Vad som ingår i formuleringen Förnyelse av städer och landsbygd är, då det gäller de svenska programmen, projektverksamheter inriktade i huvudsak mot städer och de förhållanden som råder där, inte landsbygd. Stockholm har beviljat 15 procent av medlen till denna kategori. För Västsverige är motsvarande andel 15,5 procent och för Skåne-Blekinge 9,3 procent. 2.2.6 Riskkapital Under programperioden 2007 2013 har Tillväxtverket, via den Europeiska regionala utvecklingsfonden, beviljat 678 miljoner kronor i finansiering till elva projekt för att öka utbudet av regionalt riskkapital (utgör 8 procent av totalt beviljade medel inom programmen). Syftet med satsningen var att främja tillväxt och förnyelse i de företag som fick finansiering, samt att utveckla regionala strukturer för riskkapital. Avsikten var även att företag skulle kunna utvecklas och innovationer kommersialiseras på befintliga och nya marknader. I tabellen nedan redovisas beviljade medel till riskkapital per program samt andelen medfinansiering från privata aktörer. Utöver EU-medel har 795 miljoner kronor beviljats i form av nationell offentlig medfinansiering och privata aktörer har bidragit med sammanlagt ca 2,3 miljarder kronor. För varje offentlig krona har det alltså satsats 1,8 privata kronor. I programmen Mellersta Norrland, Norra Mellansverige samt Småland och Öarna finns det 2 riskkapitalprojekt vardera, vilka har sammanräknats i tabellen. Projekten har, tillsammans med offentlig och privat medfinansiering, totalt investerat 3,7 miljarder kronor i över 339 företag. Sammantaget är detta den antalsmässigt största satsningen på riskkapital till små och medelstora företag i tidiga utvecklingsskeden. Närmare 4 400 företag har varit i kontakt med någon av de regionala fonderna under programperioden. I och med avslutet av EU-projekten den 30 september 2015 har de 11 fonderna avslutat att investera i nya portföljbolag. Däremot kommer de fram till augusti 2020 att genomföra följdinvesteringar i fondens befintliga bolag samt successivt avveckla innehaven genom försäljning. När det gäller tillväxt och förnyelse i de företag som fått finansiering är det ännu för tidigt att uttala sig om satsningens resultat. Satsningen har dock överlag fungerat väl vad gäller att fylla finansieringsbehov för unga, innovativa och tillväxtorienterade företag. De privata medinvesterarna har även varit positiva till satsningen. Det finns även tydliga indikationer på att satsningen har bidragit till att stimulera regionala strukturer för riskkapital. Tabell 2.2.6 a Beviljade medel samt utbetald privat medfinansiering Miljoner SEK Program EU -medel Offentlig finansiering Privat finansiering 10 Mellersta Norrland 160 160 403 Norra Mellansverige 75 76 225 Skåne-Blekinge 83 83 343 Småland & Öarna 46 70 149 Stockholm 73 74 257 Västsverige 64 153 323 Östra Mellansverige 88 89 252 Övre Norrland 89 90 288 678 795 2 240 10 Projekten rapporterar in antal miljoner svenska kronor som privata medinvesterare har tillskjutit i portföljbolagen, vilket motsvaras av det privata kapital som betalats ut. 15

Några exempel på företag som erhållit riskkapital genom de regionala riskkapitalfonderna: Företaget BehavioSec AB erbjuder lösningar för företag som vill ha en extra säkerhetsnivå för att skydda sig mot identitetsstölder. BehavioSecs teknik identifierar användaren genom att hela tiden registrera hur användaren hanterar tangentbord, mus, mobiltelefon och appar. Investerare är Partner Invest Norr tillsammans med, Conor Venture Partners, Lunova, PNF Venture Capital och Norrlandsfonden. Riskkapitalfonden inom Region Övre Norrland (Partnerinvest) har investerat totalt ca 5 Mkr. Ett annat exempel är innovationsföretaget, arifiq Development, som bryter ny mark inom den traditionella tryckeribranschen genom sitt molnbaserade IT-verktyg för offert-och orderhantering. Riskkapitalfonden inom Region Mellersta Norrland (Almi Invest Mitt AB) har investerat totalt ca 3,5 Mkr. En annan spännande svensk innovation är PicHit.Me, som är en global fotomarknad, bildad 2012 av två affärsutvecklare från Gotland. Här handlar affärsidén om att bryta mönster och förändra beteenden som kan revolutionera hur vi använder bilder. Riskkapitalfonden inom Region Småland & Öarna (Almi Invest Småland och Öarna AB) har investerat totalt 8 Mkr. Ytterligare investering, som har mött en lyckosam internationalisering är det värmländska företaget 3TEMP, som har utvecklat, designat och tillverkat en unik kaffemaskin under varumärket Hipster. Riskkapitalfonden inom Region Norra Mellansverige (Almi Invest Norra Mellansverige AB) har investerat totalt 2,3 Mkr. MIPS AB är ett företag som utvecklat en teknologi för att förbättra skyddsegenskaper hos hjälmar. Idén för en bättre skyddande hjälm kom från hjärnans eget system att tåla glidningar mot skallbenet för att skydda sig. Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset, Tillväxtverket och Vinnova är exempel på partners till MIPS. BoMill har utvecklat teknologi och know how avseende extremsnabb precisions- och kvalitetssortering av spannmål. Bolagets kapital har tillförts bl.a. från Sydsvensk Entreprenörfond (ett riskkapitalbolag inom Almi Invest) samt utsädesföretaget Syngenta genom Syngenta Ventures. Sedan en tid tillbaka genomför BoMill en internationell expansion och produktförsäljning. Bolagets utrustning finns bl.a. i Italien, Kanada och USA. Almi Invest Östra Mellansverige tillsammans med privat medinvesterare blev delägare genom nyemission under juli 2011 i bolaget Dapresy AB. De har erhållit en stark position inom området att visualisera marknadsundersökningsdata. Syftet med investeringen var att skapa en skalbarhet i bolagets verksamhet med förutsättningar för global expansion. För närvarande har bolaget 14 anställda, omsätter 15 mkr, men har ännu inte nått lönsamhet. FishBrain AB är ett företaget som grundades i slutet av 2009 av IT-entreprenören Jens Persson - en inbiten sportfiskare som ville lösa ett problem i hur man loggar sina fångster. FishBrain har utvecklat en plattform som kopplar samman sportfiskare, återförsäljare och tillverkare av fiskeutrustning, researrangörer och fiskeguider. Investerarna är utöver Almi Invest Västsverige flera välkända VC-bolag. Investerat kapital är över 80 miljoner SEK hittills. Företaget har 21 anställda. 2.3 Medfinansiering 2.3.1 Beviljad medfinansiering Programmen omfattade totalt 23,2 miljarder kronor per 31 december 2015. Finansieringen från ERUF utgör i genomsnitt 37,5 procent med 8,7 miljarder. Alla projekt som finansieras genom programmen delfinansieras också av offentliga och privata aktörer. Den beviljade medfinansieringen uppgick vid årsskiftet till cirka 14,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 62,5 procentav programmens totala omslutning. Störst andel medfinansiering kommer från statliga aktörer som finansierat 21,5 procent av programmen med 5 miljarder kronor. Landets kommunala aktörer har medfinansierat 19 procent och landsting 5 procent. De privata aktörerna har medfinansierat 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 17 procent. Fördelningen av medfinansieringen framgår av diagram 2.3.1.a nedan. Det som inte framgår i diagrammet är övrig offentlig medfinansiering på 1,7 miljoner kronor som kommer från offentliga medfinansiärer från de nordiska grannländerna. 16

Diagram 2.3.1 a. Medfinansiering Miljarder SEK. Kommun 4,3 ERUF 8,7 Landsting 1,1 Privat 4,0 Stat 5,0 Den största statliga medfinansiären är Trafikverket som medfinansierat 538 miljoner kronor. Umeå kommun har medfinansierat ca 135 miljoner kronor och Västra Götalandsregionen ca 298 miljoner. Västra Götalandsregionen räknas i detta sammanhang som landsting. Medfinansieringsgraden i programmen varierar mellan 57 till 73 procent sett till beviljade medel. Högst andel medfinansiering har Småland och Öarna med 73 procentav programmets totala omslutning. De tre största programmen sett till EU-ramen har den lägsta medfinansieringen, se tabell 2.3.1.a nedan. Tabell 2.3.1.a Programmens totala omslutning (MSEK) och medfinansieringsgrad (%) Nettobeviljat Medfinansiering Total omslutning Medfinansieringsgrad Övre Norrland 2 288 3 012 5 300 57% Mellersta Norrland 1 650 2 341 3 991 59% Norra Mellansverige 1 830 2 557 4 387 58% Stockholm 329 579 908 64% Östra Mellansverige 743 1 538 2 281 67% Västsverige 595 1 485 2 080 71% Småland & Öarna 637 1 757 2 394 73% Skåne-Blekinge 670 960 1 630 59% Totaler 8 742 14 229 22 971 62% Inom programmen skiljer sig fördelningen av den beviljade medfinansieringen åt. Detta har givetvis sin grund i vilken typ av projekt som programmen finansierar, men också till viss grad vilka olika finansieringsmöjligheter som aktörerna har. Projekten har klassats efter de olika prioriteringarna som återfinns inom den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013. Att projekten klassats efter dessa prioriteringar ger vägledande information om projektens inriktning. Projekt som gäller verksamhet inom Innovativa miljöer brukar ofta medfinansieras av statliga aktörer, till exempel universitet och högskolor. Projekt som klassats inom Regionförstoring och Ett utvecklat informationssamhälle tenderar att i störra utsträckning finansieras av kommunala aktörer. I diagram 2.3.1.b redovisas nationell medfinansiering utifrån vilken finansiär som direkt bidragit med den. Statlig medfinansiering utgör den största andelen inom programmen Stockholm och Östra Mellansverige. 17

Diagram 2.3.1 b. Medfinansieringens andel, per program (%) 50% Kommunal Landsting Privat Statlig Övrig offentlig 40% 30% 20% 10% 0% Mellersta Norrland Norra Mellansverige Skåne-Blekinge Småland och Öarna Stockholm Västsverige Östra Mellansverige Övre Norrland I diagram 2.3.1.b syns att i Norra Mellansverige är andelen kommunal medfinansiering hög. Programmet har också en relativt stor andel medel beviljade till projekt som gäller bredbandsatsningar. Gällande Mellersta Norrland är andelen statlig medfinansiering hög, vilket hänger samman med att programmet har en relativt hög andel projekt inom Innovativa miljöer. I Småland och Öarna, slutligen, är istället andelen statlig medfinansiering liten. En del av de medel som här redovisas som kommunal och landsting medfinansiering görs i grunden av det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1. Räknar man all medfinansiering som har sin grund i anslag 1:1 som statlig skulle en större andel av medfinansieringen räknas som statlig. Ytterligare 7 procent av den medfinansiering som här räknas som kommunal respektive landstingsfinansiering skulle då räknas som statlig. 11 2.3.2 Utbetald medfinansiering Den utbetalda medfinansieringen uppgår till drygt 13,3 miljarder kronor. Den utbetalda medfinansieringen följer samma mönster som gäller för den beviljade medfinansieringen. Störst andel av den utbetalda medfinansieringen (36 procent) utgörs av statlig medfinansiering. Sedan följer i tur och ordning kommunal medfinansiering (31 procent), privat (25 procent), landstingsfinansiering (8 procent) samt övrig offentlig finansiering (mindre än 1 procent). 12 De skillnader som finns mellan programmen då det gäller vilken typ av medfinansiering som är vanligast överensstämmer med de skillnader som syns gällande de beviljade medlen. Därför görs ingen separat analys av detta här. 11 I bilaga 1, tabell 21 redovisas anslag 1:1 separat. 12 Se vidare bilaga 1, tabell 27 för detaljerade uppgifter över utbetald medfinansiering, totalt och per program. 18

Diagram 2.3.2.a Medfinansiärers andel av den utbetalda medfinansieringen, per program (%) 50% Kommunal Landsting Privat Statlig Övrig offentlig 40% 30% 20% 10% 0% Mellersta Norrland Norra Mellansverige Skåne-Blekinge Småland och Öarna Stockholm Västsverige Östra Mellansverige Övre Norrland I diagram 2.3.2.a redovisas nationell finansiering, precis som i fallet med beviljade medel, utifrån vilken finansiär som direkt bidragit med den. En del av de utbetalda medlen från kommuner och landsting utgörs av anslag 1:1, det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder. Räknar man all finansiering som har sin grund i anslag 1:1 som statlig, istället för som här kommunal respektive landstingsfinansiering skulle en än större andel av medfinansieringen räknas som statlig, nämligen ytterligare 7 procent. 13 2.3.3 De största offentliga medfinansiärerna I tabell 2.3.3.a redovisas de 30 största offentliga medfinansiärerna för de åtta programmen tillsammans. 14 Karakteristiskt för medfinansieringen är att den består av många, relativt små aktörer sett till deras andel av den totalt beviljade medfinansieringen. Detta är särskilt påtagligt då alla åtta programs medfinansiärer studeras tillsammans, men det är också något som karakteriserar varje enskilt program för sig. De 30 största medfinansiärerna tillsammans svarar för 38,5 procent av den totalt beviljade medfinansieringen (mellan 0,5 och 3,7 procent vardera). 15 Med på listan över de 30 största medfinansiärerna finns myndigheter, statliga bolag, länsstyrelser, universitet och regionförbund. Största aktören är Trafikverket (som tagit över den verksamhet som tidigare drevs av Banverket och Vägverket). Myndigheten står för 3,7 procent av den totalt beviljade medfinansieringen. På andra plats på listan ligger Almi Företagspartner, vars medfinansiering uppgår till 3,6 procent. Lite längre ned på listan återfinns en del kommuner samt Sjätte AP-fonden. Vanligt bland dessa större finansiärer är att de är med och finansierar ett flertal projekt. Sjätte AP-fonden däremot finansierar ett enskilt projekt med 100 miljoner kronor (ett riskkapitalprojekt). Detta övergripande mönster stämmer relativt väl med hur det ser ut även på programnivå. Statliga bolag, länsstyrelser, myndigheter, universitet och regionförbund utgör de stora finansiärerna. Samtidigt kan man konstatera att det finns en tydligt regional prägel på en stor del av medfinansieringen. Även då det gäller statlig finansiering är det de offentliga aktörer som hör hemma i regionen, till exempel regionens länsstyrelse, regionala universitet, Almi, som finns med bland de största medfinansiärerna. I varje enskilt program finns också några nationella aktörer, som medfinansierar många projekt i ett flertal program, och som är stora medfinansiärer även inom de enskilda programmen. Det gäller en del myndigheter, till exempel Trafikverket och Tillväxtverket (som tagit över den verksamhet som tidigare bedrivits av Nutek). Dessa bidrar med omfattande finansiering i flera program. 13 I bilaga 1, tabell 23 redovisas anslag 1:1 separat. 14 Listan över de 30 största medfinansiärerna inbegriper inte privata finansiärer. I uppföljningen av strukturfondsmedelen registreras inte privata medfinansiärer med sina företagsnamn. Det går inte heller att urskilja om en eller flera aktörer medfinansierar samma projekt. Av dessa skäl är det inte möjligt att urskilja vilka de enskilda största privata medfinansiärerna är. 15 I bilaga 1, tabell 26-34 redovisas de 30 största medfinansiärerna per program. 19

Tabell 2.3.3.a. De 30 största offentliga medfinansiärerna Medfinansiär Beviljat belopp (MSEK) Andel (%) 1 Trafikverket (TRV)/Banverket/Vägverket 538,2 3,7% 2 Almi Företagspartner AB 523,6 3,6% 3 Länsstyrelsen i Norrbottens län 315,3 2,2% 4 Västra Götalandsregionen 297,8 2,1% 5 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 278,1 1,9% 6 Mittuniversitetet 246,8 1,7% 7 Regionförbundet Västerbottens län 208,2 1,4% 8 Vinnova 198,3 1,4% 9 Luleå tekniska universitet 197,8 1,4% 10 Tillväxtverket /NUTEK 188,6 1,3% 11 Länsstyrelsen i Jämtlands län 184,9 1,3% 12 Regionförbundet Gävleborg 180,2 1,2% 13 Region Dalarna 180,1 1,2% 14 Länsstyrelsen i Västerbottens län 172,8 1,2% 15 Region Värmland 172,2 1,2% 16 Umeå universitet 156,2 1,1% 17 Umeå kommun 134,7 0,9% 18 Innovationsbron 134,6 0,9% 19 Göteborgs kommun 131,9 0,9% 20 Skellefteå kommun 129,2 0,9% 21 Regionförbundet i Kalmar län 126,6 0,9% 22 Malmö kommun 112,1 0,8% 23 Gotlands kommun 111,5 0,8% 24 Länsstyrelsen i Västmanlands län 109,2 0,8% 25 Regionförbundet södra Småland 107,3 0,7% 26 Sjätte AP-fonden 100,0 0,7% 27 Västerbottens läns landsting 97,3 0,7% 28 Region Skåne 95,4 0,7% 29 Region Halland 83,4 0,6% 30 Karlstads kommun 76,5 0,5% Summa 30 största 5 588,9 38,5% Total medfinansiering 14 501,2 100,0% 20

2.4 Geografisk fördelning av beviljade medel Den geografiska fördelningen av beviljade ERUF-medel följer den geografiska indelningen av programmen 16. Det innebär att mest EU-medel har fördelats till de län som ingår i de program som har den största EU-ramen. Fördelningen beror också på hur många län som ingår i programområdet. Mer än hälften av de beviljade EU-medlen har fördelats till de nordliga länen Norrbotten (1,18 mdkr), Västerbotten (1,1 mdkr), Västernorrland (0,9 mdkr), Jämtland (0,75 mdkr), Värmland (0,65 mdkr) samt Dalarna (0,64 mdkr). Diagram 2.4.a visar de beviljade medlens fördelning på Sveriges län. Uppgift om hur de beviljade medlen fördelas på kommuner och län utgår från en beräkningsmodell i vilken medlen fördelas jämnt över de kommuner som man räknar med berörs av projektet. Redovisade medel per kommuner och län ska alltså inte ses som exakta belopp, utan ungefärliga angivelser. Men modellen bör ändå ge en relativt god bild av hur medlen fördelas geografiskt. Cirka 6 procent eller omkring 500 miljoner kronor har fördelats till Västra Götaland, Skåne och Gävleborg vardera. Stockholm har tilldelats 4 procent, 340 miljoner kronor, vilket är mer medel än vad som finns tillgängligt i programmet Stockholm och som hänger samman med den valda beräkningsmodellen. Diagram 2.4.a Beslutade medel per län Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Värmland Dalarna Västra Götaland Skåne Gävleborg Stockholm Kalmar Örebro Blekinge Östergötland Jönköping Västmanland Kronoberg Södermanland Uppsala Halland Gotland 0% 5% 10% 15% Den enskilda kommun till vilken mest medel enligt modellen fördelas är Umeå. Därefter följer Sundsvall, Luleå, Östersund och Malmö kommuner. Som visas i diagram 2.4.b har 3,5 procent av de totalt beviljade 16 I bilaga 1, tabell 16 ges uppgift över beviljade medel per program och län i miljoner kronor och i bilaga 1, tabell 17 beviljade medel till alla kommuner sorterade på län. 21

medlen gått till Umeå kommun, som därmed kan sägas inta en särställning. Det beviljade beloppet uppgår till 305,2 miljoner kronor. Alla landets 290 kommuner får del av pengarna enligt den beräkning som görs här. I många fall är beloppen relativt små. 17 Diagram 2.4.b De 30 kommuner till vilka mest medel fördelas (%) Umeå Sundsvall Luleå Östersund Piteå Malmö Örnsköldsvik Skellefteå Härnösand Gällivare Härjedalen Kalix Göteborg Ånge Kramfors Berg Storuman Timrå Åre Karlstad Gävle Sollefteå Krokom Falun Arvidsjaur Kiruna Borlänge Borås Jokkmokk Torsby 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% 4,0% Anmärkning: diagrammet bygger på en beräkningsmodell och inte exakta belopp (se löptexten för beskrivning av hur beräkningen görs) 17 I bilaga 1, tabell 17 redovisas beviljade belopp för landets alla kommuner. 22

2.5 Indikatorer Uppgifterna för utfallen på indikatorerna bygger på projektens rapportering. Denna går till så att projekten redovisar antalet nya företag de bidragit till genom att redovisa företagens organisationsnummer samt gör en uppskattning av antalet nya arbetstillfällen de bidragit till. Då detta görs kan projekten i mer tveksamma eller svårtolkade fall ha en övertro till den egna satsningen. Ytterligare en faktor som kan leda till överskattning är eventuell dubbelräkning. Ett och samma nystartade företag kan nämligen ha ingått i flera projekt och då räknats flera gånger. En viss risk för överskattning finns alltså i de mått som ges här. Indikatorerna ska inte tolkas som exakta återgivningar av en komplex verklighet. Bland annat befinner sig de enskilda projekten i ett större samhällsekonomiskt sammanhang där flera faktorer tillsammans har betydelse för om nya företag och arbetstillfällen skapas. I realiteten kan därför inte projekten ensamma förväntas stå bakom hela det resultat som redovisas här. 18 Indikatorerna kan däremot ge en indikation på vilka resultat programmen kan ha bidragit till (därav namnet). Tillsammans ska programmen bidra till att skapa 33 450 nya jobb och 18 200 nya företag enligt de mål för indikatorerna som formulerats i respektive operativt program. Gällande antalet nya företag beräknas 22.238 nya företag ha skapats. De flesta program har redan nu nått högre än de uppsatta målen. 19 Detta kan sättas i relation till antal nystartade företag i riket som under perioden har uppgått till cirka 70 000 per år 20. I diagram 2.5.a nedan visas utfall och mål för indikatorerna nya jobb, nya företag samt deltagande företag. Diagram 2.5.a Nya jobb, nya företag samt deltagande företag. Mål och uppnådda värden 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Mål OP Resultat Nya jobb Nya företag Deltagande företag Fram till 31 december 2015 har programmen resulterat i 53 100 nya jobb, vilket är 19 650 fler än förväntat. Vid det tillfälle som indikatorernas utfall registrerades hade 40,5 procent av de nya jobben skapats för kvinnor och 59,5 procent för män. Målet är att skapa 44 procent nya jobb för kvinnor och 56 procent för män. Programmens sammanlagda mål är att bidra till skapandet av 18 200 nya företag, vilket har uppnåtts. Totalt har 22 238 nya företag skapats, varav 39 procent eller 8 691 ägs av kvinnor och 53 procent eller 11 824 ägs av män. 8 procent eller 1 732 av de nya företagen har ett mixat ägande. Programmens mål var att 42 procent av den nya företagen skulle ägas av kvinnor och 58 procent av män, vilket inte uppnåtts. Närmare 79 000 företag har deltagit i programmens insatser, vilket är mer än 51 000 fler än förväntat. 18 Indikatorsystemets bristande möjligheter att mäta verkliga och långsiktiga samhällsekonomiska effekter har kritiserats i den följeforskning som görs i anslutning till programmen. Se den sammanställning av följeforskningen som görs i En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. 23 slutsatser, sid. 57-59. Tillväxtverket (2012), Rapport 0129. 19 I bilaga 1, tabell 42 redovisas indikatorer på programnivå. 20 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/nystartade-foretag.html 23

I diagram 2.5.b visas att antalet nya företagsnätverk som skapats med hjälp av programmen uppgår till 1 533 stycken. Dessa förväntades bli 270 stycken, men indikatorsmålet är alltså överskridet med god marginal. Diagram 2.5.b Indikator gällande nya nätverk. Mål och uppnådda värden 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Mål OP Resultat Nya nätverk 24

3 Program för territoriellt samarbete som förvaltas i Sverige 3.1 Beslutade, utbetalda och inbetalda medel I det här avsnittet redovisas data gällande territoriella program som förvaltas i Sverige. De program som omfattas är: Botnia-Atlantica, Nord, Sverige-Norge, Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) och Norra Periferin. Som framgår av diagrammet nedan har programmen beviljat något mer medel än vad EU-ramen (2,2 miljarder) uppgår till. Total 2,3 miljarder kronor har beviljats, vilket utgör 104 procent av EU-ramen. Att programmen beviljar mer medel än det finns budgeterat för beror på att de räknar med återföringar från sådana projekt som inte förbrukar hela summan medel de beviljats. De totala utbetalningarna uppgår till 2,1 miljarder kronor (94 procent av EU-ramen) och inbetalningarna från kommissionen uppgår till drygt 2 miljarder kronor (93 procent av EU-ramen). 21 Diagram 3.1.a Beslutade, utbetalda och inbetalda medel som andel av EU-ram per 31 december 2015 3.1.1 Automatiskt återtagande Det sammantagna åtagandet, alltså hur mycket programmen under år 2015 skulle ha betalat ut, uppgick till drygt 2,2 miljarder kronor. Per den 31 december 2015 har programmen betalat ut drygt 2,1 miljarder kronor. Procentuellt sett har Öresund-Kattegat-Skagerrak betalat ut mest med 101 procent av sitt åtagande. Norra Periferin har procentuellt betalat ut minst med 90 procent. Övriga program har betalat ut följande: Botnia-Atlantica 95 procent, Nord 95 procent och Sverige-Norge 100 procent. 21 Se vidare bilaga 1, tabellerna 1, 2, 3 och 4 för detaljerade uppgifter per program och år gällande beviljade, utbetalda och inbetalda medel. 25

3.1.2 Programmens likviditet Programmet Botnia-Atlantic redovisar att de inte haft problem med likviditet. Detsamma gör programmen Sverige-Norge och Norra Periferin. Programmet Nord har fått utbetalt 95 procent av programmets budget vilket är det maximala belopp som kan erhållas innan slutredovisning av programmet. Programmet har upparbetat 95,49 procent av budgeten så det är endast ett belopp avseende TA för Förvaltande myndighet där hela utbetalningen inte har kunnat verkställas. Utbetalningen är beslutad och attesterad till kommissionen men kan inte verkställas förrän den slutliga avräkningen. Programmet Öresund-Kattegat-Skagerrak har under en längre period haft problem med likviditeten och utbetalningar till projekt har därför blivit inställt vid flera tillfällen. Under 2015 har programmet gjort fyra utgiftsdeklarationer, per 2015-01-31, 2015-03-31, 2015-05-31 samt 2015-09-30. I samråd med attesterande myndighet har dessa utgiftsdeklarationer slagits samman till två, per 2015-03-31 och 2015-09-30. En inbetalning från kommissionen för utgiftsdeklaration 23 (2014-12-01-2015-03-31) kom i juni. Denna utbetalning räckte dock bara till att betala vissa pausade projektutbetalningar. Per februari 2016 har programmet en innestående utgiftsdeklation hos kommissionen som förväntas utbetalas till programmet i mars. Pausade utbetalningar till projekt (från juli till dec 2015) uppgår till ca 3,2 miljoner euro 3.2 Prioriterade områden För de territoriella programmen finns inget verksamhetsområde som dominerar på samma sätt som bland programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Skillnaden mellan vilka kategorier programmen har beviljat medel inom är relativt stor. Forskning och teknisk utveckling, innovation och entreprenörskap (FoTU) är visserligen den enskilt största kategorin, men den dominerar inte projektbilden på samma sätt som gällande de regionala strukturfondsprogrammen, vilket redovisades i föregående kapitel. Kategorin utgör här 32 procent av de beviljade medlen. Diagram 3.2.a De fem största verksamhetskategorierna, beviljade medel per program (%) Botnia- Sverige- Alla Nord ÖKS Atlantica Norge program FoTU 55% 35% 20% 28% 32% Ökat humankapital 2% 0% 0% 19% 10% Miljö och riskförebyggande 4% 13% 0% 14% 10% Turism 7% 12% 24% 9% 12% Kultur 16% 5% 12% 7% 9% Övrigt 16% 35% 44% 23% 27% Summa 100% 100% 100% 100% 100% För programmen Botnia-Atlantica samt SverigeNorge så går en större andel medel till kategorier som i denna rapport samlats under rubriken övrigt. För Botnia-Atlantica är områdena energi samt transport cirka 10 procent vardera under kategorin övrig. Sverige-Norge programmet har beviljat runt 8 procent till projekt inom kategorierna energi samt förnyelse av städer och landsbygd. Även projekt inom transport har beviljats cirka 6 procent. 26

3.3 Medfinansiering 3.3.1 Beviljad medfinansiering Total beslutad svensk medfinansiering för samtliga gränsregionala samarbetsprogram som förvaltas i Sverige uppgår till 1,1 miljarder kronor. Störst andel av den beviljade medfinansieringen utgörs av statliga medel (44 procent). Kommunala medel, där även finansiering från kommunala samverkansorgan ingår, utgör en nästan lika stor andel (39 procent). Övriga medfinansiärer står endast för mindre andelar. Landsting (inklusive regionala självstyrelseorgan) står för 15 procent av den totala medfinansieringen och privata aktörer för 2 procent. 22 Diagram 3.3.1.a Medfinansiärers andel av den beviljade medfinansieringen, per program (%) I diagram 3.3.1.a redovisas medfinansieringen utifrån vilken aktör som beviljat medfinansieringen. En del av de medel som beviljats av kommuner och landsting utgörs av det statliga anslaget 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Detta statsanslag förs vidare till länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan, vilka i sin tur använder medlen för att finansiera regionala tillväxtåtgärder av olika slag. För en separat redovisning av anslag 1:1 se bilaga. 23 3.3.2 Utbetald medfinansiering Totalt har det betalats ut 1,075 miljarder kronor i svensk medfinansiering inom de gränsregionala program som förvaltas i Sverige. Störst andel av den utbetalda medfinansieringen utgör den statliga medfinansieringen. Denna uppgår till 45 procent. Övrig medfinansiering är kommunal (39 procent), landsting (13 procent) och privat (2 procent). Mönstret är alltså detsamma som för beviljad medfinansiering, att stater och kommuner utgör de stora medfinansiärsgrupperna. 24 Precis som i fallet med den beviljade medfinansieringen utgörs en del av de medel som beviljats av kommuner och landsting av statsanslag 1:1. För en separat redovisning av anslag 1:1 se bilaga. 25 22 I bilaga 1, tabell 44 redovisas data över beviljad medfinansieringen per program och totalt i tabellform. 23 Se bilaga 1, tabell 45 där anslag 1:1 redovisas separat på berörda aktörer. 24 I bilaga 1, tabell 46 redovisas data över utbetald medfinansiering per program och totalt i tabellform. 25 I bilaga 1, tabell 47 särredovisas utbetald medfinansiering från anslag 1:1. 27

Diagram 3.3.2.a Medfinansiärers andel av den utbetalda medfinansieringen, per program (%) 3.3.3 Största svenska medfinansiärerna De 30 största medfinansiärerna inom de gränsregionala samarbetsprogram som förvaltas i Sverige bidrar med tillsammans 949,0 miljoner kronor till programmen. Det är 81,9 procent av den totala svenska medfinansieringen, vilken uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor. Nedan redovisas de 5 största medfinansiärerna i programmen Nord, Botnia-Atlantica, ÖKS och Sverige-Norge. Bland de största medfinansiärerna återfinns länsstyrelser, regionförbund, universitet och kommuner. 26 De 30 största medfinansiärerna i Nordprogrammet står för 87,1 procent av den totala beviljade svenska medfinansieringen, motsvarande 131 miljoner kronor. I gruppen ingår länsstyrelser, kommuner, universitet och landsting. Allra störst är Länsstyrelsen i Norrbottens län med 30,2 procent av den totala svenska medfinansieringen (Se tabell 3.3.3.a). Tabell 3.3.3.a De 5 största medfinansiärerna Nord, beviljade medel Medfinansiär Msek Andel 1 Länsstyrelsen i Norrbottens län 45,68 30,2% 2 Luleå tekniska universitet 16,85 11,1% 3 Norrbottens läns landsting 11,51 7,6% 4 Haparanda kommun 6,95 4,6% 5 Luleå kommun 6,43 4,3% De 30 största medfinansiärerna i Botnia-Atlantica står för 98,5 procent av den totala medfinansieringen, motsvarande 149 miljoner kronor. De två största svenska medfinansiärerna i programmet är Länsstyrelsen i Västerbottens län med cirka 56,24 miljoner kronor och Regionförbundet i Västerbottens län som medfinansierar programmet med cirka 26,95 miljoner kronor (Se tabell 3.3.3.b). 26 I bilaga 1, tabellerna 50-53 redovisas de 30 största medfinansiärerna per program. 28

Tabell 3.3.3.b De 5 största medfinansiärerna Botnia-Atlantica, beviljade medel Medfinansiär Msek Andel 1 Länsstyrelsen i Västerbottens län 56,24 37,0% 2 Regionförbundet Västerbottens län 26,95 17,7% 3 Umeå universitet 16,40 10,8% 4 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 10,71 7,0% 5 Umeå kommun 9,79 6,4% De 30 största medfinansiärerna i ÖKS står för 78,1 procent av den totala beviljade svenska medfinansieringen i programmet, vilket motsvarar knappt 406 miljoner kronor. Den största medfinansiären är Lunds Universitet. Bland medfinansiärerna återfinns bland andra regionförbund, kommuner och universitet (Se tabell 3.3.3.c). Tabell 3.3.3.c De 5 största medfinansiärerna ÖKS, beviljade medel Medfinansiär Msek Andel 1 Lunds universitet 87,44 16,8% 2 Region Skåne 52,36 10,1% 3 Västra Götalandsregionen 37,32 7,2% 4 Malmö kommun 24,37 4,7% 5 Göteborgs universitet 22,87 4,4% De 30 största medfinansiärerna i Sverige-Norge står för 78 procent av den totala beviljade svenska medfinansieringen i programmet. Det motsvarar 262 miljoner kronor. Bland de största medfinansiärerna återfinns länsstyrelser, regionförbund och universitet. Största medfinansiär är Länsstyrelsen i Jämtlands län med 10,4 procent av den totala svenska medfinansieringen (Se tabell 3.3.3.d). Tabell 3.3.3.d De 5 största medfinansiärerna Sverige-Norge, beviljade medel Medfinansiär Msek Andel 1 Länsstyrelsen i Jämtlands län 35,02 10,4% 2 Region Värmland 28,25 8,4% 3 Region Dalarna 19,28 5,7% 4 Karlstad universitet 14,88 4,4% 5 Länsstyrelsen i Dalarnas län 14,36 4,3% 29

Msek 3.4 Geografisk fördelning I det här avsnittet ska redovisas vilka svenska kommuner och län projektmedlen fördelas till inom de gränsregionala programmen. Redovisningen grundar sig på i vilka län och kommuner den direkta stödmottagaren, alltså projektets Lead Partner, har sitt säte. EU-medlen fördelas sedan av Lead Partner till projektens övriga stödmottagare, och dessa kan vara från andra kommuner, län och länder. Redovisningen är alltså inte heltäckande då det gäller fördelning på kommuner och län, men bedöms ändå översiktligt ge en viss vägledning om projektmedlens fördelning. 27 En relativt stor andel av de beviljade medlen går till projekt inom en och samma kommun, i ett och samma län. Det gäller Nord, Botnia-Atlantica och ÖKS. Till en del är förstås detta beroende av att Lead Partners ofta har sitt säte i områdets centralort. Programmet Nord har beviljat medel till fyra svenska län. I särklass största stödmottagande länet med totalt 164,6 miljoner kronor (87,1 procent) i beviljade medel är Norrbottens län. Västerbottens län och Jämtlands län har tilldelats 13,3 miljoner kronor (7,0 procent) respektive 9,8 miljoner kronor (5,2 procent). Stockholms län tilldelades 1,3 miljoner kronor (0,7 procent). Diagram 3.4.a Beviljade medel fördelade på län. Nord 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Norrbotten Västerbotten Jämtland Stockholm Luleå kommun är den kommun där projekt tilldelats mest medel från programmet. Totalt har 114,5 miljoner kronor (motsvarar 60,6 procent) beviljats till projekt vars Lead Partner har sitt säte i Luleå kommun. Övriga fyra kommuner i storleksordning är Haparanda 20,0 miljoner kronor (10,6 procent), Östersund 9,8 miljoner kronor (5,2 procent), Kiruna 9,8 miljoner kronor (5,2 procent) och Jokkmokk 8,8 miljoner kronor (4,7 procent). Resterande kommuner står för en mycket liten andel av de beviljade medlen, mellan 8,2 miljoner kronor till 0,1 miljoner kronor (4,3 procent till 0,1 procent). 27 Sammanställningar av de beslutade medlens fördelning på län och kommuner per program återfinns i bilaga 1, tabellerna 54-61. 30

Msek Msek Diagram 3.4.b De fem största stödkommunerna i Sverige då det gäller beviljade medel. Nord 140 120 100 80 60 40 20 0 Luleå Haparanda Östersund Kiruna Jokkmokk I Botnia-Atlantica har de beviljade medlen tillfallit projekt i tre svenska län, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg. Klart störst andel (96,5 procent; 130,5 miljoner kronor) har beviljats till projekt i Västerbotten. Resterande 3,3 procent eller 4,5 miljoner kronor har beviljats projekt i Västernorrland och 0,2 procent eller 0,3 miljoner kronor har beviljats projekt i Gävleborg. Diagram 3.4.c Beviljade medel fördelat på län. Botnia-Atlantica 140 120 100 80 60 40 20 0 Västerbotten Västernorrland Gävleborg 31

Msek Msek Umeå kommun är den kommun där flest projekt beviljats medel ur programmet Botnia-Atlantica. Av alla medel som beviljats till projekt belägna i svenska kommuner har 102,1 miljoner kronor (75,4 procent) beviljats till projekt vars Lead Partner finns i Umeå kommun. Övriga svenska kommuner där projekt beviljats medel utgör mellan 9 miljoner kronor till 0,2 miljoner kronor (6,7 procent och 0,1 procent av de beviljade medlen). Diagram 3.4.d De fem största svenska stödkommunerna. Botnia-Atlantica 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Umeå Storuman Lycksele Skellefteå Härnösand I det gränsregionala programmet Öresund-Kattegat-Skagerrak har mest medel beviljats till projekt vars Lead Partner har sitt säte i Skåne län. Den beviljade summan uppgår där till 326,5 miljoner kronor (57,5 procent). Västra Götaland är det län dit näst störst andel medel har beviljats, 196,5 miljoner kronor (34,6 procent). Projekt belägna i Halland, Stockholm och Uppsala län har beviljats mellan 29,9 och 5 miljoner (5,3 procent till 0,9 procent). Diagram 3.4.e Beviljade medel fördelat på län. ÖKS 350 300 250 200 150 100 50 0 Skåne Västra Götaland Halland Stockholm Uppsala Fördelat på kommuner har mest medel beviljats till projekt med Lead Partner i Lunds kommun. Den beviljade summan där uppgår till 186,5 miljoner kronor (32,8 procent). Övriga kommuner som hör till de fem största är Göteborgs kommun (118,6 miljoner kronor), Malmö kommun (84,9 miljoner kronor), Kristianstads kommun (36,2 miljoner kronor) och Halmstad kommun (27,7 miljoner kronor). 32

Msek Msek Diagram 3.4.f De fem största svenska stödkommunerna. ÖKS 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Lund Göteborg Malmö Kristianstad Halmstad Sverige-Norgeprogrammet skiljer sig från övriga genom att de beviljade medlen i ungefär lika hög utsträckning fördelats till Lead Partners i två kommuner och två län. Värmland och Jämtland är de län dit mest medel beviljats. Projekt i Värmlands län har beviljats totalt 105,9 miljoner kronor (30,54 procent) och i Jämtlands län 101,5 miljoner kronor (29,27 procent). Övriga län som fått en relativt hög fördelning är Västra Götaland med 82 miljoner kronor (23,64 procent) och Dalarna 41,7 miljoner kronor (12,02 procent). Län dit en mindre summa fördelats är Västernorrland, Norrbotten, Uppland och Stockholm. Diagram 3.4.g Beviljade medel fördelat på län. Sverige-Norge 120 100 80 60 40 20 0 Värmland Jämtland V:a Götaland Dalarna Västernorrland Norrbotten Uppland Stockholm 33

Msek Går vi ner på kommunnivå syns att Östersunds kommun och Karlstads kommun är de kommuner där Lead Partners får mest medel i Sverige-Norgeprogrammet, 86,4 respektive (24,9 procent) och 81,2 miljoner kronor (23,4 procent). Övriga tre kommuner bland de totalt fem största är Falun, Uddevalla och Göteborgs kommuner. Diagram 3.4.h De fem största stödkommunerna i Sverige. Sverige-Norge 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Östersund Karlstad Falun Uddevalla Göteborg 34