VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2019

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2019... 5 1. Löpande arbetspunkter (13 st)... 5 1.1. Miljömål i Förbundets styrdokument... 5 1.2. Genomföra miljöövervakning enligt beslutat program... 6 1.3. Delta aktivt i samordningsformer för fiske, militär och turism samt delta i olika sammanslutningar för att bevaka Vätterns skydd... 8 1.4. Samordna förbundet verksamhet med andra övervakningsprogram... 10 1.5. Möjliggöra forskning i Vättern - Vätternresultat på (inter)nationella konferenser/artiklar... 12 1.6. Vara vattenmyndigheten behjälplig med att driva vattenråd... 14 1.7. Samordna data för leverans till datavärdar så att vätterndata blir fria och tillgängliga... 14 1.8. Medverka till kunskapsökning av röding, lax och signalkräfta... 15 1.9. Förbundets rapportserie samlar kvalitetssäkrad kunskap om Vättern på ett tillgängligt vis... 16 1.10. Vara aktiv i olika sammanhang och presentera VätteRNvårds-förbundet... 18 1.11. Vättern ingår i ett internationellt nätverk av Stora Sjöar... 20 1.12. Aktuellhållande av hemsida så att det är en naturlig ingång för miljö, fiske och vatten i vättern... 21 1.13. Aktivt söka påverka ärenden som berör Vättern (remissinstans)... 22 2. Årsspecifika arbetspunkter för 2019 (8st)... 22 2.1 Nytt samordnat miljöövervakningsprogram är framtaget och fastställt... 22 2.2 Presentationsprogrammet för provtagning av vattenkemi, bottenfauna, elfiske inom Vätterns avrinningsområde fortsätter att utvecklas och tillgängliggörs via förbundets hemsida... 23 2.3 Webbaserat riskanalysverktyg för konsekvensklassificering och spridningsmodell 23 2.4 Konsekvensklassificering av Vättern fortsätter... 24 2.5 Följa större Vätternrelaterade ärenden... 24 2.6 Aktivt söka finansiering för undersökningsmoment med behov... 25 2.7 Utvärdera rutiner för information via sociala media... 27 2.8 Genomföra Vätterndag... 27 3. Personal och medlemmar... 28 3.1 Sekretariat... 28 3.2 Styrelsen... 29 3.3 Valberedning och revisorer... 31 3.4 Verksamhetsutskottet (VU)... 31 3.5 Samförvaltning Fiske... 32 3.6 Sakkunniggruppen/Temagrupper... 33 3.7 Medlemmar... 34 4. Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år 2019... 36 DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern... 37 Vattenråd... 37 Viktiga frågor under året... 38 2

1. Vätternvårdsförbundet... 39 Försvarsverksamhet: Skjutfältsråd Vättern, Samordningsgrupp och Fiskeskyddsnämnd... 39 Miljögifter... 40 Klimat och vattenstånd... 40 2. Samförvaltning Fiske... 42 3. Leader Vättern... 42 4. Dricksvatten, vattenskyddsområde Vättern och överledning... 43 5. Delområde Hökensås... 44 6. Delområde Motalabukten... 46 7. Delvattenråd Södra Vättern... 47 8. Delvattenråd Norra Vättern... 47 9. Östra Vätternbranten med Visingsö... 48 10. Stora sjöar... 48 3

Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 kontinuerligt bedrivit miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde (före 1988 i form av Kommittén för Vätterns Vattenvård). Verksamheten bedrivs genom att följa förbundets styrdokument, t ex vattenvårdsplan, förvaltningsplan för fisk och fiske, samt bevarandeplan för Natura 2000. Till styrdokumenten kopplas åtgärdsdokument, arbetsprogram och uppföljningsmått. För att redovisa vad som utförts inom förbundet görs årligen en verksamhetsberättelse som samtidigt är ett informationsdokument över förbundets verksamhet i stort. I och med svensk vattenförvaltning och dess del rörande samverkan i sk vattenråd har Vätternvårdsförbundet uppdraget av Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns distrikt att uppmuntra samverkan i sk vattenråd inom Vätterns avrinningsområde t ex genom nätverk, fånga upp vattenfrågor och delge information. Vätternvårdsförbundet har därför ökat sin externa verksamhet, inbjuder bredare till möten och informationstillfällen och förmedlar ekonomiskt bidrag från Vattenmyndigheten för att uppmuntra vattendialog. Därmed innehåller verksamhetsberättelsen sedan 2009 även redovisning av exempel på aktiviteter och viktiga vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde (del II). Exemplen som omnämns är just vad det är exempel fler vattenfrågor förekommer med säkerhet. För provtagningsåret 2019 av utsjöprogrammet har konsulterna Synlab AB och Medins Havs- och Vattenkonsulter anlitats vilka innehaft uppdraget sedan 2010. Där till tillkommer regelbundna moment som makrofyter och glacialrelikter som genomförs enligt program. Andra moment som genomfördes 2019 är ett extrainsatt provfiske efter framförallt röding och analys av miljögifter i fisk. Gemensamt med Vänerns och Mälarens vattenvårdsförbund genomförs ett projekt för att analysera läkemedelsrester och andra organiska miljögifter i sjöarna. På kansliet har fem personer varit anställda inom förbundet om drygt 1,4 årsarbetskraft. I Vätternvårdsförbundets bokslut för 2019 uppgick intäkter till 2 007 558 kr och utgifterna till ca 1 737 190 kr varvid resultatet blev positivt med ca. 270 368 kr. Tabell 1. Sammanfattning av bedömning av arbetspunkter för 2019. Arbetspunkt Sammanvägt Antal indikatorer Bra ( ) Nöjaktigt ( ) Ej bra/ej utfört ( ) Löpande, 13 st : 10 38 31 6 1 : 3 Årsspecifik, 8 st : 4 : 4 9 5 5 0 4

DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2019 Arbetsprogrammet för 2019 antogs på stämman 2018 och utgörs av en löpande respektive en årsspecifik del. Verksamheten återges nedan genom olika indikatorer som till stor del återspeglar uppföljningen av arbetsprogrammet. A. Löpande arbetspunkter d v s sådana insatser som avser basverksamhetens genomförande, totalt 13 arbetspunkter, samt B. En årsspecifik del som innefattar sådana arbetspunkter som ska utföras på kort sikt, totalt 8 arbetspunkter. 1. Löpande arbetspunkter (13 st) 1.1. MILJÖMÅL I FÖRBUNDETS STYRDOKUMENT Under året har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för de i olika styrdokument uppsatta miljömålen. Arbetet har skett genom att: fortlöpande bedriva miljöövervakning, datainsamling och framtagande av kunskapsunderlag, aktivt påverka miljötillståndet i önskad riktning, utföra/samordna specialundersökningar som inte täcks av löpande miljöövervakning, informera om utfall i förhållande till miljömål. Figur 1. Styrdokument för Vättern som förbundet tagit fram Vattenvårdsplanen, Förvaltningsplanen fisk och fiske samt Bevarandeplan Natura 2000. Samtliga finns tillgängliga på hemsidan alternativt via sekretariat. VattenInformationsSystemSverige (VISS) utgörs av Sveriges informations-och rapporteringssystem för det sk vattendirektivet och kopplar till förbundets styrdokument. Vätternvårdsförbundets verksamhet och bedömning av miljötillstånd utgår från tre styrdokument för Vättern (Figur 1) vilka tillsammans bör styra förvaltningen av sjön då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta (Tabell 2). Därutöver finns andra system med beröring på Vättern t ex regionala miljömål, vattenförvaltning etc. Vattenförvaltning utgör en av flera planer runt Vättern och därtill kan lokala 5

naturvårdsprogram, översiktsplaner mm tillkomma. Förbundets uppgift är att se till att så många styrdokument som möjligt är synkroniserade och samverkar. Styrdokument som tas fram inom förbundet ska vara informerade hos medlemmar och berörda i vattenrådet så att de kan användas vid diskussioner rörande Vätterns miljöstatus. Det innebär att dokumenten ska vara tillgängliga, t ex tryckta rapporter och upplagda på hemsida. Genom att miljömål har tagits fram i en bred krets och med remissförfarande anses dokumenten ha bred acceptans. I allt högre grad förekommer de samlade faktaunderlag som tas fram av Vätternvårdsförbundet i olika miljöprövningar, MKB, nyhetsartiklar och mediainslag. Fortsatt information om faktaunderlagen och dess tillgänglighet är prioriterat. Tabell 2. Tidsperioder för planerad revidering av styrdokument för Vättern. Dokument Avstämning/revidering Mål-år Vattenvårdsplan för Vättern Reviderad plan fastställd 2015 2020 (2050) (revidering under 2021) Förvaltningsplan för fisk och fiske Fastställd 2017 2022 (revidering under 2023) Bevarandeplan för Natura 2000 Fastställd 2018 Revidering var 6:e år (nästa ca 2024) Miljöövervakningsprogram Fastställd 2006 Revidering under 2019-20. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Styrdokument samlade och tillgängliga (hemsida): Bedömning: Styrdokumenten används: t ex i miljökonsekvensbeskrivningar, domstolsförhandlingar: Bedömning: Mål/indikatorer har uppföljning: Samtliga tre styrdokument har uppsatta mål och indikatorer. Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.2. GENOMFÖRA MILJÖÖVERVAKNING ENLIGT BESLUTAT PROGRAM Miljöövervakning av Vättern genomförs enligt Program för samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden 2001-2006 (Rapport 61). Programmet har förlängts i olika omgångar och är alltjämt det rådande miljöövervakningsprogrammet. Upphandling genomfördes senast inför 2016 vilket resulterade i fortsatt förtroende för Synlab/Medins som utförare av huvuddelen av miljöövervakningsprogrammet (utsjön). Synlab/Medins har innehaft uppdraget sedan 2010. Uppdraget har förlängts för 2019 (möjlighet till förlängning finns till 2021). Miljöövervakningsprogrammet i Vättern utgörs av totalt 11 huvudsakliga moment där Vätternvårdsförbundet samordnar genomförande och rapporteringen (Tabell 3). Mindre oregelbundna undersökningar förekommer utöver nämnda. Utöver dessa moment utförs även andra miljöövervakningsprogram men där förbundet inte deltar ekonomiskt. Ofta ges enskilda fördjupningsrapporter ut i rapportserien alternativt i Vättern-Fakta (ges endast ut digitalt på förbundets hemsida, Figur 2). Momenten som genomförs redovisas på ett sammanfattande vis i årsskriften. Läs mer om rapportering under punkt 1.9. 6

Tabell 3. Undersökningsmoment i Vättern. Moment Delmoment Kommentar Kemi Vattenkemi i utsjön Två stationer, nord och syd, 4 ggr/år Vattenkemi i tillflöden Vattenkemi i utlopp Sedimentkemi Nederbördskemi 17 tillflöden, Månadsvis Motala ströms utflöde. Månadsvis Var 6 år, tre stationer Månadsvis på Visingsö, metaller och gödande/försurande ämnen Plankton Växtplankton Två stationer, nord och syd, 4 ggr/år, kvalitativt och kvantitativt, olika nivåer och integrerat i vattenpelaren Djurplankton Två stationer, nord och syd, 1 ggr/år Glacialrelikter Bottenfauna Djupbotten (profundal) Tre stationer, 1 ggr/år Grundbotten (litoral) Kampanjvis, senast 2014 Vattenpelaren: 1 station, 1 ggr/år, ingår även i bottenfauna Fisk i sjö Fria vattenmassan Hydroakustisk bestämning i 14 transekter, samverkan med SLU och Länsstyrelserna (t ex uttagsstatistik) Målarter Röding, sik, harr, signalkräfta. Nät/burprovfisken, tillsammans med Lst och SLU Strandnära fisk Biologisk mångfald, antal stationer, tillsammans med Lst och SLU Fisk i tillflöden Lekfisk Elprovfisken, fast fällor, okulär räkning av t ex harr och öring Reproduktion Sjöfåglar Häckande på skär Årligen i fem områden Vegetation Påväxtalger Kampanjvis, senast 2018 Främmande arter Undervattensvegetation Årligen ca 5 lokaler, roterar ca 30 lokaler (återkomst var 6:e år) Signalkräfta, vandrarmussla Miljögifter Fisk Röding: Årlig insamling för lagring på NRM, analys var 6:e år; Abborre ny sedan 2019 Sediment Klimat Utveckling Vatten Screening Rörlig del, kampanjer, utredningar m.m. Samverkar med nationellt program Vattenstånd, temperatur och isläggning Årligen, olika projekt t ex mikroplaster Figur 2. I Årsskrift 2018 (tv) återges resultat av samlad miljöövervakning för Vättern. Övriga kunskapsunderlag publice-ras fortlöpande i rapport-serien (mitten) eller Vättern-fakta (th). Under 2019 gavs tre rapporter ut och två Vättern-FAKTA. Samtliga är tillgängliga på hemsidan. 7

Miljöövervakningsprogrammet för Vättern fastställdes 2006 och har förlängts i flera omgångar. Kansliet har börjat framtagande av nytt samordnat miljöövervakningsprogram för perioden 2021-2026. Se även årsspecifik arbetspunkt 2.1. 2019 analyserades miljögifter i röding som genomförs bara vårt 6:e år. En ny undersökning analys av miljögifter i abborre har haft uppstart under 2019 och kompletterar delmomentet miljögifter i fisk och ska dessutom möjliggöra att jämföra Vättern med andra sjöar. Under sommaren genomfördes ett extrainsatt provfiske för att framförallt verifiera rödingens beståndsutveckling. Dessutom inventerades vandrarmusslan i Göta kanal upp- och nedströms Vättern. Se även årsspecifik arbetspunkt 2.6. 2019 påbörjades ett utvecklingsprojekt tillsammans med Vänerns och Mälarens vattenvårdsförbund för att undersöka förekomsten av läkemedelsrester och andra organiska miljögifter i de tre svenska stora sjöar. Flera kommuner deltar med analys av vattenprover från sina råvattentag eller utsläppsvatten från avloppsreningsverk. Utförare är SLU och projektet avslutas hösten 2020. Se även årsspecifik arbetspunkt 2.6. För att fullt ut kunna utvärdera vattenvårdsplanens miljömål behöver kostnadstäckning för följande moment i det löpande övervakningsprogrammet: tillförsel och förekomst av organiska miljögifter i vatten, sediment och biota. uppföljning av miljögifter i fisk, (röding lagras fortlöpande i frys, sk provbankning, analystillfällen varierar beroende på medelstillgång). fiskbeståndsövervakning i sjö (under utarbetande, del genomfört men oklar långsiktighet). Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Nytt långsiktigt miljöövervaknings-program finns: påbörjat. Bedömning: Samtliga moment avrapporteras: Årsskrift (1), övriga Rapporter (2 st) eller Vättern-Fakta (2 st) Bedömning: Avtal för samtliga momenten: Samtliga moment har avtal. Bedömning: Nya moment med långsiktig drift: miljögiftsanalys abborre Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.3. DELTA AKTIVT I SAMORDNINGSFORMER FÖR FISKE, MILITÄR OCH TURISM SAMT DELTA I OLIKA SAMMANSLUTNINGAR FÖR ATT BEVAKA VÄTTERNS SKYDD Vätternvårdsförbundet tar fortlöpande del av forum för Försvarsmaktens nyttjande av/vid Vättern: Samordningsgrupp Vättern, Skjutfältsråd Karlsborgsfälten samt Fiskeskyddsnämnd. Sammankallande för samtliga är P4 Skövde Garnison. I Samordningsgrupp Vättern förs dialog om avvägning mellan civila och militära intressen bl a riskområdens avgränsningar samt skjutfria perioder. Skjutfältsråd Karlsborgsfälten berör olika samhällsplaneringsintressen. Fiskeskyddsnämnd reglerar ekonomiska skador på yrkesfisket orsakade av störningar från 8

försvaret genomförs separat tillfälle. Vätternvårdsförbundet tar deltar aktivt på möten eller via protokoll. FMV ansvarar för information av planerade skjutningar och avlysning för samtliga riskområden genom att på FMV s hemsida veckovis uppdatera aktiverade riskområden. Även på ett antal platser runt sjön annonseras på skyltar ianspråktagande av riskområden samt via telefonsvarare. Tillgängliggöra information om avlysning är viktig del i allmänheten/yrkesfiskets möjligheter att anpassa sina verksamheter till försvarsverksamheter. Kommunernas turismsamverkan sker genom Runt Vättern och egna hemsidor, bl a nås dessa via www.runtvattern.se. Hemsidan, www.vattern.org, är sedan 2017 en gemensam plattform för Vätternvårdsförbundet, Leader Vättern och Länsstyrelsernas fiskefunktioner. Fisketillsynen på Vättern har de senaste åren utverkat samverkansform med Sjöräddningen på Vättern bl a gemensamma kommunikationssystem, övningar mm. Fisketillsynen, som administrativt tillhör Länsstyrelsen i Jönköping men har samverkansgrupp inom Samförvaltning Fisk, kallas löpande till det regelbundna/årliga Sjöräddningsråd för Vättern. Vätternvårdsförbundet är ständig medlem i Sjöräddningssällskapet (SSRS). Figur 3. TV: På FMV s hemsida informeras dagligen om pågående riskområden i Vättern. TH: Kommuners sjögemensamma turistinformation på www.runtvattern.se. Underst www.vattern.org som är en samverkansplattform för besöksnäring, Vätternvårdsförbundet, Leader Vättern, samt Länsstyrelsernas fiskefunktioner. Frivilla Sjöräddningssällskapet (SSRS) finns på tre stationer i Vättern (Karlsborg, Motala samt Visingsö). Vätternvårdsförbundet samverkar genom fisketillsyn med SSRS och är dessutom ständig medlem i SSRS. I arbetspunkten ingår även att delta i forum för dricksvattennyttjande (Figur 4). Att se till att riskanalysverktyg för Vättern finns tillgängliga är både angeläget samt en av förbundets samverkansuppgifter Vätternvårdsförbundet har dock inte haft möjlighet att driva framtagande av ny spridningsmodell för Vättern vidare, inte heller revidering av konsekvensklassificering av väg/bäckpassager. Under 2019 inledes ett samarbete med Kustbevakningen som har det officiella ansvaret för miljöräddning i Vättern och förbundet påtalade då nödvändigheten att uppdatera spridningsmodell och konsekvensklassificering (läs mer under punkt 2.3 och 2.4). 9

Figur 4. För beräkna strömmar delas Vättern in i ett stort antal celler (tredimensionellt) där beräkningar genomförs i varje enskild cell av hur en förorening sprider sig. Skyltar med information om vattenskyddsområde Vättern är uppsatta runt sjön. Tillsammans med Vänern genomfördes en omfattande studie av råvattenkvalité (kemisk och biologisk) i Vätterns utsjö. Förbundet har sedan 2005 drivit samverkansformen för fiskets intressenter genom (det numera ordinarie) utskottet Samförvaltning Fisk vilket beskrivs längre fram. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Försvarsrelaterad samverkan: Samordningsgrupp, Skjutfältsråd, Fiskeskyddsnämnd Bedömning: Turistsamverkan: Leader Vättern, Runt Vättern (löpande) Bedömning: Fiskesamverkan: Samförvaltning Fiske, Leader Vättern, fisketillsyn, mfl Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.4. SAMORDNA FÖRBUNDET VERKSAMHET MED ANDRA ÖVERVAKNINGSPRO- GRAM I Vätterns avrinningsområde finns det flera miljöövervakningsprogram som samtliga bidrar till att följa miljötillståndet i såväl sjö som tillflöden (Tabell 4). Vätternvårdsförbundet samverkar med dess huvudmän. Ytterligare detaljer att förbättra finns, dock i liten omfattning. Utöver nämnda löpande program kan kampanjer och lokal provtagning äga rum i olika syften, t ex kommuner och industriers lokala provtagningar, egenkontroll etc. Norra Vätterns recipientkontroll har årliga möten där miljösituationen diskuteras (se Vattenråd) dit förbundet kallas. Förbundet har utbyte med Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV) för relevanta frågor och är adjungerade till varandras möten. Förbundet samordnar vissa miljöövervakningsmoment t ex elfiske i vissa Vätterntillflöden beställs av MSV inom dess verksamhetsområde. Genom att delvis samma utförare är involverad i de olika programmen nås en hög kostnadseffektivitet av t ex provtagningar. Hemsidorna till SRK Södra Vättern och SRK Norra Vättern har bestämts att ska flyttas över till vattern.org, då deras (tidigare) överordnade organisation (vattenorgansiationer.se) har lagts ber vid årsslutet 2019. Flytten kommer ske under 2020 och kommer garantera att SRKrapporter och information hålls tillgängliga. 10

Tabell 4. Löpande miljöövervakningsprogram i Vätterns avrinningsområde där behov av samarbete är nödvändigt. Summorna är ungefärliga. Program Huvudman Årskostnad (ca) Hemsida Samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden Norra Vätterns recipientkontroll Södra Vätterns recipientkontroll Motala ström Recipientkontroll Fåtal provpunkter i tillrinningsområdet, nedström. miljöövervak- Regional ning Kalkeffektuppföljning/biologisk återställning trendvatten- Nationella drag/sjöar Vätternvårdsförbundet Askersunds kommun Jönköpings kommun Motala ströms Vattenvårdsförbund Respektive Länsstyrelse - Respektive Länsstyrelse - Havs-och Vattenmyndigheten 3,0 milj kr inklusive projekt etc Ca 500 000 kr/år (sett över en treårsperiod) Ca 570 000 kr/år (sett över en treårsperiod) Vattern.org Vattern.org (under 2020) Vattern.org (under 2020) MotalaStrom.se - HaV Trendvattendrag HaV Trendsjöar En stor del av information om vatten kan nås via Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Vätternvårdsförbundet har dessutom tillgängliggjort provtagningar inom avrinningsområdet via en zoombar karta med möjlighet till grafer och nedladdning av data. Kartan flyttades till ny server 2019 och uppdaterades i samband med det. Förbundets hemsida hänvisar (via länkar) även till de nödvändigaste/viktigare informationskanalerna för officiell vatteninformation kopplat till Vättern (Figur 5). Figur 5. Information om vatten i/runt Vättern kan nås via olika portaler vilka samtliga nås från Vätternvårdsförbundets hemsida. Ovan ges några exempel. 11

Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Samverkan med andra program: tydligt utbyte/planering Bedömning: Avrinningsområdesvis utvärderingar: Kan utvecklas vidare. Bedömning: Miljöövervakningsprogram/info: Web-plattformar är nåbara från förbundets hemsida. Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.5. MÖJLIGGÖRA FORSKNING I VÄTTERN - VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATION- ELLA KONFERENSER/ARTIKLAR Vättern har stor potential att utgöra forskningsobjekt för en rad forskningsfrågeställningar. Förbundet försöker uppmuntra och möjliggöra forskning i/med Vättern. Detta sker genom deltagande på konferenser, tillhandahålla data, möjliggöra provtagningar samt i vissa fall även finansiera studier som genomförs i sjön samt upprätthålla ett kontaktnät med forskningsinstitutioner. Vätternvårdsförbundet följer ett antal olika forskningsprojekt med exempel på konferenser, artiklar etc där Vättern utgjort del av presentationen (Figur 6, Figur 7). Klimatförändring är ett av de största forskningsområden där Vättern ingår, så utgör Vättern ett objekt bland flera i ett globalt forskningsprojekt (Global Lake Temperature Collaboration) om effekter av klimatförändringar i stora sjöar. Sekretariatet har kontakt med flera olika internationella databaser där Vätterndata används på ett eller annat vis. Klimatforskning med anknytning till Vättern publiceras regelbunden, bl.a. i Nature Climate Change, Geophysical Research Letters och årligen i Bulletin of the American Meteological Society. Figur 6. Vättern ingår i Global Lake Temperature Collaboration, ett internationellt nätverk av temperaturdata i stora sjöar. (http://www.laketemperature.org/). Kvartärgeologi på Stockholms universitet studerar klimatutveckling genom analyser i Vätterns sediment. MTM vid Örebro undersökar miljögifter som PFAS och mikroplast i bl.a. Vättern. Bland internationellt uppmärksammade forskningsprojektet med tydlig Vätternrelevans rör geologiska processer i Vättern vilket drivs av Stockholms Universitet. Ett tredje forskningsområde drivs av Örebro universitet och handlar om miljögifter i svenska sjöar med fokus på PFAS-ämnen och mikroplaster. Ett stort projekt om just mikroskräp har utförts i Sveriges Stora Sjöar med provtagningar 2015 och 2017, slutrapporten kom under 2019. Under 2019 genomfördes också ett doktorandprojekt på Örebro Universitet som fokuserar på kortkedjade PFAS och undersöker PFAS-massbalansen i Vättern. Förbundet var behjälplig med bl.a. provtagning. Under 2019 har det varit flera presentationer på konferenser och publikationer i vetenskapliga tidskrifter där Vättern ingått (Tabell 5). 12

Tabell 5. Forskningsprojekt, föredrag på internationella konferenser samt publikationer i vetenskapliga tidskrifter som är kända för förbundet. Publikationer Kvartärgeologi Ekologi Klimateffekter Fiskbestånd och förvaltning Annat Preto P, et al (2019): Geothermal evidence for groundwater flow through Quaternary sediments overlying bedrock aquifers below Lake Vättern, Sweden. GFF 141:106-120 https://doi.org/10.1080/11035897.2019.1621368 Säterberg T, et al (2019): A potential role for rare species in ecosystem dynamics. Scientific reports 9:11107 Sharma, S et al (2019): Widespread loss of lake ice around the Northern Hemisphere in a warming world. Nature Climate Change 9: 227-231 * Carrea, L. et al (2019). Lake surface temperature. [in State of the Climate in 2018 ]. Bull. Amer. Meteor. Soc., 100 (9), S13 S14. Carlén O. et al (2019): Gone Fishing: The Value of Recreational Fishing in Sweden. CERE Working Paper, 2019:2 * Grände, Anna. (2019): Hur följer förvaltningen av Vättern principer för ekosystembaserad fiskförvaltning? Examensarbete, Institutionen för akvatiska resurser, SLU Figur 7. Exempel på artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter där Vättern ingått under 2019. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Forskningsprojekt med Vätternrelevans: flera Bedömning: Föredrag på konferenser: förekommer, webpresentation Bedömning: <<<Publikationer i vetenskapliga tidskrifter: flera Bedömning: SAMMMANVÄGT: 13

1.6. VARA VATTENMYNDIGHETEN BEHJÄLPLIG MED ATT DRIVA VATTENRÅD Även under 2018 har Vätternvårdsförbundet innehaft uppdraget av Vattenmyndigheten för Södra Östersjön distrikt att driva samverkan runt sjön i form av sk vattenråd. Exempel på aktiviteter och viktiga frågor runt Vättern ges i eget kapitel längre fram. Redovisning av aktiviteter inom vattenrådet för Vättern till Vattenmyndigheten görs genom verksamhetsberättelsen i förbundet. För verksamheten söker Vätternvårdsförbundet årligen dialogmedel som under 2019 var 62 000 kr. Hälften av bidraget finansieras förbundets utökade uppgifter och hälften av bidraget tilldelas aktörer som ansöker om ekonomisk stöttning för vattendialog. Totalt erhöll fem olika föreningar stöd från vattenmyndigheten (se längre fram). Följande indikatorer finns i arbetsprogrammet: Vattenråd för Vättern: förbundet innehaft uppdrag Bedömning: Upprätthålla sändlistor: uppdateras kontinuerligt Bedömning: Tillhandahålla information från HaV/VM: tas upp/länkas Bedömning: Förmedla ekonomiskt bidrag: flera organisationer tagit del Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.7. SAMORDNA DATA FÖR LEVERANS TILL DATAVÄRDAR SÅ ATT VÄTTERNDATA BLIR FRIA OCH TILLGÄNGLIGA Genom nationella datavärdar möjliggörs tillgång till rådata för allmän användare via olika hemsidor. Rådata kan därigenom användas för forskning, trender, MKB samt i utvärderingar på nationell nivå. Likaså sker nationella rapporteringar av Vätterndata. Vätternvårdsförbundet tecknar avtal med utförare att data ska levereras till datavärd där så finns (Tabell 6) men där datavärd saknas fungerar förbundet som datavärd, tillgång genom kontakt med kansliet. Tabell 6. Miljöövervakningsmoment i det samordnade programmet för Vättern med hänvisning till datavärd. (länkar nedan på respektive datavärd). Moment Vattenstånd, vattenföring och klimat Vattenkemi, växtplankton, djurplankton, bottenfauna Miljögifter Fiskdata, sjö och vattendrag Grundvatten Badvatten Undervattensvegetation Nederbördskemi Häckande fåglar på skär Biologisk mångfald (arter) Provbankning av fisk Kontrollprogram för fisk som livsmedelråvara Datavärd (och länk) SMHI SLU Vatten och Miljö SGU SLU Akvatiska resurser SGU Havs-och Vattenmyndigheten / Folkhälsomyndigheten Artdatabanken IVL Artdatabanken Artdatabanken Naturhistoriska Riksmuseet Utöver de data som genereras av förbundets samordnade miljöövervakningsprogram så uppmanar förbundet övriga miljöövervakningsprogram att leverera data till datavärdar: Vätternvårdsförbundet Samordnad miljöövervakning av Vättern: SRK Norra Vättern: via Länsstyrelsen i Örebro IVL 14

SRK Södra Vättern: direkt från konsult Motala Ström Vattenvårdsförbund: Via Länsstyrelsen i Östergötland Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Moment lagras på nationella datavärd: ingår i avtal Bedömning: Data lättåtkomliga: t ex presentationsprogram, datavärd Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.8. MEDVERKA TILL KUNSKAPSÖKNING AV RÖDING, LAX OCH SIGNALKRÄFTA Fortfarande gäller miljömålet i vattenvårdsplanen att isättningar av lax i Vättern ska föregås av en miljökonsekvensbedömning rörande dess biologiska och socioekonomiska effekter. Delar av underlag för en MKB har utförts tidigare av Fiskeriverket. Här behövs ytterligare ansträngningar främst gällande socioekonomiska aspekter för fullt uppfylla målet i arbetsprogrammet, ett åtgärdsförslag som finns med i Förvaltningsplan för fisk och fiske. Signalkräfta blev under 2017 upptagen på EU-listan över främmande, invasiva arter och ett förslag på hanteringsprogram presenterades av Havs- och vattenmyndigheten 2018. Förslaget omfattar en förändring för allmänhetens kräftfiske i Vättern med en minskning till 3 helger istället för 5. Under 2019 har föreskriftsändringar varit ute på remiss och dessa trädde i kraft 1 januari 2020. Ett av de 55 åtgärdsförslag i Förvaltningsplan för fisk och fiske är att utreda signalkräftans effekter på Vätterns ekosystem och detta moment ingår i ett större projekt för kompletterande fiskundersökningar i Vättern under 2019-2021. Figur 8. TV: Stor signalkräfta fångad under kräftprovfiske in Vättern under 2018. TH: En märkt röding fångad under rödinglekprovfiske 2019 släpps tillbaka till sjön. Vad gäller rödingen har Länsstyrelsen i Jönköpings län fortsatt sin lekplatsinventering för andra året av tre (2017-2019). Det är stort behov av att säkerställa uppföljning av rödingbeståndet och effekter av fiskefria områden. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Signalkräfta och -Lax-MKB : Inga nya utredningar. För kräfta under 2020. Bedömning: Artstudier: Röding: lekprovfiske genomfört 2019 (2017-20) Röding: provfiske genomfört 2019 Bedömning: 15

SAMMMANVÄGT: 1.9. FÖRBUNDETS RAPPORTSERIE SAMLAR KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP OM VÄT- TERN PÅ ETT TILLGÄNGLIGT VIS En av förbundets uppgifter är att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. Vätternvårdsförbundet fungerar som rådgivande och remissinstans i utredningar. Det finns ett informationsbehov att möta från bland annat media, skolor, ideella organisationer, allmänhet etc. Därför gör förbundet tillgänglig kunskapsunderlag t ex via hemsidan. Tabell 7. Utgivna rapporter och Vättern-Fakta under året. Nummer Titel Rapport 131 Mikroplast i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 2017 Rapport 132 Årsskrift 2018 Rapport 133 Kiselalger i Vättern 2018 Fakta 1:2019 Glaciärrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2018 Fakta 2:2019 Kort redovisningen av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2019 Rapporter Sedvanligt rapporteras miljötillståndet och projekt fortlöpande i Vätternvårdsförbundets rapportserie. Under året har tre rapporter publicerats (Tabell 7, Figur 9). Rapporter går att laddas ned via hemsidan, alternativt att beställa från sekretariatet. Årsskriften innehåller resultat från samordnad miljöövervakning av Vättern med sammanfattningarna av övriga under året utgivna rapporter. Sedan höst 2019 publiceras rapporter i första hand digitalt efter ett styrelsebeslut. Vättern-FAKTA Rapportserien kompletterades under 2012 av Vättern-Fakta som endast utges digitalt på hemsidan. Under året har två Vättern-Fakta publicerats (Tabell 7, Figur 9). Vättern-Fakta utgörs av mindre och/eller återkommande undersökningar/studier som möjligen inte är av helsjö-intresse men håller hög kvalitet och viktigt kunskapsunderlag och därför förtjänar tillgängliggörande. Efter digitalisering av rapportserien kommer bara enstaka återkommande undersökningar publiceras inom Fakta-serien. Figur 9. Exempel på rapporter och Vättern-Fakta som utgavs under året. Samtliga (se Tabell 7) finns tillgängliga via www.vattern.org. 16

Hemsida Förbundets hemsida utgöra gemensam plattform för förbundets verksamhet, Vattenråd för Vättern samt fiskets intressen. Hemsidan har blivit den form som förbundet prioriterar att få ut information på. Utvecklingen av hemsidan påbörjades 2016 och publicerades 2017 och fortsatte 2019. Läs mer på punkt 12. Social media Under 2018 har Vätternvårdsförbundet utredd och startat upp kontot Vättern.org på sociala medier, dvs Facebook, Twitter och Instagram (Figur 10). Arbetet fortsatte under 2019. Konton drivs liksom hemsidan tillsammans med Leader Vättern och Länsstyrelsernas Fiskefunktion. De flesta inlägg rörde nyheter (t.ex. klimatdata, nya rapporter) och länkade direkt till hemsidan eller till andra Vättern-relaterade publikationer (t.ex IVL). Under 2019 fokuserade vi på Facebook och totalt publicerades 17 inlägg på kontot. Även om antalet följare är begränsad (ca 130 vid slutat av året) så kan inlägg dock få relativt stor spridning med upp till några tusen i räckvidd. Figur 10. Exempel på Facebook och Twitter-inlägg. Kommunikationsstrategi Efter ett styrelsebeslut på höstens styrelsemöte 2018 började kansliet med framtagande av en kommunikationsstrategi, med support från kommunikatörer på Länsstyrelsen Jönköping. Arbetet fortsätter under 2020. 2019 färdigställdes även arbetet med en ny grafisk profil. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Rapporter, Fakta och nyhetsbrev Bedömning: Informationsstrategi: påbörjat. Bedömning: Besök på hemsidan, följare på sociala medier Bedömning: SAMMMANVÄGT: 17

1.10. VARA AKTIV I OLIKA SAMMANHANG OCH PRESENTERA VÄTTERNVÅRDS- FÖRBUNDET Förbundet får ofta förfrågningar om att i olika sammanhang presentera kunskap om Vättern (Tabell 8). Sekretariatet genomför efter förmåga så många föredrag som möjligt. Exempel på mötestillfällen kan vara yrkes/fritidsfiskets träffar, Naturskyddsförening, intresseorganisationer och ideella föreningar, lokala/regional/nationella myndigheter mm. Genom att sekretariatet utgörs av flera personer kan förbundet bättre svara till att bistå med information. Under 2019 fortsatte kansliet sin kommunturné med målet att presentera Vätternvårdsförbundet dess roll och uppgifter och en kort sammanfattning om Vätterns miljötillstånd för styrelser eller kommunfullmäktiga i de åtta strandkommunerna. De flesta av dessa presentationer hölls tillsammans med Leader Vättern.. Samförvaltning Fiske Vättern valdes ut som ett av 40 utvalda Leader-projekt i EU att visas upp på en konferens anordnad av FARNET Local action in a changing world (Figur 12). Tabell 8. Urval av större konferenser där Vätternvårdsförbundet presenterat verksamheten, resultat mm Typ av möte För vilka Antal Om? Lokala/regionala Kommuner (nämnder och styrelse/fullmäktiga), Ca 30 Vättern, förbundet, fisk och fiske, miljötill- Föreningar ståndet och förbund, skolor, rotary etc Nationella Nationell yrkesfiskekonferens 2019, SLU-Akva, HaV, SLV mfl Ca 8-10 Lakeprojektet, samförvaltningen, Miljöövervakning, förbundet, fisk och fiske Vättern, Ekosystembaserad fiskförvaltning, Mikroplast Internationella FARNET - Local action in a changing world. 1 Samförvaltningen Figur 11. Samförvaltningen på konferens FARNET Local action in a changing world i Bryssel 2019. Figur 12. Samförvaltningen på konferens FARNET Local action in a changing world i Bryssel 2019. Utställningsmaterial och annat informationsmaterial Vätternvårdsförbundet har tagit fram ett omfattande utställningsmaterial t ex roll-ups (totalt 15 olika), beachflaggor mm som varit utställda på konferenser etc (Tabell 9). Det finns även en folderserie bestående av fyra olika teman (Figur 13). Under 2019 tog Vätternvårds- 18

förbundet fram en ny broschyr, en om främmande arter tillsammans med vattenvårdsförbunden för Vänern, Mälaren och Hjälmaren och en om Samförvaltningen på engelska till konferens. Tabell 9. Informationsmaterial i Vätternvårdsförbundet. Möjlighet att låna finns för medlemmar. Kontakta sekretariatet. Informationssätt Innehåll/titel Innehåll/titel Roll-up Kräftor och kräftfiske i Vättern Besöksmål Vätternbäckar Vätterns djupkarta Samförvaltning av fisket i Vättern Regel och informationstavla Fisk är nyttigt Inventering av lekande fisk Vem fiskar vad i Vättern? Den Märkvärdiga sjön Wettern Lokal fiskeförvaltning vem gör vad? Fiskar i Vättern Miljögifter i Vätternfisk Harren i Vättern Fritidsfisket i Vättern Fisketillsyn Vättern Fisheries co-management in Lake Vättern Folder Välkommen till Vättern (sv+ty+eng) Kräftfiske i Vättern (sv+ty+eng) Främmande arter Fåglar och fågelskär (sv)* Fisk och fiske i Vättern (sv) Plansch Fiskar i Vättern Glacialrelikter Beachflaggor Profilplagg Kontorsmaterial Vättern (6 st) Skjortor och piké-tröjor Block, mappar, kuvert Figur 13. Folderserie i Vätternvårdsförbundet, tv den nya broschyren om främmande arter. Foldrar kan erhållas från sekretariatet. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Sekretariatet föredrag; ca 45-50 föredragstillfällen Bedömning: Presentation på konferenser Bedömning: Affischer, roll-up etc: Bedömning: SAMMMANVÄGT: 19

1.11. VÄTTERN INGÅR I ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK AV STORA SJÖAR Genom åren har ett informellt nätverk mellan olika stora sjöar tagit form. Vätternvårdsförbundet har upprättade direktkontakter med antal andra stora sjöar ( Tabell 10). Olika sjöar har olika gemensamma frågeställningar som kan nyttjas vid olika tillfällen. Utbytet av både data och kompetens tenderar att öka. Samarbete med framförallt Vänern och Mälaren utökades under året. Så söktes och genomfördes ett flertal projekt t.ex. om främmande arter och mikroplast i sediment. På miljöövervakningsdagarna som hölls 2019 i Karlstad deltog de tre svenska stora sjöar med en gemensam utställning (Figur 14). Figur 14. Vätternvårdsförbundet deltog tillsammans med de andra stora sjöar med en gemensam utställning på miljöövervakningsdagarna 2019. Tabell 10. Exempel på andra sjöar med vilka förbundet har upprättade kontakter. Sjö Vänern, Sverige Mälaren, Sverige Hjälmaren Mjösa, Norge Bodensjön, Tyskland Laggio Maggiore, Itallien Gemensam fråga(or) Samordnat miljöövervakningsprogram, projekt, Samförvaltning Samordnat miljöövervakningsprogram, projekt, förvaltningsplaner fisk och fiske Projekt, förvaltningsplaner fisk och fiske Miljögifter i fisk Förorenings/Övergödningshistoria Klimateffekter Glacialrelikter Övergödningshistoria Fiske Klimateffekter Dricksvatten Utöver redovisade specifika sjöar med kontaktnät ingår Vättern även i flera andra nätverk såsom: 20

European Large Lakes Symposium (ELLS): konferens 2018, se punkt 10. World Large Lake Database: http://wldb.ilec.or.jp/ Global Lake and River Ice Phenology Database: http://nsidc.org/data/g01377.html Global Lake Temperature Collaboration: http://www.laketemperature.org/index.html Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Direktkontakter med andra liknande sjöar. Samverkan med andra sjöar ökar. Bedömning: Databaser där Vättern ingår: flera Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.12. AKTUELLHÅLLANDE AV HEMSIDA SÅ ATT DET ÄR EN NATURLIG INGÅNG FÖR MILJÖ, FISKE OCH VATTEN I VÄTTERN Hemsidan (https://www.vattern.org/) är den samlade ingången för kunskap om Vättern och vad som händer runt sjön. På hemsidan ges information om möten, nyheter, kommentarer och aktiviteter i avrinningsområde där förbundet på ett eller annat vis är involverade samt fiskeregler och annan fiskeinformation. Även protokoll, remissvar etc är tillgängliga. Sedan tidigare är hemsidan en samverkan av Vätternvårdsförbundet, Leader Vättern samt Länsstyrelserna runt Vättern (Figur 15). Under 2019 blev det tydligt att hemsidan behöver ses över, uppdateras och moderniseras både tekniskt men även innehållsmässigt. Revideringen påbörjades under 2019 och kommer fortsätta under 2020. Figur 15. Hemsidan vattern.org som är navet i förbundets kommunikation. 21

Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Hemsida: löpande uppdaterad Bedömning: Samordning av innehållet: tillsammans med fiske, Leader och Calluna-projektet Bedömning: Engelsk version: Delvis, förberedd Bedömning: Antal besök: ökad tillgänglighet Bedömning: SAMMMANVÄGT: 1.13. AKTIVT SÖKA PÅVERKA ÄRENDEN SOM BERÖR VÄTTERN (REMISSINSTANS) Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö (Tabell 11). Remisser tillsänds förbundet som besvaras utifrån de olika styrdokumenten som förbundet har tagit fram. Synpunkter per e-post ges direkt till olika frågeställare (något som tenderar att öka). I princip läggs alla remissvar och yttrande ut på hemsidan. Kansliet märker också att i många fall grundar sig efterföljande beslutsunderlag till stor del på det som framkommit i förbundets yttranden/remissvar. Förbundets material använts ofta i olika miljöprövningar. Tabell 11. Urval av skrivelser som utgått från sekretariatet under året. Samtliga tillgängliga via hemsidan www.vattern.org.. Datum/Till Rörande 191130 Vätternvatten AB Samråd Projekt Vätternvatten 190918 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändringar i föreskrifter samt nya bestämmelser avseende hantering av signalkräfta 190819 Mark- och Miljödomstolen Vänersborg Överklagande av Länsstyrelsens beslut ang. tillstånd för Karlsborgs flygplats 190603 Länsstyrelsen Västra Götaland Ansökan om tillstånd till markavvattning på Karlsborgs flygplats 190510 Livsmedelsverket Ansökan om ursprungsmärkning för rökt vätternsik Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Antal tillfällen där förbundet agerat remissinstans : 9 Bedömning: Nyttjande av förbundets faktamaterial i miljöprövning Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2. Årsspecifika arbetspunkter för 2019 (8st) 2.1 NYTT SAMORDNAT MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM ÄR FRAMTAGET OCH FASTSTÄLLT Miljöövervakningsprogrammet för Vättern fastställdes 2006 och har förlängts i flera omgångar. Kansliet har börjat framtagande av nytt samordnat miljöövervakningsprogram för perioden 2021-2026. Ambitionen är att det ska finnas en planering även för perioden 2026-31, för att inkludera och några moment med gles frekvens kan beskrivas mer än en gång. Nya moment som bör ingå är miljögifter i fisk, miljögifter i ytvatten (förutom screeningar), samt främmande arter. Momentbeskrivningar kommer outsourcas till experter, när det är lämpligt. Arbetet med miljöövervakningsprogram prioriteras under 2020. 22

Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Miljöövervakningsprogram framtagen och fastställd Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.2 PRESENTATIONSPROGRAMMET FÖR PROVTAGNING AV VATTENKEMI, BOTTEN- FAUNA, ELFISKE INOM VÄTTERNS AVRINNINGSOMRÅDE FORTSÄTTER ATT UT- VECKLAS OCH TILLGÄNGLIGGÖRS VIA FÖRBUNDETS HEMSIDA Vätternvårdsförbundet driver en karttjänst (Figur 16) för att tydliggöra pågående provtagningar i Vätterns avrinningsområde. Syftet är att underlätta tillgängligheten av provtagningar och resultat därav samt att snabbt få en bild över trender mm. Programmet redovisar SRK Norra respektive Södra Vättern samt Vätternvårdsförbundets mätningar. Tjänsten nås via Vätternvårdsförbundets hemsida. Under året har denna tjänst upprätthållits och uppdaterats vid tre tillfällen med nya resultat. Dessutom har sidan flyttat till en ny server och genomgått större uppdateringar, bl.a. med länkar till MVM Miljödata. Upprätthållandet sköts från och med 2020 av en annan konsult. Figur 16. Karttjänst för att öka tillgänglighet på provtagningsdata. Nås via www.vattern.org. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Presentationsprogrammet upprätthålls: utökats Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.3 WEBBASERAT RISKANALYSVERKTYG FÖR KONSEKVENSKLASSIFICERING OCH SPRIDNINGSMODELL I det förebyggande skyddsarbetet för Vättern har två olika viktiga dokument/projekt tagits fram: 1. Konsekvensklassificering av olyckor med farligt gods runt Vättern, 2. Spridningsmodell Vättern. Dessa två verktyg är idag svårtillgängliga då det antingen är i databasform, pappersrapport eller stationsbaserad spridningsmodell. För att öka tillgängligheten på dessa verktyg bör de anpassas till plattform via internet. Arbetet har påbörjats men behöver påskyndas. Främst behövs medel och planering tillföras. Kustbevakningen, som har det formella ansvaret för miljöräddning i Vättern, har under 2019 tagit kontakt med Vätternvårdsförbundet. Förbundet har varit behjälplig med underlag och 23

kommunikation med medlemmar, och har poängterad betydelsen av revidering av både spridningsmodell och konsekvensklassificering. Under hösten 2019 har arbetet med en riskoch sårbarhetsanalys påbörjats, på uppdrag av Kustbevakningen med utförare SSPA. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Webbaserad spridningsmodell : ytterligare steg inte genomfört under året då, plan saknas för detta. Bedömning: Webbaserad konsekvensklassificering: ingen fortsatt revidering, medel saknas för web Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.4 KONSEKVENSKLASSIFICERING AV VÄTTERN FORTSÄTTER Konsekvensklassificering är ett arbetssätt att bedöma risken med olyckor av farligt gods runt Vättern. Arbetet påbörjades 1995 och har inneburit att samtliga väg/bäckpassager har riskbedömts utifrån skada på såväl bäck som Vättern och dess dricksvatten. En modernisering har genomförts på en av tre delar. De resterande två delarna återstår. Någon aktivitet inom momentet har inte genomförts dels pga arbetsbörda men även pga ekonomiska resurser inte funnits. Moment bör kvarstå. Kustbevakningen, som har det formella ansvaret för miljöräddning i Vättern, har under 2019 tagit kontakt med Vätternvårdsförbundet. Förbundet har varit behjälplig med underlag och kommunikation med medlemmar, och har poängterad betydelsen av revidering av både spridningsmodell och konsekvensklassificering. Se även punkt 2.3. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Konsekvensklassificering av del 2 (av tre) genomförs Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.5 FÖLJA STÖRRE VÄTTERNRELATERADE ÄRENDEN I Vätterns avrinningsområde pågår flera formella ärenden med relevans för förbundet att ta del av. Vätternvårdsförbundet har på senare år i olika delar varit deltagande och i vissa fall drivande för att kunskapsunderlag tas fram på enhetligt vis samt att befintligt kunskapsunderlag används. Se punkt 1.13 för förbundet yttranden. Figur 17. Vätternvatten har haft samråd hösten 2019. 24

I arbetspunkten har följande ärenden särskilt omnämnts, men det finns ytterligare: Vattenöverledning till Närke: tar del, yttrar, besvarar remisser (samrådsunderlag) Mineralutvinning Norra Kärr och gasprospektering i Motalabukten: tar del, yttrar, besvarar remisser Försvarsmaktens miljöprövningar runt Karlsborg: tar del, yttrar, deltar, besvarar remisser Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Följa ärenden: remissvar mm. Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.6 AKTIVT SÖKA FINANSIERING FÖR UNDERSÖKNINGSMOMENT MED BEHOV Främmande arter/vandrarmussla Främmande arter har länge utpekats som (potentiellt) problem för Vätterns ekosystem. 2013 hittades vandrarmusslan i nedströmsliggande sjöar Roxen och Glan. 2019 sökte Vätternvårdsförbundet medel från Havs- och vattenmyndigheten för en återinventering av 2013s vandramussellokaler, dvs mellan Bråviken och Vänern, samt för att ta fram en informationsbroschyr om främmande arter. HaV beviljade 90.000 kr till detta projekt. Återinventeringen genomfördes sommaren 2019 med utförare från Borås Högskola och i samverkan med Vänerns vattenvårdsförbund, Linköpings kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län (rapport våren 2020, Figur 18). En broschyr om de tio farligaste främmande invasiva arter har tagits fram i samverkan med Vänerns, Mälarens och Hjälmarens vattenvårdsförbunds och delas ut till turistbyråer, båtklubbor mm innan säsongen 2020 börjar. Figur 18. Dreissenaprovtagning i Göta kanal sommaren 2019. Miljögifter i fisk På grund av Vätterns storlek, omsättningstid och näringsfattighet är sjön särskilt utsatt för framförallt organiska miljögifter som anrikas i biota. I många fall är det svårt att mäta ämnen i vatten medan halter i biota (i rovfiskar som röding) kan vara höga. Sedan länge har röding samlats in årligen och analyseras ca vårt 6:e år med avseende på framförallt tungmetaller, dioxin och PCB. För att underlätta en jämförelse mellan Vättern och andra, liknande, sjöar är förbundet i behov av att starta upp analys av miljögifter i abborre. För analys av miljögifter har Länsstyrelsen i samverkan med förbundet sökt 200.000 kr från HaV sam används för analys av röding, abborre, lake och kräfta. 25

Mikroskräp i sediment 2015 och 2017 analyserades mikroskräp i ytvatten från Vättern (samt Vänern, Mälaren och Hjälmaren). För att komplettera denna undersökning med data från belastning i sediment har Vätternvårdsförbundet, samt Vänerns och Mälarens vattenvårdsförbund fått beviljat 120.000 kr från Naturvårdsverket för provtagning i Vättern och analysförberedande arbeten. Projektet påbörjades hösten 2019 och avslutas under 2020. Läkemedelsrester Inom 2019s utvecklingsprojekt undersöks läkemedelsrester i de tre stora sjöar. För ytterligare analys av läkemedelsrester i tre tillrinnande vattendrag och utflödet i Motala Ström har Länsstyrelsen i samverkan med förbundet sökt 50.000 kr från HaV. Dessutom sökte förbundet, tillsammans med Vänerns och Mälarens vattenvårdsförbund 150.000 kr för analys av läkemedelsrester i fisk. Projekten genomförs 2019-2020, analys i fisk påbörjas 2020. Provfiske 2019 Data från provfisken i Vättern sedan 2008 visar på en positiv trend för rödingbeståndet. Vid senaste utsjöprovfiske Vättern under 2017 såg man dock en relativt kraftig avvikelse i denna tidigare positiva trend. Under 2018 har man inom Samförvaltningen påtalat behovet av ett förtätat provtagningsintervall för att kunna avgöra om det är ett trendbrott i rödingens beståndsutveckling eller ej och om det behövs sättas in några åtgärder. Det är av stor vikt att i ett tidigt skede detektera eventuella förändringar i den positiva beståndsutvecklingen för Vätterns rödingbestånd. Nästa storskaliga insats som löper inom ramen för ordinarie miljöövervakning för att följa rödingbeståndet är 2020. Alla berörda parter har bedömt behovet stort av en extra insats 2019. Därmed har Länsstyrelsen i Östergötland sökt finansiering hos Leader Vättern för en sådan insats (medfinansieras av HaV och Länsstyrelserna runt Vättern). Provfisket ingår som ett delmoment i en större ansökan för kompletterande fiskundersökningar i Vättern. Provfisket genomfördes sommaren 2019. Lake-projektet Under 2018 beviljades Vätternvårdsförbundet medel från Leader Vättern till ett samverkansprojekt för ökad kunskap om lakbeståndet i Vättern. Projektet löper i 2 år och ska bidra till information om lakens utbredning, storleksfördelning, effekter på övriga ekosystemet samt utveckling av fisket efter lake i sjön. Laken är en av de två arter i Vättern som har potential till ett ökat uttag. Samverkan sker mellan yrkesfisket, SLU, fritidsfiskare och Vätternvårdsförbundet. Fiskarna hjälper till att provfiska olika delar av Vättern med lakstrutar (Figur 19). 26

Figur 19. T.v. Lakstrut. I mitten, lake fångad i nät under provfiske. T.h. Fiske med lakstrut utanför Omberg. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Sökt och beviljad finansiering. Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.7 UTVÄRDERA RUTINER FÖR INFORMATION VIA SOCIALA MEDIA Förbundets sociala kanaler startades upp sommaren 2018 och under 2019 har 14 Facebookinlägg publicerats av förbundet, plus några av Leader Vättern och Länsstyrelsen. Utvärdering av rutiner och prioritering mm gjordes i samband med kommunikationsstrategin, arbetet blir klart under 2020. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Rutiner för information via sociala media Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2.8 GENOMFÖRA VÄTTERNDAG Den 8 november genomfördes Vätterndagen på Park i Hjo (Figur 20). Dagen bjöd på fyra pass med föredrag om miljöövervakning, miljögifter, främmande arter och fiske. Dessutom ingick musikalisk underhållning i form av fem musikaliska berättelser om Vättern. Ca 90 personer deltog och dagen uppfattades som intressant och givande. 27

Figur 20. Vätterndagen 2019 på Park i Hjo. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Genomföra Vätterndag Bedömning: SAMMMANVÄGT: 3. Personal och medlemmar 3.1 SEKRETARIAT Sekretariatet är placerat på Länsstyrelsen i Jönköping och har bestått av drygt en och en kvarts (ca 1,4) årsarbetskraft (Tabell 12). 2019 ändrades arbetsordningen och sedan dess finns tre sakkunniga på kansliet: Friederike Ermold som sakkunnig vattenfrågor, Malin Setzer som sakkunnig fiskefrågor och Måns Lindell som särskilt sakkunnig. Befattningen protokollsekreterare (tidigare 20%) utgick eter beslut på stämman. Tabell 12. Sekretariatets sammansättning under året. Post Namn Omfattning Förbundssekreterare, ansvarig sekretariat Sakkunnig vattenfrågor tillika samordnare i VU Sakkunnig fiskefrågor tillika samordnare i utskott Samförvaltning Fisk Per Hallerstig Inom tjänst Friederike Ermold Ca 50% Malin Setzer Ca 25% Särskilt sakkunnig Måns Lindell Ca 5% Kansli Ann-Sofie Weimarsson Ca 5% Kassör Jan-Anders Johansson Arvode Ordf Verksamhetsutskottet Anders Hedeborg Inom tjänst Jan-Anders Johansson har skött förbundets kassa och uppbär arvode för tjänsten. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar och inte minst hemsida skötts av 28

Ann-Sofie Weimarsson på Länsstyrelsen i Jönköping på ca 5 %, Länsstyrelsen i Jönköping stödjer/finansierar vattenrådsarbetet genom att finansiera vissa uppdrag som förbundet har nytta av. Chef på kansliet är Förbundssekreteraren Per Hallerstig i egenskap av Avdelningschef på Naturavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköping dit kansliet är förlagt. Till sekretariatet ingår även ordförande i verksamhetsutskottet kopplas. Fram till stämman var det (sedvanlig) Kjell Aldsten från Hjo, och på stämman valdes Anders Hedeborg ifrån Vadstena som efterträdare, som även var vice ordförande i förbundet under året. 3.2 STYRELSEN Styrelsen (Tabell 13) har under året hållit två ordinarie styrelsemöten (Figur 21). Vårmötet hölls den 22 mars (på Världsvattendagen!) hos Skaraborgsvatten. Höstmötet hölls den 18 oktober på Hotell Gyllene Uttern i Gränna. Justerade protokoll från möten finns tillgängliga på sekretariatet samt på hemsida. Figur 21. Styrelsemöte hos Skaraborgsvatten (tv) och i Gränna (th). Ordinarie förbundsstämman hölls den 10 maj på Lustfyllt i Habo. På stämman deltog ca 70 personer och förutom sedvanliga stämmoförhandlingar ingick även föredrag och information om miljöövervakning i Vättern, aktuella projekt, restaurering av Habobäckarna (inklusive fältbesök), Leader-projekt samt en rad vätternrelaterade frågor inom Vattenrådet för Vättern (Figur 22). Figur 22. Stämman hölls den 10 maj på Lustfyllt i Habo. I anslutning till stämman erbjöds ett fältbesök vid Knipån. 29

Styrelsemöten: Förbundsstämma 190322: Skaraborgsvatten, Borgunda 191018: Hotell Gyllene Uttern, Gränna 190510: Lustfyllt, Habo Tabell 13. Styrelsens sammansättning under året. Ordförande V Ordf Tid Kristina Zetterström, Länsråd Länsstyrelsen i Östergötland Efter stämman: Anna Olofsson, Länsråd Länsstyrelsen i Örebro län Kjell Aldsten Hjo kommun Efter stämman: Anders Hedeborg Vadstena kommun årligen Ordinarie styrelsemedlem Ersättare A Anders Edholm Motala kommun Ingemar Bergbom Habo Kommun 2019-20 A Niclas Bäckman Länsstyrelsen Östergötland Erika Melander Länsstyrelsen Östergötland 2019-20 A Staffan Fahlgren Zinkgruvan Mining AB Jörgen Ryberg Nammo Sweden AB Karlsborg 2019-20 A Anders Lundgren Karlsborgs kommun Sebastian Andersson Askersunds kommun 2019-20 A Joakim Hörsing Region Östergötland Leif Ljungqvist F7, Såtenäs 2019-20 A Anders Rockler Fiskevattenägarförbundet Jonny Ståhl Yrkesfisket 2019-20 A Sofia Kämpe LRF, Karlsborg Erica Pershagen LRF 2019-20 A Ebbe Berglund Länsstyrelsen Västra Götaland Sara Peilot Länsstyrelsen Västra Götaland 2019-20 B Mattias Larsson Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund Anders Grahn Vätterns fritidsfiske-och fiskevårdsfond 2018-19 B Maria Jansson Havs-och Vattenmyndigheten Ulrika Stensdotter-Blomberg Havs-och Vattenmyndigheten 2018-19 B Tomas Schön Länsstyrelsen Örebro Anders Larsson Länsstyrelsen Örebro 2018-19 B Alfred Sandström SLU Akvatiska Resurser Thomas Axenrot SLU Akvatiska Resurser 2018-19 B B Catarina Kristensson Länsstyrelsen Jönköping Dan Björk Munksjö Aspa Bruk AB Per Hallerstig Länsstyrelsen Jönköping Mats Henriksson Sibelco Nordic AB Baskarpssand 2018-19 2018-19 B Anders Roman Södra Tomas Björkesten Skogsstyrelsen 2018-19 B Carl Doverholm Skaraborgsvatten Roger Rohdin Jönköpings kommun 2018-19 På stämman valdes Anna Olofsson, Länsråd Örebro län, till ordförande. Som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Anders Hedborg, Vadstena (Figur 24). Kristina Zetterström och Kjell Aldsten avtackades (Figur 23). 30

Figur 23. Avtackning av Kristina Zetterström och Kjell Aldsten för sammanlagda 23 års i tjänst för Vätternvårdsförbundet. Figur 24. Anna Olofsson, länsråd i Örebro län och ny ordförande (tv), och Anders Hedeborg, Vadstena kommun och ny som vice-ordförande (th) i Vätternvårdsförbundet på första styrelsemötet i Gränna oktober 2019. 3.3 VALBEREDNING OCH REVISORER Tabell 14. Valberedning och revisorers sammansättning. Post Namn Representerar Suppleant Tid Valberedning Lars Gladh Hjo kommun (sammankallande) Valberedning Marie Wikander-Ederfors Jönköpings kommun (sammankallande) - 2019-20 - 2019-20 Revisor Sven Ebbesson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen Revisor Doris Johansson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen 3.4 VERKSAMHETSUTSKOTTET (VU) Verksamhetsutskotten (VU, Tabell 15) sköter det fortlöpande arbetet inom förbundet. VU har under året haft fem möten fördelat över året (Figur 25). Justerade protokoll finns på hemsidan. Möten: 190206: Zinkgruvan, Askersunds kommun 190409: Hotell Bellevue, Hjo 190611: Länsstyrelsen Jönköping, Jönköpings kommun 190919: Kommunhuset, Vadstena 191212: Sjöängen, Askersund 31

Figur 25. VU-möte i Hjo i april 2019. Tabell 15. Verksamhetsutskottets sammansättning. Namn Suppleant Tid Kjell Aldsten (Hjo kommun) (ordf) Efter stämman: Anders Hedeborg (Vadstena kommun) (ordf) Annica Magnusson (Jönköpings kommun/samförvaltning Fisk) - löpande - löpande Tomas Schön (Länsstyrelsen i Örebro) Anders Larsson (Länsstyrelsen i Örebro) löpande Sara Peilot (Länsstyrelsen i Västra Götaland) Niclas Bäckman (Länsstyrelsen i Östergötland) Friederike Ermold (Vätternvårdsförbundet) Måns Lindell (Vätternvårdsförbundet/Länsstyrelsen i Jönköpings län) Ebbe Berglund (Länsstyrelsen i Västra Götaland) Erika Melander (Länsstyrelsen i Östergötland) löpande löpande löpande - löpande Per Hallerstig (Länsstyrelsen i Jönköping) - löpande Malin Setzer (Vätternvårdsförbundet/Samförvaltning Fisk) Staffan Fahlgren (Zinkgruvan Mining) - löpande Jörgen Ryberg (Nammo Sweden AB- Karlsborg) löpande David Lymer (SLU Akv. Resurser) Tomas Axenrot (SLU Akv. Resurser) löpande 3.5 SAMFÖRVALTNING FISKE I maj 2005 startade Vätternvårdsförbundet initiativet "Samförvaltning Vättern" där syftet var att skapa ett forum för frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Projektet har övergått till att vara en del av den löpande verksamheten sedan 2007 och finansieras idag med medel från Leader Vättern. I samförvaltningen deltar företrädare för Sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, Yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, SLU, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna, Havsoch Vattenmyndigheten och kommuner runt sjön (Tabell 16). Under året har arbetsutskottet Samförvaltning haft 3 schemalagda möten jämt fördelade över året. Justerade protokoll från samtliga möten finns på hemsidan. Under året har utskottet haft möjligheter att sprida information om Samförvaltningen både nationellt och internationellt. 32

Samförvaltning: 190221: Jönköpings kanotklubb, Jönköpings kommun 190523: Brevikens trädgårdscafe, Karlsborgs kommun 191023: Östanbäck, Mjölby kommun Marie Kristoffersson, Motala kommun, slutade sin tjänst på Motala kommun under 2018 och därmed även sitt uppdrag som ordförande i Samförvaltning. I maj 2019 välkomnades nya ordförande Annica Magnusson till Samförvaltningen. Anders Lundgren hoppade in som tillfällig mötesordförande de gånger det behövdes. Figur 26. Studiebesök på skjutmålet Hammaren i samband med samförvaltningsmöte i maj. Tabell 16. Deltagare i arbetsutskottet Samförvaltning Fisk. Post Namn Suppleant Ordförande Annica Magnusson (Jönköpings Kommun) - Sakkunnig Fiske Malin Setzer (Vätternvårdsförbundet) Karl-Magnus Johansson (Vätternvårdsförbundet Yrkesfisket Jonny Ståhl (Insjöfiskarna) Zeth Rylander (Insjöfiskarna) Fritidsfisket Ingvar Torsholen (Vätterns fritidsfiske-och fiskevårdsförbund) Lennart Grann (Vätterns fritidsfiske-och fiskevårdsförbund) Fiskevattenägarna Anders Rockler (Fiskevattenägarförbundet) Björn Dieker (Fiskevattenägarförbundet) Sportfisket Alf Hultqvist (Sportfiskarna) Mattias Larsson (Sportfiskarna) Fisketurism Ove Johansson (SeFF: Sveriges Fisketurism Företagare) Manni Svensson (SeFF: Sveriges Fisketurism Företagare) Kommuner Ingemar Bergbom (Habo) Anders Lundgren (Karlsborg) Forskning David Lymer (SLU) Göran Sundblad (SLU) Länsstyrelser Anton Halldén (Länsstyrelsen i Jönköping) Jörgen Dahlin (Länsstyrelsen i Östergötland) Besöksnäring Åse Wännerstam Vakant 3.6 SAKKUNNIGGRUPPEN/TEMAGRUPPER Gruppen utgörs av personer med expertkompetens i ett tematiskt fokusområde. Under 2019 har inga fysiska sak-möten ägt rum, men däremot regelbundna kontakter och ordinarie VUmöten. I grupperna diskuteras specifika sakfrågor, t ex miljöövervakning, EU-projekt, vattenråd, relevanta undersökningar. Ofta initieras arbetsmöten för att genomföra grunderna för framtagande av olika styrdokument. 33

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 "Intäkter" (Kkr) Möten: Inga möten under 2019. 3.7 MEDLEMMAR 2019 valdes in två nya medlemmar i förbundet: Fiskevattenägarförbundet och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna). Sveriges Insjöfiskares Centralorganisation (Vätterns Fiskareförbund) som tidigare är avgiftsbefriad medlem valdes in som betalande medlem. Inga medlemmar begärde utträde. Vätternvårdsförbundet hade därför 48 medlemsorganisationer/företag vid årets slut. Stämman beslöt, efter förslag från styrelsen, att höja medlemsavgiften med 10% inför 2020. Höjning baserades på utveckling av konsultindex (K84) sedan den senaste anpassning av medlemsavgifter. Den totala intäkten fördelades vid årets ingång utifrån 217 andelar samt fasta avgifter. Totalt fördelas ca 961.310 kr via andelstalen. Länsstyrelser och Region/Landsting hade fasta årsavgifter 40.000 kr per år, resulterande i 320.000 kr. Totala medlemsintäkten uppgick därmed till 1.281.310 kr (Figur 27, Tabell 17). Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman 1994. Havs-och Vattenmyndigheten och SLU har inga utpekade medlemsavgifter men bidrar direkt ekonomiskt eller genom via undersökningar till miljöövervakning av Vättern. Havs-och Vattenmyndigheten ger Länsstyrelsen i Jönköping uppdrag att genomföra nationell miljöövervakning av Vättern omfattande 700.000 kr. Vätternvårdsförbundet samordnar undersökningsverksamheten men har inte ekonomiredovisningen av dessa medel. 3500 3000 2500 Samförvaltningen Annat HaV-uppdrag Medlemmar 2000 1500 1000 500 0 Figur 27. Utveckling av medlemsavgifter och ekonomisk ersättning för uppdraget från Havs-och Vattenmyndigheten att genomföra miljöövervakning i Vättern i Vätternvårdsförbundet, bidrag till Samförvaltning Vättern och andra medel t.ex. till särskilda projekt, från Vattenmyndigheterna eller Länsstyrelserna. 34

Tabell 17. Medlemslista för Vätternvårdsförbundet under året. Nr Organisation/företag Andelar Medlemsavgift 1 Ahlstrom-Munksjö Aspa Bruk AB 18 79.740 2 Sibelco Nordic AB (Baskarpssand) 1 4.430 3 SAAB Bofors UWS 2 8.860 4 Nammo Sweden AB 2 8.860 5 Sveaskog AB 2 8.860 6 Södra 2 8.860 7 FMV T&E Centre (Provplats Karlsborg) 2 8.860 8 Husqvarna AB 3 13.290 9 LRF 2 8.860 10 P4 5 22.150 11 F7 5 22.150 12 Ahlstrom-Munksjö Paper AB (Jönköping) 15 66.450 13 Skaraborgsvatten 7 31.010 14 Ulfhult Säteri 1 4.430 15 Stjernsunds Gård 1 4.430 16 Askersunds Golfklubb 1 4.430 17 Almnäs Bruk AB 1 4.430 18 Jönköpings Energi 4 17.720 19 Östergötlands Båtförbund 1 4.430 20 Motala Ströms Samfällighetsförening 3 13.290 21 Vätterns fritidsfiske-och fiskevårdsförbund 1 4.430 22 Trafikverket 5 22.150 23 Zinkgruvan Mining AB 11 48.730 24 Samordnad Recipientkontroll Norra Vättern 4 17.720 25 Samordnad Recipientkontroll Södra Vättern 4 17.720 26 Askersund Kommun 9 39.870 27 Habo Kommun 9 39.870 28 Hjo Kommun 9 39.870 29 Jönköping Kommun 36 159.480 30 Karlsborgs Kommun 9 39.870 31 Motala Kommun 17 75.310 32 Vadstena Kommun 9 39.870 33 Ödeshög Kommun 9 39.870 34 Töreboda kommun 2 8.860 35 Östra Vätternbranterna 2 8.860 36 Yrkesfisket 1 4.430 37 Fiskevattenägarförbundet 1 4.430 38 Sveriges Sportfiske-och Fiskevårdsförbund 1 4.430 39 Region Östergötland 40.000 40 Region Jönköping 40.000 41 Region Örebro 40.000 42 Region Västra Götaland 40.000 43 Länsstyrelsen Östergötland 40.000 44 Länsstyrelsen Jönköping 40.000 45 Länsstyrelsen Västra Götaland 40.000 46 Länsstyrelsen Örebro 40.000 47 Havs-och Vattenmyndigheten utan avgift 48 SLU Akvatiska Resurser utan avgift Andelar/Medlemsintäkter 217 1.281.310 35

Kostnad att fördela på andelar 961.310 Kostnad per andel 4.430 4. Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år 2019 Under 2019 uppdrog sedvanligt Havs-och Vattenmyndigheten åt Vätternvårdsförbundet att genomföra miljöövervakningen i Vättern med ett bidrag på 700 000 kr. Medlen administreras av Länsstyrelsen i Jönköping (regional miljöövervakning). Detta uppdrag samordnas med medlemsavgifterna i Vätternvårdsförbundet (1 281 310 kr), EU-medel samt andra miljöövervakningsmedel. Den samordnade budgeten (Figur 28) innefattande miljöövervakning av Vättern omspände t ex ca 2,9 milj kr som Vätternvårdsförbundet samordnar. Mer än hälften av den samordnade budgeten går till undersökningskostnader. Dessutom tillkommer andra miljöövervakningsprogram runt och i Vättern t ex kalkning, biologisk återställning, recipientkontroll och fiskundersökningar varför den totala övervakning är större än vad som redovisas här. Drift 25% Övrigt 1% Utgifter 2019 2,9 MKr Basprogram sjö+å 38% Samförvaltning 15% Vattenråd 2% Information & Vätterndag 3% Projekt & Insats 16% Figur 28. Fördelning av den samordnade utgiftsbudgeten för 2019. Inkluderar moment som finansieras direkt via förbundet, via HaV-uppdrag och särskilda projektmedel (observera att det inte är förbundets bokslut eller det slutliga ekonomiska utfallet). I bokslutet 2019 var intäkter i förbundet 2.007.558 kr och kostnader 1.737.190 kr. Årets resultat var således positivt 270.368 kr. Tillgångarna i förbundet var vid utgången av året 1.197.187 kr och leverantörsskulderna uppgick till 523.435 kr. Årets resultat (270.368 kr) tillsammans med eget kapital på 403.384 kr resulterade i ett fritt eget kapital på 673.753 kr. Av dessa medel var 50.000 kr redan budgeterade från 2018 till 2020 och ca 394.000 kr uppbokade/reserverade i avtal. För resterande disponibla medel, ca 230.000 kr, tas beslut om först på stämman 2020. 36

DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern Vattenråd Vätternvårdsförbundet har sedan 2010 årligen tecknat innehaft uppdraget från Vattenmyndigheten i Södra Östersjön att samordna och underlätta dialog kring vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde, sk vattenråd. Förbundet åtar sig därigenom att utföra vissa bestämda uppgifter. Då området är stort och mångfacetterat genomförs vattenrådet i mindre delar, sk delvattenråd, där olika vattendragsgrupper eller temagrupper kan vara basen för själva vattenrådet. Vätternvårdsförbundet själv är att betrakta som ett av flera delvattenråd inom hela avrinningsområdet. Vattenrådet för Vättern är enligt Vätternvårdsförbundet ett öppet forum, öppet för alla och som inte är avgiftsbelagt. Det finns möjlighet sedan årsstämman 2012 att teckna sig som intressent i vattenrådet för Vättern med eller utan prenumerationsavgift. Med prenumerationsavgift följer att man får tillsänt material, protokoll, rapporter etc precis som medlemmar. Vidare har man närvarorätt men inte rösträtt på själva stämman vilket är förbehållit medlemmar i förbundet. Under året utgjorde fyra organisationer intressenter (Tabell 18). Nämnas kan att förbundet har ett stort nätverk som nås t ex via olika sändlistor, nyheter etc. Tabell 18. Intressenter i Vattenrådet för Vättern som anmält tillhörighet via förbundet. Organisation/förening Visingsörådet Visingsö Fiskareförening SNF Skaraborg SNF Jönköping Aktion Rädda Vättern Form Intressent med prenumeration Intressent utan prenumeration Intressent med prenumeration Intressent utan prenumeration Intressent med prenumeration Vätternvårdsförbundet ansöker årligen hos Vattenmyndigheten i Södra Östersjön om medel för att bedriva dialog och samverkan, ett bidrag som 2019 uppgick till 62 000 kr. Dessa stimulans eller dialogmedel för aktiviteter i vattenrådet kan nyttjas för t ex informationstillfällen, nätverk, uppbyggnad av kunskapsbank, resor mm. Under året har sju bidrag fördelats (Tabell 19). Fördelningen sker årsvis efter ansökan till förbundet. Tabell 19. Bidragsfördelning 2019 för att stimulera dialog kring vatten. Bidragstagare Bidrag Syfte Vätternvårdsförbundet 16 500 kr Dialogmöten, upprätthålla nätverk mm Vätternvårdsförbundet 12 500 kr Hemsidor och presentationsprogram av provtagningsdata för SRK Södra resp Norra Vättern Biosfärområde Östra Vätternbranterna 8 000 kr Dialog med mark/vattenägare Visingsörådet 5 000 kr Dialog om reningsverket på Visingsö samt vattenfrågor (inriktat mot skjutningar och mineralutvinning) Vätterns Fiskareförbund 5 000 kr Dialog om fiskefrågor och insamling av fisk mm Vättern Fritidsfiske-och fiskevårdsförening 5 000 kr Samordna fiskeklubbar Motala Akvarieförening 10 000 kr Vätternakvariet SUMMA 62 000 kr Stöd från Vattenmyndigheten 37

2019 utlyste Vattenmyndigheten möjligheten att söka bidrag för projekt relaterat till övergödning i avrinningsområdet. Vätternvårdsförbundet sökte och erhöll medel (102.500 kr) för ett projekt som syftar på att undersöker källor till näringsbelastning till Alsen. Projektet genomförs i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom har Vikens vattenråd genom Vätternvårdsförbundet ansökt om projektmedel för två projekt (totalt 100.000 kr), dvs provtagning för att beräkna belastning samt för en undersökning av Vikens hydrologi (bassänger, omsättningstid mm). Nedan följer en återgivning av aktiviteter inom olika delar av Vätterns Vattenråd. Exemplen utgör inte anspråk på att vara heltäckande utan just vad det är - exempel. Viktiga frågor under året Bland de övergripande mest viktiga frågorna under året har varit dels olika exploateringsfrågor för Vättern t ex nyttjande av sjöytan som risk-och nedslagsområde för skjutningar i Försvarsmaktens regi, gruvetablering vid Norra Kärr och dricksvattenöverledning till andra än närliggande kommuner. Men också miljögifter gamla som nya och deras påverkan på sjön och ekosystemet har varit i fokus. Exempel är PFOS/PFAS-kontaminering kring flottiljen i Karlsborg, miljögifter i fisk som begränsar saluföring och konsumtion, mikroskräp/mikroplaster och de gamla fiberbankar i Munksjön och Sörviken (Tabell 20). Vätternvårdsförbundet deltar på olika vis i studier kring både mikroskräp och kring ökad kunskaps om PFAS och dess omhändertagande. Tabell 20. Några av de viktigare vattenfrågorna rörande Vättern under året. Fråga Försvarsverksamhet i Vättern som skjutområde/riskområde Gruvverksamhet (Norra Kärr) Kommentar Miljöprövningar och särskilda tillstånd för tester pågår, ökad verksamhet planeras. Kartläggning av PFAS kring brandövningsplatser. Prövning av bearbetningskoncession. Mikroskräp Historiska föroreningar Nya föroreningar Utveckling av rödingbeståndet Signalkräftan som främmande, invasiv art Miljögifter i fisk Klimat och vattenstånd Dricksvatten, bl a Vätternvatten till sju kommuner i samverkan i Örebro län Studie kring metod, osäkerheter, jämförelser mellan Sveriges Stora Sjöar genomfört under 2017. Rapport 2019. De flesta är identifierade och kartlagda. Riskklassning enligt Naturvårdsverkets metodik (MIFO). Förhöjda PFOS-halter i ytvatten och biota (jämförd med miljökvalitetsnorm), källor är bl.a. brandövningsplatser vid flygplatserna. Kartläggning pågår.. Frågor rörande långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen aktuellt. Kontroll av regelefterlevnad stor fråga (fisketillsyn) Nya föreskrifter och hantering av signalkräfta medför bland annat ändringar för allmänhetens fiske i Vättern. Förhöjda halter av dioxin begränsar konsumtion (och därmed fiske och saluföring). Ytvattentemperatur och vattenstånd mätts regelbundet, långa tidsserier finns. Vattentemperaturen ökar och reflekterar den globala uppvärmningen. Stor allmän medvetenhet kring dricksvatten från Vättern. Överledning till bl a Örebro planeras. Ämnet mikroplaster har rönt stort medialt, forsknings-, myndighets- samt allmän uppmärksamhet. Frågan om tilltänkt mineralutvinning vid Norra Kärr, Jönköpings kommun, har åter 38

tagit fart. PFOS-halter i Vätterns vatten och fisk, och PFAS-förorening på Karlsborgs flygplats har uppmärksammats. Vätternvårdsförbundet har yttrat sig i ärenden som berör PFASföroreningar. 1. VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDET Vätternvårdsförbundet bedriver miljöövervakning av utsjön och mynningar. Flera olika frågor behandlas i förbundet av både lokal och sjögemensam karaktär. För viktiga frågor för förbundet hänvisas till hela verksamhetsberättelsen samt till de protokoll som löpande förs och är tillgängliga via hemsidan www.vattern.org/. FÖRSVARSVERKSAMHET: SKJUTFÄLTSRÅD VÄTTERN, SAMORDNINGSGRUPP OCH FISKESKYDDSNÄMND Försvarsrelaterad verksamhet diskuteras i tre forum: 1. Samordningsgrupp Vättern. Syfte: Överenskomma om skjutfria perioder. 2. Skjutfältsråd Karlsborg. Syfte: Planfrågor rörande kommunal och försvarsrelaterad verksamhet. 3. Fiskeskyddsnämnd. Syfte: Reglera skador på yrkesfiske orsakade av försvarsmakten. Vätternvårdsförbundet följer samtliga försvarsforum. Vätternvårdsförbundet konstaterar att det finns ett stort informationsbehov/krav från/på flera håll runt Vättern för att dialog måste föras. 2017 och 2018 har kompletteringar om miljöprövning av flygskjutmålet Hammaren lämnats in till Mark-och Miljödomstolen. Ärendet ligger just nu hos regeringen. Försvarsmakten och/eller Fortifikationsverket har lämnat in flera ansökningar om bl.a. tillstånd angående flottiljområdet. Ett MPD-beslut om utökade flygverksamheter vid Karlsborgs flygplats kom i februari 2019 och har överklagats av flera aktörer. Dessutom har en remiss gått ut angående markavvattning vid flygplatsen där förbundet har yttrat sig (beslut kom i början på 2020). Förhöjda halter av PFAS i mark kring Karlsborgs flottiljområde har konstaterats. Tabell 21. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet för Försvarsaktiviteter i Vätternområdet. Viktig fråga 1. Skjutfria perioder och riskområdens utbredning/nyttjande Kommentar Påverkar allmänhetens tillgänglighet på sjön. 2. Buller från skjutningar Stor fråga för allmänhet. Både i Karlsborgsområdet och tvärs över sjön i Motala/Vadstena/Ödeshög. Däremot låg uppmärksamhet i norr resp söder. 3. Principfråga rörande Vättern som riskområde/nedslagsplats dvs Försvarsmaktens lokalisering till Vättern 4. Genomföra miljöprövning av försvarsverksamheter 5. Efterbehandling av försvarets lämningar i undervattensområden 6. Riskarbetet med PFAS kring bl a Karlsborgs flottilj Stor fråga för viss allmänhet, flera återkommande mediainslag och aktiviteter har ägt rum. Drivs av bl a Aktion Rädda Vättern. FMV har miljötillstånd 2010. Hammarens flygskjutmål är överklagades. Flera andra har äldre miljötillstånd som är i behov att omprövas till moderna miljöbalkstillstånd. Medan landområden är klassade saknar undervattensområden liknande riskbedömningar eller åtgärdsplaner. Förhöjda halter av PFAS i mark kring flottiljen konstaterats. 39

I samtliga frågor (Tabell 21) i/kring Vättern som har med Försvarsmakten att göra är det stor oro och uppmärksamhet. Flertal gruppering har stort intresse i att följa utvecklingen. Det förekommer stort informationsbehov, något som inte sällan kan yttra sig i att missvisande, felaktig eller okomplett information sprids. MILJÖGIFTER Vättern uppfyller inte vattenförvaltningens krav på god kemisk status pga förhöjda halter av bl.a. PBDE, kvicksilver, dioxin och PFOS. Under 2019 uppmärksammades de nya föroreningar, dvs PFOS- och andra PFAS-ämnen (Figur 29). Mätningar av PFOS i ett flertal fiskarter och i ytvatten visar på förhöjda halter jämförd med miljökvalitetsnormen. Halter i vatten ligger dock långt under Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten, och inga rekommendationer eller gränsvärden existerar för mat som t.ex. fisk. Dock pågår ett arbete inom EU för att reda ut nya gränsvärden för tolerabelt intag och förslaget som finns medför en signifikant minskning. Figur 29. PFAS-problematiken har uppmärksammats i medier Örebro Universitet erhöll ett flerårigt projekt just rörande PFAS bl a med Vättern som objekt. Kansliet har varit behjälplig med provtagning och lokalval, resultat förväntas under 2020. Inom Stora-Sjöar-projektet om läkemedelsrester analyseras även PFAS-ämnen och fler analyser av miljögifter i fisk har initierats. Det kan därmed komma mer kunskap om halter, påverkan, källor och exponeringsvägar i Vättern. KLIMAT OCH VATTENSTÅND Efter rekordsommaren 2018 var 2019 ett klimatmässigt mindre extremt år. Medeltemperaturen i ytvatten var med 10,4 C ganska högt, i nivå med 2018 (dess ganska kalla vår sänkte medeltemperaturen betydligt). Vätterns temperatur har ökat stadigt, de senaste 20 åren med i genomsnitt 0,36 C per dekade. Denna ökningen är ungefär i samma storleksordning som har uppmätts i andra sjöar. Det är framförallt avsaknad av riktigt kalla vintermånader som driver denna temperaturökningen. Enligt SMHIs beräkningar kan vi förvänta oss att denna temperaturökningen fortsätter: mot slutet av detta seklet kan Vättern bli upp emot 3 C varmare, och isfri. 40

Vattenstånd (höh) Figur 30. Klimatpåverkan på röding uppmärksammades under 2019. Sommaren 2018 var mycket torrt och varmt med låga flöden - och det dröjde hela 2019 tills vattenståndet hade återhämtat sig (Figur 31). På slutet av året lågt vattenståndet på 88,43 m och därmed för första gången sedan vårvintern 2018 i nivå med medelvattenståndet. Vattenståndet, regleringar mm är alltjämt viktiga frågor i och kring Vättern. Bl a påverkar lågt vattenstånd möjligheter för fritidsbåtar att komma in/ut ur hamn, något som kan få ökat behov av muddring till följd. Reglering av Vättern sker i Motala där Tekniska verken i Linköping är regleringsinnehavare. Vattendomen säger dock att sjön inte får avvika från naturligt vattenstånd. 8900 8880 8860 8840 8820 8800 8780 0 50 100 150 200 250 300 350 Årsdag Figur 31. Vattenståndet i Vättern över ett år: 2018 (röd) och 2019 (orange) samt månadsmaximum (mörkblå linje), -medel (ljusblå linje) och -minimum (röd linje). 41

2. SAMFÖRVALTNING FISKE Frågan om långsiktig förvaltning av fiskresursen är en viktig fråga för både fisket som för miljötillståndet i stort. Som underlag för hållbart fiske finns Förvaltningsplan för fisk och fiske framtagen av flera intressenter inom fisket vilken antogs på förbundsstämman 2017. Intresset för hur vi arbetar i Vättern med fisk och fiske har varit stort både nationellt och internationellt och samförvaltningens roll för en ekosystembaserad fiskförvaltning har i och med detta spridits. Utöver det har man inom Samförvaltningen ytterligare jobbat med fiskresursen i Vättern, förslag till att anpassa regelverket efter behov, information och specifika projekt och åtgärdsförslag. Exempel på aktuella frågor som diskuterats och behandlats under 2019 är uppföljning av rödingbeståndet, föreskriftsändringar för signalkräfta Vättern, miljöövervakningsprogram för fisk i Vättern, säkerställa en fortsättning för samförvaltningen och effektivisera arbetet, m.m (Tabell 22). Tabell 22. Exempel på viktiga frågor i Samförvaltning Fiske Vättern. Viktig fråga 1. Hanteringsprogam för signalkräfta i Vättern 2. Uppföljning av rödingbestånd på grund av avvikelse från tidigare positiva trend Kommentar Diskuterat och gett synpunkter på föreslagna föreskriftsändringar för signalkräfta i Vättern. Behovet av extra insatser påtalades under 2018 och provfiske genomfördes under 2019. 3. Tillsyn, information om regler Förbättrat samarbetet mellan län, polis, åklagare och Sjöpolis. Extra insats även under 2019 där skatteverket varit inblandade. Användande av drönare både över och under vattnet inom tillsyn har uppmärksammats. 4. Miljöövervakningsprogram fisk Vättern 5. Sik: Ursprungsmärkning av rökt Vätternsik 6. Ny ordförande i Samförvaltning Fiske Vättern 7. Intern utvärdering av Samförvaltningen 8. Säkerställa en fortsättning efter projekttiden 2020 Ett långsiktigt samlat miljöövervakningsprogram för fisk i Vättern har diskuterats i arbetsgruppen undersökning och övervakning. Man har utgått från sammanställningen som finns i Förvaltningsplan för fisk och fiske Vättern. Uttagsutrymme på sik finns men begränsas av miljögiftshalter. Yrkesfiskarna har gått in med en ansökan om ursprungsmärkning av rökt Vätternsik. Vätternvårdsförbundet har yttrat sig i ärendet. Behovet av en ny ordförande blev realitet när Marie Kristoffersson slutade sin tjänst på Motala kommun. Ny ordförande Annica Magnusson (Jönköpings kommun) tillträdde under 2019 För att kunna vidareutveckla arbetet inom Samförvaltningen har en intern utvärdering genomförts av en extern part under 2019. Samförvaltningen drivs idag som ett Leaderprojekt och möjliggör att bedriva arbetet i den omfattning som görs idag. Projektet slutar 2020 och nya medel har under 2019 beviljats för att kunna fortsätta arbetet fram till 2022. 3. LEADER VÄTTERN Föreningen Leader Vättern administrerar stöd från Europeiska Havs- och Fiskerifonden 2014-2020 och har tilldelats en total budget på 14 miljoner kronor. Stödet ska fördelas till olika projekt som utvecklar Vätterbygden enligt den framtagna utvecklingsstrategin ( Figur 32). Kommunerna och länsstyrelserna runt Vättern samt Region Jönköpings län medfinansierar Leader Vättern. Leader Vättern är ett område för lokalt ledd utveckling och föreningen delar hemsida med Vätternvårdsförbundet. Totalt beviljades fyra projekt medel om totalt ca 1,4 miljoner kr under året (Tabell 23). Det pågår ytterligare ett antal projekt med stöd från Leader (se www.vattern.org). 42

Tabell 23. Projekt som erhållit stöd under 2019 av Leader Vättern. ytterligare projekt som beviljats medel före 2019 finns och som löper över året. Projekt Tidsperiod Stödbelopp (kr) Projektägare Kräftfiskepaket på Borghamns strand Underbara lov Samförvaltning Fiske Vättern del 2 Underlag för framtida turismsamverkan runt Vättern Kompletterande fiskundersökningar Vättern Kunskapsportal Vättern nov 2018 nov 2020 jan 2019 nov 2019 aug 2020 feb 2023 feb 2019 feb 2020 feb 2019 feb 2022 feb 2020 aug 2021 187 567 kr Borghamns Strand AB 95 158 kr M.B. Konsult & Event AB 808 380 kr Vätternvårdsförbundet 167 190 kr Leader Vättern 852 736 kr Länsstyrelsen i Östergötlands län 965 474 Calluna AB Lär mer om Vättern mar 2019 jul 2021 496 821 kr Motala Motormuseum Microsculpture Hjo Fortsatt utveckling Granviks hamn 2020 apr 2019 maj 2020 okt 2019 dec 2020 Drift AB 452 524 kr Hjo kommun 850 000 kr Karlsborgs kommun Figur 32. TV: Karta med Leader Vätterns verksamhetsområde. TH: Foto från Borghamns Strand som fått projektmedel från Leader Vättern för en satsning på kräftfisketurism. 4. DRICKSVATTEN, VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄTTERN OCH ÖVERLEDNING År 2004 inleddes ett kommungemensamt arbete med att ta fram föreskrifter för skydd av dricksvattentäkten Vättern. Arbetet kom tidigt att genomföras som ett samverkansprojekt under Vätternvårdsförbundets regi, en form som därmed kan utgöra ett tematiskt delvattenråd. I januari 2014 beslutade samtliga Länsstyrelserna om vattenskyddsområde. Arbetet över nu i tillämpning av skyddsområdet samt förebyggande åtgärder. Flera kommuner i Örebro län avser att ta dricksvatten från Vättern genom en bergstunnel från norra Vättern till ett vattenverk i närheten av Hallsberg. Under 2019 hölls samråd inför en tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Vätternvårdsförbundet har yttrat sig. 43

Tabell 24. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet dricksvatten. Viktig fråga Kommentar 1. Utökning av vattendistribution Pågår utredning om Vättervatten till Närkekommuner 2. Säkerställa kvalitet i långsiktigt perspektiv. Kan innebära förlänga intagen till säkra djup, inrättande av behandlingssteg, samt skapa barriärer. 3. Gemensamma risk/planeringsverktyg T ex spridningsmodell, konsekvensklassificering mm 5. DELOMRÅDE HÖKENSÅS Utmed Vätterns Västsida genomförs ett flertal aktiviteter med information om Vättern. Den 14 augusti hålls årligen Öppen Gård på Almnäs (söder om Hjo) som årligen besöks av några tusen personer. Förbundet var delaktig med monter, besvarade frågor, visade material mm (Figur 33). På Almnäs ägor, som sträcker sig uppemot 10 km av Vätterns strand, finns intressanta öring-och harrförande bäckar där förbundet varit behjälpliga med att ta fram åtgärdsprogram för fria vattenvägar, något som med tanke på omgivning och exponering anses som en pedagogisk och god miljöinvestering. Det projektet har beviljats Leader-medel för förstudie av fria vattenvägar. Figur 33.Vätternvårdsförbundet deltog i Almnäs Öppen Gård 2019. Vätternvårdsförbundet har successivt tagit fram lämpligt utställningsmaterial. Fånga kräftan var barnens favorit! I Hjo utförs årligen under hösten sk öringssafari där besökare guidas för att beskåda öringens lek. Safarin finns i olika versioner och även som turistpaket. Aktiviteten bedrivs sedan nästan ett tiotal år tillbaka och mycket vattendialog förs vid dessa tillfällen. I Hjo arrangeras även kurser i praktisk vattenvård i rinnande vatten av fiskevårdsföreningen i Hjoån. Flera frivilliga är involverade utmed Vätterns västsida i att inventera lekfisk. Flertal forskningsstudier utförs i Hjoån. Som en del i uppmärksamma tillflödena genomförs årligen sk öringens dag där fisklek i tillflödena lyfts fram. Hjo kommun fick under 2019 projektstöd från Leader för en fotoutställning som åskådliggör livet i Vätterbäckarna, samt ett fältlab där deltagande barn kunde titta på nyfångade insekter från Hjoån i mikroskop. Utställningen ska rulla vidare runt sjön och bli en del av utomhusfotoutställningen för Vättern. 44

Figur 34. Bild från Hjo kommuns projekt Microsculpture, där barn fick chansen att lära känna Hjoåns insektsliv och lära sig mer om vätterbäckarna. I Hjo ordnas årligen en fisketävling Hjo-draget i första helgen i juli (Figur 35) samtidigt som Hamnens dag. Det finns ytterligare trollingtävlingar med stort (inter)nationellt intresse i Vättern och att medverka på dylika tillställningar är ett effektivt sätt att nå ut med information. Fisketävlingen i Hjo lockade drygt 100 ekipage. Figur 35. Hjo-draget i början på juli är en av flera fisketävlingar i Vättern (bilder från Hjo Fiske & Båtklubb). Mellan Unden och Viken rinner Edsån i vilken Sätra Bruk ansökt om byggande av fria vattenvägar (Figur 36). Det skulle även där innebära att för första gången sedan 1700-talet är det fria fiskvägar och endast Forsvik utgör därefter hinder mellan Vättern och Unden. På östra sidan om Vättern finns studier på fria vattenvägar i Motala ströms huvudfåra från Bråviken till Vättern: Därmed är en vision Från Östersjön till Unden inte osannolik. 45

Figur 36. Mellan Unden och Viken öppnas fria vattenvägar för första gången sedan 1720-talet genom Sätra Bruks försorg. Arbetet pågår innan fullt utfall är klart. Tabell 25. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Hökensås. Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Flera åtgärdade, fler på tur t ex Edsån, Hjoån 2. Sportfiskemöjligheter T ex Hökensåsområdet men även Vättern 6. DELOMRÅDE MOTALABUKTEN I Motala kommun och via Naturum Tåkern genomförs öringsafari med inspiration från Hjo. Ödeshögs kommun driver fråga om fiskvägar i Orrnäsån upptill sjön Viken. Strandnära områden i kommunerna Motala, Ödeshög och Vadstena berörs av skjutbuller från Karlsborgsfälten. Frågan är stor bland allmänhet. Figur 37. Information om Vättern gavs bl a på Vätternrundan i Motala, samverkan mellan Vätternakvariet och Vätternvårdsförbundet. Tabell 26. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Motalabukten. Viktig fråga Kommentar 1. Buller från skjutningar i Karlsborgsområdet Berör flera olika intressen 2. Reglering och fria vattenvägar vid Vätterns utlopp 3. Exploatering av strandnära områden t ex Varamon (Motala) Reglering viktig för sjöfart (Göta kanal) samt Jönköping. Fria vattenvägar undersöks förbi Motala kraftverk. Utveckling av sjönära område för upplevelser 46

7. DELVATTENRÅD SÖDRA VÄTTERN Samtliga företag med vattenutsläpp och som av myndigheterna bedömts som miljöfarliga finansierar undersökningar i tillflödena som rinner till Vättern. I södra delen utförs provtagningarna av Södra Vätterns Recipientkontroll. Jönköpings kommun är huvudman för programmet. Fyra gånger om året skickas s k kvartalsrapporter ut brett per e-post rörande den senaste periodens resultat, årligen görs en större rapport. Under året har en egen hemsida utarbetats. Föreningen inom recipientkontrollen höll ett möte under året, något som ska bli till regelbundet. Det blir alltmer påtagligt att södra sjöändan är en stor påverkare på Vätterns miljötillstånd. Undersökningar av mikroplaster visade på att det är högst i söder och minst i norr, ett mönster som återfinns i mesta som mäts i Vättern. Figur 38. Rödingens och öringens dag lockar tusentals personer ned till Huskvarna hamn samt till vissa tillflöden i södra Vättern. Allt för att titta på lekande fisk! Sista helgen i oktober genomfördes i samverkan mellan Länsstyrelsen, Jönköpings kommun, hamn/segel/fiskeklubbar åter Rödingens och Öringens dag i Huskvarna hamn samt i flera tillflöden i södra Vättern. Aktiviteten besöks årligen av ca 2-4 000 personer som beskådade lekande rödingar (Figur 38). Tabell 27. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Södra Vättern. Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar i tillflödena Pågår i olika delar 2. Reglering av sjöar och vattendrag Finns flera sjöar/vattendrag med påverkan av reglering 3. Åtgärder i förorenade sjöar Övergödda sjöar, bl a upptag och användning av sediment i Barnarpasjön, Jönköping. I Munksjön i Jönköping pågår studier för ev åtgärd. 8. DELVATTENRÅD NORRA VÄTTERN Motsvarande för södra delen finns liknande sammanslutning i norra delen där Askersunds kommun är huvudman (Fel! Hittar inte referenskälla.). Recipientkontrollen ansvarar för ett omfattande provtagningsprogram i norra Vätterns tillrinningsområde. Ett möte har ägt rum mellan medlemmarna som är öppet för övriga intresserade t ex allmänhet. 47