Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2011 Sammanfattning... 2 Uppföljning av arbetsprogram för Löpande arbetspunkter (16 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2011 (8st) Personal och medlemmar Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år Vattenråd för Vättern... 27

2 Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 bedrivit kontinuerlig miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde. Verksamheten bedrivs genom följa upprättade styrdokument, t ex vattenvårdsplan, förvaltningsplan för fisk och fiske, bevarandeplan för Natura Till styrdokumenten kopplas åtgärdsdokument och arbetsprogram. För att redovisa vad som utförts görs årligen en verksamhetsberättelse som samtidigt är ett informationsdokument över förbundets verksamhet. I och med vattendirektivet och dess del rörande samverkan i sk vattenråd samt att Vätternvårdsförbundet har Vattenmyndighetens uppdrag att samordna vattenråd (t ex genom nätverk, fånga upp vattenfrågor, delge information, uppmuntra vattendialog) innehåller verksamhetsberättelsen delar som utgör redovisning av exempel på aktiviteter (viktiga vattenfrågor) inom Vätterns avrinningsområde. Exemplen som omnämns är just vad det är exempel fler vattenfrågor förekommer med säkerhet! Förbundet har utöver löpande verksamhet (miljöövervakning) även andra uppgifter t ex att driva Fiskeområdet Vättern vilket syftar till åtgärder som främjar fiskets utveckling. För att möjliggöra detta söker förbundet medel i Europeiska FiskeriFonden (EFF). Programperioden för Fiskeområdet är Miljöövervakningsprogrammet följer den beslutade Vattenvårdsplanen. Miljömål i vattenvårdsplanen avses följas upp och vid behov revideras efter kalenderåret För provtagningsåret 2011 har konsulterna AlControl/Medins anlitats vilka innehaft uppdraget sedan På sekretariatet har tre personer varit anställda inom förbundet om totalt ca 1,0 årsarbetskraft. Vätternvårdsförbundet konstaterar att upprättad samordnad budget omspännande ca 2,9 milj kr för verksamhetsåret har kunnat hållas. Tabell 1. Sammanfattning av bedömning av arbetspunkter för Arbetspunkt Antal indikatorer Bra ( ) Nöjaktigt ( ) Ej bra/ej utfört ( ) Går ej att bedöma Löpande, 16 st Årsspecifik, 8 st

3 Uppföljning av arbetsprogram för 2011 Arbetsprogrammet för 2011 antogs på stämman 2010 och hade då en ny uppbyggnad bestående av en löpande och en årsspecifik del. Verksamheten återges nedan genom olika indikatorer som avses återspegla uppföljningen av 2011 års arbetsprogram. A. Löpande arbetspunkter d v s sådana insatser som avser basverksamhetens genomförande, totalt 16 arbetspunkter, samt B. En årsspecifik del som innefattar sådana arbetspunkter som ska utföras på kort sikt, totalt 8 arbetspunkter. Löpande arbetspunkter (16 st) 1. MILJÖMÅL I FÖRBUNDETS STYRDOKUMENT Under 2011 har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för de i olika styrdokument uppsatta miljömålen. Arbetet har skett genom att: bedriva miljöövervakning, datainsamling och framtagande av kunskapsunderlag, aktivt påverka miljötillståndet i önskad riktning, utföra/samordna specialundersökningar som inte täcks av löpande miljöövervakning, informera om utfall i förhållande till miljömål. Figur 1. Styrdokument för Vättern som förbundet tagit fram. Samtliga finns tillgängliga på hemsidan alternativt via sekretariat. Vätternvårdsförbundet har tagit fram tre olika styrdokument för Vättern (Figur 1) vilka utgör stöd för bedömning av Vättern då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäk- 3

4 rade och accepterade fakta. Därutöver finns ytterligare styrdokument med som andra tagit fram (Figur 5). Styrdokument som tas fram inom förbundet ska vara informerade hos medlemmar och berörda i vattenrådet. Det innebär att dokumenten ska vara tillgängliga t ex via postutskick, hemsida. Genom att miljömål har tagits fram i en bred krets och med remissförfarande anses dokumenten ha bred acceptans. Miljömålen används i olika tillfällen t ex vid tillståndsprövning av verksamheter. Slutligen ska mål vara uppföljningsbara vilket innebär att det ska finnas en indikator som ska användas i uppföljningstillfället. Samtliga dokument som förbundet tagit fram innehåller ett system med mål, indikator och uppföljning. För vissa miljömål finns dock inte kostnadstäckning för den föreslagna indikatorn vilket kan försvåra kommande bedömningar. Tabell 2. Tidsperioder för styrdokument för Vättern. * innebär de dokument som Vätternvårdsförbundet ansvarar för. Dokument Avstämning/revidering Mål-år Vattenvårdsplan för Vättern* Efter kalenderåret Bevarandeplan för Natura 2000* Vart sjätte år Inrapportering till EU Förvaltningsplan fiske* för fisk och Efter kalenderåret Vattenförvaltning (2021) Vattenskyddsområde Vid behov Vid behov Nationella/regionala miljömål Olika etappmål 2020 (2050) Styrdokument samlade på ett ställe: På förbundets hemsida finns samtliga ovan redovisade styrdokument. De som tagits fram av förbundet skickas ut enligt uppgjord sändlista. Bedömning: Styrdokumenten används: Dataunderlag, bedömningar om miljötillstånd, trender och önskad riktning etc används i olika underlag, t ex miljökonsekvensbeskrivningar mm Bedömning: 2. GENOMFÖRA MILJÖÖVERVAKNING ENLIGT BESLUTAT PROGRAM Miljöövervakning av Vättern genomförs enligt Program för samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden (Rapport 61). Programmet har förlängts i olika omgångar. Inför 2010 genomförde Länsstyrelsen i Jönköping upphandling av utsjöprogrammet vilket resulterade i byte av utförare från Eurofins/Pelagia till AlControl/Medins. De sistnämnda har innehaft uppdraget även under Ny upphandling genomfördes inför 2012 då Alcontrol/Medins fick förnyat förtroende för ytterligare två (plus två) år. Miljöövervakningsprogrammet innehåller: vattenkemi i sjö, tillflöden och utlopp, växt-och djurplankton, 4

5 bottenfauna, nederbördskemi, fisk i tillflöden, provbankning av röding i djupfrys (insamling för framtida behov) screening påväxtalger undervattensvegetation yrkesfiskets fångst fisk i fria vattenmassan häckande fåglar på skär Momenten som genomförs redovisas på ett sammanfattande vis i en årsskrift för provtagningsåret. Data för verksamhetsåret 2011 redovisas följaktligen året efter, på hösten. Det som utgör årsskriften för 2011 innehåller således mestadels data för Figur 2. I Årsskrift 2011 återges samlad miljöövervakningsdata för Vättern. Långsiktigt program finns: Innevarande förlängt Bedömning: Samtliga moment har genomförts: Redovisas i årsskrift Bedömning: Nya tillförda moment med långsiktig drift: vegetation Bedömning: Avtal för samtliga momenten finns: Bedömning: 3. UPPSTARTA INVENTERING/ÖVERVAKNING AV DE MÅL SOM INTE HAR UPPFÖLJ- NING INOM BESLUTAD KOSTNADSRAM Det finns delmål i vattenvårdsplanen som har förslag på indikatorer men som inte genomförs på grund av t ex kostnadsram medger det inte, det saknas metodik mm. För att få det kunskapsunderlag som krävs för delmål och generationsmål behöver således det antingen skapas ett ekonomiskt utrymme eller utvecklas metoder. 5

6 Under 2011 har ett nytt moment kunnat läggas till det löpande programmet i Vättern: undervattensvegetation. Utöver undervattensvegetation har även en större undersökning av glacialrelikter genomförts 2011 i Vättern (även i Vänern). Syftet var delvis att belägga hur dessa kräftdjur kan övervakas på ett kostnadseffektivt och vetenskapligt vis. Strategin för fortsatt övervakning av glacialrelikter är dock oklar i skrivandes stund. Bland prioriterade moment från vattenvårdsplanen för att knytas till övervakningsprogrammet kan nämnas: glacialrelikter, andel lövskog i tillrinningsområdet, tillförsel av organiska miljögifter, sedimentkemi, miljögifter i fisk, påväxtalger. Ofta begränsar budgeten nya moment, däremot kan det genomföras i kampanjer med mer eller mindre regelbundet med tillfälliga projektmedel. Figur 3. Under 2011 har uppföljning av undervattensvegetation blivit ett regelbundet moment. Glacialrelikter i Vättern, däribland pungräkan (Mysis relicta) undersöktes hur kommande miljöövervakning kan utformas. (Foto. Tina Kyrkander (tv), Arild Hagen (th). Nya löpande moment: Undervattensvegetation Bedömning: Moment som kan ligga till grund för uppstart av löpande miljöövervakning: Glacialrelikter, Påväxtalger Bedömning: 4. DELTA AKTIVT I SAMORDNINGSFORMER FÖR FISKE, MILITÄR OCH TURISM SAMT DELTA I OLIKA SAMMANSLUTNINGAR FÖR ATT BEVAKA VÄTTERNS SKYDD Vätternvårdsförbundet tar fortlöpande del av de forum för ansvariga för riskområden i Vättern: Samordningsgrupp Vättern, Skjutfältsråd Karlsborgsfälten samt Fiskeskyddsnämnd. Sammankallande för samtliga är P4 Skövde Garnison. I samordningsgrupp Vättern förs sedan 1979 dialog om avvägning mellan civila och militära intressen bl a riskområdens avgränsningar samt skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan Skjutfältsråd Karlsborgsfälten inrättades 2008 och berör Vättern som riskområde och olika samhällsintressen. Dessa två forum har möte samtidigt medan Fiskeskyddsnämnd, etablerat 1964, reglerar ekonomiska skador på yrkesfisket orsakade av störningar från försvaret genomförs efter eget schema och Vätternvårdsförbundet tar del av dess verksamhet via protokoll. FMV ansvarar för tillgängliggöra planerade skjutningar och avlysning för 6

7 samtliga riskområden på deras hemsidan Vattern/ till vilken förbundet har länkat från sin huvudsida. Även på ett antal platser runt sjön annonseras nyttjandet av riskområden samt via telefonsvarare. Tillgängliggöra information om avlysning är viktig del i allmänheten/yrkesfiskets möjligheter att anpassa sina verksamheter till försvarsverksamheter. Figur 4. På FMV s hemsida informeras om pågående nyttjande av riskområden i Vättern. Under 2011 påbörjades bygget av Naturum vid Tåkern. I Habo kommun har förbundet tagit del av projektet Besökscentrum Vätternbäckar som har i syfte att upplysa om Vätterbäckars värde och tillgång. Förbundet har även levererat visst material i detta projekt och möjliggör information via hemsidan. Inom Biosfärområde Östra Vätternbranten genomförs en omfattande samverkan av såväl utvecklng, forskning som turism. Vid Tåkern byggs ett nytt Naturum som ska vara färdigt våren 2012 som möjliggör kunskapsplattform för bl a turism. Information om Vätterns värde, fiske och fiskeregler möjliggörs genom förbundets turistinformation : foldrar som ges ut på tre språk, hemsida samt informationstavlor om fiskeregler runt sjön. Regeltavlorna runt Vättern uppdaterades med ny information under Informationen samordnas med Länsstyrelserna runt Vättern. Förbundet har även följt Kräftrikets satsningar på Kräftivaler runt sjön, en turistsatsning som bygger på tillgång på kräftor från Vättern (läs mer längre fram). Slutligen har förbundet deltagit aktivt i kommunerna runt Vättern i deras framtagande av ansökan om vattenskyddsområde. Ansökan lämnandes in till Länsstyrelsen slutet av 2010 och har därefter kompletterats under Under 2012 kommer materialet remitteras av Länsstyrelserna. Samordningsgrupp: Möte Bedömning: Skjutfältsråd Karslborgsfälten: Inga möten under 2011 Bedömning: - Fiskeskyddsnämnden: Möte Bedömning: Turistsamverkan: Besöksmål Vätternbäckar, Kräftivaler, Biosfärområde Östra Vätternbranterna, foldrar, informationstavlor, hemsida Bedömning: Vattenskyddsområde Vättern: Ansökan kompletterad Bedömning: 7

8 5. SAMORDNA FÖRBUNDET VERKSAMHET MED ANDRA ÖVERVAKNINGSPROGRAM I Vätterns avrinningsområde finns det olika miljöövervakningsprogram som samtliga bidrar till att följa miljötillståndet i såväl sjö som tillflöden. Vätternvårdsförbundet har god kontakt med olika huvudmän och samordningen är så långt kommen som den kan bli. Ytterligare detaljer att förbättra finns, dock i liten omfattning. Utöver nämnda löpande program kan kampanjer och lokal provtagning äga rum i olika syften, t ex kommuner och industriers lokala provtagningar. Under 2011 provtogs t ex gemensamt med industri, kommun och länsstyrelser tennorganiska föreningar, PAH och EDTA inom screening i Vättern. Under 2011 har en sammanställning gjorts i hela Vätterns tillrinningsområde av påväxtalger i sjö och tillflöden. Rapporten är ett exempel på avrinningsområdesvis (aro) utvärdering oberoende på utförare/huvudman. Vätternvårdsförbundet förordar så långt som möjligt att utvärderingar görs för avrinningsområdesvis oavsett huvudman för provtagning. Tabell 3. Löpande miljöövervakningsprogram i Vätterns avrinningsområde där behov av samarbeet är nödvändigt. Program Huvudman Årskostnad (ca) Samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden Vätternvårdsförbundet 2,1 milj Norra Vätterns recipientkontroll Askersunds kommun kr/år (sett över en treårsperiod) Södra Vätterns recipientkontroll Jönköpings kommun kr/år (sett över en treårsperiod) Motala ström Recipientkontroll Motala ströms Vattenvårdsförbund Regional miljöövervakning Respektive Länsstyrelse - Kalkeffektuppföljning/biologisk återställning Respektive Länsstyrelse - Nationella trendvattendrag/sjöar Havs-och Vattenmyndigheten - Åtgärdsspecifika uppföljningar Beror på åtgärd, ofta kommun - Endast ett fåtal provpunkter berörs Norra Vätterns Recipientkontroll har årliga möten där miljösituationen diskuteras (se Vattenråd) dit förbundet kallas. Förbundet har utbyte med Motala Ströms Vattenvårdsförbund för relevanta frågor. Fortlöpande samverkan med andra program: Bedömning: Samordnade utvärderingar på aro-bas: t ex påväxtalger Bedömning: 6. MÖJLIGGÖRA FORSKNING I VÄTTERN - SAMT PUNKT 11: VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATIONELLA KONFERENSER/ARTIKLAR Vättern har stor potential att utgöra forskningsobjekt för en rad forskningsfält/ frågeställningar. Förbundet försöker uppmuntra och möjliggöra forskning i/med Vättern. Detta sker genom deltagande på konferenser, tillhandahålla data, möjliggöra provtagningar samt i vissa fall även finansiera studier som genomförs i sjön samt upprätthålla ett stort kontaktnät med 8

9 forskningsinstitutioner. Vätternvårdsförbundet följer ett antal olika forskningsprojekt (Tabell 4)och kan förmedla kontakter vid behov. För vetenskapliga publikationer, konferenser etc hänvisas till resp forskningsprojekt. Tabell 4. Forskningsprojekt, föredrag på internationella konferenser samt publikationer i vetenskapliga tidskrifter som är kända för förbundet. Forskningsprojekt Konferens/presentation Artiklar Fjärranalys av vattenkvalitet, Petra Philipsson, Brockman Geomatric Systems Kvartärgeologi och sediment, Martin Jacobsson, Stockholms Universitet Rödingens födoväv, Tomas Jonsson och Malin Setzer, Högskolan i Skövde Hydroakustisk bestämningar av plankton och fisk, Tomas Axenrot, SLU akvatiska resurser Vätternvårdsförbundet Johnny Norrgård Klimateffekter i sjöar på norra halvklotet, Gesa Weyhenmeyer, Uppsala Universitet Johan Hammar, SLU Akvatiska Resurser. ESA (European Space Agency), Lissabon oktober. Fjärranalysdagarna, Rymdstyrelsen, Stockholm februari. Miljöövervakningsdagarna, Örebro september. - - Tomas Jonsson: SFL Vattendagarna Skövde, december MISS - Metodutveckling i Stora Sjöar. Internationell Workshop i Vänerborg. Hållbar utveckling av turistfiske Nationellt seminarium, Imtra, Finland. Arr: KEHY. oktober Hållbart fiske efter laxartad fisk i Saimaa, exempel Vättern. Nationellt seminarium Savonlinna, Finland. Arr: ELYkeskus. Tema. December AFS Symposiet, Seattle, september An invasive crayfish affects egg survival and the potential recovery of an endagered population of Arctic charr. Freshwater Biology 56: Large geografical differences in the sensivity of ice-cobvere lakes and rivers.global Change Biology(2011)17, Natural resilience in Arctic char (bok) Connecting long term studies of Arctic char with CAFF/AMAP, 10th ISACF workshops on Arctic char, (bok) Under året har Vättern kommit att utgöra ett objekt bland flera i ett globalt forskningsprojekt (Global Lake Temperature Collaboration) om effekter av klimatförändringar i stora sjöar. Vätternvårdsförbundet följer detta projekt och bidrar med data. Forskningsprojekt med Vätternrelevans Bedömning: Föredrag på (inter)nationella konferenser med Vättern Bedömning: Publikationer i vetenskapliga tidskrifter Bedömning: 9

10 7. VARA VATTENMYNDIGHETEN BEHJÄLPLIG MED ATT DRIVA VATTENRÅD Se särskilt kapitel längre fram. 8. SAMORDNA DATA FÖR LEVERANS TILL DATAVÄRDAR SÅ ATT VÄTTERNDATA BLIR FRIA OCH TILLGÄNGLIGA Genom nationella datavärdar möjliggörs tillgång till rådata via olika hemsidor. Rådata kan användas för forskning, för trender i t ex MKB samt i utvärderingar på nationell nivå. Likaså sker de nationella rapporteringar av Vätterndata som åläggs Sverige som nation genom olika EU-direktiv och internationella konventioner genom datavärdskap. Vätternvårdsförbundet tecknar avtal med olika utförare att data ska levereras till datavärd där så finner (se nedan) men för vissa specialdata fungerar förbundet som datavärd. Utöver de data som genereras av förbundets samordnade miljöövervakningsprogram så uppmanar förbundet övriga miljööverakningsprogram att leverera data till datavärdar: SRK Norra Vättern: via Länsstyrelsen i Örebro SRK Södra Vättern: direkt från konsult Motala Ström Vattenvårdsförbund: Via Länsstyrelsen i Östergötland Vattenförvaltning: Datavärd, VISS Biologisk återställning: elfiskedata till datavärden Tabell 5. Miljöövervakningsmoment i det samordnade programmet för Vättern med hänvisning till datavärd. (länk). Moment Vattenstånd, vattenföring och klimat Vattenkemi, växtplankton, djurplankton, bottenfauna Miljögifter Fiskdata, sjö och vattendrag Grundvatten Badvatten Undervattensvegetation Nederbördskemi Häckande fåglar på skär Biologisk mångfald (arter) Datavärd (och länk) SMHI SLU Vatten och Miljö IVL (vatten, biologiskt material och s k screening) SGU (sediment) SLU Akvatiska resurser SGU SMI Artdatabanken IVL Artdatabanken Artdatabanken Moment som lagras på nationella datavärd: Bedömning: Andgränsande program också till datavärd: Bedömning: 10

11 9. SAMORDNA PLANER/KUNSKAPSUNDERLAG De olika framtagna styrdokumenten för Vättern (Figur 5) utgör stöd för bedömning av Vättern då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Som tidigare nämnts samordnas förbundets styrdokument med andra för Vättern gällande planer etc. Likaså samnyttjas slutsatser och undersökningar som görs i olika syften. Natura Fiskeplaner Nationella/ regionala mål Vattenvårdsplan Vattenskyddsområde Vattendirektivet Figur 5. Några styrdokument för Vättern som förbundet har försökt samordna så att inget dubbelarbete utförs samt att de ska vara sammanhängande. Figuren gör ej anspråk på att vara komplett beträffande användbara styrdokument. Styrdokument finns, är aktuella och uppföljningsbara Bedömning: Styrdokument med externt upphov: Bedömning: 10. MEDVERKA TILL KUNSKAPSÖKNING AV RÖDING, LAX OCH SIGNALKRÄFTA Under 2011 publicerade dåvarande Fiskeriverket (Sötvattenslaboratoriet, numera SLU Akvatiska Resurser) en rapport om ekologiska effekter av laxutsättningar i Vättern. Denna utgör del av det i vattenvårdsplanen uppsatta målet att utsättningar i Vättern ska ha en fullständig miljökonsekvensbeskrivning för vara långsiktigt motiverade. Rapporten konstaterar att laxisättningar påverkar rödingens återhämtning på ett negativt sätt genom att laxen har samma födoresurser och nuvarande mängd lax är för stor för säkerställa rödingbeståndet. Rapporten föreslår därför stoppade eller betydande minskning i utsättningar av lax i Vättern samt minskat minimått för fångst. För att utgöra MKB enligt miljöbalken behövs dock ytterligare delmoment. 11

12 Figur 6. Rapport 2011:7 i Finfo (Fiskeriverket Informerar) dras slutsatsen att laxen äter upp bytesfisken för rödingen och därigenom påverkar rödingen negativt. Under året har även en rapport om signalkräftans ev påverkan på rödingrom under leken publicerats. Den visar att det är fullt smörgåsbord under rödinglek alla är där och äter rom. Men den visar att kräftor av en viss storlek mycket väl kan utgöra en viktig del i rompredation på ett negativt sätt för rödingrekrytering. Lax-utredning: Rapport om ekologiska effekter Bedömning: Röding-studier: fortsatt uppföljning av fredade områden Bedömning: Kräft-studier: Rapport om kräftors påverkan på rödingrombedömning: 11. VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATIONELLA VETENSKAPLIGA KONFERENSER Se punkt FÖRBUNDETS RAPPORTSERIE SAMLAR KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP OM VÄT- TERN PÅ ETT TILLGÄNGLIGT VIS En av förbundets stora uppgifter är att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. Vätternvårdsförbundet fungerar som rådgivande och remissinstans i flera utredningar och remisser. Det finns ett informationsbehov att möta från allmänhet bland annat media, skolor, naturskyddsorganisationer etc. Tabell 6. Utgivna rapporter under året. Nr Titel 108 Predation på rödingrom från signalkräfta och fisk 109 Påväxtalger i Vätterns avrinningsområde 110 Reglering av Vättern historiskt, nutid och framtid 111 Vättern Anno

13 Figur 7. Rapporter som utgavs under Samtliga finns tillgängliga via Rapporter Sedvanligt rapporteras miljötillståndet och projekt fortlöpande i Vätternvårdsförbundets rapportserie. Under året har fyra nya rapporter publicerats (Tabell 6). Rapporter går att beställa från sekretariatet alternativt laddas ned via hemsidan. Årsskriften innehåller resultat från samordnad miljöövervakning av Vättern med sammanfattningarna av övriga under året utgivna rapporter. Annat informationsmaterial Vätternvårdsförbundet driver EU-projektet FOG-info där egna budgeterade informationsmedel kan växlas upp med EU-medel. Inom detta projekt ingår bl a att ta fram en informationsstrategi som ska åskådliggöra förbundets informationsmaterial, målgrupp mm samt även identifiera utvecklingsbehov. Dessutom ingår att ta fram informationsmaterial om Vättern. Antal, kvalitet och relevans av rapporter Bedömning: Informationsstrategi: planerad, ej ännu genomförd Bedömning: Genomföra projektet FOG- Info: Bedömning: 13

14 13. VARA AKTIV I OLIKA SAMMANHANG OCH PRESENTERA VÄTTERNVÅRDSFÖR- BUNDET Förbundet får ofta förfrågningar om att i olika sammanhang presentar kunskap om Vättern. Sekretariatet genomför efter förmåga så många föredrag som möjligt. Exempel på mötestillfällen kan vara yrkesfiskets träffar, Naturskyddsföreningar, intresseorganisationer och ideella föreningar, myndigheter, kommuner mm. Genom att sekretariatet numera utgörs av flera personer kan förbundet bättre svara till att närvara med information. Utöver föredrag har förbundet även tagit fram flera s k roll-up för att presentera förbundet och dess verksamheter. Dessa roll-up har varit flitigt använda i olika sammanhang t ex Öppen gård på Almnäs, Kräftivaler, Vätterndag. Ett annat passivt informationsmaterial är foldrar som tagits fram. Föredrag; ca föredragstillfällen Bedömning: Affischer, roll-up etc: används vid flera tillfällen Bedömning: Folderserie: fortsattt drift Bedömning: Figur 8. På Visingsörådet i mars redogjorde förbundet för provtagningar av tennorgansika föreningar i Vätternhamnar (tv). I september redogjorde förbundet om hur Vätternvårdsförbundets verksamhet bedrivs för representanter från "kinesiska Naturvårdsverket" (th). 14. VÄTTERN INGÅR I ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK AV STORA SJÖAR Genom åren har ett informellt nätverk mellan olika stora sjöar tagit form. Vätternvårdsförbundet har upprättade direktkontakter med antal andra stora sjöar (Tabell 7). Olika sjöar har olika gemensamma frågeställningar som kan nyttjas vid olika tillfällen. Utbytet av både data och kompetens tenderar att öka. Tabell 7. Upprättade kontakter med andra stora sjöar. Ytterligare exempel på stora sjöar med relevans för Vättern finns också. Sjö Pyhäjärvi, Finland Vänern, Sverige Mälaren, Sverige Mjösa, Norge Gemensam fråga Yrkesfiske Hållbart kräftfiske och ökad lönsamhet Samordnade miljöövervakningsprogram Samordnade miljöövervakningsprogram Miljögifter i fisk Ammunitionsdumpningar 14

15 Saima, Finland Övergödningshistoria Röding Hållbart turistfiske Utöver redovisade specifika sjöar med kontaktnät ingår Vättern även i flera andra nätverk såsom: European Large Lakes (ELLS), World Large Lake Database: Global Lake and River Ice Phenology Database: Direktkontakter med andra liknande sjöar Bedömning: Databaser etc: Bedömning: 15. AKTUELLHÅLLANDE AV HEMSIDA SÅ ATT DET ÄR EN NATURLIG INGÅNG FÖR MILJÖ, FISKE OCH VATTEN I VÄTTERN Under 2011 har förbundets hemsida genomgått en större revidering genom att man bytt grafisk profil, program och upplägg. Hemsidan har försett med fler funktioner t ex kalender, möjligheter för stor stil mm. På hemsidan ges information om möten, nyheter, kommentarer och aktiviteter i avrinningsområde där förbundet på ett eller annat vis är involverade. Även protokoll, remissvar etc läggs ut på hemsidan som har kommit bli förbundets kanske viktigaste informationskanal. Genom samverkan med Länsstyrelserna så ingår också fiskeregler och annan fiskeinformation på hemsidan. Sedan tidigare är hemsidan en samverkan av Vätternvårdsförbundet, Besöksmål Vätternbäckar samt Länsstyrelserna runt Vättern. Figur 9. Under 2011 genomgick förbundets hemsida en större ändring. Upprätthållande av hemsidan Bedömning: Samordning av innehållet: Bedömning: 15

16 16. AKTIVT SÖKA PÅVERKA ÄRENDEN SOM BERÖR VÄTTERN (REMISSINSTANS) Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö. Remisser tillsänds förbundet som besvaras utifrån de olika styrdokumenten som förbundet har tagit fram. Synpunkter per e-post ges direkt till olika frågeställare något som tenderar att öka. I princip läggs alla remissvar och yttrande ut på hemsidan. Under året har flera yttranden av vikt skrivits. Bland de större ärenden som varit aktuella under året kan nämnas Försvarsmaktens samråd om skjutmålet Hammaren, gruvprospektering i Uppgränna samt under (!) Vättern vid Jönköping. Även lokala miljöfrågor har behandlats under året t ex förbruning av sjön Viken, övergödning av Amperna vid Karlsborg, sänkning av vrak, dumpning av muddermassor mm. Tabell 8. Skrivelser som utgått från sekretariatet. Till Landsbygdsdepartementet, Landsbygdsdepartementet, Sweco, Fiskeriverket, LedR:MPE, Enköping, Zinkgruvan Mining P4 Skövde Garnison, Länsstyrelsen i Jönköping, Länsstyrelsen Västra Götaland, Rörande Skrivelse: Rörande nya gränsvärden för dioxin i Vätternfisk Remiss: Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen Samråd: Torsviks Kraftvärmeverk Skrivelse: Fångstförbud för harr Samråd: Karlsborgsmålet HAmmaren Samråd: nytt sandmagasin Remissvar: Skjutfria perioder Yttrande: Ombyggnation av Gränna och Visingsö hamnar Meddelande: Om fokus på Vätternbäckar Regeringskansliet, Synpunkter: FMV villkor 8 och 12 Antal yttrande Bedömning: Antal prövningsärenden som nyttjat förbundet: Bedömning: Årsspecifika arbetspunkter för 2011 (8st) 1. ETT REVIDERAT FÖRSLAG TILL SAMORDNAT MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM FÖR LÅNG TID TAS FRAM Nuvarande program för miljöövervakning av Vättern skrevs för perioden Därefter har programmet förlängts i två omgångar. Framtagande av nytt aktuellt program har inte kunnat utföras p g a arbetsbörda men är fortsatt är prioriterat under Färdigt och beslutat program Bedömning: 16

17 2. MÖJLIGGÖRA YTTERLIGARE UNDERSÖKNINGAR GENOM AKTIVT SÖKA EXTERNA MEDEL Det samordnade miljöövervakningsprogrammet för Vättern innefattar moment som inte fullt ut är årligen långsiktigt finansierat utan bygger på tillförsel av externa medel. Vätternvårdsförbundet söker därför ständigt efter projektmedel för genomföra undersökningar. Ofta är dessa projekt ett hopkok av flera olika finansiärer för att kunna genomföras. Förbundet själv deltar med sådana utredningsmedel. Under 2011 har medel från externt håll möjliggjort ett flertal projekt. Ofta är huvudman för dessa projekt Länsstyrelsen i Jönköping, regional miljöövervakning. Den samordnade budgeten för undersökningar i Vättern omspänner därmed mycket större belopp än vad som ingår i förbundets budget. Tabell 9. Exempel på projekt som har slutredovisats, genomförts eller påbörjats under Kostnader är ungefärliga. Tabellen gör ej anspråk på vara fullständig utan visar på exempel på kostnadsfördelningar. Undersökning Finansiär(er) Summa (kr), ca Glacialrelikter Kvalitetssäkring av biologiska data Undervattensvegetation Bokprojektet Vättern Anno 1723 återutgivning Gamla Vätterndata, dataläggning av data från 1960-talet Vätternvårdsförbundet Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Jönköping Vätternvårdsförbundet Naturvårdsverket Vätternvårdsförbundet Naturvårdsverket Länsstyrelserna HaV Vätternvårdsförbundet (totalt 4 län) Naturvårdsverket FOG-admin EFF-EU FOG-information EFF-EU FOG-samordning EFF-EU GAP2 EFF-EU Antal projekt med externa medel Bedömning: 3. UTVERKA GEMENSAMT RISKANALYSVERKTYG FÖR VÄTTERN SOM NÅS FRÅN HEMSIDAN I det förebyggande skyddsarbetet för Vättern har två olika viktiga dokument/propjekt tagits fram: 1. Konsekvensklassificiering av olyckor med farligt gods runt Vättern, 2. Spridningsmodell Vättern för simulerar spridning av ämnen i Vättern. Dessa två verktyg är dock något svårtillgängliga då det antingen är i databasform, pappersrapport eller stationsbaserad spridningsmodell. För att öka tillgängligheten på dessa verktyg bör de anpassas till plattform via Internet. 17

18 Länsstyrelsen i Jönköping har sedan ett par år påbörjat ett sådant arbete med handläggarstöd för samhällsskydd och beredskap kallat F-DUR. Det bygger på GIS-baserad information som är relevant för skydda miljön mot allvarlig skada/förorening. Konsekvenklassificering passar i detta koncept men har ej påbörjats p g a arbetsbörda och ekonomi. Det finns dock goda möjligheter för genomförande kommande år. Dock behövs ytterligare externa medel och materialet behöver uppdateras. Den spridningsmodell som finns framtagen för Vättern Seatrack Vättern kan simulera spridning, nedblandning, avdunstning av olika föroreningar som hamnar i Vättern. Grafiskt visas strömbilden och möjligt scenario för spridningen. Denna modell är dock stationsbaserad på enskilda datorer och därför ej tillgänglig. En web-baserad modell uppfyller det kravet. Dock är det samma som för konsekvensklassificeringen d v s externa medel behövs. Webbaserad spridningsmodell, medel saknas Bedömning: Webbaserad konsekvensklassificering, medel saknas Bedömning: 4. FORTSÄTTA INFORMATIONSSATSNING MED FOLDRAR OCH PLANSCHER I OLIKA TEMAN, FRÄMST FISKEFOLDER De senaste åren har en intensivare informationsinriktning bedrivits. Det har delvis underlättats av det EU-finansierade projektet FOG-info. Satsningen som har flera olika inriktningar har inneburit att en konkret informationsstrategi behövs där överblick över förbundets informationsmaterial och inriktningar åskådliggörs. En sådan planeras till Under 2011 har en rad informationsmaterial tagits fram vilka går att beställa från förbundet för egna utställningar. Tabell 10. Informationsmaterial inom förbundet. Material Vad? Övrigt Folder Välkommen till Vättern Omtryck Roll-up Kräftor och kräftfiske i Vättern Djupkarta Fiskar i Vättern Samförvaltning av fisket i Vättern Lokal fiskeförvaltning Kräftor i Vättern Regeltavla Besöksmål Vätternbäckar Revidering och omtryck Planscher Fiskar i Vättern Finns lager på sekretariat Beachflaggor Vättern 2 st Profilplagg Kontorsmaterial Skjortor och piké-tröjor Block, mappar, kuvert 18

19 Folders: befintliga omtryckta, fiskefolder ej klar Bedömning: Roll-ups, planscher, flaggor Bedömning: Profilplagg: nyframtagna Bedömning: 5. GENOMFÖRA STÖRRE REVIDERING AV HEMSIDAN Under 2011 bytte förbundet webprogram, server mm för hemsidan. I samband med detta genomfördes även en större omstrukturering dels för att modernisera sidan men även för underlätta handhavandet. Ny hemsida: genomfört Bedömning: 6. FORTSÄTTA STIMULERA, FÖRLJA OCH DELTAGA SÅ ATT DELVATTENRÅD FINNS I 75% AV TILLRINNINGSOMRÅDET Arbetspunkter beskrivs i eget kapitel. 7. TYDLIGA RIKTLINJER FINNS FÖR VATTENRÅDS UTFORMNING, NÄTVERK, POLICY MM Vattenråd innebär ny uppgift för Vättern som behöver utarbetas former för. Frågor om att finansiera, anslutning, mm behöver tydliggöras. Förbundet har påbörjat men inte färdigställt sådant dokument. Dokument som beskriver vattenråd Bedömning: Anslutningsform till vattenråd, policy framtagen Bedömning: Upprätthålla adresser Bedömning: 8. GENOMFÖRA VÄTTERNDAGEN I november genomfördes den femte Vätterndagen i Askersund. Dagen var den mest välbesökta sedan start 2005 med ca 150 deltagare. Under dagen hölls föredrag med teman kring ekolodning av vatten och botten, dricksvatten och smittor, Försvarsmakten. Varje Vätterndag summeras och utvärderas med bl a enkäter. Återigen var det goda betyg från åhörare som till uteslutande del vill att Vätterndagen fortsätter. Samtliga referat från Vätterndagen sedan start 2005 finns återgivna på hemsidan 19

20 Figur 10. Vätterndagen 2011 i Askersund hölls på Sjöängsskolan och var mycket uppskattad. Genomföra Vätterndagen Bedömning: Budget i balans Bedömning: Godkänt betyg från åhörare Bedömning: Personal och medlemmar SEKRETARIAT Sekretariatet är placerat på Länsstyrelsen i Jönköping. Under året har sekretariatet bestått av sakkunnig i vattenfrågor Måns Lindell, tjänsten omfattar 50%. På sekretariatet har även Ola Broberg funnits till hands som förbundssekreterare, en tjänst som sker inom ordinarie tjänst på Länsstyrelsen. Johnny Norrgård, sakkunnig i fiskefrågor (doktorerar f n på deltid på Karlstad Universitet), har varit sakkunnig fiske inom Samförvaltning Fiske på ca 25% tillsammans med Linda Englund (ca 25%). Jan-Anders Johansson sköter förbundets kassa och uppbär arvode för tjänsten. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar etc skötts av Ann-Sofie Weimarsson på Länsstyrelsen i Jönköping, länsstyrelsen stödjer/finansierar därmed vattenrådsarbetet. Till sekretariatet kan även ordförande i Verksamhetsutskottet kopplas. Under året var det (som sedvanligt) Kjell Aldsten ifrån Hjo. Kjell Aldsten har också varit ordförande i Samförvaltning Fiske och vice ordförande i förbundet. Tabell 11. Sekretariatets sammansättning under Post Namn Omfattning Förbundssekretare Ola Broberg Inom tjänst Sakkunnig vattenfrågor Måns Lindell 50% Kansli Ann-Sofie Weimarsson Inom tjänst Kassör Jan-Anders Johansson Arvode Ordf Verksamhetsutskottet Kjell Aldsten Arvode 20

21 Samförvaltning Fiske Johnny Norrgård/ Linda Englund ca 25 % ca 25% STYRELSEN Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Vårmötet hölls den 8 mars på FMV Provplats Karlsborg (Karlsborg) och höstmötet hölls den 20 oktober på Kraftvärmeverket Torsvik (Jönköping). Båda mötena hölls därmed hos medlemmar. Godkända protokoll från dessa möten finns tillgängliga på sekretariatet samt på hemsidan. Möten: : FMV Provplats Karlsborg, Karlsborgs kommun : Torsviks Kraftvärmeverk, Jönköpings Energi, Jönköping : Förbundsstämma, Gyllene Uttern/Röttle, Gränna Ordinarie förbundsstämma hölls den 6 maj på Hotell Gyllene Uttern, Gränna. Stämman var besökt av 51 personer. I samband med stämman gavs dessutom föredrag : Måns Lindell berättade om trender ur miljöövervakningsprogrammet, Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro information om den pågående utredningen om Vätternvatten till Närkekommuner samt Mats Blomberg, Södra, berättade om boken Skogens vatten. Efter stämman gavs information om blivande Biosfärområdet Östra Vätternbranterna i Röttle av projektledaren Simon Jonegård, Skogsstyrelsen. Figur 11. Stämman 2011 avhölls på Hotell Gyllene Uttern där Lars Bäckström, Landshövding Västra Götaland lämnande över ordförandeskapet till Kjell Unevik, Länsråd Örebro. Efter stämman hölls föredrag samt efter lunch genomfördes en vandring i Röttle by med information om Östra Vätternbranterna. 21

22 På stämman överlämnade landshövdingen i Västra Götaland, Lars Bäckström, ordförandeskapet till Kjell Unevik, Länsråd Örebro län. Som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Kjell Aldsten, Hjo, för trettonde året i rad. Tabell 12. Styrelsens sammansättning. Post Ordinarie styrelsemedlem Suppleant Tid Ordförande V Ordf Kjell Unevik Länsstyrelsen Örebro län Kjell Aldsten, Hjo Kommun - årligen - årligen Ledamöter A Ingemar Bergbom Hans Karlsson Habo Kommun Jönköpings kommun A Niclas Bäckman Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland A Tomas Karlsson Jörgen Ryberg Zinkgruvan Mining AB Nammo Vanänsverken A Elisabeth Lennartsson Anders Lundgren Askersunds kommun Karlsborgs kommun A Ulla Ordell Emma van Hal Landsting Östergötland F7, Såtenäs A Björn Dieker Zeth Rylander Fiskevattenägarna Yrkesfisket A Åsa Wolgast-Broberg Anders Råsberg LRF LRF A Agneta Christensen Sara Peilot Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland B Anders Grahn Urban Hjälte Vätterns fritidfiske-och fiskevårdsfond Sportfiskarna B Ulrika Stensdotter-Blomberg Vakant Naturvårdsverket Naturvårdsverket B Johan Lind Karin Runnels Länsstyrelsen Örebro Länsstyrelsen Örebro B Alfred Sandström Ulrika Beier Fiskeriverket Fiskeriverket B Stefan Lundvall Ola Broberg Länsstyrelsen Jönköping Länsstyrelsen Jönköping B Dan Björk Mats Flood Munksjö Aspa Bruk AB Munksjö AB B Lennart Rudqvist Mats Blomberg Skogsstyrelsen Södra/Östra Vätternbranterna B Conny Johansson Anders Rönnmark Skaraborgsvatten Motala kommun 22

23 Noteras är att en ny myndighet för vatten, Havs-och Vattenmyndigheten, tog över vattenansvaret från Fiskeriverket och Naturvårdsverket fr o m 1 juli Fiskeriverkets forsknings/utredningsavdelning (bl a Sötvattenslaboratioriet Drottningholm) överfördes samtidigt till SLU. Med anledning därav inhämtades förtydligande från berörda ledamöter att de kvarstår som syrelseledamöter representerande sina nya adresser. Med anledning av den nya myndighetsstrukturen kommer en översyn av stadgarna utföras. VALBEREDNING OCH REVISORER Tabell 13. Valberedning och revisorers sammansättning. Post Namn Representerar Suppleant Tid Valberedning Evert Fingal Karlsborgs kommun (sammankallande) Valberedning Roland Thulin Jönköpings kommun Revisor Stellan Sandberg Jönköpings kommun Stig Wikström årligen Revisor Doris Johansson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen VERKSAMHETSUTSKOTTET (VU) Verksamhetsutskotten (VU) sköter det fortlöpande arbetet inom förbundet. VU har under året haft fem möten fördelat jämnt över året. Justerade protokoll finns på hemsidan. Möten: : Olshammargården, Askersund : Hotell Bellevue, Hjo : Hökensås Semesterby, Tidaholm : Stjernsunds Gård, Askersund : Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan Tabell 14. Verksamhetsutskottets sammansättning. Post Namn Suppleant Tid Ordförande Kjell Aldsten - löpande Johan Lind Karin Runnels löpande Sara Peilot Agneta Christensen löpande Niclas Bäckman Erik Årnfelt löpande Måns Lindell - löpande Ola Broberg - löpande Linda Englund - löpande Tomas Karlsson Jörgen Ryberg löpande Alfred Sandström Ulrika Beier löpande SAKKUNNIGGRUPPEN Sakkunniggruppen utgörs av vattenexperter och har inte sammanträtt 2011 (utöver regelbundna kontakter och ordinarie VU-möten). I sakkunniggruppen diskuteras specifika sakfrågor, t ex miljöövervakning, EU-projekt, Vattenråd, relevanta undersökningar. 23

24 Tabell 15. Sakkunniggruppens sammansättning. Namn Respresenterar Agneta Christensen V Götalands län Peder Eriksson Örebro län Niclas Bäckman Östergötlands län Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Ola Broberg Jönköpings län Alfred Sandström Fiskeriverket Johnny Norrgård Möten: Inga möten 2011 Vätternvårdsförbundet MEDLEMMAR Vätternvårdsförbundet har under 2011 haft 44 medlemsorganisationer/företag. Den totala intäkten fördelades utifrån 209 andelar samt fasta avgifter. En medlem har tillkommit, Stjernsunds Gård, Askersund (1 andel) som officiellt blir invald först på stämman Inför 2011 trädde en höjning av medlemsavgiften om 15% in, vilken beslutades på stämman Figur 12. VU förlade sitt septembermöte hos den nya medlemmen, Stjernsunds Gård i Askersund, då man också fick en guidad rundvandring av dess ägare Mikael och Inga-Lill Gilbertsson. Gården ligger vid Alsens utlopp i Duvfjärden gränsen mellan två av Vätterns fyra vattenförekomster. På gården bedrivs omfattande äggproduktion. 24

25 Tabell 16. Medlemmar under 2011 i Vätternvårdsförbundet. En medlem tillkom sent under året och ingår ej i tabellen (Stjernsunds gård, Askersund) Nr Organisation/företag Andelar Avgift 1 Munksjö Aspa Bruk AB Baskarpssand AB SAAB Bofors UWS Nammo Vanäsverken AB Sveaskog AB FMV Provplats Karlsborg Husqvarna AB LRF P F Munksjö AB/Jönköping Skaraborgsvatten Ulfhult Säteri Almnäs Bruk AB Jönköpings Energi Östergötlands Båtförbund Motala Ströms Samfällighetsförening Vätterns fritidsfiske och fiskevårdsförbund Trafikverket Zinkgruvan Mining AB Samordnad Recipientkontroll Norra Vättern Samordnad Recipientkontroll Södra Vättern Askersund Kommun Habo Kommun Hjo Kommun Jönköping Kommun Karlsborgs Kommun Motala Kommun Vadstena Kommun Ödeshög Kommun Töreboda kommun Skogsstyrelsen Landsting E län Landsting F län Landsting O län Landsting T län Länsstyrelsen E Länsstyrelsen F Länsstyrelsen O Länsstyrelsen T Naturvårdsverket 42 Fiskeriverket 43 Yrkesfisket Andelar/Medlemsintäkter Kostnad att fördela på andelar Kostnad per andel 3852 Totalt fördelas ca kr via andelstalen. Länsstyrelser och Landsting har fasta årsavgifter kr per år, resulterande i kr. Naturvårdsverket och Fiskeriverket har inga utpekade medlemsavgifter men genom bidrag och/eller via undersökningar till miljöövervakning av Vättern. Yrkesfisket är kostnadsbefriat då man är behjälpliga för olika moment rörande övervakning, provfisken, fiskanalyser mm. Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman

26 Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år 2011 Under 2011 bidrog Naturvårdsverket (från 1/ överfört till Havs-och Vattenmyndigheten) till miljöövervakningen för Vättern med kr. Medlen administreras av Länsstyrelsen i Jönköping (regional miljöövervakning). Detta bidrag samordnas med medlemsavgifterna i Vätternvårdsförbundet (ca 1,1 milj kr), EU-medel samt andra miljöövervakningsmedel. Den totala samordnade intäkten som ingick i miljöövervakningen vid årets slut 2011 uppgick till ca 2,9 miljoner kronor och dito utgifter på ca 2,6 milj kr. Drygt en tredjedel av den samordnade budgeten går till undersökningskostnader. Dessutom tillkommer andra miljöövervakningsprogram runt och i Vättern t ex kalkning, biologisk återställning, recipientkontroll och fiskundersökningar. Under året har uppföljning av undervattensvegetation som ett nytt moment tillförts det löpande programmet, övriga befintliga moment har kunnat genomföras enligt plan. Av den samordnade budgeten på 2,96 milj kr är det ca 2,1 milj som administreras av Vätternvårdsförbundet, övrigt av Länsstyrelsen i Jönköping. Vattenråd 6% Administration 4% Basprogram sjö+å 36% Samlad budget Kostnader 2011 Totalt Kkr Insatsmedel 2% Samförvaltn 32% Sekretariat 15% Övrigt 0% Information 5% Figur 13. Fördelning av den samordnade utgiftsbudgeten vid ingång i 2011 års budgetplan (observera att det är ej förbundets bokslut eller den slutliga ekonomiska utfallet). Tillgångarna i förbundet var vid utgången av 2011 var ca 1,39 milj kr och leverantörsskulderna uppgick till ca kr. Av disponibla medel (ca kr) var ca kr uppbokade/reserverade i olika avtal. Från 2010 överfördes till 2012 ca kr enligt tidigare styrelsebeslut. Resterande disponibla medel, ca kr, överförs till 2012/2013. Beslut om fördelningen av dessa medel tas dock först på stämman Årets resultat var ca kr. 26

27 Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern Vätternvårdsförbundet har sedan 2010 årligen tecknat avtal med Vattenmyndigheten att samordna och underlätta dialog kring vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde, s k vattenråd. Förbundet åtar sig därigenom att utföra vissa bestämda uppgifter. Då området är stort och mångfacetterat genomförs vattenrådet i mindre delar, s k delvattenråd, där olika vattendragsgrupper eller temagrupper kan vara basen för själva vattenrådet. Vätternvårdsförbundet själv är att betrakta som ett av flera delvattenråd. Förbundet har rollen att fungera som kanal både upp och ned till/från Vattenmyndigheten. För detta arbete ansöker förbundet årligen om kr hos Vattenmyndigheten. Vätternvårdsförbundet fördelar stimulansmedel för aktiviteter i vattenrådet som kan nyttjas för t ex informationstillfällen, nätverk, uppbyggnad av kunskapsbank, resor mm. Under 2011 har fyra olika bidrag fördelats. Fördelningen sker årsvis efter ansökan till förbundet. Tabell 17. Bidragsfördelning 2011 för att stimulera dialog kring vatten. Bidragstagare Bidrag Syfte Vätternvårdsförbundet kr Upprätthålla nätverk Biosfärkandidat Östra Vätternbranterna kr Dialog med mark/vattenägare Intresseförening Bevara Brevik, Karlsborg kr Dialog kring Hammarens skjutmål, Karlsborg Vättern Fritidsfiske och fiskevårdsförening kr Samordna fiskeklubbar SUMMA kr Resterande 15 kkr av det årliga bidraget överförs till 2012 Nedan följer en återgivning av aktiviteter inom olika delar av Vätterns Vattenråd. Exemplen utgör inte anspråk på att vara heltäckande utan just vad det är - exempel. Bland de övergripande mest viktiga frågorna under året har varit dels olika exploateringsfrågor för Vättern t ex nyttjandet som riskområde för skjutningar men också vissa frågor rörande ekosystemet i sig. Tabell 18. Några av de viktigare vattenfrågorna i Vätternunder under året. Fråga Försvarsverksamhet i Vättern som skjutområde/riskområde Mineralprospektering Dumpning av muddermassor Utveckling av kräft-, röding och sikbeståndet Vätternvatten till sju kommuner i samverkan i Örebro län Miljögifter i Vätternfisk Kommentar Flera aktionsgrupper bildade. Medialt och politiskt uppmärksammat Två nya gruvprospekteringar pågår, båda i Jönköpings län Aktuellt rörande hamnbyggnationer i Gränna/ Visingsö. Kontroversiellt p g a Natura2000 område. Frågor rörande långsiktigt hållbart nyttjande Första gången på >50 år som liknande planeras. Största enskilda vattenuttaget i Vättern. Förstudier genomförda. Medialt uppmärksammat. 27

28 VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDET Vätternvårdsförbundet bedriver miljöövervakning av utsjön och mynningar. Flera olika frågor behandlas i förbundet av både lokal och sjögemensam karaktär. För viktiga frågor för förbundet hänvisas till hela verksamhetsberättelsen samt till de protokoll som löpande förs och är tillgängliga via hemsidan Styrelsemöte: Årsmöte: Verksamhetsutskott: : vid FMV Provplats Karlsborg, Karlsborg : vid KVV Torsvik Jönköpings Energi, Jönköping : vid Hotell Gyllen Uttern, Gränna : vid Olshammargården, Olshammar : vid Hotell Bellevue, Hjo : Vid Hökensås Semesterby, Hjo : Vid Stjernsunds Gård, Askersund : Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan FÖRSVARSVERKSAMHET: SKJUTFÄLTSRÅD VÄTTERN, SAMORDNINGSGRUPP OCH FISKESKYDDSNÄMND 2011 genomfördes möten inom Samordningsgrupp Vättern medan Skjutfältsråd Vättern ej genomfört möten. Fiskeskyddsnämnden har ej utfört några utbetalningar under året. Förbundet tar del av samtliga protokoll från dessa möten. Under året har FMV erhållit nytt tillstånd för sin verksamhet som dock FMV själva överklagat. I tillståndet framgick även att FMV skulle söka kontakt i vissa frågorna rörande fisk och fiske, något som också genomförts i samverkan med Vätternvårdsförbundet och fiskets myndighet. Figur 14. Vätternvårdsförbundet besökte under 2011 Intressegruppen Bevara Brevik som månar om boendemiljön runt skjutmålet Hammaren och dricksvattenfrågorna. I media har Försvarsmaktens kommande ansökan om juts skjutmålet Hammaren förekommit frekvent. Även i riksdagen har frågan lyfts i interpellationer men framför allt vållat debatt i bygden. I media har informationen inte alltid varit saklig. Försvarsmakten aviserade om att ansöka om ny verksamhet för skjutmålet Hammaren som innebar en ökning av såväl flygdagar som flygslag. Under samrådstiden har protester mot flygverksamhet (egentligen användandet av Vätterns som riskområde i sin helhet) varit en av de mest uppmärksammade frågorna i sjön. Såväl lokala intressesammanslutningar som politiska interpellationer till miljöminister och försvarsminister har förekommit. I media har frågan varit frekvent och på nationell nivå. Inom delvattenvattenrådet har Intresseföreningen Bevara Brevik engagerat sig i miljöprövning Hammarens skjutmål som pågår inom Försvarsmakten (F7). På östsidan har flera lik- 28

29 nade grupper intresserat sig för frågan t ex Vadstena, Aktionsgruppen Rädda Vättern i Ödeshög. Likaså är flera båt/fiskeorganisationer som driver verksamhet på Vättern intresserade och följer Vättern såsom riksintresse för totalförsvaret. Härigenom kan sägas att dialogerna med försvarsmakten genomförs i ett tematiskt delvattenråd. Tabell 19. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet för Försvarets verksamhet för Viktig fråga 1. Skjutfria perioder och riskområdens utbredning/nyttjande Kommentar 2. Buller från skjutningar och flyg Stor fråga för allmänhet. Påverkar tillgänglighet på sjön. Detaljerad information om riskområden på FMV hemsida 3. Inskränkningar för yrkesfisket Ekonomiska anspråk regleras i Fiskeskyddsnämnd. 4. Vättern som nedslagsplats Stor fråga för allmänhet bl a rörande dricksvattenkvaliten 5. Genomföra miljöprövning FMV genomfört för Provplats Karlsborg och FM har inlett för Hammaren/Enebågsudde. P4 har tillstånd från Efterbehandling av försvarets lämningar i undervattensområden Tagits upp i bl a miljöprövning av Provplats Karlsborg SAMFÖRVALTNING FISKE I maj 2005 startade Vätternvårdsförbundet initiativet "Samförvaltning Vättern" där syftet var att skapa ett forum för frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Projektet har övergått till att vara en del av den löpande verksamheten sedan I samförvaltningen deltar företrädare för Sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, Yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, Kräftriket, Fiskeriverket, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna och flertalet kommuner runt sjön. Ett särskilt arbetsutskott för fiskefrågor (Samförvaltning Fiske) inom Vätternvårdsförbundet har inrättats där Johnny Norrgård (sakkunnig fiske) och Linda Englund (samordnare) är verksamma. Kjell Aldsten är ordförande i Samförvaltning Fiske. Inom samförvaltningen finns sex arbetsgrupper som vid behov har egna möten: Fisketillsyn, Fiskevård i tillflöden, Regelverk, Undersökning och övervakning, Information- och kommunikation samt Kräftgrupp. Under året har vikande fångster av kräftor inom både yrkesfisket och fritidsfisket noterats med oro för kommande års fiske. Frågan om orsaker och långsiktig förvaltning är angelägna att jobba vidare med. Figur 15. Försök till selektivt sikfiske genomförs inom GAP2-projektet som är EU-finansierat. Vätternkräftor har blivit den viktigaste fiskarten för Vätterns yrkesfiskare. 29

30 Tabell 20. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Samförvaltning Fisk. Viktig fråga 1. Utveckla fiskerinäringen lokalt runt Vättern 2. Fiske på sik utan oönskad bifångst av röding 3. Främmande arter signalkräfta och lax Kommentar Samverkan kring resurs, varumärke, förädling, hamnar, sjösättningsramper mm. Projekt GAP2. Kräftfångsterna har minskat med 40% under två år. Laxutsättningar ifrågasätts i Fiskeriverkets rapport. 4. Regelefterlevnad och tillsyn Förbättrat samarbetet mellan län, polis, åklagare och Sjöpolis 5. Beståndsuppskattningar, resursfördelning, rätt att fiska var och vad samt fiskestatistik Kräver utökade undersökningsinsatser. Samförvaltning: : vid Länsstyrelsen i Jönköping. (inkl FOG) : vid Hotell Nostalgi, Motala (inkl FOG) : vid telefonmöte (FOG) : vid Bygdegården Hästholmen (inkl FOG) VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄTTERN År 2004 inleddes ett kommungemensamt arbete med att tar fram föreskrifter för skydd av dricksvattentäkten Vättern. Arbetet kom tidigt att genomföras som ett samverkansprojekt under Vätternvårdsförbundets regi, en form som därmed kan utgöra ett tematiskt delvattenråd. I december 2010 lämnades ansökan in till Länsstyrelserna om bildande av vattenskyddsområde och har under 2011 kompletterats. Förhoppningsvis kan ansökan remissbehandlas under Kommuner i Närke genomför i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro förstudie om möjligheten att nyttja Vätternvatten som råvattenkälla. Kommunerna saknar reservmöjligheter till bra råvatten och befintliga kan komma vara begränsande. Diskussioner förs att även distribuera Vätternvatten till Mälarkommunerna. Projektet blickar långt fram i framtiden men är om det blir av det andra vattenuttaget som bortleder vatten från avrinningsområdet (Skaraborgsvatten på 1950-talet först). Tabell 21. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Vattenskyddsområde för Viktig fråga Kommentar 1. Samsyn kring vattenskyddsområde Samtliga kommuner har tagit beslut om gemensamt innehåll 2. Utökning av vattendistribution Pågår utredning om Vättervatten till Närkekommuner DELOMRÅDE HÖKENSÅS Utmed Vätterns Västsida finns inget formaliserat delvattenråd men ett flertal aktiviteter kan sägas motsvara innebörden. Den 14 augusti hålls årligen Öppen Gård på Almnäs (söder om Hjo) som 2011 besöktes av ca personer. Förbundet var delaktiga här med monter, besvarade frågor, visade visst material mm. På Almnäs ägor, som sträcker sig uppemot 10 km av Vätterns strand, finns intressanta öring-och harrförande bäckar där förbundet varit behjälpliga med att ta fram åtgärdsprogram för fria vattenvägar, något som med tanke på omgivning och exponering anses som en pedagogisk och god miljöinvestering. 30

31 Figur 16. Öppen gård på Almnäs den 14 aug lockade flera tusen besökare. Vätternvårdsförbundet har successivt tagit fram lämpligt utställningsmaterial. Fånga kräftan var barnens favorit! Besöksmål Vätternbäckar i Habo är tänkt utgöra nav för turism och kunskapscentrum om Vätternbäckars naturvärden. I Hjo utförs årligen under hösten sk öringssafari där besökare guidas för att beskåda öringens lek. Safarin finns i olika versioner och även som turistpaket. Aktiviteten bedrivs sedan nästan ett tiotal år tillbaka och mycket vattendialog förs vid dessa tillfällen. Hjoåns Fiskevårdsområdesförening fick under året ett bidrag på 2,7 milj kr från Svenska Naturskyddsföreningen för fortsätta möjliggöra fiskvandring i Hjoån. Ytterligare arbete med att frigöra vattenvägar utförs i Habo där Habo kommun och Länsstyrelse aktivt jobbat i flera år med att öka reproduktionsmöjligheterna för Vätternfisk. Figur 17. Öringsafari har blivit ett patentskyddat begrepp där man kikar på naturens skådespeleri "live" under strukturerade former. Besöksmål Vätternbäckar ska undersöka möjligheterna att bygga ett besökscentrum i Habo för Vätterbäckarnas och Vätterns natur- och kulturmiljöer, kulturhistoria, fiskevårdsåtgärder. En arkitekt ska ta fram förslag till ritningar samt kostnadsberäkningar. Meningen är att göra en förstudie för att skapa ett besökscentrum som är tänkt att bli navet för turismen i Habo och vara ett utflyktsmål för lärande från förskoleklasser ända upp på universitetsnivå. 31

32 Huvudman är Habo kommun som erhållit Leadermedel för detta. Besökscentret ska visa Vätterbäckarnas betydelse för reproduktion av öring i Vättern och det omfattande restaureringsarbete som görs för att öka produktionen av öring, unika arter för vätternbäckarna med högt bevarandevärde, den kulturhistoriska miljön i anslutning till Vätterbäckarna, den unika floran/faunan och den biologiska miljön med koppling till Vättern och dess tillflöden, Vätterns betydelse. Som en del i uppmärksamma tillflödena genomförs årligen s k öringens dag där fisklek i tillflödena lyfts fram. Öringens dag genomförs i huvudsak i Hjo, Habo och Jönköpings kommun, men har potential för fler bäckar. Figur 18. I Habo kommun genomfördes Öringens dag med guidade visningar i Hökesån och aktiviteter för barn. Ingemar Bergbom guidar en grupp. Från flera håll har det uppmärksammats en bekymmersam situation för harren i Vättern. Harren är Sveriges sydligaste bestånd och har högt naturvärde. Vätternvårdsförbundet har prioriterat att ta fram kunskapsunderlag. Mycket vattenfrågor behandlas även på sportfisket Hökensås Sportfiske. Hökensås Sportfiske AB, är ett dotterbolag till Hushållningssällskapet Skaraborg. De tre sportfiskeområden (Hökensås, Baltak och Tiveden) besöks årligen av cirka trettiotusen gäster, från såväl Sverige som andra länder. Ytterligare fiskemöjligheter ges även i Vättern där både trollingfiske och sportfiske från land nyttjas. Tabell 22. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Hökensås för Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Finns åtgärdsplan för prioriteringar i bäckar. Många åtgärder i de sk habobäckarna utförs. 2. Sportfiskemöjligheter T ex Hökensåsområdet men även Vättern 3. Besökscentrum Vätternbäckar och upplevelser av Habobäckar Se 4. Harrbeståndet Muntliga uppgifter om vikande bestånd 5. Hjoån Som föregångare för fiskturism Aktiviteter: : Öppen gård, Almnäs 1110-: Öringsafari Hjoån (under höstperioden) : Öringens dag, Hjo, Habo, Jönköping (Knipån, Hökesån mfl) 32

33 DELOMRÅDE MOTALABUKTEN Inom område Motalabukten kretsar frågorna ofta kring tillgänglighet till Vättern, särskilt i samband med s k expansionsområden i anslutning till Vättern strand. Sådana områden finns bla i Motalas omgivningar samt i Vadstenas kommun vid Tåkerns utlopp till Vättern. Andra frågor berör att skapa fria vandringsvägar för fisk där många ideella krafter bör noteras. Kräftfisket i Motalabukten är omfattande och bl a Kräftriket och Motala kommun ett projekt som berör t ex en kommun ska kunna upplåta kräftfisket åt andra, s k Motalamodellen. Kräftivaler är samlingsnamnet på en serie Kräftfestivaler, Kräftans dag och Kräftlördagar som hålls en gång per år i Kräftrikets medlemskommuner runt Vättern. Målet är att samtliga kommuner runt Vättern ska ha sin egen Kräftival och ny för 2011 var Habo kommun som deltar i Kräftival. Gemensamt för alla Kräftivaler är att man kan äta kräftor, köpa kräftor och i olika former även fiska kräftor. (se mer Figur 19. Platser där Kräftivaler genomförts under Kräftor har kommit bli en konkurrent till rödingen om att vara det mest omtalade kännetecknet för Vättern. (foto: LQPictures). I Motalabukten ligger sedan 1980-talet ca 9 mil värmekollektorer, plastslangar, som tidigare har användes för termisk energi. Sedan ett par år används dessa ej och utförd riskanalys visar på att lämpligast är att ta bort dem. Lokala båt- och segelklubbar har tidigare använt området för mål/start för skolsegling men anläggningen innebär att ankringsförbud råder. Konsekvensen är att seglingsverksamheten får genomföras längre ut i Vättern med större risk för sjögång. Det finns därför lokala synpunkter på att ledningarna ska tas bort ur friluftshänseende. Vätternvårdsförbundet har tagit del av ärendet som handläggs av Motala kommun. Strandnära områden i kommunerna Motala, Ödeshög och Vadstena berörs av skjutbuller från Karlsborgsfälten. Frågan är stor bland allmänhet och för politiker. Flera aktionsgrupper har bildats under året men informationsmöten etc. 33