Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2017 Sammanfattning... 2 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för Löpande arbetspunkter (13 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2017 (8st) Personal och medlemmar Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern. 32

2 Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 kontinuerligt bedrivit miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde (före 1988 i form av Kommittén för Vätterns Vattenvård). Verksamheten bedrivs genom att följa förbundets styrdokument, t ex vattenvårdsplan, förvaltningsplan för fisk och fiske, bevarandeplan för Natura Till styrdokumenten kopplas åtgärdsdokument, arbetsprogram och uppföljningsmått. För att redovisa vad som utförts inom förbundet görs årligen en verksamhetsberättelse som samtidigt är ett informationsdokument över förbundets verksamhet i stort. I och med svensk vattenförvaltning och dess del rörande samverkan i sk vattenråd har Vätternvårdsförbundet uppdraget av Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns distrikt att uppmuntra samverkan i sk vattenråd inom Vätterns avrinningsområde t ex genom nätverk, fånga upp vattenfrågor, delge information. Vätternvårdsförbundet har därför ökat sin externa verksamhet, inbjuder bredare till möten och informationstillfällen och förmedlar ekonomiskt bidrag från Vattenmyndigheten för uppmuntra vattendialog. Därmed innehåller verksamhetsberättelsen sedan 2009 även redovisning av exempel på aktiviteter och viktiga vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde. Exemplen som omnämns är just vad det är exempel fler vattenfrågor förekommer med säkerhet. Under 2017 har en reviderad (och delvis omformulerad) Förvaltningsplan för Fisk och Fiske publicerats. På slutet av året kunde även en remissversion av bevarandeplan för Natura 2000 i Vättern presenteras och avsikten är att bevarandeplanen ska godkännas på förbundsstämman För provtagningsåret 2017 av utsjöprogrammet har konsulterna AlControl/Medins Havsoch Vattenkonsulter anlitats vilka innehaft uppdraget sedan Även provtagningsprogrammet inom SRK Norra Vättern har samma utförare medan i SRK Södra Vätterns tillflöden innehar Calluna/Eurofins uppdraget att genomföra undersökningar. På kansliet har fyra personer varit anställda inom förbundet om drygt 1,2 årsarbetskraft. I Vätternvårdsförbundets bokslut för 2017 uppgick intäkter till kr och utgifterna till ca kr varvid resultatet blev negativt, kr, vilket var planerat. Tabell 1. Sammanfattning av bedömning av arbetspunkter för Arbetspunkt Sammanvägt Antal indikatorer Bra ( ) Nöjaktigt ( ) Ej bra/ej utfört ( ) Löpande, 13 st : : 2 Årsspecifik, 8 st : 6 :

3 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2017 Arbetsprogrammet för 2017 antogs på stämman 2016 och utgörs av en löpande respektive en årsspecifik del. Verksamheten återges nedan genom olika indikatorer som till stor del återspeglar uppföljningen av arbetsprogrammet. A. Löpande arbetspunkter d v s sådana insatser som avser basverksamhetens genomförande, totalt 13 arbetspunkter, samt B. En årsspecifik del som innefattar sådana arbetspunkter som ska utföras på kort sikt, totalt 8 arbetspunkter. Löpande arbetspunkter (13 st) 1. MILJÖMÅL I FÖRBUNDETS STYRDOKUMENT Under året har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för de i olika styrdokument uppsatta miljömålen. Arbetet har skett genom att: fortlöpande bedriva miljöövervakning, datainsamling och framtagande av kunskapsunderlag, aktivt påverka miljötillståndet i önskad riktning, utföra/samordna specialundersökningar som inte täcks av löpande miljöövervakning, informera om utfall i förhållande till miljömål. Figur 1. Styrdokument för Vättern som förbundet tagit fram. Samtliga finns tillgängliga på hemsidan alternativt via sekretariat. Under året antogs en reviderad Förvaltningsplan för fisk och fiske (se nedan) och en remissversion av bevarandeplan för Natura 2000 i Vättern sammanställdes. VattenInformationsSystemSverige (VISS) utgörs av Sveriges informations-och rapporteringssystem för det sk vattendirektivet och kopplar till förbundets styrdokument. Vätternvårdsförbundets verksamhet och bedömning av miljötillstånd utgår från tre styrdokument för Vättern (Figur 1) vilka tillsammans bör styra förvaltningen av sjön då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Därutöver finns andra system med beröring på Vättern t ex regionala miljömål, vattenförvaltning etc. Vattenförvalt- 3

4 ning utgör en av flera planer runt Vättern och därtill kan lokala naturvårdsprogram, översiktsplaner mm tillkomma. (Figur 1). Förbundets uppgift är att se till att så många styrdokument som möjligt är synkroniserade och samverkar. Under 2017 ställde sig medlemmarna på förbundsstämman bakom en reviderad Förvaltningsplan för fisk och fiske som innefattar förnyad lägesbild över fiskbestånden och dess nyttjande av fiskreursen i Vättern (Figur 2). Förvaltningsplanen omfattar dels en avstämning av tidigare föreslagna åtgärder, dels formuleringar av nya mål. Tiden för planens genomförande är t o m 2022, dvs strax efter innevarande vattenvårdsplans avstämning (2020). Förbundet arbetar därmed i faser med styrdokument. Förvaltningsplan hade remitterats före godkännande på förbundsstämman. Figur 2. Under 2017 fastställdes en reviderad Förvaltningsplan för Fisk och Fiske med miljömål och lägesbeskrivning av fiskbestånd. Vätternvårdsförbundet har på uppdrag av Länsstyrelserna under 2016 och 2017 även tagit fram ett förslag till uppdaterad och reviderad bevarandeplan för Natura 2000 i Vättern (Figur 3). Förslaget remitterades under slutet av 2017 och bevarandeplanen avses fastställas på förbundsstämman Därmed finns det tre aktuella styrdokument från förbundet av aktualitet (Tabell 2). Figur 3. Under året remitterades en reviderad version av bevarandeplan för Natura 2000 i Vättern. Planen avses fastställas på ordinarie förbundsstämma Styrdokument som tas fram inom förbundet ska vara informerade hos medlemmar och berörda i vattenrådet så att de kan användas vid diskussioner rörande Vätterns miljöstatus. Det innebär att dokumenten ska vara tillgängliga, t ex tryckta rapporter, upplagda på hemsida. 4

5 Genom att miljömål har tagits fram i en bred krets och med remissförfarande anses dokumenten ha bred acceptans. I allt högre grad förekommer de samlade faktaunderlag som tas fram av Vätternvårdsförbundet i olika miljöprövningar, MKB, nyhetsartiklar och mediainslag. Fortsatt information om faktaunderlagen och dess tillgänglighet är fortsatt prioriterat. Tabell 2. Tidsperioder för planerad revidering av styrdokument för Vättern. Dokument Avstämning/revidering Mål-år Vattenvårdsplan för Vättern Reviderad plan fastställd (2050) (revidering under 2021) Förvaltningsplan för fisk och fiske Fastställd (revidering under 2023) Bevarandeplan för Natura 2000 Remiss 2017 (att fastställas 2018) Revidering var 6:e år (nästa ca 2024) Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Styrdokument samlade och tillgängliga (hemsida): Förvaltningsplan fisk och fiske fastställd, remiss av Bevarandeplan Natura 2000 utskickad. Bedömning: Styrdokumenten används: t ex i miljökonsekvensbeskrivningar, domstolsförhandlingar: Bedömning: Mål/indikatorer har uppföljning: Samtliga tre styrdokument har uppsatta mål och indikatorer. Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2. GENOMFÖRA MILJÖÖVERVAKNING ENLIGT BESLUTAT PROGRAM Miljöövervakning av Vättern genomförs enligt Program för samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden (Rapport 61). Programmet har förlängts i olika omgångar och är alltjämt det rådande miljöövervakningsprogrammet. Upphandling genomfördes senast inför 2016 vilket resulterade i fortsatt förtroende för AlControl/Medins som utförare av huvuddelen av miljöövervakningsprogrammet (utsjön). AlControl/Medins har innehaft uppdraget sedan Uppdraget gäller kalenderåret 2018 ut med möjlighet till förlängning till Miljöövervakningsprogrammet i Vättern utgörs av totalt 17 huvudsakliga moment där Vätternvårdsförbundet samordnar genomförande och rapporteringen (Tabell 3). Mindre oregelbundna undersökningar förekommer utöver nämnda. Utöver dessa moment utförs även andra miljöövervakningsprogram men där förbundet inte deltar ekonomiskt. Ofta ges enskilda fördjupningsrapporter ut i rapportserien alternativt i Vättern-fakta (ges endast ut digitalt på förbundets hemsida). Momenten som genomförs redovisas på ett sammanfattande vis i årsskriften. Tabell 3. Undersökningsmoment i Vättern. Moment Vattenkemi i utsjön Vattenkemi i tillflöden och utlopp kommentar Två stationer, nord och syd, 4 ggr/år 17 tillflöden, Motala ström utflöde. Månadsvis 5

6 Växtplankton Djurplankton Bottenfauna Två stationer, nord och syd, 4 ggr/år, kvalitativt och kvantitativt, olika nivåer och integrerat i vattenpelaren Två stationer, nord och syd, 1 ggr/år Tre stationer, 1 ggr/år Glacialrelikter Vattenpelaren: 1 station, 1 ggr/år, ingår även i bottenfauna Fisk i utsjön (inkl signakräfta) Nät/burprovfisken, hydroakustisk bestämning i 14 transekter, samverkan med SLU och Länsstyrelserna (t ex uttagsstatistik) Strandnära fisk Biologisk mångfald, antal stationer, tillsammans med Lst och SLU Fisk i tillflöden Elprovfisken, fast fällor, okulär räkning av t ex harr och öring Miljögifter i fisk Årlig insamling för lagring på NRM, analys var 6:e år Inventering av fåglar Under/övervattensvegetation Sedimentkemi Nederbördskemi Screening Påväxtalger Rörlig del, kampanjer, utredningar m.m. Häckande fåglar på skär, årligen i fem områden, Årligen ca 5 lokaler, roterar ca 30 lokaler (återkomst var 6:e år) Var 6 år, tre stationer Månadsvis på Visingsö, metaller och gödande/försurande ämnen Samverkar med nationellt program Kampanjvis Årligen, olika projekt t ex mikroplaster Figur 4. I Årsskrift 2017 (tv) återges resultat av samlad miljöövervakning för Vättern. Övriga kunskapsunderlag publiceras fortlöpande i rapport-serien (mitten) eller Vättern-fakta (th). Under 2017 gavs en (1) rapport ut och fyra (4) Vättern-FAKTA. Samtliga är tillgängliga på hemsidan. Under 2017 har tidigare nya moment kunnat fortsätta t ex glacialrelikter, undervattensvegetation. Dessa är i princip att betrakta som årligt säkerställda (ekonomiskt etc). För att fullt ut kunna utvärdera vattenvårdsplanens miljömål behöver kostnadstäckning för följande moment i det löpande övervakningsprogrammet: tillförsel och förekomst av organiska miljögifter. sedimentkemi, (genomfört 2012, nästa 2018). uppföljning av miljögifter i fisk, (röding lagras fortlöpande i frys, sk provbankning, analystillfällen varierar beroende på medelstillgång). påväxtalger, (förslag finns men saknar långsiktig kostnadstäckning, nästa 2018) fiskbeståndsövervakning i sjö (under utarbetande, del genomfört men oklar långsiktighet). 6

7 Ofta begränsar budgeten nya moment, däremot kan det genomföras i kampanjer med mer eller mindre regelbundet med tillfälliga projektmedel. Ett exempel på sådant miljöövervakningsmoment med låg frekvens är den retrospektiva studien av maskar (oligochaeter) på djupbotten där material sparat från tidigt 1900-talet granskats fram t o m 2016 (Figur 5). Studien publicerades i Vättern-FAKTA redan 2016 men har kompletterats och uppdaterats under Att kvalitetssäkra och utvärdera historiskt material och därigenom skapa trender är synnerligen värdefullt. Figur 5. Vätterns bottenekosystem har mycket att avslöja om sjöns naturvärde. Under 2017 kompletterades historiska/sparade prover från djupbotten som redovisas i en Vättern-Fakta tidigt Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Samtliga moment avrapporteras: Årsskrift (1), övriga Rapporter (2 st) eller Vättern-Fakta (4 st) Bedömning: Avtal för samtliga momenten: Samtliga moment har avtal. Bedömning: Nya moment med långsiktig drift: säkerställda moment senaste tre åren (vegetation, glacialrelikter, screening) Bedömning: SAMMMANVÄGT: 3. DELTA AKTIVT I SAMORDNINGSFORMER FÖR FISKE, MILITÄR OCH TURISM SAMT DELTA I OLIKA SAMMANSLUTNINGAR FÖR ATT BEVAKA VÄTTERNS SKYDD Vätternvårdsförbundet tar fortlöpande del av forum för Försvarsmaktens nyttjande av/vid Vättern: Samordningsgrupp Vättern, Skjutfältsråd Karlsborgsfälten samt Fiskeskyddsnämnd. Sammankallande för samtliga är P4 Skövde Garnison. I Samordningsgrupp Vättern förs sedan 1979 dialog om avvägning mellan civila och militära intressen bl a riskområdens avgränsningar samt skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan Skjutfältsråd Karlsborgsfälten inrättades 2008 och berör olika samhällsplaneringsintressen. Dessa två forum har möte samtidigt medan Fiskeskyddsnämnd som etablerades redan 1964 och reglerar ekonomiska skador på yrkesfisket orsakade av störningar från försvaret genomförs separat tillfälle. Vätternvårdsförbundet tar del av Fiskeskyddsnämndens verksamhet via protokoll. 7

8 FMV ansvarar för information av planerade skjutningar och avlysning för samtliga riskområden genom att på FMV s hemsida veckovis uppdatera pågående skjutningar. Även på ett antal platser runt sjön annonseras på skyltar ianspråktagande av riskområden samt via telefonsvarare. Tillgängliggöra information om avlysning är viktig del i allmänheten/yrkesfiskets möjligheter att anpassa sina verksamheter till försvarsverksamheter. Kommunernas turismsamverkan sker genom Runt Vättern och egna hemsidor, bl a nås dessa via Under året har även föreningen Leader Vättern, Vätternvårdsförbundet samt Länsstyrelsernas fiskesamordning samlats kring gemensam sida Även besöksnäring (turistinformation) nås från den. Figur 6. TV: På FMV s hemsida informeras dagligen om pågående riskområden i Vättern. TH: Kommuners sjögemensamma turistinformation på Underst som är en samverkansplattform för besöksnäring, Vätternvårdsförbundet, Leader Vättern, samt Länsstyrelsernas fiskefunktioner. Frivilla Sjöräddningssällskapet (SSRS) finns på tre stationer i Vättern (Karlsborg, Motala samt Visingsö). Vätternvårdsförbundet samverkar genom fisketillsyn med SSRS och är dessutom ständig medlem i SSRS. Fisketillsynen på Vättern har de senaste åren utverkat samverkansform med Sjöräddningen på Vättern bl a gemensamma kommunikationssystem, övningar mm. Fisketillsynen, som administrativt tillhör Länsstyrelsen i Jönköping men har samverkansgrupp inom Samförvaltning Fisk, kallas löpande till det regelbundna/årliga Sjöräddningsråd för Vättern. Vätternvårdsförbundet är ständig medlem i Sjöräddningssällskapet (SSRS). I arbetspunkten ingår även att delta i forum för dricksvattennyttjande. Skyltning av Vattenskyddsområde för Vättern har slutförts runt hela sjön under Att se till att riskanalysverktyg för Vättern finns tillgängliga är både angeläget samt en av förbundets samverkansuppgifter Vätternvårdsförbundet har dock inte haft möjlighet att driva framtagande av ny spridningsmodell för Vättern vidare, inte heller revidering av konsekvensklassificering av väg/bäckpassager. Under 2017 genomfördes en omfattande råvattenanalys av en stor rad ämnen tillsammans med liknande undersökning i Vänern. Resultaten presenteras i en Vättern-FAKTA

9 Figur 7. För beräkna strömmar delas Vättern in i ett stort antal celler (tredimensionellt) där beräkningar genomförs i varje enskild cell av hur en förorening sprider sig. Skyltar med information om vattenskyddsområde Vättern är uppsatta runt sjön. Tillsammans med Vänern genomfördes en omfattande studie av råvattenkvalité (kemisk och biologisk) i Vätterns utsjö. Förbundet har sedan 2005 drivit samverkansformen för fiskets intressenter genom (det numera ordinarie) utskottet Samförvaltning Fisk vilket beskrivs längre fram. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Försvarsrelaterade forum: Bedömning: Samordningsgrupp: Möte Skjutfältsråd Karlsborgsfälten: Möte Fiskeskyddsnämnden: Möte Turistsamverkan: Leader Vättern, Runt Vättern (löpande) Bedömning: Forum för dricksvatten: skyltning, råvattenanalys: Bedömning: SAMMMANVÄGT: 4. SAMORDNA FÖRBUNDET VERKSAMHET MED ANDRA ÖVERVAKNINGSPROGRAM I Vätterns avrinningsområde finns det flera miljöövervakningsprogram som samtliga bidrar till att följa miljötillståndet i såväl sjö som tillflöden (Tabell 4). Vätternvårdsförbundet samverkar med dess huvudmän. Ytterligare detaljer att förbättra finns, dock i liten omfattning. Utöver nämnda löpande program kan kampanjer och lokal provtagning äga rum i olika syften, t ex kommuner och industriers lokala provtagningar, egenkontroll etc. Tabell 4. Löpande miljöövervakningsprogram i Vätterns avrinningsområde där behov av samarbete är nödvändigt. Summorna är ungefärliga. Program Huvudman Årskostnad (ca) Samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden Vätternvårdsförbundet 3,0 milj kr inklusive projekt etc Norra Vätterns recipientkontroll Askersunds kommun Ca kr/år (sett över en treårsperiod) Södra Vätterns recipientkontroll Jönköpings kommun Ca kr/år (sett över en treårsperiod) Motala ström Recipientkontroll Motala ströms Vattenvårdsförbund Fåtal provpunkter i tillrinningsområdet, nedström. Regional miljöövervakning Respektive Länsstyrelse - Kalkeffektuppföljning/biologisk återställning Respektive Länsstyrelse - Nationella trendvattendrag/sjöar Havs-och Vattenmyndigheten - 9

10 Norra Vätterns recipientkontroll har årliga möten där miljösituationen diskuteras (se Vattenråd) dit förbundet kallas. Förbundet har utbyte med Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV) för relevanta frågor och är adjungerade till varandras möten. Förbundet samordnar vissa miljöövervakningsmoment t ex elfiske i vissa Vätterntillflöden beställs av MSV inom dess verksamhetsområde. Genom att delvis samma utförare är involverad i de olika programmen nås en hög kostnadseffektivitet av t ex provtagningar. En stor del av information om vatten kan nås via Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Vätternvårdsförbundet har dessutom tillgängliggjort provtagningar inom avrinningsområdet via en zoombar karta med möjlighet till grafer och nedladdning av data. Förbundets hemsida hänvisar (via länkar) även till de nödvändigaste/viktigare informationskanalerna för officiell vatteninformation kopplat till Vättern (Figur 8). Figur 8. Information om vatten i/runt Vättern kan nås via olika portaler vilka samtliga nås från Vätternvårdsförbundets hemsida. Ovan ges några exempel. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Samverkan med andra program: tydligt utbyte/planering Bedömning: Avrinningsområdesvis utvärderingar: Kan utvecklas vidare. Bedömning: Miljöövervakningsprogram/info: Web-plattformar är nåbara från förbundets hemsida. Bedömning: SAMMMANVÄGT: 5. MÖJLIGGÖRA FORSKNING I VÄTTERN - SAMT PUNKT 10: VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATIONELLA KONFERENSER/ARTIKLAR Vättern har stor potential att utgöra forskningsobjekt för en rad forskningsfrågeställningar. Förbundet försöker uppmuntra och möjliggöra forskning i/med Vättern. Detta sker genom deltagande på konferenser, tillhandahålla data, möjliggöra provtagningar samt i vissa fall 10

11 även finansiera studier som genomförs i sjön samt upprätthålla ett kontaktnät med forskningsinstitutioner. Vätternvårdsförbundet följer ett antal olika forskningsprojekt med exempel på konferenser, artiklar etc där Vättern utgjort del av presentationen (Tabell 5). Bland annat kan nämnas att Vättern utgör ett objekt bland flera i ett globalt forskningsprojekt (Global Lake Temperature Collaboration) om effekter av klimatförändringar i stora sjöar (Figur 9). Sekretariatet har kontakt med flera olika internationella databaser där Vätterndata används på ett eller annat vis. Figur 9. Vättern ingår i Global Lake Temperature Collaboration, ett internationellt nätverk av temperaturdata i stora sjöar. ( Kvartärgeologi på Stockholms universitet studerar klimatutveckling genom analyser i Vätterns sediment. Örebro Universitet bedriver forskning om mikroplast och PFAS i Vättern. Bland internationellt uppmärksammade forskningsprojektet med tydlig Vätternrelevans rör geologiska processer i Vättern vilket drivs av Stockholms Universitet. Under 2017 har det varit flera presentationer på konferenser och publikationer i vetenskapliga tidskrifter där Vättern ingått. Förhållandevis många artiklar har berört klimatförändringar i Vättern som för närvarande är det andra tydliga ämnesområdet ur forskningsperspektiv (Tabell 5). Under 2017 har ett tredje forskningsområden med Vättern som objekt etablerats rörande fluorerade alkylämnen (PFAS). Slutligen kan i detta sammanhang nämnas ett förhållandevis stort projekt som utförts i Sveriges Stora Sjöar för att öka kunskap om mikroskräp i sjöar fortsatt under Båda forskningsområdena har Örebro Universitet som bas som kommer bedriva fördjupade studier kommande år. Tabell 5. Forskningsprojekt, föredrag på internationella konferenser samt publikationer i vetenskapliga tidskrifter som är kända för förbundet. Forskningsprojekt(område) Konferens/presentation Publikation Kvartärgeologi Stockholms Universitet * Swärd H, et al. A chronology of environmental Skred och sediment i Vättern: Prof Kvartärgeologi, changes in the Lake Vättern basin Martin Jacobsson, Henrik Swärd,, Stockholms Universitet m fl. from deglaciation to its final isolation. Boreas 2017 Klimateffekter Gesa Weyhenmeyer, SLU Key note speaker: Gordon Research Conference on Catchment Science: Interactions of Hydrology, Biology & Geochemistry at Bates College in Maine, USA; Jun 25-30, 2017 (Vätterndata presenterades) * Woolway, G. A. Weyhenmeyer et al (2017). Lake surface temperature [in State of the Climate in 2016 ]. Bull. Amer. Meteor. Soc., 98 (8), S13 S14. *Weyhenmeyer, G.A et al Citizen science shows systematic changes in the temperature difference between air and inland waters with global warming. Scientific Reports 7: 43890, *Weyhenmeyer, G.A and D.J. Conley Large differences between carbon and nutrient loss rates along the land to ocean aquatic continuum implications for energy:nutrient ratios at downstream sites. 11

12 Förvaltning av Vätterns fiskbestånd, beståndsstatus och förvaltningsformer Alfred Sandström, Thomas Axenroth, Erik Degerman mfl, SLU Limnology and Ocenaography 62: S183- S193. * Björnerås, C, G.A. Weyhenmeyer, et al Widespread increases in iron concentration in European and North American freshwaters. Global Biogeochemical Cycles 31: * Hampton, S.E., G.A. Weyhenmeyer et al Ecology under lake ice. Ecology Letters 20: * Hastie, A., G. Weyhenmeyer et al CO 2 evasion from boreal lakes: Revised estimate, drivers of spatial variability, and future projections. Global Change Biology *Nydahl, A.C., M.B. Wallin and G.A. Weyhenmeyer No long term trends in pco 2 despite increasing organic carbon concentrations in boreal lakes, streams and rivers. Global Biogeochemical Cycle * - * Hammar J, Axenrot T, Degerman E, et al; Smelt (Osmerus eperlanus): Glacial relict, planktivore, predator, competitor, and key prey for the endangered Arctic char in Lake Vättern, southern Sweden, Journal of Great Lakes Research 2017 PFAS Anna Kärrman, Ingrid Ericsson Jogsten, Örebro Universitet Örebro Univ: (HÄR) * - Mikroskräp Anna Kärrman, Anna Rotander, Örebro Universitet Örebro Univ (HÄR) * - Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Forskningsprojekt med Vätternrelevans: flera Bedömning: Föredrag på konferenser: förekommer, webpresentation Bedömning: <<<Publikationer i vetenskapliga tidskrifter: flera Bedömning: SAMMMANVÄGT: Figur 10. Exempel på några valda artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter där Vättern ingått under VARA VATTENMYNDIGHETEN BEHJÄLPLIG MED ATT DRIVA VATTENRÅD Även under 2017 har Vätternvårdsförbundet innehaft uppdraget av Vattenmyndigheten för Södra Östersjön distrikt att driva samverkan runt sjön i form av sk vattenråd. Exempel på aktiviteter och viktiga frågor runt Vättern ges i eget kapitel längre fram. Redovisning av aktiviteter inom vattenrådet för Vättern till Vattenmyndigheten görs genom verksamhetsberättelsen i förbundet. För verksamheten söker Vätternvårdsförbundet årligen dialogmedel som 12

13 under 2017 var kr. Hälften av bidraget finansieras förbundets utökade uppgifter och hälften av bidraget tilldelas aktörer som ansöker om ekonomisk stöttning för vattendialog. Totalt erhöll 5 olika föreningar stöd från vattenmyndigheten (se längre fram). Under 2017 sökte (och erhöll) Vätternvårdsförbundet även extra medel till uppstart av Vikens Vattenråd (Karlsborg) för att etablera en gruppering med syfte att förbättra vattenkvalitén i sjön Viken. Följande indikatorer finns i arbetsprogrammet: Vattenråd för Vättern: förbundet innehaft uppdrag Bedömning: Upprätthålla sändlistor: uppdateras kontinuerligt Bedömning: Tillhandahålla information från HaV/VM: tas upp/länkas Bedömning: Förmedla ekonomiskt bidrag: flera organisationer tagit del Bedömning: SAMMMANVÄGT: 7. SAMORDNA DATA FÖR LEVERANS TILL DATAVÄRDAR SÅ ATT VÄTTERNDATA BLIR FRIA OCH TILLGÄNGLIGA Genom nationella datavärdar möjliggörs tillgång till rådata för allmän användare via olika hemsidor. Rådata kan därigenom användas för forskning, trender, MKB samt i utvärderingar på nationell nivå. Likaså sker nationella rapporteringar av Vätterndata. Vätternvårdsförbundet tecknar avtal med utförare att data ska levereras till datavärd där så finns (se nedan) men där datavärd saknas fungerar förbundet som datavärd, tillgång genom kontakt med kansliet. Utöver de data som genereras av förbundets samordnade miljöövervakningsprogram så uppmanar förbundet övriga miljöövervakningsprogram att leverera data till datavärdar: Vätternvårdsförbundet Samordnad miljöövervakning av Vättern: SRK Norra Vättern: via Länsstyrelsen i Örebro SRK Södra Vättern: direkt från konsult Motala Ström Vattenvårdsförbund: Via Länsstyrelsen i Östergötland Tabell 6. Miljöövervakningsmoment i det samordnade programmet för Vättern med hänvisning till datavärd. (länkar nedan på respektive datavärd). Moment Vattenstånd, vattenföring och klimat Vattenkemi, växtplankton, djurplankton, bottenfauna Miljögifter Fiskdata, sjö och vattendrag Grundvatten Badvatten Undervattensvegetation Nederbördskemi Datavärd (och länk) SMHI SLU Vatten och Miljö IVL (vatten, biologiskt material och s k screening) SGU (sediment) SLU Akvatiska resurser SGU Havs-och Vattenmyndigheten / Folkhälsomyndigheten Artdatabanken IVL 13

14 Häckande fåglar på skär Biologisk mångfald (arter) Provbankning av fisk Kontrollprogram för fisk som livsmedelråvara Artdatabanken Artdatabanken Naturhistoriska Riksmuseet IVL Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Moment lagras på nationella datavärd: ingår i avtal Bedömning: Data lättåtkomliga: t ex presentationsprogram, datavärd Bedömning: SAMMMANVÄGT: 8. MEDVERKA TILL KUNSKAPSÖKNING AV RÖDING, LAX OCH SIGNALKRÄFTA Fortfarande gäller miljömålet i vattenvårdsplanen att isättningar av lax i Vättern ska föregås av en miljökonsekvensbedömning rörande dess biologiska och socioekonomiska effekter. Delar av underlag för en MKB har utförts tidigare av Fiskeriverket (Figur 11). Här behövs ytterligare ansträngningar främst gällande socioekonomiska aspekter för fullt uppfylla målet i arbetsprogrammet. Figur 11. I dåvarande Fiskeriverket rapport görs en omfattande genomgång av kunskapsläget av laxisättningar i Vättern. Ytterligare kunskapsunderlag har tillkommit därefter. Det saknas däremot samhällsekonomisk analys för kunna uppfylla målet. TH: Laxen kommer till Vättern i tankbil och sätts ut årligen Vad gäller rödingen har förnyad uppföljning av beståndet genomförts under 2017 av SLU och även lekplatsinventering (Länsstyrelsen i Jönköping, det första året av tre). Det är stort behov av att säkerställa uppföljning av rödingbeståndet och effekter av fiskefria områden. Signalkräfta har under 2017 blivit upptagen på EU-listan över invasiva arter och ett hanteringsprogram är under framtagande. Det är i skrivande stund oklart om hanteringsprogrammet kan få konsekvenser för Vättern. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Signalkräfta och -Lax-MKB : Inga ytterligare kända utredningar. Bedömning: Artstudier: Röding: lekprovfiske genomfört 2017, Bedömning: SAMMMANVÄGT: 14

15 9. FÖRBUNDETS RAPPORTSERIE SAMLAR KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP OM VÄT- TERN PÅ ETT TILLGÄNGLIGT VIS En av förbundets uppgifter är att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. Vätternvårdsförbundet fungerar som rådgivande och remissinstans i utredningar. Det finns ett informationsbehov att möta från bland annat media, skolor, ideella organisationer, allmänhet etc. Därför försöker förbundet tillgängliggöra kunskapsunderlag t ex via hemsidan. Tabell 7. Utgivna rapporter och Vättern-Fakta under året. Rapport Titel Vätternfakta 125 Utvecklingen av sik i Vättern ett samverkansprojekt mellan fiskare och forskare Titel 1:2017 Sammanställning av resultat från standardisering av flugutterfiske Årsskrift :2017 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren Förvaltningsplan för fisk och fiske :2017 Redovisning av lekfiskräkningen i Vättern tillflöden våren :2017 Effekten av kraftverksdamm på vandingsframgånmg på migrerande öringsmolt. Rapporter Sedvanligt rapporteras miljötillståndet och projekt fortlöpande i Vätternvårdsförbundets rapportserie. Under året har tre rapporter publicerats (Tabell 7). Rapporter går att beställa från sekretariatet alternativt laddas ned via hemsidan. Årsskriften innehåller resultat från samordnad miljöövervakning av Vättern med sammanfattningarna av övriga under året utgivna rapporter. Vättern-FAKTA Rapportserien kompletterades under 2012 av Vättern-Fakta som endast utges digitalt på hemsidan (Tabell 7). Vättern-Fakta utgörs av mindre och/eller återkommande undersökningar/studier som möjligen inte är av helsjö-intresse men håller hög kvalitet och viktigt kunskapsunderlag och därför förtjänar tillgängliggörande. Under året har fyra Vättern-Fakta publicerats (Tabell 7). Just Vättern-FAKTA har en tendens att ta över redovisningar från den tidigare rapportserien. Figur 12. Exempel på rapporter och Vättern-Fakta som utgavs under året. Samtliga (se Tabell 7) finns tillgängliga via Nyhetsbrev 15

16 Vätternvårdsförbundet har sedan 2003 årligen skickat ut ett nyhetsbrev om aktuella saker i/runt Vättern. Under 2017 har inga sådana skickats ut utan hemsidans nyhetsuppdateringar har övertagit den rollen. Under kommande år utreds möjligheten för att sprida nyheter via sociala medier istället för ett brev, detta pga tids-, nåbarhets- och förenklingsskäl. För det krävs en strategi först vilket avses utverkas under Annat informationsmaterial Vätternvårdsförbundet har tagit fram ett omfattande utställningsmaterial t ex roll-ups (totalt 15 olika), beachflaggor mm som varit utställda på konferenser etc. Det finns även en folderserie bestående avfyra olika teman. Tabell 8. Informationsmaterial i Vätternvårdsförbundet. Möjlighet att låna finns för medlemmar. Kontakta sekretariatet. * = nyproducerade under året. Informationssätt Innehåll/titel Innehåll/titel Roll-up Kräftor och kräftfiske i Vättern Besöksmål Vätternbäckar Vätterns djupkarta Samförvaltning av fisket i Vättern Regel och informationstavla Fisk är nyttigt Inventering av lekande fisk Vem fiskar vad i Vättern? Lokal fiskeförvaltning vem gör vad? Fiskar i Vättern Miljögifter i Vätternfisk Harren i Vättern Fritidsfisket i Vättern Fisketillsyn Vättern Den Märkvärdiga sjön Wettern Folder Välkommen till Vättern (sv+ty+eng) Kräftfiske i Vättern (sv+ty+eng) Fisk och fiske i Vättern (sv) Fåglar och fågelskär (sv)* Plansch Fiskar i Vättern Glacialrelikter Beachflaggor Profilplagg Kontorsmaterial Vättern (6 st) Skjortor och piké-tröjor Block, mappar, kuvert Figur 13. Folderserie i Vätternvårdsförbundet. Foldrar kan erhållas från sekretariatet. Fåglar på skär nyproducerades under året. Förbundets hemsida utgöra gemensam plattform för förbundets verksamhet, Vattenråd för Vättern samt fiskets intressen. Hemsidan har blivit den form som förbundet prioriterar att få ut information på. Utöver hemsida har även gemensamma informationsbroschyrer, posters, roll-ups etc tagits fram med information om Vättern. Under 2016 påbörjade förbundet en ny hemsida som fortsatt att utvecklats under 2017(se längre fram). 16

17 Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Rapporter, Fakta och nyhetsbrev Bedömning: Informationsstrategi: planerad, ej ännu genomförd Bedömning: Hemsidan: frekvent uppdaterad, ny version lanserad Bedömning: SAMMMANVÄGT: 10. VARA AKTIV I OLIKA SAMMANHANG OCH PRESENTERA VÄTTERNVÅRDSFÖRBUN- DET Förbundet får ofta förfrågningar om att i olika sammanhang presentera kunskap om Vättern. Sekretariatet genomför efter förmåga så många föredrag som möjligt. Exempel på mötestillfällen kan vara yrkes/fritidsfiskets träffar, Naturskyddsförening, intresseorganisationer och ideella föreningar, lokala/regional/nationella myndigheter mm. Genom att sekretariatet utgörs av flera personer kan förbundet bättre svara till att bistå med information. Figur 14. Vätternvårdsförbundet deltog i Medevimässan under Tabell 9. Urval av större konferenser där Vätternvårdsförbundet presenterat verksamheten, resultat mm Typ av möte För vilka Antal föredrag Om? Lokala/regionala Kommuner (nämnder), Föreningar, skolor, rotary etc Ca 30 Vättern, förbundet, fiske, miljötillståndet, om Vättern Internationella Utbyte Laggio Maggiore 1 Om Vättern, förbundet, miljöövervakning Sektorsmöte Fiskets organisationer 3-5 Förvaltningsplan fisk och fiske Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Sekretariatet föredrag; ca föredragstillfällen Bedömning: Affischer, roll-up etc: Bedömning: Folders: finns Bedömning: Presentation på konferenser: inga egna under året Bedömning: SAMMMANVÄGT: Nationella SLU-Akva, SMHI, HaV, SLV mfl Ca 8-10 Övervakning fisk, Förvaltningsplan, Mikroplast 11. VÄTTERN INGÅR I ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK AV STORA SJÖAR Genom åren har ett informellt nätverk mellan olika stora sjöar tagit form. Vätternvårdsförbundet har upprättade direktkontakter med antal andra stora sjöar ( 17

18 Tabell 10). Olika sjöar har olika gemensamma frågeställningar som kan nyttjas vid olika tillfällen. Utbytet av både data och kompetens tenderar att öka. Under 2017 besökte kansliet Laggio Maggiore i Norra Italien som även den har en snarlik påverknashistoria som Vättern, numera mindre påverkad och utgör råvattentäkt till en stor andel människor. Det finns förutsättningar att fördjupa samarbete mellan sjöar. Maggiore är dryga 210 km2, 370 m djup och delas mellan Italien och Schweiz. Förvaltning genomförs i särskilt kommission för att säkra dricksvattenförsörjningen. Figur 15. Kansliet besökte Laggio Maggiore i Norra Italien och hade viss samverkan med det motsvarande vattenförbundet där. Tabell 10. Exempel på andra sjöar med vilka förbundet har upprättade kontakter. Sjö Vänern, Sverige Mälaren, Sverige Hjälmaren Mjösa, Norge Bodensjön, Tyskland Laggio Maggiore, Itallien Gemensam fråga(or) Samordnat miljöövervakningsprogram, projekt Samordnat miljöövervakningsprogram, projekt Projekt Miljögifter i fisk Förorenings/Övergödningshistoria Klimateffekter Glacialrelikter Övergödningshistoria Fiske Klimateffekter Dricksvatten Utöver redovisade specifika sjöar med kontaktnät ingår Vättern även i flera andra nätverk såsom: European Large Lakes Symposium (ELLS): konferens World Large Lake Database: Global Lake and River Ice Phenology Database: Global Lake Temperature Collaboration: 18

19 Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Direktkontakter med andra liknande sjöar. Samverkan med andra sjöar ökar. Bedömning: Databaser där Vättern ingår: flera Bedömning: SAMMMANVÄGT: 12. AKTUELLHÅLLANDE AV HEMSIDA SÅ ATT DET ÄR EN NATURLIG INGÅNG FÖR MILJÖ, FISKE OCH VATTEN I VÄTTERN Hemsidan ( blir alltmer den samlade ingången för kunskap om Vättern och vad som händer runt sjön. På hemsidan ges information om möten, nyheter, kommentarer och aktiviteter i avrinningsområde där förbundet på ett eller annat vis är involverade samt fiskeregler och annan fiskeinformation. Även protokoll, remissvar etc är tillgängliga. Sedan tidigare är hemsidan en samverkan av Vätternvårdsförbundet, Leader Vättern samt Länsstyrelserna runt Vättern. Den nya sidan har bättre möjlighet till uppföljning. Figur 16. Vätternvårdsförbundets nya hemsida Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Hemsida: löpande uppdaterad, ny framtagen Bedömning: Samordning av innehållet: tillsammans med fiske, Leader Bedömning: Engelsk version: Delvis, förberedd Bedömning: Antal besök: ökad tillgänglighet Bedömning: SAMMMANVÄGT: 13. AKTIVT SÖKA PÅVERKA ÄRENDEN SOM BERÖR VÄTTERN (REMISSINSTANS) Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö. Remisser tillsänds förbundet som besvaras utifrån de olika styrdokumenten som förbundet har tagit fram. Synpunkter per e-post ges direkt till olika frågeställare (något som tenderar att öka). I princip läggs alla remissvar och yttrande ut på hemsidan. Kansliet märker också att i många fall grundar sig efterföljande beslutsunderlag till stor del på det som framkommit i förbundets yttranden/remissvar. Förbundets material använts ofta i olika miljöprövningar. 19

20 Tabell 11. Urval av skrivelser som utgått från sekretariatet under året. Samtliga tillgängliga via hemsidan Datum/Till Rörande : Jönköpings kommun Lokal vattenförsörjningsplan Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Antal tillfällen där förbundet agerat remissinstans :1 Bedömning: Nyttjande av förbundets faktamaterial i miljöprövning Bedömning: SAMMMANVÄGT: Årsspecifika arbetspunkter för 2017 (8st) 1. FÖRVALTNINGSPLAN FÖR FISK OCH FISKE ÄR FASTSTÄLLD OCH INFORMERAD TILL MEDLEMMAR M FL. En förvaltningsplan för fisk och fiske fastställdes på ordinarie förbundsstämma 2017 (Figur 17. Under 2017 fastställdes Förvaltningsplan för Fisk och Fiske.). Arbetet har pågått sedan 2015 och innehåller avstämning av tidigare plan men huvudpunkten är tydligare mål och nyttjande samt åtgärder för olika fiskarter och brukare. Det har varit omfattande informationsinsatser i olika sammanhang och planen, som även rönt intresse från andra sjöar. Figur 17. Under 2017 fastställdes Förvaltningsplan för Fisk och Fiske. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Fiskeplan: Fastställd Bedömning: SAMMMANVÄGT: 2. REVIDERING AV BEVARANDEPLAN FÖR NATURA2000 ÄR GENOMFÖRT SAMORD- NAT Samtliga bevarandeplaner för Natura 2000 områden ska revideras 2016 och Vätternvårdsförbundet har samordnat de fyra länens arbetet med Vättern som Natura 2000-omnråde. Vättern består egentligen av åtta delområden varav fyra är i princip hela Vättern och berörs av bevarandeplanen. I slutet av 2017 kunde en remissversion skickats ut som förväntas fastställas av förbundets medlemmar på förbundsstämman

21 Figur 18. Tidigare bevarandeplan ska ersätts av ny reviderad efter Under 2017 färdigställdes en remissversion med mål att fastställas på förbundsstämman Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Ny bevarandeplan: remiss klar och annonserad Bedömning: SAMMMANVÄGT: 3. PRESENTATIONSPROGRAM FÖR UTFALL (DIAGRAM) AV PROVTAGNING INOM VÄT- TERNS AVRINNINGSOMRÅDE Vätternvårdsförbundet driver en karttjänst för att tydliggöra pågående provtagningar i Vätterns avrinningsområde. Syftet är att underlätta tillgängligheten av provtagningar och resultat därav samt att snabbt få en bild över trender mm. Under året har denna tjänst upprätthållits och uppdaterats vid tre tillfällen med nya resultat. Programmet redovisar SRK Norra respektive Södra Vättern samt Vätternvårdsförbundets mätningar. Tjänsten nås via Vätternvårdsförbundets hemsida. Figur 19. Karttjänst för att öka tillgänglighet på provtagningsdata. Nås via Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Presentationsprogrammet upprätthålls: utökats Bedömning: SAMMMANVÄGT: 21

22 4. WEBBASERAT RISKANALYSVERKTYG FÖR KONSEKVENSKLASSIFICERING OCH SPRIDNINGSMODELL I det förebyggande skyddsarbetet för Vättern har två olika viktiga dokument/projekt tagits fram: 1. Konsekvensklassificering av olyckor med farligt gods runt Vättern, 2. Spridningsmodell Vättern. Dessa två verktyg är idag svårtillgängliga då det antingen är i databasform, pappersrapport eller stationsbaserad spridningsmodell. För att öka tillgängligheten på dessa verktyg bör de anpassas till plattform via internet. Arbetet har påbörjats men behöver påskyndas. Främst behövs medel och planering tillföras. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Webbaserad spridningsmodell : ytterligare steg inte genomfört under året då, plan saknas för detta. Bedömning: Webbaserad konsekvensklassificering: ingen fortsatt revidering, medel saknas för web Bedömning: SAMMMANVÄGT: 5. KONSEKVENSKLASSIFICERING AV VÄTTERN FORTSÄTTER Konsekvensklassificering är ett arbetssätt att bedöma risken med olyckor av farligt gods runt Vättern. Arbetet påbörjades 1995 och har inneburit att samtliga väg/bäckpassager har riskbedömts utifrån skada på såväl bäck som Vättern och dess dricksvatten. En modernisering har genomförts på en av tre delar. De resterande två delarna återstår. Någon aktivitet inom momentet har inte genomförts dels pga arbetsbörda men även pga ekonomiska resurser inte funnits. Moment bör kvarstå. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Konsekvensklassificering av del 2 (av tre) genomförs Bedömning: SAMMMANVÄGT: 6. GENOMFÖRA VÄTTERNDAG Under 2017 genomfördes för åttonde gången en gemensam Vätterndag en dag späckad av föredrag med beröring på Vättern. Informationsdagen genomfördes i samverkan med Biosfärområde Östra Vätternbranterna och Leader Vättern den 9 november i Huskvarna och ca 100 personer deltog. Av utvärderingen att döma är det uppskattat arrangemang. Förutom att förbundet satsade egna medel som erhölls även bidrag från Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vätterndagen utgjorde en del i uppmärksammandet av att samverkan kring vattenvård av Vättern. Det är nämligen 60 år sedan samverkan etablerades formellt. Som ett led i uppmärksammandet samlades landshövdingarna för de fyra Vätternlänen i juni

23 Figur 20. Den åttonde Vätterndagen genomfördes 2017 på IHKP-stugan i Huskvarna med temat Vättern utanför Vättern. Dagen besöktes av ca 100 personer. Figur 21.Samtliga fyra länsledningar träffades i juni på Visingsö och blickade åt samtliga fyra väderstreck där vattenfrågor kring Vättern diskuterades. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Vätterndag 2017: genomförd i Huskvarna Bedömning: SAMMMANVÄGT: 7. HEMSIDAN ÄR MODERNISERAD Som nämnts och redovisats längre fram är ett nytt plattformsoberoende hemsida för förbundet framtagen och vidarebearbetat under Sidan är gemensam med Leader Vättern och Länsstyrelsernas fiskefunktioner. Nu används en plattform som är enkel samt oberoende av vilken plattform som läsaren använder sig av, sk adaptiv teknik. Figur 22. Hemsida för information om Vättern är gemensam för Vätternvårdsförbundet, Länsstyrelsernas fiskefunktioner samt Leader Vättern. Även besöksnäring (t ex Runt Vättern) nås från sidan. Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: 23

24 Hemsida: ny förenklad och modern hemsida finns Bedömning: SAMMMANVÄGT: 8. FÖLJA STÖRRE VÄTTERNRELATERADE ÄRENDEN I Vätterns avrinningsområde pågår flera formella ärenden med relevans för förbundet att ta del av. Vätternvårdsförbundet har på senare år i olika delar varit deltagande och i vissa fall drivande för att kunskapsunderlag tas fram på enhetligt vis samt att befintligt kunskapsunderlag används. I arbetspunkten har följande ärenden särskilt omnämnts, men det finns ytterligare: Vattenöverledning till Närke: tar del Mineralutvinning Norra Kärr och gasprospektering i Motalabukten: tar del Försvarsmaktens miljöprövningar runt Karlsborg: tar del, yttrar, deltar, besvarar remisser Följande indikatorer har använts för bedömningen av arbetspunkten: Följa ärenden: Bl a granskning åt MMD Bedömning: SAMMMANVÄGT: Personal och medlemmar SEKRETARIAT Sekretariatet är placerat på Länsstyrelsen i Jönköping och har bestått av drygt en och en kvarts (ca 1,25) årsarbetskraft där Måns Lindell varit sakkunnig i vattenfrågor på 50 % under hela året. Därutöver har befattning som 20 % protokollssekreterare delats mellan Karl-Magnus Johansson och Malin Setzer. Samordnare för samförvaltning och tillika sakkunnig fiske var Malin Setzer, en tjänst motsvarande ca 25 % som finansierats med projektmedel. Tabell 12. Sekretariatets sammansättning under året. Post Namn Omfattning Förbundssekreterare, ansvarig sekretariat Per Hallerstig Inom tjänst Sakkunnig vattenfrågor tillika samordnare i verksamhetsutskottet Måns Lindell 50% Sakkunnig fiskefrågor tillika samordnare i utskott Samförvaltning Fisk Malin Setzer Ca 25% Kansli Ann-Sofie Weimarsson Ca 5% Kassör Jan-Anders Johansson Arvode Ordf Verksamhetsutskottet Kjell Aldsten Arvode Protokollsekreterare Karl-Magnus Johansson/ Malin Totalt ca 20% Setzer Jan-Anders Johansson har skött förbundets kassa och uppbär arvode för tjänsten. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar och inte minst hemsida skötts av Ann-Sofie Weimarsson på Länsstyrelsen i Jönköping på ca 5 %, Länsstyrelsen i Jönköping 24

25 stödjer/finansierar vattenrådsarbetet genom att finansiera vissa uppdrag som förbundet har nytta av. Chef på kansliet är Förbundssekreteraren Per Hallerstig i egenskap av Avdelningschef på Naturavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköping dit kansliet är förlagt. Till sekretariatet ingår även ordförande i verksamhetsutskottet kopplas. Under året var det (som sedvanligt) Kjell Aldsten ifrån Hjo, som även var vice ordförande i förbundet under året. STYRELSEN Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Vårmötet hölls den 10 mars på Sätra Bruk, Karlsborgs kommun. Höstmötet hölls den 19 oktober på Sibelco Nordic, Habo kommun. Justerade protokoll från möten finns tillgängliga på sekretariatet samt på hemsida. Förbundsstämman hölls den 4 maj på Vadstena Folkhögskola. Ordinarie förbundsstämma hölls den 10 maj på Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum, Askersunds kommun. På stämman deltog ca 60 personer och förutom sedvanliga stämmoförhandlingar ingick även en redogörelse av Förvaltningsplan för fisk och fiske samt en rad vätternrelaterade frågor inom Vattenrådet för Vättern. Styrelsemöten: Förbundsstämma : Sätra Bruk, Karlsborgs kommun : Sibelco Nordic, Habo kommun : Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum, Askersunds kommun Figur 23. Överst: Styrelsen på vårmötet hölls på Sätra bruk och efteråt gjordes studiebesök av fruia vattenvägar i Edsån. Nederst: Styrelsens höstmöte på Sibelco Nordic AB. Stämman 2017 avhölls på Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum,. Drygt 60 personer deltog däribland även Intressenter i vattenrådet. Utöver stämmoförhandlingar diskuterades även Förvaltningsplan för fisk och fiske samt övriga vattenrådsangelägna frågor. 25

26 Tabell 13. Styrelsens sammansättning under året. Post Ordförande Kristina Zetterström Länsstyrelsen Östergötland V ordf. Kjell Aldsten, Hjo Kommun Ledamöter Ordinarie styrelsemedlem Suppleant A A A A A A A A B B B B B B B B Marie Kristoffersson Motala Kommun Niclas Bäckman Länsstyrelsen Östergötland Björn Johansson Zinkgruvan Mining AB Anders Lundgren Karlsborgs kommun Eva-Lotta Kalman Region Östergötlands län Anders Rockler Fiskevattenägarförbundet David Ekbäck LRF Agneta Christensen Länsstyrelsen Västra Götaland Markus Lundgren Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Åsa Andersson Havs-och Vattenmyndigheten Daniel Bergdahl Länsstyrelsen Örebro Alfred Sandström SLU Catarina Christensen Länsstyrelsen Jönköping Dan Björk Munksjö Aspa Bruk AB Mats Blomberg Södra/Östra Vätternbranterna Carl Doverholm Skaraborgsvatten Ingemar Bergbom Habo Kommun Erika Melander Länsstyrelsen Östergötland Jörgen Ryberg Nammo Sweden AB - Karlsborg Solveig Samuelsson Askersunds kommun Leif Lungqvist F7, Såtenäs Johnny Ståhl Yrkesfisket Sofia Kämpe LRF Sara Peilot Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Grahn Vätterns fritidsfiske-och fiskevårdsförbund Ulrika Stensdotter-Blomberg Havs-och Vattenmyndigheten Anders Larsson Länsstyrelsen Örebro Thomas Axenrot SLU Per Hallerstig Länsstyrelsen Jönköping Mats Henriksson Sibelco Nordica AB Carl-Olof Thulin Skogsstyrelsen/Östra Vätternbranterna Roger Rohdin Jönköpings kommun Tid årligen På stämman valdes Kristina Zetterström, Länsråd Östergötlands län, till ordförande för tredje året. Som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Kjell Aldsten, Hjo, denna gång för artonde (!) året i rad. 26

27 VALBEREDNING OCH REVISORER Tabell 14. Valberedning och revisorers sammansättning. Post Namn Representerar Suppleant Tid Valberedning Pierre Rydén Hjo kommun (sammankallande) Valberedning Marie Wikander- Ederfors Jönköpings kommun Revisor Sven Ebbesson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen Revisor Doris Johansson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen VERKSAMHETSUTSKOTTET (VU) Verksamhetsutskotten (VU) sköter det fortlöpande arbetet inom förbundet. VU har under året haft fyra möten fördelat över året. Justerade protokoll finns på hemsidan. Möten: : Grenna Museum, Jönköpings kommun : Olshammargården, Askersunds kommun : IKHP-stugan Huskvarna, Jönköpings kommun : Hotell Bellevue, Hjo kommun Tabell 15. Verksamhetsutskottets sammansättning. Namn Suppleant Tid Kjell Aldsten(Hjo kommun) (ordf) - löpande Marie Kristoffersson (Motala Kommun) (ordf Samförvaltning Fisk) Daniel Bergdahl (Länsstyrelsen i Örebro) Sara Peilot (Länsstyrelsen i Västra Götaland) - löpande Anders Larsson (Länsstyrelsen i Örebro) / Friederike Ermold har vikarierat under A.L föräldraledighet Agneta Christensen (Länsstyrelsen i Västra Götaland) löpande löpande Niclas Bäckman (Länsstyrelsen i Östergötland) Erika Melander (Länsstyrelsen i Östergötland) löpande Måns Lindell (Vätternvårdsförbundet) - löpande Per Hallerstig (Länsstyrelsen i Jönköping) - löpande Karl-Magnus Johansson/Malin Setzer (Vätternvårdsförbundet) - löpande Björn Johansson (Zinkgruvan Mining) Jörgen Ryberg (Nammo Sweden AB- Karlsborg) löpande Alfred Sandström (SLU Akv. Resurser) Tomas Axenrot (SLU Akv. Resurser) löpande SAMFÖRVALTNING FISKE I maj 2005 startade Vätternvårdsförbundet initiativet "Samförvaltning Vättern" där syftet var att skapa ett forum för frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Projektet har övergått till att vara en del av den löpande verksamheten sedan I samförvaltningen deltar företrädare för Sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, Yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, SLU, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna, Havs-och Vattenmyndigheten och kommuner runt sjön. I utskottet Samförvaltning Fiske har Marie Kristoffersson, Motala kommun, varit ordförande för femte året. Samordnare och tillika sakkunnig fiske har varit Malin Setzer. 27

28 Figur 25. T.v. Studiebesök hos Källefalls Fiskeodling på Hökensås i samband med Samförvaltningsmöte i maj. T.h. Kort föredrag om Tabergsån vid Hovslätts hembygdsgård i samband med Samförvaltningsmöte i november. Tabell 16. Deltagare i arbetsutskottet Samförvaltning Fisk. Post Namn Suppleant Ordförande Marie Kristoffersson (Motala Kommun) Sakkunnig Fiske Malin Setzer (Vätternvårdsförbundet) Karl-Magnus Johansson Yrkesfisket Jonny Ståhl (Insjöfiskarna) Zeth Rylander (Insjöfiskarna) - Fritidsfisket Lennart Grann (Vätterns fritidsfiske-och fiskevårdsförbund) Fiskevattenägarna Ingvar Torsholen (Vätterns fritidsfiskeoch fiskevårdsförbund) Anders Rockler (Fiskevattenägarförbundet) Björn Dieker (Fiskevattenägarförbundet) Sportfisket Alf Hultqvist (Sportfiskarna) Markus Lundgren (Sportfiskarna region Fisketurism Ove Johansson (SeFF: Sveriges Fisketurism Företagare) Väst) Manni Svensson ( SeFF: Sveriges Fisketurism Företagare) Kommuner Ingemar Bergbom (Habo) Anders Lundgren (Karlsborg) Forskning Alfred Sandström (SLU) Thomas Axenrot (SLU) Länsstyrelser Anton Halldén (Länsstyrelsen i Jönköping) Besöksnäring Karin Käverö (Svecia Travels AB) Vakant Per-Erik Larson (Länsstyrelsen i Östergötland) Under året har arbetsutskottet haft 3 schemalagda möten jämt fördelade över året. Justerade protokoll från samtliga möten finns på hemsidan. Samförvaltning: : Sjöängens Kultur-och Kunskapscentrum, Askersunds kommun : Hökensås, Habo kommun : Hembygdsgården Hovslätt, Jönköpings kommun SAKKUNNIGGRUPPEN Sakkunniggruppen utgörs av vattenexperter men har inte haft några fysiska sak-möten men däremot regelbundna kontakter och ordinarie VU-möten. I sakkunniggruppen diskuteras specifika sakfrågor, t ex miljöövervakning, EU-projekt, Vattenråd, relevanta undersökningar. Ofta initieras sakkunnigmöte av arbetsmöten för att genomföra grunderna för framtagande av olika styrdokument. Under året har vissa frågor inom både Förvaltningsplan för fisk och 28

29 fiske samt Bevarandeplan Natura 2000 varit aktuellt och flera digitala informationsutbyten har ägt rum i det. Tabell 17. Sakkunniggruppens sammansättning. Namn Representerar Sara Peilot/Agneta Christensen Västra Götalands län Peder Eriksson/Daniel Bergdahl Niclas Bäckman Måns Lindell Malin Setzer Alfred Sandström Örebro län Östergötlands län Vätternvårdsförbundet Jönköpings län SLU Möten: Endast digitala möten. MEDLEMMAR 2017 hade Vätternvårdsförbundet 46 medlemsorganisationer/företag vid årets slut. Inga medlemmar begärde utträde eller tillkom. Den totala intäkten fördelades vid årets ingång utifrån 214 andelar samt fasta avgifter. Medlemsavgiften var oförändrad under året. Totalt fördelas ca kr via andelstalen. Länsstyrelser och Region/Landsting hade fasta årsavgifter kr per år, resulterande i kr. Totala medlemsintäkten uppgick därmed till kr. Havs-och Vattenmyndigheten och SLU har inga utpekade medlemsavgifter men bidrar direkt ekonomiskt eller genom via undersökningar till miljöövervakning av Vättern. Havs-och Vattenmyndigheten ger Länsstyrelsen i Jönköping uppdrag att genomföra nationell miljöövervakning av Vättern omfattande kr. Vätternvårdsförbundet samordnar undersökningsverksamheten men har inte ekonomiredovisningen av dessa medel. Yrkesfisket är kostnadsbefriat då man är behjälpliga för olika moment rörande övervakning, provfisken, datainsamling, fiskanalyser mm. Figur 24. Utveckling av medlemsavgifter och ekonomisk ersättning för uppdraget från Havs-och Vattenmyndigheten att genomföra miljöövervakning i Vättern i Vätternvårdsförbundet samt annat. Med annat definieras EU-projekt för t ex Samförvaltning Vättern. Figuren visar utfallet i förbundets årliga bokslut samt plan för Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman

30 Tabell 18. Medlemslista för Vätternvårdsförbundet under året. Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år 2017 Under 2017 uppdrog sedvanligt Havs-och Vattenmyndigheten åt Vätternvårdsförbundet att genomföra miljöövervakningen i Vättern med ett bidrag på kr. Medlen administreras av Länsstyrelsen i Jönköping (regional miljöövervakning). Detta uppdrag samordnas med medlemsavgifterna i Vätternvårdsförbundet ( kr), EU-medel samt andra miljöövervakningsmedel. Den samordnade budgeten innefattande miljöövervakning av Vättern omspände t ex ca 3,6 milj kr som Vätternvårdsförbundet samordnar och ca 5,5 miljoner kronor om andra aktörer även inkluderas - utan att göra anspråk på att utgöra samtliga kostnader för att följa miljötillståndet i sjön. Vätternvårdsförbundet strävar efter att få överblick över så stora delar som möjligt av omkostnader för uppföljning av Vättern. Nästan 60 % av den samordnade budgeten som hittills överblickas går till undersökningskostnader. Dessutom tillkommer andra miljöövervakningsprogram runt och i Vättern t ex kalkning, biologisk återställning, recipientkontroll och fiskundersökningar varför den totala övervakning är större än vad som redovisas här. 30

31 Figur 25. Fördelning av den samordnade utgiftsbudgeten vid ingång i 2017 års budgetplan (observera att det inte är förbundets bokslut eller det slutliga ekonomiska utfallet). I bokslutet 2017 var intäkter i förbundet kr och kostnader kr. Årets resultat var således negativt kr. Tillgångarna i förbundet var vid utgången av året kr och leverantörsskulderna uppgick till kr. Årets resultat ( kr) tillsammans med eget kapital på kr resulterade i ett fritt eget kapital på kr. Av dessa medel var kr redan budgeterade från 2016 till 2018 och ca kr uppbokade/reserverade i avtal. För resterande disponibla medel, ca kr, tas beslut om först på stämman

32 DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern Vätternvårdsförbundet har sedan 2010 årligen tecknat innehaft uppdraget från Vattenmyndigheten i Södra Östersjön att samordna och underlätta dialog kring vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde, sk vattenråd. Förbundet åtar sig därigenom att utföra vissa bestämda uppgifter. Då området är stort och mångfacetterat genomförs vattenrådet i mindre delar, sk delvattenråd, där olika vattendragsgrupper eller temagrupper kan vara basen för själva vattenrådet. Vätternvårdsförbundet själv är att betrakta som ett av flera delvattenråd inom hela avrinningsområdet. Vattenrådet för Vättern är enligt Vätternvårdsförbundet ett öppet forum, öppet för alla och som inte är avgiftsbelagt. Det finns möjlighet sedan årsstämman 2012 att teckna sig som intressent i vattenrådet för Vättern med eller utan prenumerationsavgift. Med prenumerationsavgift följer att man får tillsänt material, protokoll, rapporter etc precis som medlemmar. Vidare har man närvarorätt men inte rösträtt på själva stämman vilket är förbehållit medlemmar i förbundet. Under året utgjorde fyra organisationer intressenter. Nämnas kan att förbundet har ett stort nätverk som nås t ex via olika sändlistor, nyheter etc. Tabell 19. Intressenter i Vattenrådet för Vättern som anmält tillhörighet via förbundet. Organisation/förening Form Visingsörådet Visingsö Fiskareförening SNF Skaraborg SNF Jönköping Aktion Rädda Vättern Intressent med prenumeration Intressent utan prenumeration Intressent med prenumeration Intressent utan prenumeration Intressent med prenumeration Vätternvårdsförbundet ansöker årligen hos Vattenmyndigheten i Södra Östersjön om medel för att bedriva dialog och samverkan, ett bidrag som kan uppgå till max kr per år. Under 2017 gavs möjlighet att ansöka om ytterligare stöd varvid Vätternvårdsförbundet ansökte och erhöll kr för att genomföra Vätterndagen och kr att förmedla till Vikens Vattenråd (Töreboda kommun). Dessa stimulans eller dialogmedel för aktiviteter i vattenrådet kan nyttjas för t ex informationstillfällen, nätverk, uppbyggnad av kunskapsbank, resor mm. Under året har sex bidrag fördelats. Fördelningen sker årsvis efter ansökan till förbundet. Tabell 20. Bidragsfördelning 2017 för att stimulera dialog kring vatten. Bidragstagare Bidrag Syfte Vätternvårdsförbundet kr kr Upprätthålla nätverk, Vätterndag Vätternvårdsförbundet kr Hemsidor och presentationsprogram av provtagningsdata för SRK Södra resp Norra Vättern Biosfärområde Östra Vätternbranterna kr Dialog med mark/vattenägare Visingsörådet kr Dialog om reningsverket på Visingsö samt vattenfrågor (inriktat mot skjutningar och mineralutvinning) Vättern Fritidsfiske-och fiskevårdsförening kr Samordna fiskeklubbar 32

33 Motala Akvarieförening kr Vätternakvariet Vikens Vattenvårdsförbund (Töreboda/Karlsborgs kommun) kr Via Vätternvårdsförbundet för uppstart SUMMA kr Stöd från Vattenmyndigheten Nedan följer en återgivning av aktiviteter inom olika delar av Vätterns Vattenråd. Exemplen utgör inte anspråk på att vara heltäckande utan just vad det är - exempel. Bland de övergripande mest viktiga frågorna under året har varit dels olika exploateringsfrågor för Vättern t ex nyttjande av sjöytan som risk-och nedslagsområde för skjutningar i Försvarsmaktens regi, men också frågor rörande ekosystemet i sig t ex miljögifter i fisk som begränsar saluföring och konsumtion, dricksvattenöverledning till andra än närliggande kommuner. Det är även identifierat PFOS-kontaminering kring flottiljen i Karlsborg, något som varit stort fokus under året hos både kommun och Försvarsmakten. Liknande föroreningsplatser finns även på andra håll t ex Jönköpings flygplats, Axamo. Vätternvårdsförbundet deltar på olika vis i studier kring både mikroskräp och kring ökad kunskaps om PFAS och dess omhändertagande Ämnet mikroplaster har rönt stort medialt, forsknings-, myndighets- samt allmän uppmärksamhet. Ärendet rörande tilltänkt mineralutvinning vid Norra Kärr, Jönköpings kommun, har åter tagit viss fart efter det att en komplettering rörande Natura 2000-påverkan inlämnats till Bergsstaten. Tabell 21. Några av de viktigare vattenfrågorna rörande Vättern under året. Fråga Försvarsverksamhet i Vättern som skjutområde/riskområde Kommentar Miljöprövningar och särskilda tillstånd för tester pågår, ökad verksamhet förväntas, Kartläggning av PFOS kring brandövningsplatser. Mikroskräp Utveckling av kräft-, röding och sikbeståndet, Miljögifter i fisk Dricksvatten, bl a Vätternvatten till sju kommuner i samverkan i Örebro län Studie kring metod, osäkerheter, jämförelser mellan Sveriges Stora Sjöar genomfört under Frågor rörande långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresursen aktuellt. Kontroll av regelefterlevnad stor fråga (fisketillsyn) Förhöjda halter av dioxin begränsar konsumtion (och därmed fiske och saluföring). Stor allmän medvetenhet kring dricksvatten från Vättern. Överledning till bl a Örebro planeras. VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDET Vätternvårdsförbundet bedriver miljöövervakning av utsjön och mynningar. Flera olika frågor behandlas i förbundet av både lokal och sjögemensam karaktär. För viktiga frågor för förbundet hänvisas till hela verksamhetsberättelsen samt till de protokoll som löpande förs och är tillgängliga via hemsidan FÖRSVARSVERKSAMHET: SKJUTFÄLTSRÅD VÄTTERN, SAMORDNINGSGRUPP OCH FIS- KESKYDDSNÄMND Försvarsrelaterad verksamhet diskuteras i tre forum: 1. Samordningsgrupp Vättern. Syfte: Överenskomma om skjutfria perioder. 33

34 2. Skjutfältsråd Karlsborg. Syfte: Planfrågor rörande kommunal och försvarsrelaterad verksamhet. 3. Fiskeskyddsnämnd. Syfte: Reglera skador på yrkesfiske orsakade av försvarsmakten. Vätternvårdsförbundet följer samtliga försvarsforum. Under årets uppmärksammades försöksskjutningar med brisant ammunition över Vättern utförda av FMV Provplats Karlsborg. Försöksskjutningarna fick allmänt och medialt uppslag. Vätternvårdsförbundet konstaterar att det finns ett stort informationsbehov/krav från/på flera håll runt Vättern för att dialog måste föras. Under året har kompletteringar om miljöprövning av flygskjutmålet Hammaren lämnats in till Mark-och Miljödomstolen. Ärendet är fortfarande inte beslutat. Besvärande förhöjda halter av PFOS i mark kring Karlsborgs flottiljområde har konstaterats. Försvarsmakten utreder risker, spridning/kartläggning och ev åtgärder i området. Mätningar av PFOS i Vätternröding visar på förhöjda halter vilket visar på Vättern som känsligt objekt för miljögifter. Örebro Universitet erhöll ett flerårigt projekt just rörande PFA/PFAS bl a med Vättern som objekt. Det kan därmed komma mer kunskap om hur källor och exponeringsvägar i Vätternsystemet. Det finns även ansökningar från företag om reducera PFAS i grundvatten på kontaminerade ställen, ansökningar som Vätternvårdsförbundet deltar i. I samtliga frågor i/kring Vättern som har med Försvarsmakten att göra är det stor oro och uppmärksamhet. Flertal gruppering har stort intresse i att följa utvecklingen. Det förekommer stort informationsbehov, något som inte sällan kan yttra sig i att missvisande, felaktig eller okomplett information sprids. Figur 26. TV: Försvarsmaktens skjutning är en frekvent fråga i media och på internet och bl a i Havs-och Vattenmyndighetens tidskrift gjordes ett reportage om försvarsaktiviteter i Vättern. Inte sällan beror oro på okunskap och ryktesspridning även om den generella uppmärksamheten och värnandet om Vättern är bra. Tabell 22. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet för Försvarsaktiviteter i Vätternområdet. Viktig fråga 1. Skjutfria perioder och riskområdens utbredning/nyttjande Kommentar Påverkar allmänhetens tillgänglighet på sjön. 2. Buller från skjutningar Stor fråga för allmänhet. Både i Karlsborgsområdet och tvärs över sjön i Motala/Vadstena/Ödeshög. Däremot låg uppmärksamhet i norr resp söder. 3. Principfråga rörande Vättern som riskområde/nedslagsplats dvs Försvarsmaktens lokalisering till Vättern Stor fråga för viss allmänhet, flera återkommande mediainslag och aktiviteter har ägt rum. Drivs av bl a Aktion Rädda Vättern. 34

35 4. Genomföra miljöprövning av försvarsverksamheter 5. Efterbehandling av försvarets lämningar i undervattensområden 6. Riskarbetet med PFOS kring bl a Karlsborgs flottilj (även Jönköpings flygplats) FMV har miljötillstånd Hammarens flygskjutmål är överklagades. Flera andra har har äldre miljötillstånd som är i behov att omprövas till moderna miljöbalkstillstånd. Medan landområden är klassade saknar undervattensområden liknande riskbedömningar eller åtgärdsplaner. Förhöjda halter av PFOS i mark kring flottiljen konstaterats. Utredningsarbetet för spridning och omhändertagande pågår. SAMFÖRVALTNING FISKE Frågan om långsiktig förvaltning av fiskresursen är en viktig fråga för både fisket som förmiljötillståndet i stort. Som underlag för hållbart fiske finns Förvaltningsplan för fisk och fiske framtagen av flera intressenter inom fisket vilken antogs på förbundsstämman Intresset för förvaltningsplanen för fisk och fiske Vättern har nationellt varit stort och samförvaltningens funktion som plattform för dialog och samverkan har i och med detta spridits. Utöver det har man inom Samförvaltningen ytterligare jobbat med fiskresursen i Vättern, förslag till att anpassa regelverket efter behov, information, specifika projekt. Tabell 23. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Samförvaltning Fisk. Viktig fråga 1. Utveckla fiskerinäringen lokalt runt Vättern 2. Sik: a) Fiske på sik utan oönskad bifångst av röding, b) saluföring med avseende på miljögifter Kommentar Görs bl a genom stöd från Europeiska Fiskerifonden och Leader Vättern Uttagsutrymme på sik finns men begränsas av miljögiftshalter. 3. Främmande arter signalkräfta och lax Kräftfisket viktig resurs för både yrkesfisket och allmänhet. Signalkräfta upptagen på EU-lista och kräver därmed handlingsprogram 4. Tillsyn, information om regler Förbättrat samarbetet mellan län, polis, åklagare och Sjöpolis. Behöver förstärkas. LEADER VÄTTERN Föreningen Leader Vättern administrerar stöd från Europeiska Havs- och Fiskerifonden och har tilldelats en total budget på 14 miljoner kronor. Stödet ska fördelas till olika projekt som utvecklar Vätterbygden enligt den framtagna utvecklingsstrategin. Kommunerna och länsstyrelserna runt Vättern samt Region Jönköpings län medfinansierar Leader Vättern. Leader Vättern är ett område för lokalt ledd utveckling och föreningen delar hemsida med Vätternvårdsförbundet. Under året har etablering av Leaderorganisation och spridande av information varit viktigt. Totalt beviljades fyra projekt medel om totalt ca 1,1 miljoner kr under året., det pågår ytterligare ett antal projekt med stöd från Leader (se Table 1. Projekt som erhållit stöd under 2017 av Leader Vättern. ytterligare projekt som beviljats medel innan året finns och som löper över året. Projekt Tidsperiod Stödbelopp (kr) vem Samverkan för ökad kunskap om lakbeståndet i Vättern Vätternvårdsförbundet Bok: Tio fiskeäventyr i Vättern Votum Förlag 35

36 Framtagning av semimobil fiskräknarprototyp Hjo kommun Informationsprojekt Leader Vättern Leader Vättern Figur 27. TV: Karta med Leader Vätterns verksamhetsområde. TH: På Årsmötet 2017 i Karlsborg avtackades Caroline Dieker, Askersund, som ordförandeskap under föreningens två första år, och Michael Cornell, Ödeshög, tog över stafettpinnen. DRICKSVATTEN, VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄTTERN OCH ÖVERLEDNING År 2004 inleddes ett kommungemensamt arbete med att ta fram föreskrifter för skydd av dricksvattentäkten Vättern. Arbetet kom tidigt att genomföras som ett samverkansprojekt under Vätternvårdsförbundets regi, en form som därmed kan utgöra ett tematiskt delvattenråd. I januari 2014 beslutade samtliga Länsstyrelserna om vattenskyddsområde. Under året har kommunerna satt upp skyltar runt hela Vättern vilket därmed avslutar uppstartsfasen. Arbetet över nu i tillämpning av skyddsområdet samt förebyggande åtgärder Figur 28. Stegen för ett antal närkekommuner att nyttja Vättern som råvattentäkt kommer allt närmare. Tidplanen pekar mot att 2027 är det genomfört Kommuner i Närke genomför i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro förstudie om möjligheten att nyttja Vätternvatten som råvattenkälla. De förstudier som hittills genomförts visar på fortsatt möjlighet till genomförande varför arbetet fortsätter att förbereda en ansökan till Mark-och Miljödomstolen. Tabell 24. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet dricksvatten. Viktig fråga Kommentar 1. Utökning av vattendistribution Pågår utredning om Vättervatten till Närkekommuner 2. Säkerställa kvalitet i långsiktigt perspektiv. Kan innebära förlänga intagen till säkra djup, inrättande av behandlingssteg, samt skapa barriärer. 3. Gemensamma risk/planeringsverktyg T ex spridningsmodell, konsekvensklassificering mm 36

37 DELOMRÅDE HÖKENSÅS Utmed Vätterns Västsida genomförs ett flertal aktiviteter med information om Vättern. Den 14 augusti hålls årligen Öppen Gård på Almnäs (söder om Hjo) som årligen besöks av några tusen personer. Förbundet var delaktig med monter, besvarade frågor, visade material mm. På Almnäs ägor, som sträcker sig uppemot 10 km av Vätterns strand, finns intressanta öringoch harrförande bäckar där förbundet varit behjälpliga med att ta fram åtgärdsprogram för fria vattenvägar, något som med tanke på omgivning och exponering anses som en pedagogisk och god miljöinvestering. Det projektet har beviljats Leader-medel för förstudie av fria vattenvägar. Figur 29. Öppen gård på Almnäs den 14 aug lockar årligen flera tusen besökare. Vätternvårdsförbundet har successivt tagit fram lämpligt utställningsmaterial. Fånga kräftan var barnens favorit! I Hjo utförs årligen under hösten sk öringssafari där besökare guidas för att beskåda öringens lek. Safarin finns i olika versioner och även som turistpaket. Aktiviteten bedrivs sedan nästan ett tiotal år tillbaka och mycket vattendialog förs vid dessa tillfällen. I Hjo arrangeras även kurser i praktisk vattenvård i rinnande vatten av fiskevårdsföreningen i Hjoån. Flera frivilliga är involverade utmed Vätterns västsida i att inventera lekfisk. Flertal forskningsstudier utförs i Hjoån. Som en del i uppmärksamma tillflödena genomförs årligen sk öringens dag där fisklek i tillflödena lyfts fram. I Hjo ordnas årligen en fisketävling Hjo-draget i första helgen i juli samtidigt som Hamnens dag. Vätternvårdsförbundet deltog 2017 med information och samverkade med fisketillsyn i hamnen. Det finns ytterligare trolling-tävlingar med stort (inter)nationellt intresse i Vättern och att medverka på dylika tillställningar är ett effektivt sätt att nå ut. Fisketävlingen lockade drygt 50 ekipage Figur 30. Hjo-draget i början på juli är en av flera fisketävlingar i Vättern (bild från SLA). På bilden segrande lag. 37

38 Mellan Unden och Viken rinner Edsån i vilken Sätra Bruk ansökt om byggande av fria vattenvägar. Det skulle även där innebära att för första gången sedan 1700-talet är det fria fiskvägar och endast Forsvik utgör därefter hinder mellan Vättern och Unden. På östra sidan om Vättern finns studier på fria vattenvägar i Motala ströms huvudfåra från Bråviken till Vättern: Därmed är en vision Från Östersjön till Unden inte osannolik. Figur 31. Mellan Unden och Viken öppnas fria vattenvägar för första gången sedan 1720-talet genom Sätra Bruks försorg. Arbetet pågår innan fullt utfall är klart. Styrelsen i Vätternvårdsförbundet hade möte på platsen i mars Tabell 25. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Hökensås. Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Flera åtgärdade, fler på tur t ex Edsån, Hjoån 2. Sportfiskemöjligheter T ex Hökensåsområdet men även Vättern DELOMRÅDE MOTALABUKTEN I Ödeshögs kommun genomförs öringsafari med inspiration från Hjo. Ödeshögs kommun driver fråga om fiskvägar i Orrnäsån upptill sjön Viken. Under året genomfördes även en informationsserie bl a på Tåkerns fältstation i samband med öringperioden innehållande föredrag mm kring Vättern Strandnära områden i kommunerna Motala, Ödeshög och Vadstena berörs av skjutbuller från Karlsborgsfälten. Frågan är stor bland allmänhet. Figur 32. Information om Vättern gavs bl a på medevimässan, samverjkan mellan sportfiskarna och Vätternvårdsförbundet. Reglering av Vättern sker i Motala där Tekniska verken i Linköping är regleringsinnehavare. Vattendomen säger dock att sjön inte får avvika från naturligt vattenstånd. Under 2016 sjönk vattenståndet och återhämtning under 2017 var sparsamt. Inte förrän slutet november steg sjön till mer normala nivåer. Vattenståndet, regleringar mm är alltjämt viktiga frågor i och kring Vättern. Bl a påverkar lågt vattenstånd möjligheter för fritidsbåtar att komma in/ut ur hamn, något som kan få ökat behov av muddring till följd. 38

39 Figur 33. Vattenståndet i Vättern Tabell 26. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Motalabukten. Viktig fråga Kommentar 1. Buller från skjutningar i Karlsborgsområdet Berör flera olika intressen 2. Reglering och fria vattenvägar vid Vätterns utlopp 3. Exploatering av strandnära områden t ex Varamon (Motala) Reglering viktig för sjöfart (Göta kanal) samt Jönköping. Fria vattenvägar undersöks förbi Motala kraftverk. Utveckling av sjönära område för upplevelser DELVATTENRÅD SÖDRA VÄTTERN Samtliga företag med vattenutsläpp och som av myndigheterna bedömts som miljöfarliga finansierar undersökningar i tillflödena som rinner till Vättern. I södra delen utförs provtagningarna av Södra Vätterns Recipientkontroll. Jönköpings kommun är huvudman för programmet. Fyra gånger om året skickas s k kvartalsrapporter ut brett per e-post rörande den senaste periodens resultat, årligen görs en större rapport. Under året har en egen hemsida utarbetats. Föreningen inom recipientkontrollen höll ett möte under året, något som ska bli till regelbundet. Det blir alltmer påtagligt att södra sjöändan är en stor påverkare på Vätterns miljötillstånd. Undersökningar av mikroplaster visade på att det är högst i söder och minst i norr, ett mönster som återfinns i mesta som mäts i Vättern. Figur 34. Rödingens och öringens dag lockar tusentals personer ned till Huskvarna hamn samt till vissa tillflöden i södra Vättern. Allt för titta på lekande fisk! Sista helgen i oktober genomfördes i samverkan mellan Länsstyrelsen, Jönköpings kommun, hamn/segel/fiskeklubbar åter Rödingens och Öringens dag i Huskvarna hamn samt i flera tillflöden i södra Vättern. Aktiviteten besöks årligen av ca personer som beskådade 39

40 lekande rödingar. Under 2017 spreds konceptet till äga rum även i vissa östgötakommuner t ex Ödeshög och Motala. Tabell 27. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Södra Vättern. Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar i tillflödena Pågår i olika delar 2. Reglering av sjöar och vattendrag Finns flera sjöar/vattendrag med påverkan av reglering 3. Åtgärder i förorenade sjöar Övergödda sjöar, bl a upptag och användning av sediment i Barnarpasjön, Jönköping. I Munksjön i Jönköping pågår studier för ev åtgärd. DELVATTENRÅD NORRA VÄTTERN Motsvarande för södra delen finns liknande sammanslutning i norra delen där Askersunds kommun är huvudman. Recipientkontrollen ansvarar för ett omfattande provtagningsprogram i norra Vätterns tillrinningsområde. Ett möte har ägt rum mellan medlemmarna som är öppet för övriga intresserade t ex allmänhet. Miljöproblem i delområdet utgörs av äldre gruvavfallsdeponier som läcker metaller bl a fortsätter Zinkgruvan, Länsstyrelsen i Örebro och Askersunds kommun arbeta med att minska metalläckage från deponier bl a i Rosthyttan. Figur 35. SRK Norra Vättern har egen hemsida där material, rapporter mm publiceras. Styrelsen besökte Sätra Bruk och de fiskvägar som avses göras i Edsån mellan Unden och Viken. Tabell 28. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Norra Vättern. Viktig fråga Kommentar 1. Övergödning av Alsen Ev ombyggantion av reningsverk/flytt av utsläppspunkt 2. Metalläckage från äldre gruvdeponi Fortsatt arbete kring Rosthyttan m fl områden 3. Fria vandringsvägar för fisk Mellan Unden och Viken ÖSTRA VÄTTERNBRANTEN MED VISINGSÖ I sydöstra Vättern utgör Biosfärområdet Östra Vätterbranterna en tydlig samverkansform. Under året har flera olika möten ägt rum i Biosfärområdets förening. I området arbetar ett företag med ansökning för ev mineralutvinning av sk sällsynta jordartsmetaller, Norra Kärr och projektet är en infekterad fråga. Under året har fortsatt arbetet med ansökan enligt miljöbalken för utvinna metallerna pågått och under slutet av året lämnades ansökan om Natura 2000-påverkan in till Bergsstaten. Inom Östra Vätternbranterna finns även sjöar med livaktiga fiskevårdsområdesföreningar t ex Ören och Bunn. Fiskevårdsföreningar redovisar sina verksamheter på egna hemsidor. På Visingsö finns flera byalag och ett ö-gemensamt forum (Visingsörådet). 40