Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Vätternvårdsförbundet 2014 Sammanfattning... 2 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för Löpande arbetspunkter (13 st)... 3 Årsspecifika arbetspunkter för 2014 (8st) Personal och medlemmar Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern. 29

2 Sammanfattning Vätternvårdsförbundet har sedan 1957 kontinuerligt bedrivit miljöövervakning i Vättern och dess tillrinningsområde (före 1988 i form av Kommittén för Vätterns Vattenvård). Verksamheten bedrivs genom följa förbundets styrdokument, t ex vattenvårdsplan, förvaltningsplan för fisk och fiske, bevarandeplan för Natura Till styrdokumenten kopplas åtgärdsdokument, arbetsprogram och uppföljningsmått. För att redovisa vad som utförts inom förbundet görs årligen en verksamhetsberättelse som samtidigt är ett informationsdokument över förbundets verksamhet i stort. I och med svensk vattenförvaltning och dess del rörande samverkan i sk vattenråd har Vätternvårdsförbundet uppdraget av Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns distrikt att samordna dialog och uppmuntra samverkan i sk vattenråd inom Vätterns avrinningsområde (t ex genom nätverk, fånga upp vattenfrågor, delge information). Därmed innehåller verksamhetsberättelsen sedan 2009 en del som utgör redovisning av exempel på aktiviteter och viktiga vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde. Exemplen som omnämns är just vad det är exempel fler vattenfrågor förekommer med säkerhet! Förbundet har utöver löpande verksamhet (miljöövervakning) även andra uppgifter t ex att driva Fiskeområdet Vättern (FOG Vättern) vilket syftar till åtgärder som främjar fiskets utveckling. För att möjliggöra detta söker förbundet medel i Europeiska FiskeriFonden (EFF). Programperioden för Fiskeområdet var men utförande och slutredovisning av vissa projekt är tillåtliga till mars Miljöövervakningsprogrammet följer den beslutade vattenvårdsplanen. Avstämning av miljömål i vattenvårdsplanen har genomförts under 2014 vilken resulterar i en ny lägesbeskrivning om Vätterns samt ev revideringar av miljömål och indikatorer. Även åtgärder följs upp. För provtagningsåret 2014 av utsjöprogrammet har konsulterna AlControl/Medins anlitats vilka innehaft uppdraget sedan Även provtagningsprogrammen inom SRK Norra respektive Södra Vättern har dessa utförare varvid kostnadseffektivitet kan uppnås. På sekretariatet har fyra personer varit anställda inom förbundet om drygt en årsarbetskraft. Vätternvårdsförbundet konstaterar att upprättad samordnad budget om ca 3 milj kr för verksamhetsåret har kunnat hållas. Tabell 1. Sammanfattning av bedömning av arbetspunkter för Arbetspunkt Sammanvägt Antal indikatorer Löpande, 13 st : 11 : 2 Årsspecifik, 8 st : 5 : 3 Bra ( ) Nöjaktigt ( ) Ej bra/ej utfört ( )

3 DEL I: Uppföljning av arbetsprogram för 2014 Arbetsprogrammet för 2014 antogs på stämman 2013 och utgjordes av en löpande respektive en årsspecifik del. Verksamheten återges nedan genom olika indikatorer som till stor del återspeglar uppföljningen av arbetsprogrammet. A. Löpande arbetspunkter d v s sådana insatser som avser basverksamhetens genomförande, totalt 13 arbetspunkter, samt B. En årsspecifik del som innefattar sådana arbetspunkter som ska utföras på kort sikt, totalt 8 arbetspunkter. Löpande arbetspunkter (13 st) 1. MILJÖMÅL I FÖRBUNDETS STYRDOKUMENT Under 2014 har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för de i olika styrdokument uppsatta miljömålen. Arbetet har skett genom att: fortlöpande bedriva miljöövervakning, datainsamling och framtagande av kunskapsunderlag, aktivt påverka miljötillståndet i önskad riktning, utföra/samordna specialundersökningar som inte täcks av löpande miljöövervakning, informera om utfall i förhållande till miljömål. Figur 1. Styrdokument för Vättern som förbundet tagit fram. Samtliga finns tillgängliga på hemsidan alternativt via sekretariat. 3

4 Vätternvårdsförbundet har tagit fram tre olika styrdokument för Vättern (Figur 1) vilka tillsammans utgör stöd för bedömning av miljötillståndet av Vättern och förvaltning av sjön då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Därutöver finns ytterligare styrdokument. Förbundets uppgift är att se till att så många styrdokument som möjligt samverkar. (Figur 2). De olika framtagna styrdokumenten för Vättern (Figur 2) utgör stöd för bedömning av Vättern då informationen bygger på gemensamma, kvalitetssäkrade och accepterade fakta. Likaså samordnas slutsatser och undersökningar som görs i olika syften. Natura Fiskeplaner Nationella/ regionala mål Vattenvårdsplan Vattenskyddsområde Vattendirektivet Figur 2. Några styrdokument för Vättern som förbundet har försökt samordna så att inget dubbelarbete utförs samt att de ska vara sammanhängande. Figuren gör ej anspråk på att vara komplett beträffande användbara styrdokument. Styrdokument som tas fram inom förbundet ska vara informerade hos medlemmar och berörda i vattenrådet så att de kan användas vid diskussioner rörande Vätterns miljöstatus. Det innebär att dokumenten ska vara tillgängliga t ex via rapporter och digitalt via hemsida. Genom att miljömål har tagits fram i en bred krets och med remissförfarande anses dokumenten ha bred acceptans. Miljömålen och kunskapsunderlag om Vättern används i olika tillfällen t ex vid tillståndsprövning av verksamheter. Slutligen ska mål vara uppföljningsbara vilket innebär att det ska finnas en indikator som ska användas i uppföljningstillfället. För vissa miljömål finns dock inte kostnadstäckning för den föreslagna indikatorn vilket kan försvåra kommande bedömningar. Tabell 2. Tidsperioder för planerad revidering av styrdokument för Vättern. * innebär de dokument som Vätternvårdsförbundet ansvarar för. Dokument Avstämning/revidering Mål-år Vattenvårdsplan för Vättern* Efter kalenderår 2012, utfört (2050) Bevarandeplan för Natura 2000* Senast Förvaltningsplan för fisk och fiske* Efter kalenderår 2013, påbörjat Vattenförvaltning genomfört -14, beslut dec (2021) Vattenskyddsområde Beslut jan Nationella/regionala miljömål Olika etappmål 2020 (2050) 4

5 Styrdokument samlade och aktuella: hemsidan/rapporter Bedömning: Styrdokumenten används: t ex i miljökonsekvensbeskrivningar. Bedömning: Mål/indikatorer har uppföljning: Flera nya moment tillkommit senaste tre åren revidering pågår av hela vattenvårdsplanen Bedömning: 2. GENOMFÖRA MILJÖÖVERVAKNING ENLIGT BESLUTAT PROGRAM Miljöövervakning av Vättern genomförs enligt Program för samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden (Rapport 61). Programmet har förlängts i olika omgångar och är alltjämt det rådande miljöövervakningsprogrammet. Upphandling genomfördes senast inför 2012 vilket resulterade i fortsatt förtroende för AlControl/Medins som utförare av huvuddelen av miljöövervakningsprogrammet (utsjön). AlControl/Medins har innehaft uppdraget sedan Uppdraget gäller för kalenderåret 2015 ut. De moment där Vätternvårdsförbundet deltar ekonomsikt i miljöövervakningsprogrammet består av: vattenkemi i sjö, tillflöden och utloppet, växt-och djurplankton, djupbottenfauna, nederbördskemi, fisk i tillflöden, avser både elfiske samt observationer av lekfisk (harr/öring) provbankning av röding i djupfrys (insamling av miljögiftsprov för framtida behov) screening (olika ämnens spridning i miljön) påväxtalger undervattensvegetation yrkesfiskets fångst fisk i fria vattenmassan (hydroakustisk bestämning) Kräftprovfiske häckande fåglar på skär beståndsövervakning av röding i/utanför fredade områden glacialrelikter Utöver dessa moment utförs även andra i andra miljöövervakningsprogram men där förbundet inte deltar ekonomiskt. Momenten som genomförs redovisas på ett sammanfattande vis i en årsskrift för provtagningsåret. Ofta ges enskilda fördjupningsrapporter ut i rapportserien alternativt i Vättern-fakta (ges endast ut digitalt på förbundets hemsida). Data för verksamhetsåret 2014 redovisas följaktligen året efter. 5

6 Figur 3. I Årsskrift 2014 återges resultat av samlad miljöövervakning för Vättern. Övriga kunskapsunderlag publiceras fortlöpande i rapport-serien eller Vättern-fakta. Under 2014 har tidigare moment kunnat fortsätta t ex glacialrelikter, undervattensvegetation. För att fullt ut kunna utvärdera vattenvårdsplanens miljömål behöver kostnadstäckning medgöras av följande moment som beskrivs i det löpande övervakningsprogrammet: tillförsel av organiska miljögifter, sedimentkemi, (genomfördes under 2012, nästa gång 2018 ej planlagt ännu) uppföljning av miljögifter i fisk, (röding lagras i frys på NRM, sk provbankning, analys varierar) påväxtalger, (förslag finns men saknar kostnadstäckning) fiskbeståndsövervakning i sjö (under utarbetande, del genomfört, oklar frekvens) strandnära bottenfauna (genomfördes 2014 med bidrag från HaV, därefter oklar frekvens) Ofta begränsar budgeten nya moment, däremot kan det genomföras i kampanjer med mer eller mindre regelbundet med tillfälliga projektmedel. Samtliga moment genomförs: Redovisas i årsskrift alternativt i Rapporter eller Vättern-Fakta (10 st under året) Bedömning: Avtal för samtliga momenten finns: Bedömning: Nya moment med långsiktig drift: flera säkerställda moment senaste tre åren (vegetation, glacialrelikter, screening) Bedömning: 3. DELTA AKTIVT I SAMORDNINGSFORMER FÖR FISKE, MILITÄR OCH TURISM SAMT DELTA I OLIKA SAMMANSLUTNINGAR FÖR ATT BEVAKA VÄTTERNS SKYDD Vätternvårdsförbundet tar fortlöpande del av forum för riskområden i Vättern: Samordningsgrupp Vättern, Skjutfältsråd Karlsborgsfälten samt Fiskeskyddsnämnd. Sammankallande för samtliga är P4 Skövde Garnison. I samordningsgrupp Vättern förs sedan 1979 dialog om avvägning mellan civila och militära intressen bl a riskområdens avgränsningar samt skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan Skjutfälts- 6

7 råd Karlsborgsfälten inrättades 2008 och berör olika samhällsplaneringsintressen. Dessa två forum har möte samtidigt medan Fiskeskyddsnämnd, etablerat 1964, reglerar ekonomiska skador på yrkesfisket orsakade av störningar från försvaret, genomförs separat. Vätternvårdsförbundet tar del av dess verksamhet via protokoll. FMV ansvarar för information av planerade skjutningar och avlysning för samtliga riskområden genom att på FMV s hemsida veckovis uppdatera pågående skjutningar. Vätternvårdsförbundet har länkat till FMV från sin huvudsida. Även på ett antal platser runt sjön annonseras på skyltar ianspråktagande av riskområden samt via telefonsvarare. Tillgängliggöra information om avlysning är viktig del i allmänheten/yrkesfiskets möjligheter att anpassa sina verksamheter till försvarsverksamheter. Flera tidigare projekt har under blivit permanenta t ex Kräftivaler, Besöksmål Vätternbäckar varför den numera kan anses löpande. Kommunernas turismsamverkan sker genom Runt Vättern och egna hemsidor, bl a nås dessa via Figur 4. (U tv): På FMV s hemsida informeras dagligen om pågående riskområden i Vättern. (U th): Kommuners sjögemensamma turistinformation på (N tv): Besöksmål Vätternbäckar i Habo kommun har information om bäckar (i detta fall Hökesån, Habo kommun). (N th): Svecia travels har turistpaket bla i Vätternbygden. Vattenskyddsområde för Vättern beslutades i januari 2014 av Länsstyrelserna runt Vättern. Vätternvårdsförbundet har vidare betonat vikten av hela Vättern bör utgöra föremål för riksintresse för dricksvatten i ett flertal skrivelser. 7

8 Samordningsgrupp: Möte Bedömning: Skjutfältsråd Karlsborgsfälten: Bedömning: Fiskeskyddsnämnden: Möte Bedömning: Turistsamverkan: Destination Kräftrike, Runt Vättern Bedömning: Vattenskyddsområde/riksintresse: beslutat under 2014 Bedömning: 4. SAMORDNA FÖRBUNDET VERKSAMHET MED ANDRA ÖVERVAKNINGSPROGRAM I Vätterns avrinningsområde finns det flera miljöövervakningsprogram som samtliga bidrar till att följa miljötillståndet i såväl sjö som tillflöden. Vätternvårdsförbundet samverkar med dess huvudmän. Ytterligare detaljer att förbättra finns, dock i liten omfattning. Utöver nämnda löpande program kan kampanjer och lokal provtagning äga rum i olika syften, t ex kommuner och industriers lokala provtagningar, egenkontroll etc. Tabell 3. Löpande miljöövervakningsprogram i Vätterns avrinningsområde där behov av samarbete är nödvändigt. Summorna är ungefärliga. Program Huvudman Årskostnad (ca) Samordnad miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden Vätternvårdsförbundet 2,9 milj kr inklusive projekt etc Norra Vätterns recipientkontroll Askersunds kommun Ca kr/år (sett över en treårsperiod) Södra Vätterns recipientkontroll Jönköpings kommun Ca kr/år (sett över en treårsperiod) Motala ström Recipientkontroll Motala ströms Vattenvårdsförbund Regional miljöövervakning Respektive Länsstyrelse - Kalkeffektuppföljning/biologisk återställning Respektive Länsstyrelse - Nationella trendvattendrag/sjöar Havs-och Vattenmyndigheten - Endast fåtal provpunkter i tillrinningsområdet Norra Vätterns Recipientkontroll har årliga möten där miljösituationen diskuteras (se Vattenråd) dit förbundet kallas. Förbundet har utbyte med Motala Ströms Vattenvårdsförbund för relevanta frågor och är adjungerade till varandras möten. Genom att delvis samma utförare är involverad i de olika programmen nås en hög kostnadseffektivitet av t ex provtagningar. En stor del av information om vatten kan nås via Vatteninformationssystem Sverige VISS ( Vätternvårdsförbundet har via en enkelkartlösning tillgängliggjort de provtagningar som görs inom avrinningsområdet på en enkel karta med möjlighet till snabba grafer och nedladdning av data. 8

9 Figur 5. Information om vatten kan nås via vatteninformationssystem Sverige, samt via Vätternvårdsförbundets hemsida där en enkel kartlösning finns. Samverkan med andra program: tydligt utbyte Bedömning: Avrinningsområdesvis utvärderingar: Kan utvecklas. Bedömning: Miljöövervakningsprogram sammanställda och nåbara: VISS samt via förbundets kartlösning: Bedömning: 5. MÖJLIGGÖRA FORSKNING I VÄTTERN - SAMT PUNKT 10: VÄTTERNRESULTAT PÅ (INTER)NATIONELLA KONFERENSER/ARTIKLAR Vättern har stor potential att utgöra forskningsobjekt för en rad forskningsfält/frågeställningar. Förbundet försöker uppmuntra och möjliggöra forskning i/med Vättern. Detta sker genom deltagande på konferenser, tillhandahålla data, möjliggöra provtagningar samt i vissa fall även finansiera studier som genomförs i sjön samt upprätthålla ett kontaktnät med forskningsinstitutioner. Vätternvårdsförbundet följer ett antal olika forskningsprojekt med exempel på konferenser, artiklar etc där Vättern utgjort del av presentationen (Tabell 4). Under 2014 har ett antal presentationer på olika konferenser genomförts. Vättern utgör ett objekt bland flera i ett globalt forskningsprojekt (Global Lake Temperature Collaboration) om effekter av klimatförändringar i stora sjöar. Sekretariatethar kontakt med flera olika internationella databaser där Vätterndata används på ett eller annat vis. 9

10 Figur 6. TV: Publikation om geologiska utveckling i Vätternområdet, genom sedimentstudier. TH: Publikation i tidskriften Nature om Vätternrödingen som visar sig vara förlorare i klimatförändring. Bland de mer uppmärksammade forskningsprojektet med tydlig Vätternrelevans rör skred och geologiska processer i Vättern vilket drivs av Stockholms Universitet. Projektet har fått stor internationell uppmärksamhet. Under 2014 har det varit förhållandevis många presentationer på konferenser och publikationer i vetenskapliga tidskrifter där Vättern ingått. Glädjande är att det publiceras Vätternmaterial på konferenser i akvatisk ekologi samt i den välrenommerade tidskriften Nature. Förhållandevis många ämnen har berört klimatförändringar i Vättern. Tabell 4. Forskningsprojekt, föredrag på internationella konferenser samt publikationer i vetenskapliga tidskrifter som är kända för förbundet. Forskningsprojekt(område) Konferens/presentation Publikationer Fjärranalys Vattenkvalitet och habitat för fisk, Petra Philipsson, Brockman Geomatric Systems, Alfred Sandström, SLU Kvartärgeologi Skred och sediment i Vättern: Prof Martin Jacobsson, Stockholms Universitet m fl. Klimateffekter inkl brunifiering Gesa Weyhenmeyer, SLU på *Forskarskolan: *Stockholms Universitet Kvartärgeologi, * ASLO, May Portland, USA, föredrag: Rapid warming of the world's lakes from in situ and satel- Slutrapport: MERIS and hydroacoustic data for fisheries management, assessment of ecosystem status and identification of essential habitats in Sweden s large lakes. 1. Swärd, H. Jakobsson, M. mfl. (in review); Regional deglaciation and postglacial lake development as reflected in a 74 m sedimentary record from Lake Vättern, southern Sweden. GFF 2. Swärd, H. Jakobsson, M. mfl. (in review) Geotechnical and sedimentary evidence for thick-grounded ice in Southern Lake Vättern during deglaciation, GFF 3. Swärd, H. Jakobsson, M. mfl. (in review). Ice sheet grounding, retreat and readvance dynamics in the Lake Vättern basin, south-central Sweden, Boreas 4. Jakobsson, M.mfl Major earthquake at the Pleistocene-Holocene transition in Lake Vättern, southern Sweden. Geology 42, * Weyhenmeyer G. mfl. A global database of lake surface temperatures 1 ( ) col- 10

11 Förvaltning av Vätterns fiskbestånd, beståndsstatus och förvaltningsformer Alfred Sandström, Thomas Axenroth, Ulrika Beier, SLU Johnny Norrgård, Fortum Tomas Jonsson & Malin Setzer. lite-based measurements * AGU konferens i San Francisco, dec Föredrag. * ECOFIL 2014, (Ecology of fish in lakes and reservoirs, Tjeckien 8-11/9-14, 2 st föredrag *Wild trout Symposium, Yellowstone, Montana, USA 22-25/9-14 (föredrag) * Networking with Great Lakes Fishery Commission, Michigan USA aug * Fisheries Dependent Information Conference, Rom, Italien, 2 st föredrag: Samförvaltning och data i insjöfiske lected by in situ and 2 satellite methods, Submitted Nature. *Weyhenmeyer G. A., Y. T. Prairie, L. J. Tranvik Browning of boreal freshwaters coupled to carbon-iron interactions along the aquatic continuum. PLOS One. * Jonsson,T. & Setzer, M. (2015) A freshwater predator hit twice by the effect of warming across trophic levels. Nature Comm. *Ragnarsson Stabo, H. mfl. Can multi-frequency acoustics improve the monitoring of large zooplankton in large temperate lakes? Aquatic Ecosystem Health and Management. *Sandström, A. mfl. Are trends and dynamics in recruitment of pelagic fish species in Lake Vänern and Lake Vättern driven by climate variability? Aquatic Ecosystem Health and Management *Lennart Edsman, mfl. Eroded swimmeret syndrome (ESS) in female signal crayfish (Pacifastacus leniusculus) is caused by multiple infection of Aphanomyces astaci and Fusarium sp. Diseases in aquatic organisms. Forskningsprojekt med Vätternrelevans: flera Bedömning: Föredrag på (inter)nationella konferenser med Vättern: flerabedömning: Publikationer i vetenskapliga tidskrifter: flera Bedömning: 6. VARA VATTENMYNDIGHETEN BEHJÄLPLIG MED ATT DRIVA VATTENRÅD Även under 2014 har Vätternvårdsförbundet innehaft uppdraget av Vattenmyndigheten för Södra Östersjön distrikt att driva samverkan runt sjön i form av sk vattenråd. Exempel på aktiviteter och viktiga frågor runt Vättern ges i eget kapitel längre fram. Redovisning av aktiviteter inom vattenrådet för Vättern till Vattenmyndigheten görs genom verksamhetsberättelsen i förbundet. För verksamheten söker Vätternvårdsförbundet årligen dialogmedel som under 2014 var kr. Hälften av bidraget finansieras förbundets utökade uppgifter och hälften av bidraget tilldelas olika aktörer som hos förbundet ansöker om ekonomisk stöttning för vattendialog. Förbundet har också förmedlat nyhetsbrev, länkat information mm som kommit från Vattenmyndigheten under året. Se särskilt kapitel längre fram (del II). Bedömning: 11

12 7. SAMORDNA DATA FÖR LEVERANS TILL DATAVÄRDAR SÅ ATT VÄTTERNDATA BLIR FRIA OCH TILLGÄNGLIGA Genom nationella datavärdar möjliggörs tillgång till rådata via olika hemsidor. Rådata kan användas för forskning, för trender i t ex MKB samt i utvärderingar på nationell nivå. Likaså sker de nationella rapporteringar av Vätterndata som åläggs Sverige som nation genom olika EU-direktiv och internationella konventioner genom datavärdskap. Vätternvårdsförbundet tecknar avtal med utförare att data ska levereras till datavärd där så finner (se nedan) men för vissa specialdata fungerar förbundet som datavärd. Utöver de data som genereras av förbundets samordnade miljöövervakningsprogram så uppmanar förbundet övriga miljöövervakningsprogram att leverera data till datavärdar: Vätternvårdsförbundet Samordnad miljöövervakning av Vättern: SRK Norra Vättern: via Länsstyrelsen i Örebro SRK Södra Vättern: direkt från konsult Motala Ström Vattenvårdsförbund: Via Länsstyrelsen i Östergötland Tabell 5. Miljöövervakningsmoment i det samordnade programmet för Vättern med hänvisning till datavärd. (länkar nedan på respektive datavärd). Moment Vattenstånd, vattenföring och klimat Vattenkemi, växtplankton, djurplankton, bottenfauna Miljögifter Fiskdata, sjö och vattendrag Grundvatten Badvatten Undervattensvegetation Nederbördskemi Häckande fåglar på skär Biologisk mångfald (arter) Provbankning av fisk Datavärd (och länk) SMHI SLU Vatten och Miljö IVL (vatten, biologiskt material och s k screening) SGU (sediment) SLU Akvatiska resurser SGU Folkhälsomyndigheten Artdatabanken IVL Artdatabanken Artdatabanken Naturhistoriska Riksmuseet Under 2014 har det presentationsprogram som tagits fram för avrinningsområdet fortsatt att utvecklats. Åskådliggörning grafisk är tänkt som en hjälp för vattenråden för att själva kunna se trender etc direkt i grafer. Programmet nås via hemsidan. 12

13 Figur 7. TV: Data från samtliga löpande program runt Vättern nås enkelt från hemsidan. Genom enkla knapptryckningar kan grafer, nedladdning av rådata och övriga underlag enkelt nås. Syftet är att förenkla för vattenrådet att ta del av data. (här). TH: Via Havs-och Vattenmyndigheten nås data från datavärdar. Moment lagras på nationella datavärd: ingår i avtal Bedömning: Data lättåtkomliga: Presentationsprogram Bedömning: 8. MEDVERKA TILL KUNSKAPSÖKNING AV RÖDING, LAX OCH SIGNALKRÄFTA Fortfarande gäller miljömålet i vattenvårdsplanen att isättningar av lax i Vättern ska byggas på en miljökonsekvensbedömning rörande dess effekter, såväl biologiskt som socioekonomiskt. Delar av underlag för en MKB har utförts men inte i dess helhet. Här behövs ytterligare ansträngningar främst gällande socioekonomiska aspekter. Vad gäller rödingen har ingen uppföljning av beståndet genomförts under 2014, någon plan framåt finns ej heller. Det är stort behov av att säkerställa uppföljning av rödingbeståndet och de fiskefria områdena. En specialstudie avseende överlevnad av röding vid återutsättning har genomförts. Under året har ett helsjöomfattande kräftprovfiske utförts i Vättern i syfte att beskriva utbredning och tätheter i sjön. Utvärdering beräknas pågå en bit in på Inom samförvaltningen har kräftgruppen tagit fram förslag på 12 olika förvaltningsförslag av vilka några ska förordas framför övriga. Förslagen har varit vilande i väntan på dels säsongen 2014 dels kräftprovfisket. Lax-MKB : Inga kända utredningar. Bedömning: Artstudier: Röding och Signalkräfta: provfiske Bedömning: 13

14 9. FÖRBUNDETS RAPPORTSERIE SAMLAR KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP OM VÄT- TERN PÅ ETT TILLGÄNGLIGT VIS En av förbundets uppgifter är att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. Vätternvårdsförbundet fungerar som rådgivande och remissinstans i utredningar. Det finns ett informationsbehov att möta från bland annat media, skolor, ideella organisationer, allmänhet etc. Därför försöker förbundet tillgängliggöra kunskapsunderlag t ex via hemsidan. Tabell 6. Utgivna rapporter och Vättern-Fakta under året. Rapport Titel Vättern-Fakta Titel 117 Årsskrift :2014 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern Överlevnad vid återutsatt röding vid trollingfiske 2:2014 Kort sammanställning av kräftfisken i sex Vätternbäcker 119 Årsskrift :2014 Sammanställning av standardiseringsförsök av flugutterfiske 4:2014 Kort sammanställning av rompredationsstudie våren :2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr våren :2014 Redovisning av resultat av grumling och sedimenation i två vätternbäckar 7:2014 Insjöfåglar utvärdering av det gemensamma delprogrammet 8:2014 Redovisning av lekfiskräkning i Vätternms tillflöden :2014 Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckning och återintroduktion av harr :2014 Provfiske efter flodnejonöga i Vätterns tillflöden 2014 uppföljning av åtgärder Rapporter Sedvanligt rapporteras miljötillståndet och projekt fortlöpande i Vätternvårdsförbundets rapportserie. Under året har en rapport Årsskriften publicerats (Tabell 6) samt ytterligare en om överlevnad av utsättning av röding efter fångst, den sistnämnde kom dock i tryck först efter nyåret liksom Årsskrift Rapporter går att beställa från sekretariatet alternativt laddas ned via hemsidan. Årsskriften innehåller resultat från samordnad miljöövervakning av Vättern med sammanfattningarna av övriga under året utgivna rapporter. Vättern-FAKTA Rapportserien kompletterades under 2012 av Vättern-Fakta som endast utges digitalt på hemsidan (Tabell 6). Vättern-Fakta utgörs av mindre undersökningar/studier som möjligen inte är av helsjö-intresse men håller hög kvalitet och viktigt kunskapsunderlag och därför förtjänar tillgängliggörande. Under 2014 har 10 st Vättern-Fakta publicerats (Tabell 6). 14

15 Figur 8. Rapporter och exempel på Vättern-Fakta som utgavs under året. Samtliga finns tillgängliga via Figur 9. Fyra nyhetsbrev utkom under året. Samtliga finns tillgängliga via Nyhetsbrev Nyhetsbrev påbörjades 2003 och är ett digitalt utskick till ca 600 epostadresser med aktuella nyheter och rapporteringar runt Vättern. Nyhetsbrevet ämnas främst för enklare information inom Vattenrådet och texterna är mer av tidningsnotis. Under året utgavs 4 nyhetsbrev och samtliga finns på hemsidan. Annat informationsmaterial Vätternvårdsförbundet har tagit fram ett omfattande utställningsmaterial t ex roll-ups (totalt 15 olika), beachflaggor mm som varit utställda på konferenser etc. Tabell 7. Informationsmaterial i Vätternvårdsförbundet. Möjlighet att låna finns för medlemmar. Kontakta sekretariatet. * = nyproducerade under året. Informationssätt Innehåll/titel Innehåll/titel Roll-up Kräftor och kräftfiske i Vättern Besöksmål Vätternbäckar Vätterns djupkarta Samförvaltning av fisket i Vättern Regel och informationstavla Fisk är nyttigt Inventering av lekande fisk Lokal fiskeförvaltning vem gör vad? Fiskar i Vättern Miljögifter i Vätternfisk Harren i Vättern Fritidsfisket i Vättern 15

16 Vem fiskar vad i Vättern? Fisketillsyn Vättern Den Märkvärdiga sjön Wettern Folder Välkommen till Vättern (sv+ty+eng) Kräftfiske i Vättern (sv+ty+eng) Fisk och fiske i Vättern (sv) Plansch Fiskar i Vättern Glacialrelikter Beachflaggor Profilplagg Kontorsmaterial Vättern (6 st) Skjortor och piké-tröjor Block, mappar, kuvert Figur 10. Folderserie i Vätternvårdsförbundet. Foldrar kan erhållas via turistbyråer men även från sekretariatet.. Förbundets hemsida utgöra gemensam plattform för förbundets verksamhet, Vattenråd för Vättern samt fiskets intressen. Hemsidan har blivit den form som förbundet prioriterar att få ut information på. En större revidering av sidan genomfördes Utöver hemsida har även gemensamma informationsbroschyrer, posters, roll-ups etc tagits fram med information om Vättern. Antal, kvalitet av rapporter, Fakta och nyhetsbrev Bedömning: Informationsstrategi: planerad, ej ännu genomförd Bedömning: Hemsidan: frekvent uppdaterad Bedömning: 10. VARA AKTIV I OLIKA SAMMANHANG OCH PRESENTERA VÄTTERNVÅRDSFÖR- BUNDET Förbundet får ofta förfrågningar om att i olika sammanhang presentera kunskap om Vättern. Sekretariatet genomför efter förmåga så många föredrag som möjligt. Exempel på mötestillfällen kan vara yrkesfiskets träffar, Naturskyddsföreningar, intresseorganisationer och ideella föreningar, myndigheter, kommuner mm. Genom att sekretariatet utgörs av flera personer kan förbundet bättre svara till att bistå med information. Sekretariatet föredrag; ca föredragstillfällen Bedömning: 16

17 Affischer, roll-up etc: Bedömning: Folders: inga nyproducerade, nytryck Bedömning: 11. VÄTTERN INGÅR I ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK AV STORA SJÖAR Genom åren har ett informellt nätverk mellan olika stora sjöar tagit form. Vätternvårdsförbundet har upprättade direktkontakter med antal andra stora sjöar (Tabell 8). Olika sjöar har olika gemensamma frågeställningar som kan nyttjas vid olika tillfällen. Utbytet av både data och kompetens tenderar att öka. Tabell 8. Exempel på andra sjöar vilka förbundet har upprättade kontakter med. Sjö Vänern, Sverige Mälaren, Sverige Mjösa, Norge Saima, Finland Hjälmaren Tysk- Bodensjön, land Gemensam fråga(or) Samordnade miljöövervakningsprogram Samordnade miljöövervakningsprogram Miljögifter i fisk Ammunitionsdumpningar Övergödningshistoria Klimateffekter Röding Hållbart turistfiske Kräftfiske Övergödningshistoria Fiske Klimateffekter Under november genomfördes en nätverksresa till Bodensjön i södra Tyskland där bl a Universitetet i Konstanz, fiskerförvaltning, fiskodling samt yrkesfiskare besöktes. Besöktes gjordes inom ramen för EU-projektet GAP där förbundet deltar och det var en delegation på 11 personer från Vättern som deltog. Studieresan var givande och flera reflektioner över såväl fiskets genomförande i Vättern som i Bodensjön gjordes. Johnny Norrgård, tidigare på Vätternvårdsförbundet, numera Fortum, fortsätter jobba med Vättern som utgångspunkt och har gjort besök vid de stora laurentiska sjöarna i USA om fiskeriförvaltning. Utöver redovisade specifika sjöar med kontaktnät ingår Vättern även i flera andra nätverk såsom: European Large Lakes (ELLS) World Large Lake Database: Global Lake and River Ice Phenology Database: Global Lake Temperature Collaboration: 17

18 Figur 11. I november 2014 genomförde en delegation på 11 personer från Vätternvårdsförbundet bestående av yrkesfiskare, myndighetspersoner, fiskeintressenter en studieresa till Bodensjön, Tyskland. Direktkontakter med andra liknande sjöar. Samverkan Vänern, Vättern, Mälaren, Bodensjön Bedömning: Databaser/digitala nätverk där Vättern ingår: olika internationella databaser Bedömning: 12. AKTUELLHÅLLANDE AV HEMSIDA SÅ ATT DET ÄR EN NATURLIG INGÅNG FÖR MILJÖ, FISKE OCH VATTEN I VÄTTERN Hemsidan ( blir alltmer den samlade ingången för kunskap om Vättern och vad som händer runt sjön. Sidan är försedd med fler funktioner t ex kalender, möjligheter för stor stil, anmälningsformulär, prenumeration mm. På hemsidan ges information om möten, nyheter, kommentarer och aktiviteter i avrinningsområde där förbundet på ett eller annat vis är involverade samt fiskeregler och annan fiskeinformation. Även protokoll, remissvar etc läggs ut. Sedan tidigare är hemsidan en samverkan av Vätternvårdsförbundet, Besöksmål Vätternbäckar samt Länsstyrelserna runt Vättern. Hemsidan har möjlighet till uppföljning efter augusti Under perioden januari 2014 t o m december 2014 hade hemsidan endast ca st träffar, jämfört med ca året innan. Det kan föreligga tekniska orsaker till skillnaden. Totalt besöktes hemsidan av 25 olika länder (totalt sedan start 31 länder) vilket indikerar att större delar än idag hemsidan bör tillgängliggöras på engelska. 18

19 Figur 12. Vätternvårdsförbundets hemsidan och antal besök per månad Hemsida: flera uppdateringar Bedömning: Samordning av innehållet: tillsammans med fiske Bedömning: Engelsk version: Delvis Bedömning: Antal besök: besök Bedömning: 13. AKTIVT SÖKA PÅVERKA ÄRENDEN SOM BERÖR VÄTTERN (REMISSINSTANS) Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö. Remisser tillsänds förbundet som besvaras utifrån de olika styrdokumenten som förbundet har tagit fram. Synpunkter per e-post ges direkt till olika frågeställare (något som tenderar att öka). I princip läggs alla remissvar och yttrande ut på hemsidan. Under året har flera yttranden av vikt skrivits. Sekretariatet märker också att i många fall grundar sig efterföljande beslutsunderlag till stor del på det som framkommit i förbundets yttranden/remissvar. Tabell 9. Urval av skrivelser som utgått från sekretariatet under året. Samtliga tillgängliga via hemsidan (här). Datum/Till Rörande : Havs-och Vattenmyndigheten Fångstförbud för harr : Energimarknadsinspektionen Vattenfalls Eldistribution AB: nätkoncession Hjo : Sjöfartsverket Sjömätningsplan : Skövde Garnison Skjutfria perioder 2015 Antal tillfällen där förbundet agerat remissinstans : 4 st Bedömning: 19

20 Årsspecifika arbetspunkter för 2014 (8st) 1. VATTENVÅRDSPLAN ÄR AVSTÄMD, (VID BEHOV) REVIDERAD OCH INFORMERAD TILL MEDLEMMAR M FL. Avstämning av vattenvårdsplanen för Vättern visade sig vara ett större arbete än förväntat. Ett manus till reviderad plan togs fram under året, upplägg och bedömningssystem visades men en version lämplig för remiss blev klart först efter Remissversion: Klart först efter 2014 Bedömning: 2. AVSTÄMNING AV FÖRVALTNINGSPLAN FÖR FISK OCH FISKE GENOMFÖRS Förvaltningsplan för fisk och fiske följer av utvärderingen av Vattenvårdsplanen. Arbetet med fiskeplanen påbörjades under 2014 och kommer löpa under större delar av hela Avsikten är att manus ska vara klart andra halvan Arbetet har delvis sammanfallit med framtagande av både vattenvårdsplanen samt utvecklingsstrategin för kommande stödperiod inom fisket. Avstämning genomförd: påbörjad Bedömning: 3. PRESENTATIONSPROGRAM FÖR UTFALL (DIAGRAM) AV PROVTAGNING INOM VÄT- TERNS AVRINNINGSOMRÅDE ÄR TILLGÄNGLIGT VIA FÖRBUNDETS HEMSIDA Vätternvårdsförbundet driver inom vattenrådet en tjänst för tydliggöra pågående provtagningar i Vätterns avrinningsområde. Under året har denna tjänst upprätthållits och uppdaterats med nya resultat (se tidigare i verksamhetsberättelsen) Presentationsprogrammet upprätthålls Bedömning: 4. UTVERKA WEBBASERAT RISKANALYSVERKTYG FÖR KONSEKVENSKLASSIFICE- RING OCH SPRIDNINGSMODELL I det förebyggande skyddsarbetet för Vättern har två olika viktiga dokument/projekt tagits fram: 1. Konsekvensklassificering av olyckor med farligt gods runt Vättern, 2. Spridningsmodell Vättern. Dessa två verktyg är svårtillgängliga då det antingen är i databasform, pappersrapport eller stationsbaserad spridningsmodell. För att öka tillgängligheten på dessa verktyg bör de anpassas till plattform via internet. 20

21 Webbaserad spridningsmodell : modellen uppsatt, medel saknas för webbasering Bedömning: Webbaserad konsekvensklassificering: revidering pågår, medel saknas för webplaceras Bedömning: 5. DETALJER SLUTFÖRS FÖR EUROPEISKA HAVS-OCH FISKERIFOND FÖR FISKETS UTVECKLING ( ). Vätternvårdsförbundet har under 2014 prioriterat att dels slutföra pågående stödperiod inom fiskefonden i EU, dels påbörja ansökan om ny stödperiod. I den nya stödperioden ska en sk utvecklingsstrategi tas fram, men även ett stödområde sk leader-område definieras. Arbetet pågår en bit in på 2015 och det är i skrivande stund oklart om Vättern kommer utgöra ett av de områdena i Sverige som godkänns för stöd. Färdig utvecklingsstrategi. Bedömning: Definition av leader-område. Bedömning: 6. DELTA I INTERNATIONELLA KONFERENSER OM STORA SJÖAR T EX EUROPEAN LARGE LAKES SYMPOSIUM (ELLS) Vätternvårdsförbundet har deltagit i de tre senaste konferenserna inom ELLS. Ny sådan var planerad under 2014 men genomförs augusti Därutöver har flera aktiva inom förbundet deltagit på andra konferenser där Vätterndata redovisats. Under 2014 var det osedvanligt många presentationer. Antal presentationer (se tidigare i verksamhetsberättelsen)bedömning: 7. DET FINNS EN NY KÄLLFÖRDELNING AV METALLER FÖR BELASTNING PÅ VÄTTERN En väsentlig fråga i/kring Vättern har varit belastning av metaller på sjön. Det underlag som funnits har varit en studie med data från om metallbelastningen på Vättern. Under 2014 har en ny sådan kunnat beställas med data för och som ska ersätta (samt jämföra utfallet) med den äldre. Slutprodukt väntas tidigt Ny metallbudget finns. Färdig tidigt Bedömning: 21

22 8. KARTLÄGGNING AV BESTÅNDET AV SIGNALKRÄFTOR (UTBREDNING, MÄNGD OCH STORLEKSFÖRDELNING) GENOMFÖRS Under 2014 har en samordnad förnyad kartläggning över hela sjöns kräftbestånds genomförts. Utvärdering väntas Ny kartläggning: genomfört 2014 Bedömning: Personal och medlemmar SEKRETARIAT Sekretariatet är placerat på Länsstyrelsen i Jönköping. Ansvarig för sekretariatet har förbundssekreterare Ola Broberg varit, en tjänst som sker inom ordinarie tjänst på Länsstyrelsen. Sekretariatet har bestått av drygt en (1) årsarbetskraft där Måns Lindell varit sakkunnig i vattenfrågor på 50% under hela året. Resterande 50% har fördelats på 25% protokollsekreterare vilket utgjorts av (under större delar av året) Karl-Magnus Johansson. Samordnare för samförvaltning var under första delen av året Adam Johansson som ersattes därefter av Malin Sezter som var åter efter föräldraledighet. Tabell 10. Sekretariatets sammansättning under Post Namn Omfattning Förbundssekreterare, ansvarig sekretariat Ola Broberg Inom tjänst Sakkunnig vattenfrågor Måns Lindell 50% Sakkunnig fiskefrågor - - Kansli Ann-Sofie Weimarsson Inom tjänst Kassör Jan-Anders Johansson Arvode Ordf Verksamhetsutskottet Kjell Aldsten Arvode Protokollsekreterare Karl-Magnus Johansson ca 25 % Samförvaltning Fiske Adam Johansson/Malin Setzer ca 25% Jan-Anders Johansson sköter förbundets kassa och uppbär arvode för tjänsten. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar etc skötts av Ann-Sofie Weimarsson på Länsstyrelsen i Jönköping, länsstyrelsen stödjer/finansierar därmed vattenrådsarbetet. Till sekretariatet kan även ordförande i verksamhetsutskottet kopplas. Under året var det (som sedvanligt) Kjell Aldsten ifrån Hjo. Kjell Aldsten var även vice ordförande i förbundet under året. Tabell 11. Styrelsens sammansättning Post Ordinarie styrelsemedlem Suppleant Tid Ordförande Kjell Unevik Länsstyrelsen Örebro län - årligen V Ordf Kjell Aldsten, - årligen 22

23 Hjo Kommun Ledamöter A Ingemar Bergbom Habo Kommun Hans Karlsson Jönköpings kommun A Niclas Bäckman Länsstyrelsen Östergötland Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland A Tomas Karlsson Zinkgruvan Mining AB Jörgen Ryberg Nammo Vanänsverken A Anders Lundgren Karlsborgs kommun Elisabeth Lennartsson Askersunds kommun A Ulla Ordell Landsting Östergötland Emma van Hal F7, Såtenäs A Björn Dieker Fiskevattenägarna Zeth Rylander Yrkesfisket A Åsa Wolgast-Broberg LRF Anders Råsberg LRF A Agneta Christensen Länsstyrelsen Västra Götaland Sara Peilot Länsstyrelsen Västra Götaland B Anders Grahn Vätterns fritidfiske-och fiskevårdsfond Markus Lundgren Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund B Åsa Andersson Havs-och Vattenmyndigheten Ulrika Stensdotter-Blomberg Havs-och Vattenmyndigheten B Daniel Bergdahl Länsstyrelsen Örebro Karin Runnels Länsstyrelsen Örebro B Alfred Sandström SLU Ulrika Beier SLU B Stefan Lundvall Länsstyrelsen Jönköping Ola Broberg Länsstyrelsen Jönköping B Dan Björk Munksjö Aspa Bruk AB Mats Flood Munksjö AB B Mats Blomberg Södra/Östra Vätternbranterna Carl-Olof Thulin Skogsstyrelsen/Östra Vätternbranterna B Conny Johansson Skaraborgsvatten Roger Rohdin Jönköpings kommun STYRELSEN Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Vårmötet hölls den 11 mars på Conference center, Motala kommun. Höstmötet hölls den 22 oktober på Olshammargården; Askersunds kommun. Justerade protokoll från möten finns tillgängliga på sekretariatet samt på hemsidan. Förbundsstämman hölls den 9 maj på Kråks Skjutfält, Karlsborgs kommun Askersund. 23

24 Möten: : Conference Center, Motala kommun : Olshammargården,, Askersunds kommun : Förbundsstämma, Kråks Skjutfält, Karlsborgs kommun Figur 13. Stämman 2014 avhölls på Kråks skjutfält, Karlsborgs kommun, med P4 som värd. Drygt 50 personer deltog däribland även Intressenter i vattenrådet. Utöver stämmoförhandlingar diskuterades även vattenvårdsplan samt övriga vattenrådsangelägna frågor. Tv: Kjell Aldsten, v ordf, samt Karl-Magnus Johansson (protokollsekreterare). TH: Förbundsstämman. På stämman omvaldes Kjell Unevik, Länsråd Örebro län, till ordförande för tredje året. Som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Kjell Aldsten, Hjo, för femtonde året i rad. VALBEREDNING OCH REVISORER Tabell 12. Valberedning och revisorers sammansättning. Post Namn Representerar Suppleant Tid Valberedning Pierre Rydén Hjo kommun (sammankallande) Valberedning Marie Wikander- Ederfors Jönköpings kommun Revisor Sven Ebbesson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen Revisor Doris Johansson Jönköpings kommun Stig Wikström årligen VERKSAMHETSUTSKOTTET (VU) Verksamhetsutskotten (VU) sköter det fortlöpande arbetet inom förbundet. VU har under året haft fem möten fördelat jämnt över året. Justerade protokoll finns på hemsidan. Möten: : Borghamn vandrarhem, Ödeshög kommun : Zinkgruvan Mining, Askersunds kommun : Hotell Bellevue, Hjo kommun : Tabergs topp, Jönköpings kommun : Ombergs golf, Ödeshögs kommun Tabell 13. Verksamhetsutskottets sammansättning. Namn Suppleant Tid Kjell Aldsten(Hjo kommun) (ordf) - löpande Daniel Bergdahl (Länsstyrelsen i Örebro) Karin Runnels (Länsstyrelsen i Örebro) löpande Sara Peilot (Länsstyrelsen i Västra Götaland) Agneta Christensen (Länsstyrelsen i Västra Götaland) löpande 24

25 Niclas Bäckman (Länsstyrelsen i Östergötland) Erika Melander (Länsstyrelsen i Östergötland) löpande Måns Lindell (Vätternvårdsförbundet) - löpande Ola Broberg (Vätternvårdsförbundet/ Länsstyrelsen i Jönköping) - löpande Karl-Magnus Johansson (Vätternvårdsförbundet) - löpande Tomas Karlsson (Zinkgruvan Mining) Jörgen Ryberg (Nammo Vanäsverken) löpande Alfred Sandström (SLU Akv. Resurser) Ulrika Beier (SLU Akv. Resurser) löpande SAMFÖRVALTNING FISKE I maj 2005 startade Vätternvårdsförbundet initiativet "Samförvaltning Vättern" där syftet var att skapa ett forum för frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Projektet har övergått till att vara en del av den löpande verksamheten sedan I samförvaltningen deltar företrädare för Sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, Yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, Kräftriket, Fiskeriverket, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna och kommuner runt sjön. I utskottet Samförvaltning Fiske har Marie Kristoffersson, Motala kommun, varit ordförande för andra året. Adam Johansson var samordnare på årets första hälft som därefter övertogs av Malin Setzer. Tabell 14. Deltagare i Samförvaltning Fiske Post Namn Suppleant Ordförande Marie Kristoffersson (Motala Kommun) - Insjöfiskarna Zeth Rylander Lennart Rogsberg Fritidsfisket Ingvar Torsholen Lennart Grann Fiskevattenägarna Björn Dieker Anders Rockler Sportfiskarna Alf Hultqvist Markus Lundgren Fisketurism Ove Johansson Manni Svensson Kommuner Ingemar Bergbom Anders Lundgren Forskning Alfred Sandström Vakant Länsstyrelser Anton Halldén Per-Erik Larson Besöksnäring Karin Käverö Svecia Travels Justerade protokoll från samtliga möten finns på hemsidan. Samförvaltning: : (inkl FOG) Starby, Vadstena kommun : FOG, telefonmöte : (inkl FOG) Vätterterrasen, Askersunds kommun : FOG telefonmöte : (inkl FOG) Hotell Bellevue, Hjo kommun SAKKUNNIGGRUPPEN Sakkunniggruppen utgörs av vattenexperter och har haft ett möte (utöver regelbundna kontakter och ordinarie VU-möten). I sakkunniggruppen diskuteras specifika sakfrågor, t ex miljöövervakning, EU-projekt, Vattenråd, relevanta undersökningar. 25

26 Tabell 15. Sakkunniggruppens sammansättning. Namn Sara Peilot/Agneta Christensen Peder Eriksson/Daniel Bergdahl Niclas Bäckman Måns Lindell Ola Broberg Alfred Sandström Karl-Magnus Johansson Möten: Respresenterar Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Vätternvårdsförbundet Jönköpings län SLU Vätternvårdsförbundet : Borghamn vandrarhem, rörande Life-projekt och vattenvårdsplan : Hotell Bellevue, Hjo kommun, rörande LIFE-projekt MEDLEMMAR 2014 invaldes formellt två nya medlemmar, Askersunds Golfklubb, Askersund (1 andel) samt Södra Skogsägarna (1 andel). Inga medlemmar begärde utträde. Vätternvårdsförbundet hade därmed under året 47 medlemsorganisationer/företag vid årets slut. Den totala intäkten fördelades vid årets ingång utifrån 223 andelar samt fasta avgifter. Medlemsavgiften var oförändrad under året. Totalt fördelas ca kr via andelstalen. Länsstyrelser och Region/Landsting har fasta årsavgifter kr per år, resulterande i kr. Havs-och Vattenmyndigheten och SLU har inga utpekade medlemsavgifter men bidrar direkt ekonomiskt eller genom via undersökningar till miljöövervakning av Vättern. Yrkesfisket är kostnadsbefriat då man är behjälpliga för olika moment rörande övervakning, provfisken, datainsamling, fiskanalyser mm. Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman Figur 14. Utveckling av medlemsavgifter och ekonomisk ersättning för uppdraget att genomföra miljöövervakning i Vättern från Havs-och Vattenmyndigheten i Vätternvårdsförbundet. Med annat definieras EU-projekt för samförvaltning Vättern. Data gäller bokslutet. Notera att överförda medel inte ingår (ca kr). 26

27 Tabell 16. Medlemslista för Vätternvårdsförbundet vid utgången av Nr Organisation/företag Andelar Avgift 1 Munksjö Aspa Bruk AB Sibelco Nordic AB/Baskarpssand AB SAAB Bofors UWS Nammo Vanäsverken AB Sveaskog AB Södra FMV Provplats Karlsborg Husqvarna AB LRF P F Munksjö AB/Jönköping Skaraborgsvatten Ulfhult Säteri Stjernsunds Gård Askerunds Golfklubb Almnäs Bruk AB Jönköpings Energi Östergötlands Båtförbund Motala Ströms Samfällighetsförening Vätterns fritidsfiske och fiskevårdsförbund Trafikverket Zinkgruvan Mining AB Tasman Metals Ltd Samordnad Recipientkontroll Norra Vättern Samordnad Recipientkontroll Södra Vättern Askersund Kommun Habo Kommun Hjo Kommun Jönköping Kommun Karlsborgs Kommun Motala Kommun Vadstena Kommun Ödeshög Kommun Töreboda kommun Östra Vätternbranterna Landsting E län Landsting F län Landsting O län Landsting T län Länsstyrelsen E Länsstyrelsen F Länsstyrelsen O Länsstyrelsen T Havs-och Vattenmyndigheten utan avgift 46 SLU utan avgift 47 Yrkesfisket utan avgift Andelar/Medlemsintäkter Kostnad att fördela på andelar Kostnad per andel 3852 Ekonomisk redovisning för verksamhetsåret år 2014 Under 2014 uppdrog sedvanligt Havs-och Vattenmyndigheten åt Vätternvårdsförbundet att genomföra miljöövervakningen i Vättern med ett bidrag på kr. Medlen administreras av Länsstyrelsen i Jönköping (regional miljöövervakning). Detta bidrag samordnas med medlemsavgifterna i Vätternvårdsförbundet (ca 1,13 milj kr), EU-medel samt andra miljöövervakningsmedel. Den totala samordnade budgeten innefattande miljöövervakning av Vättern omspände ca 4,9 milj kr. Nästan 60% av den samordnade budgeten går till undersökningskostnader. Dessutom tillkommer andra miljöövervakningsprogram runt och 27

28 i Vättern t ex kalkning, biologisk återställning, recipientkontroll och fiskundersökningar varför den totala övervakning är större än vad som redovisas här. Figur 15. Fördelning av den samordnade utgiftsbudgeten vid ingång i 2014 års budgetplan (observera att det är ej förbundets bokslut eller den slutliga ekonomiska utfallet). Tillgångarna i förbundet var vid utgången av 2014 var ca 968 Kkr och leverantörsskulderna uppgick till ca 658 Kkr. Av fritt eget kapital (ca 415 Kkr) var ca 140 Kkr uppbokade/reserverade i avtal. Resterande medel (ca 170 Kkr) överförs framåt, varav 140 Kkr har beslutades på förra årets förbundsstämma att överföras till För resterande disponibla medel, ca 30 Kkr, tas beslut om först på stämman Årets resultat var ca -104 Kkr. 28

29 DEL II: Beskrivning av aktiviteter och frågor inom Vattenråd för Vättern Vätternvårdsförbundet har sedan 2010 årligen tecknat avtal med Vattenmyndigheten att samordna och underlätta dialog kring vattenfrågor inom Vätterns avrinningsområde, sk vattenråd. Förbundet åtar sig därigenom att utföra vissa bestämda uppgifter. Då området är stort och mångfacetterat genomförs vattenrådet i mindre delar, sk delvattenråd, där olika vattendragsgrupper eller temagrupper kan vara basen för själva vattenrådet. Vätternvårdsförbundet själv är att betrakta som ett av flera delvattenråd. Vattenrådet för Vättern är enligt Vätternvårdsförbundet ett öppet forum, öppet för alla och ej avgiftsbelagt. Det finns möjlighet sedan årsstämman 2012 att teckna som intressent i vattenrådet för Vättern med eller utan prenumerationsavgift. Med prenumerationsavgift följer att man får tillsänt material, protokoll, rapporter etc precis som medlemmar. Vidare har man närvarorätt men ej rösträtt på själva stämman vilket är förbehållit medlemmar i förbundet. Under 2014 finns tre organisationer noterade som intressenter. Nämnas kan att förbundet har ett stort nätverk som nås t ex via olika sändlistor, nyhetsbrev etc. Tabell 17. Intressenter i Vattenrådet för Vättern som anmält tillhörighet till förbundet. Organisation/förening Form Visingsörådet SNF Skaraborg SNF Jönköping Intressent med prenumeration Intressent med prenumeration Intressent utan prenumeration Vätternvårdsförbundet fördelar stimulans/dialogmedel för aktiviteter i vattenrådet som kan nyttjas för t ex informationstillfällen, nätverk, uppbyggnad av kunskapsbank, resor mm. Under året har sju olika bidrag fördelats. Fördelningen sker årsvis efter ansökan till förbundet. Inför 2013 sänkes detta bidrag från kr till kr. Att ändock kr kunnat delas ut beror på att outnyttjade medel öronmärkts och överförts. Tabell 18. Bidragsfördelning 2014 för att stimulera dialog kring vatten. Bidragstagare Bidrag Syfte Vätternvårdsförbundet kr Upprätthålla nätverk, ökad arbetsuppgift Biosfärkandidat Östra Vätternbranterna kr Dialog med mark/vattenägare Visingsörådet kr Dialog om reningsverket på Visingsö samt vattenfrågor (inriktat mot skjutningar och mineralutvinning) Vättern Fritidsfiske och fiskevårdsförening kr Samordna fiskeklubbarna Motala Akvarieförening kr Vätternakvariet Svenska Båtunionen kr Båtriksdag SUMMA kr Nedan följer en återgivning av aktiviteter inom olika delar av Vätterns Vattenråd. Exemplen utgör inte anspråk på att vara heltäckande utan just vad det är - exempel. 29

30 Bland de övergripande mest viktiga frågorna under året har varit dels olika exploateringsfrågor för Vättern t ex nyttjandet som riskområde för skjutningar, mineralprospektering men också frågor rörande ekosystemet i sig. Miljögifter i fisk begränsar som begränsar saluföring och konsumtion blir en alltmer bekymmersam fråga. Tabell 19. Några av de viktigare vattenfrågorna i Vättern. Fråga Försvarsverksamhet i Vättern som skjutområde/riskområde Mineralutvinning/gasprospektering Utveckling av kräft-, röding och sikbeståndet, Miljögifter i fisk Dricksvatten, bl a Vätternvatten till sju kommuner i samverkan i Örebro län Kommentar Under året begränsat fokus Mineralutvinning Norra Kärr i Jönköpings län viss uppmärksamhet. Ingen större uppmärksamhet vid nytt tillstånd för Zinkgruvan i norr, gasprospektering i Motalabukten liten uppmärksamhet. Frågor rörande långsiktigt hållbart nyttjand av fiskresursen aktuellt Förhöjda halter av dioxin begränsar konsumtion (och därmed fisket).under året har även höga halter i sik konstaterats Stor allmän medvetenhet kring dricksvatten från Vättern. VÄTTERNVÅRDSFÖRBUNDET Vätternvårdsförbundet bedriver miljöövervakning av utsjön och mynningar. Flera olika frågor behandlas i förbundet av både lokal och sjögemensam karaktär. För viktiga frågor för förbundet hänvisas till hela verksamhetsberättelsen samt till de protokoll som löpande förs och är tillgängliga via hemsidan Styrelse: : Conference Center, Motala kommun : Olshammargården,, Askersunds kommun : Förbundsstämma, Kråks Skjutfält, Karlsborgs kommun Verksamhetsutskottet: : Borghamn vandrarhem, Ödeshög kommun : Zinkgruvan Mining, Askersunds kommun : Hotell Bellevue, Hjo kommun : Tabergs topp, Jönköpings kommun : Ombergs golf, Ödeshögs kommun Samförvaltning: : (inkl FOG) Starby, Vadstena kommun : FOG, telefonmöte : (inkl FOG) Vätterterrasen, Askersunds kommun : FOG telefonmöte : (inkl FOG) Hotell Bellevue, Hjo kommun FÖRSVARSVERKSAMHET: SKJUTFÄLTSRÅD VÄTTERN, SAMORDNINGSGRUPP OCH FISKESKYDDSNÄMND Försvarsrelaterad verksamhet diskuteras i tre forum: 1. Samordningsgrupp Vättern. Syfte: överenskomma skjutfria perioder. Möte: Skjutfältsråd Karlsborg. Syfte: Planfrågor rörande kommunal och försvarsrelaterad verksamhet: Möte: Fiskeskyddsnämnd. Syfte: Reglera skador på yrkesfiske orsakade av försvarsmakten. Möte Fiskeskyddsnämnden utverkade inte någon intrångsersättning under

31 Vätternvårdsförbundet följer i samtliga försvarsforum och protokoll sparas. Under året har protester mot användandet av Vätterns som riskområde vara förhållandevis få. Miljöprövning av Hammarens flygskjutmål har pågått men inte med nämnvärt nya aspekter utan kompletteringsarbete av kunskapsunderlag pågår av Försvarsmakten. Figur 16. TV: Miljöprövning av Hammarens flygskjutmål söder om Karlsborg har pågått under flera år. TH: Riskområden i Vättern. Tabell 20. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet för Försvarsaktiviteter i Vätternområdet. Viktig fråga 1. Skjutfria perioder och riskområdens utbredning/nyttjande Kommentar Påverkar tillgänglighet på sjön. Detaljerad information om riskområden på FMVs hemsida. 2. Buller från skjutningar och flyg Stor fråga för allmänhet. Både i Karlsborgsområdet och tvärs över sjön i Motala/Vadstena/Ödeshög 3. Vättern som nedslagsplats Stor fråga för allmänhet bl a utifrån dricksvattenkvaliten. Underlag om påverkan på dricksvatten tas fram under året. 4. Genomföra miljöprövning av försvarsverksamheter 5. Efterbehandling av försvarets lämningar i undervattensområden FMV har nytt miljötillstånd Hammarens flygskjutmål pågår sedan Flera andra är i behov att omprövas till moderna tillstånd. Medan landområden är klassade saknar undervattensområden liknande riskbedömningar eller åtgärdsplaner. SAMFÖRVALTNING FISKE Frågan om långsiktig förvaltning av fiskresursen är en viktig fråga för både fisket som förmiljötillståndet i stort. Som underlag för hållbart fiske finns Förvaltningsplan för fisk och fiske framtagen av flera intressenter inom fisket. Avstämning och eventuell revidering påbörjades under 2014 där också samverkansmöten lokalt genomförts. Vättern utgör stödområde för fiskerinäring via EFF och sedan inrättandet 2009 har hela berättigat bidrag delas ut (5,5 milj kr). I samförvaltningen är det en särskild grupp (sk FOG) som ska bedöma ansökningars lämplighet enligt strategi etc. Även under 2014 har det bedrivits EU-finansierat projekt (GAP2) om hur man kan fiska sik utan oacceptabla bifångster. I projektet arbetar forskare, utövare och beslutsfattare tillsammans. I november 2014 besökte en delegation från GAP-projektet i Vättern på 11 personer Bodensjön för att ta del av dels miljötillståndet och hur fisket både bedrivs och förvaltas. 31

32 Figur 17. TV: Vättern utgör projektområde för samverkan mellan fiskre, forskare och beslutsfattare GAP. TH: en typisk yrkesfiskebåt i Bodensjön. Tabell 21. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Samförvaltning Fisk. Viktig fråga 1. Utveckla fiskerinäringen lokalt runt Vättern 2. Fiske på sik utan oönskad bifångst av röding Kommentar Görs bl a genom stöd från Europeiska Fiskerifonden. Påbörjat ansöka om ny stödperiod. Genomförs med stöd av det EU-finansierade projektet GAP2. 3. Främmande arter signalkräfta och lax Kräftfisket viktig resurs för både yrkesfisket och allmänhet. 4. Tillsyn, information om regler Förbättrat samarbetet mellan län, polis, åklagare och Sjöpolis. Behöver förstärkas. 5. Beståndsuppskattningar, resursfördelning, rätt att fiska var och vad samt fiskestatistik Kräver utökade undersökningsinsatser och även ökade resurser vilka förefaller vara svårtillgängliga. Externa Möten:140422: Spinnet, Habo (Det unika fisket i Vättern information) : Conference center, Motala (Det unika fisket i Vättern) Samförvaltning: : (inkl FOG) Starby, Vadstena kommun : FOG, telefonmöte : (inkl FOG) Vätterterrasen, Askersunds kommun : FOG telefonmöte : (inkl FOG) Hotell Bellevue, Hjo kommun DRICKSVATTEN, VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄTTERN OCH ÖVERLEDNING År 2004 inleddes ett kommungemensamt arbete med att tar fram föreskrifter för skydd av dricksvattentäkten Vättern. Arbetet kom tidigt att genomföras som ett samverkansprojekt under Vätternvårdsförbundets regi, en form som därmed kan utgöra ett tematiskt delvattenråd. I januari 2014 beslutade samtliga Länsstyrelserna om vattenskyddsområde. Därmed är ytterligare en byggsten i Vätterns skydd lagd. Vätterns vattenskyddsområde är därmed det i särklass största tillytan, mer än 5 gånger större än tvåan. Kommuner i Närke genomför i samverkan med Länsstyrelsen i Örebro förstudie om möjligheten att nyttja Vätternvatten som råvattenkälla. De förstudier som hittills genomförts visar på fortsatt möjlighet till genomförande. Under året har sträckningar inventerats. 32

33 Figur 18. Förstudier om överledning av Vätternvatten till örebrokommuner fortlöper. Vattenskyddsområde Vättern fastställdes i januari Tabell 22. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet dricksvatten. Viktig fråga Kommentar 1. Fastställelse av vattenskyddsområde Beslutat januari Utökning av vattendistribution Pågår utredning om Vättervatten till Närkekommuner 3. Vättern som riksintresse dricksvatten Endast själva anläggningarna kan utpekas idag och inte resursen. 4. Säkerställa kvalitet i långsiktigt perspektiv. Kan innebära förlänga intagen till säkra djup, inrättande av behandlingssteg, samt skapa barriärer. DELOMRÅDE HÖKENSÅS Utmed Vätterns Västsida finns inget formaliserat delvattenråd men ett flertal aktiviteter kan sägas motsvara innebörden. Den 14 augusti hålls årligen Öppen Gård på Almnäs (söder om Hjo) som årligen besöks av ett par tusen personer. Förbundet var delaktiga här med monter, besvarade frågor, visade visst material mm. På Almnäs ägor, som sträcker sig uppemot 10 km av Vätterns strand, finns intressanta öring-och harrförande bäckar där förbundet varit behjälpliga med att ta fram åtgärdsprogram för fria vattenvägar, något som med tanke på omgivning och exponering anses som en pedagogisk och god miljöinvestering. Figur 19. Öppen gård på Almnäs den 14 aug lockar årligen flera tusen besökare. Vätternvårdsförbundet har successivt tagit fram lämpligt utställningsmaterial. Fånga kräftan var barnens favorit! I Hjo utförs årligen under hösten sk öringssafari där besökare guidas för att beskåda öringens lek. Safarin finns i olika versioner och även som turistpaket. Aktiviteten bedrivs sedan nästan ett tiotal år tillbaka och mycket vattendialog förs vid dessa tillfällen. I Hjo arrangeras även kurser i praktiskt vattenvård i rinnande vatten. Flera frivilliga är involverade utmed Vätterns västsida i att inventera lekfisk. Flertal forskningsstudier utförs i Hjoån, bl a har genetiska studier och kläckningsframgång av bl a harr samt inplantering av sändare i öring gjorts. Som en del i uppmärksamma tillflödena genomförs årligen sk öringens dag där fisklek i tillflödena lyfts fram. 33

34 Figur 20. Hjoån har blivit en föregångare vad gäller bedriva fiskevård och fiskestudier. Under hösten 2014 gjorde svenska och finska forskare studier av DNA och rörelse iån via radiosändare som opererades in i buken. Mellan Unden och Viken rinner Edsån i vilken Sätra Bruk ansökt om byggande av fria vattenvägar. Det skulle även där innebära att för första gången sedan 1700-talet är det fria fiskvägar och endast Forsvik utgör därefter hinder mellan Vättern och Unden. På östra sidan om Vättern finns studier på fria vattenvägar i Motala ströms huvudfåra från Bråviken till Vättern: Därmed är en vision Från Östersjön till Unden in osannolik. Runt sjön Viken i Karlsborg har en torvtäkt som varit vilande under lång tid planerats återuppstartas. Nytt miljötillstånd medgavs inte, bl a efter stort lokalt engagemang. Under året har Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört fördjupade studier i Viken. Besöksmål Vätternbäckar ska visa Vätterbäckarnas betydelse för reproduktion av öring i Vättern och det omfattande restaureringsarbete som görs för att öka produktionen av öring, unika arter för vätternbäckarna med högt bevarandevärde, den kulturhistoriska miljön i anslutning till Vätterbäckarna, den unika floran/faunan och den biologiska miljön med koppling till Vättern och dess tillflöden, Vätterns betydelse. Tabell 23. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Hökensås. Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar till/från Vättern Flerar åtgärdade, fler på tur t ex Edsån, Hjoån 2. Sportfiskemöjligheter T ex Hökensåsområdet men även Vättern 3. Besökscentrum Vätternbäckar och öringsafari Konceptet sprider sig runt Vättern. 4. Harrbeståndet Flera Vättern-FAKTA publicerade, flera studier om harr 5. Förbruning av sjön Viken Sjöns ökade brunhet berör många boende. Aktiviteter: : Öppen gård, Almnäs 1410-: Öringsafari runt Vättern (under höstperioden) DELOMRÅDE MOTALABUKTEN Flera ideella organisationer har engagerat sig i tillflödena i Motalaområdet, däribland Motala Flugfiskare som även genomfört öringsafari. Företaget Gripen Gas ( har prospekteringstillstånd i ett område inom Motalabukten. Det krävs dock dispenser för skyddade områden från aktuell länsstyrelsen för påbörja prospekteringen, något som i början av 2015 ej inlämnats. Strandnära områden i kommunerna Motala, Ödeshög och Vadstena berörs av skjutbuller från Karlsborgsfälten. Frågan är stor bland allmänhet och för politiker även om frågan varit något vilande under

35 Tabell 24. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Motalabukten. Viktig fråga Kommentar 1. Prospektering av gas i Motalabukten Prospekteringstillstånd finns 2. Kräftfiske Kräftfisket är extensivt och intensivt inom området. 3. Buller från skjutningar i Karlsborgsområdet Berör flera olika intressen Figur 21. Platser där Kräftivaler genomförts. Till höger ovanområdet Sandön där företaget Gripen Gas har prospekteringstillstånd, dock behövs dispenser av Länsstyrelsen. DELVATTENRÅD SÖDRA VÄTTERN Samtliga företag med vattenutsläpp och som av myndigheterna bedömts som miljöfarliga finansierar undersökningar i tillflödena som rinner till Vättern. I södra delen utförs provtagningarna av Södra Vätterns Recipientkontroll. Jönköpings kommun är huvudman för programmet. Fyra gånger om året skickas s k kvartalsrapporter ut brett per e-post rörande den senaste periodens resultat, årligen görs en större rapport. Under året har en egen hemsida utarbetats. Några möten mellan medlemmarna har inte ägt rum inom recipientkontrollen under året, något som bör tillkomma. Figur 22. SRK Södra Vättern har utarbetat egen hemsida där material, rapporter mm publiceras. Till höger en bild från rödingens dag i Huskvarna hamn närmare än så kommer man inte fritt lekande rödingar! Sista helgen i oktober genomfördes i samverkan mellan Länsstyrelsen, Jönköpings kommun, hamn/segel/fiskeklubbar åter Rödingens och Öringens dag i Huskvarna hamn samt i flera tillflöden i södra Vättern. Aktiviteten besöktes av ca personer som beskådade lekande rödingar. I Jönköpings kommun bedrivs försöksverksamhet med återföra fosforrika sediment till jordbrukslandskapet. Samtidigt innebär sådan åtgärd även en vattenvårdande del genom av- 35

36 lasta näring från övergödda sjöar. Projektet drivs av Teknikmarknad, KTH, finansierat av Vinnova. Projektet har varit internationellt uppmärksammat då det anses som en skonsam metod och att sjösediment kan utgöra en källa för näringsämnesåterföring med god ekonomi. Under 2014 fortsatte försök i den mycket näringsrika Barnarpasjön. Figur 23. I Barnarpasjön, Jönköpings kommun, har ett projekt bedrivits för att återföra fosforrika sediment till jordbukslandkapet genom s k densitetssorterad muddring. Under 2014 hölls en workshop med nationellt intresse bl a från miljödepartement. Tabell 25. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Södra Vättern. Viktig fråga Kommentar 1. Fria vattenvägar i tillflödena Pågår i olika delar 2. Reglering av sjöar och vattendrag Finns flera sjöar/vattendrag med påverkan av reglering 3. Åtgärder i förorenade sjöar Övergödda sjöar, bl a hölls en nationell workshop i Barnarpasjön DELVATTENRÅD NORRA VÄTTERN Motsvarande för södra delen finns liknande sammanslutning i norra delen där Askersunds kommun är huvudman. Recipientkontrollen ansvarar för ett omfattande provtagningsprogram i norra Vätterns tillrinningsområde. Ett möte har ägt rum mellan medlemmarna som är öppet för övriga intresserade t ex allmänhet. Miljöproblem i delområdet utgörs av äldre gruvavfallsdeponier som läcker metaller bl a fortsätter Zinkgruvan, Länsstyrelsen i Örebro och Askersunds kommun arbeta med att minska metalläckage från deponier bl a i Rosthyttan. Det hölls huvudförhandling om fortsatt drift och nytt sandmagasin i Zinkgruvan. 36

37 Figur 24. SRK Norra Vättern har utarbetat egen hemsida där material, rapporter mm publiceras. Tabell 26. Exempel på viktiga frågor i delvattenrådet Norra Vättern. Viktig fråga Kommentar 1. Övergödning av Alsen Ev ombyggantion av reningsverk/flytt av utsläppspunkt 2. Metalläckage från äldre gruvdeponi Fortsatt arbete kring Rosthyttan m fl områden 3. Pågående deponi av gruvavfall Zinkgruvan ansökte om nytt tillstånd fördrift och magasin 4. Fria vandringsvägar för fisk Mellan Unden och Viken Möten: SRK Norra Vättern: , Askersund ÖSTRA VÄTTERNBRANTEN MED VISINGSÖ I sydöstra Vättern utgör Biosfärområdet Östra Vätterbranterna en tydlig samverkansform. Under året har flera olika möten ägt rum i Biosfärområdets förening. I området arbetar ett företag med ansökning för ev minrealutvinning av sk sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten heter Norra kärr och projektet är en infekterad fråga både fysiskt på plats där aktioner ägt rum och i media samt olika sociala medier. Ofta åberopas hotet för Vättern som huvudskäl Figur 25. Biosfärområde Östra Vätternbranterna. Mitten och TH: urklipp från från några utspel om Norra Kärr under Inom Östra Vätternbranterna finns även sjöar med livaktiga fiskevårdsområdesföreningar t ex Ören och Bunn. Fiskevårdsföreningar redovisar sina verksamheter på egna hemsidor. På Visingsö finns flera byalag och ett ö-gemensamt forum (Visingsörådet). Under året har frågor berört bl a Norra Kärr, ny färjeförbindelse, försvarsverksamhet engagerat Visingsörådet. 37