Stockholms Hamnar Års- och hållbarhetsredovisning 215
Vackert, dynamiskt, öppet Beautiful, dinámica, открыто Det är lätt att förundras över alla språk som idag hörs på stadens gator, kommersen och skönheten du möter när du går längs Strömkajen, vilka många menar är Sveriges vackraste plats. För visst har du också funderat över var alla människor och varor kommer ifrån och hur de bidrar till att prägla och utveckla Stockholm som region? Stockholms Hamnar har en väsentlig del i allt detta då verksamheten tillhanda håller hamnar och kajer för fartyg, pålastning och avlastning av varor, påstigning och avstigning av passagerare samt utveckling av hamnar, kajplatser och fastig heter i Stockholm, Nynäshamn och Kapellskär. Det är en ovanligt ovanlig verksamhet med oerhört engagerade människor som vill något och med passion för det långsiktigt hållbara. Därför kan Stockholms Hamnar erbjuda några av världens bästa hamnar vad gäller effektivitet, miljö och säkerhet. Men också små guldkorn längs kajerna som Fotografiska, skutor och caféer längs bland annat Strandvägen och Norr Mälarstrand. Samtidigt som Stockholms Hamnar vårdar vårt gemensamma arv kommer man att prägla utseendet i vår stad de kommande 1 åren. Historia och framtid binds samman genom den breda och spännande verksamhet som bedrivs 24 timmar om dygnet, alla dagar på året. Stockholms Hamnar tar dig till världen och världen till dig. 3
stockholms hamnar 215 vd:s ord Ett attraktivt och väl fungerande Stockholm Just nu är vi inne i en intensiv fas i Stockholms Hamnars historia. Nya hamnar byggs, samtidigt som den löpande verksamheten utvecklas och på flera områden växer och slår nya rekord. Nu har vi ännu ett spännande år att lägga till handlingarna. Stockholms Hamnar har stora, och i de allra flesta fall positiva, utmaningar att ta hand om både på kort och lång sikt. Det gör att verksamheten utvecklas och att vi som arbetar här tycker att det är roligt och viktigt att gå till arbetet. Vi lever i en del av världen som är otroligt privilegierad. I Östersjöområdet håller tillväxten i sig och Stockholm fortsätter att växa. Det gör att både staden och hamnen måste möta denna utveckling. Just nu är vi inne i en intensiv fas i Stockholms Hamnars historia. Nya hamnar byggs, samtidigt som den löpande verksamheten utvecklas och på flera områden växer och slår nya rekord. Våra huvuduppdrag är att arbeta för att hamnar och sjöfart ska vara en integrerad del av Europas och Sveriges transportnät. Att få fler människor och mer gods att transporteras sjövägen avlastar dagens hårt belastade vägar och järnväg. Vi ska också arbeta för att trygga en effektiv varuförsörjning i ett växande Stockholm och stärka turistnäringen som är en av de snabbast växande basnäringarna i Sverige. Även om vi tycker att vi redan i dag tar väl hand om dessa frågor har vi långsiktiga mål som hjälper oss att spänna bågen för att bli ännu bättre. Nu är det fyra år sedan vi gav ut den första årsredovisningen där vi rapporterade vårt hållbarhetsarbete i enlighet med Global Reporting Index, GRI. Det är en utmaning att hitta rätt frågor, nivåer och indikatorer som för verksamheten framåt och driver på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Även om det inte är enkelt blir vi för varje år som går mer övertygade om att vi valt rätt spår. Så gott som samtliga intressenter signalerar vikten av dessa frågor, inte minst ägarna och den allmänna opinionen. Hållbarhetsfrågorna är nu en del av verksamhetsplaneringen och integrerade i våra långsiktiga mål. De frågor som vi ytterst valt att lyfta fram och rapportera är lönsamhet, energi och emissioner. Det är aspekter som står högt på både vår och våra intressenters agenda. Lönsamhet handlar om våra stora infrastrukturprojekt. Under nästa år kommer två upprustade hamnar att stå klara, en i Kapellskär och en i Stockholm. Vi kommer med stor sannolikhet att påbörja byggandet av Stockholm Norvik Hamn, en ny godshamn. De är alla viktiga investeringar i ny infrastruktur. Det ställer höga krav på oss som är med och bygger en av världens vackraste städer, där allt måste fungera och samtidigt vara bra för människor att leva, bo och turista i. Det är stora investeringar, men goda och lönsamma för framtiden. Emissioner och energi är viktiga men svåra områden för oss. Som hamn har vi inte så stor påverkan, men den verksamhet som hamnar genererar har desto större påverkan. Därför strävar vi efter att vara ett föredöme i det som vi själva har kontroll över och att sedan i dialog med våra kunder och partners arbeta med den indirekta påverkan. Det gör vi bland annat genom väl genomarbetade miljörabatter och genom att bygga anläggningar som gör det möjligt för våra kunder att vara hållbara. Exempel på det är möjlighet till elanslutning och mottagningsanläggningar för avloppsvatten från fartyg samt att installera elmätare hos våra hyresgäster. Hur vi hanterar ekonomin, de sociala aspekterna och miljöfrågorna är avgörande för vår framgång. Tillsammans med kloka medarbetare, ansvarstagande kunder och partners samt stabila ägare som alla är överens om att vi vill ha fungerande transporter av människor och gods, och en stad som är både hållbar och attraktiv, är vi på rätt och på god väg. Ett stort tack för det år som gått! Johan Castwall, verkställande direktör 4
5
stockholms hamnar 215 viktiga händelser 215 Viktiga händelser 215 I Kapellskärs hamn startade byggnationen av den nya piren. När hela ombyggnaden är klar kommer hamnen att ha fem moderna färjelägen. Solceller på magasinstak i Frihamnen stod för inramningen när regeringen höll presskonferens angående nya investeringar för klimatet. Även hamnarna i Kapellskär och Nynäshamn har fått nya solcellsanläggningar. Precis vid årsskiftet välkomnades en ny stor kund, CMA-CGM, i containerterminalen. Det bådar gott för framtidens godshamn, Stockholm Norvik Hamn. Den 5 juni anlände kryssningsfartyget Britannia till Stockholm. Med en längd på 33 meter är hon det största fartyg som någonsin besökt Stockholms hamn. För minskad miljöpåverkan infördes en ny miljörabatt för fartyg med elanslutning, LNG och reducerade kväveoxidhalter. 6
stockholms hamnar 215 viktiga händelser 215 Den 1 november stängde Karl Johanslussen. För att säkra Mälarens reglering kommer den, liksom resten av Slussenområdet, att byggas om. I början av oktober var det dags för det första fartyget med passagerare och gods att angöra de nya kajerna i Värtahamnen. Mark- och miljööverdomstolen sa JA till att bygga Stockholm Norvik Hamn. Domen överklagades till Högsta domstolen. Under året fick Stockholms Hamnar pris för bästa arbete med sociala medier i hamnvärlden. Årsredovisningen för 214 nominerades till Svenska Publishingpriset. En ny modern och responsiv version av den historiska webbplatsen stockholmshamnar. se/historia lanserades under hösten. Under säsongen april till oktober besökte 247 kryssningsfartyg Stockholms Hamnar med rekordantalet 53 resenärer. Även antalet turnarounds slog rekord. 7
stockholms hamnar 215 organisation, styrning och långsiktiga mål Organisation, styrning och långsiktiga mål Organisation Stockholms stad har valt att organisera vissa verksamheter i bolagsform. Dessa bolag är samlade i ett koncernförhållande inom Stockholms Stadshus AB. I koncernen finns 16 bolag som bedriver verksamhet inom områden som är av central betydelse för stadens invånare. Kommunfullmäktige fattar beslut i budgeten om ägardirektiv för samtliga bolag inom koncernen. Bolagens styrelser får genom ägardirektiven uppdrag som ska verkställas under verksamhetsåret. Stockholms Hamn AB är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB. Koncernen Stockholms Hamnar består av moderbolaget Stockholms Hamn AB med två dotterbolag, Kapellskärs Hamn AB och Nynäshamns Hamn AB (vilande). Kapellskärs Hamn AB ägs till 91 procent av Stockholms Hamn AB och till nio procent av Norrtälje kommun. Det vilande bolaget Nynäshamns Hamn AB är helägt bolag. Stockholms Hamn AB äger 5 procent av aktierna i intressebolaget Nynäshamns Mark AB. Övriga 5 procent ägs av Nynäshamns kommun. Styrning Verksamhetsstyrningen utgår från Stockholms Hamnars treårsplan som är den strategiska inriktningen samt den årliga affärsplanen och budgeten. Tre gånger per år hålls uppföljningsmöten som följer Stockholms Hamnars rapportering till styrelsen och Stockholms Stadshus AB. På uppföljningsmötena utvärderas verksamheten genom att aktiviteter, avvikelser och utfall från revisioner tas upp. På så sätt rör sig verksamheten i riktning mot ägardirektiven och visionen. En viktig del i planering av styrning och uppföljning är medarbetarnas delaktighet. I början av året presenteras vad företaget ska genomföra och vid årets slut rapporteras utfallet. Däremellan är avdelnings- och enhetsmöten samt skyddsgrupps- och arbetsmiljökommittémöten viktiga delar i arbetet med ständiga förbättringar av verksamheten. Revisioner För att granska verksamheterna inom Stockholms stad genomför Revisionskontoret en årlig revision. Denna följs upp i samband med revisionen för årsbokslutet där både ekonomiska och lekmannarevisorer ger sina rapporter. Stockholms Hamnar är ISO-certifierade i både kvalitet och miljö vilket innebär att internrevisorer och externa revisorer genomför regelbundna revisioner. Stockholms stads organisation Ägarstruktur inom Stockholms Hamnar kommunfullmäktige norrtälje kommun stockholms hamn ab nynäshamns kommun kommunstyrelsen koncernstyrelsen 1 % nynäshamns hamn ab vilande stadsledningskontoret stockholms stadshus ab 9 % 91 % 5 % 5 % 14 stadsdelsnämnder och 17 facknämnder 16 aktiva dotterbolag (17 bolag inklusive moderbolaget) kapellskärs hamn ab nynäshamns mark ab 8
9
stockholms hamnar 215 det här är stockholms hamnar 1
stockholms hamnar 215 organisation, styrning och långsiktiga mål Vision Stockholms Hamnar är Östersjöns ledande hamn en affärsfrämjande och välkomnande partner med hållbarhet i fokus. Mission Stockholms Hamnar är en effektiv länk för transporter av människor och varor mellan vatten, spår och väg. Affärsidé Stockholms Hamnar erbjuder rederier, hyresgäster, stockholmare och turister åtkomst till Stockholm och regionen genom att tillhandahålla modern hamnanknuten infrastruktur och service där säkerhet och miljö är i fokus. Detta gör Stockholms Hamnar genom att: När vår VD talade om att minska energiförbrukningen med 5 procent till 225 var jag skeptisk. Men det dröjde inte länge förrän arbetet startade. Bland annat genom förde fastighetsavdelningen en omfattande kartläggning av energiförbrukningen i våra byggnader som lett till åtgärder för tydligare mätning och uppföljning, vilket är en förutsättning för att se om vi nått vårt mål eller inte. James Dahnér, chef fastighetsprojekt, Stockholms Hamnar erbjuda kajplatser och anläggningar till främst färje-, kryssnings- och containertrafik vårda och utveckla innerstadens kajer främja skärgårdstrafik och sjöburen lokaltrafik vara en effektiv och lönsam partner Långsiktiga mål Stockholms Hamnars vision bryts ner i 13 långsiktiga mål som är uppdelade i tre områden hamnverksamhet, fastigheter och stöd till verksamheten. Till dessa mål knyts varje år aktiviteter och verksamhetsmål för att på så sätt ta steg för steg i riktning mot visionen. stöd till verksamheten effektiv verksamhetsstyrning Vi arbetar med tydliga mål, uppföljning och transparent rapportering. lönsam affärs verksamhet Vi bedriver en lång siktigt lönsam affärsverksamhet. kompetenta medarbetare Vi säkerställer proaktivt rätt kompetens och arbetar för mångfald. kloka inköp Våra inköp är hållbara i enlighet med vår uppförandekod. hamnverksamhet effektiv hamn kapacitet Vi möter kunders och sam hällets långsiktiga behov av hamnkapacitet för både person- och gods trafik. säker arbetsplats Vi är ett föredöme i arbetsmiljö-, hälso- och säkerhetsarbetet. proaktiv kommunikation Vi har en öppen dialog med våra intressenter i effektiva kanaler. nöjda och håll bara kunder Vi gör det möjligt för kunder att vara och agera hållbart. förnybar energi Vi använder endast förnybar energi. leva som vi lär Våra etiska riktlinjer vägleder oss i vårt beteende. fastigheter attraktiva och hamnnära fastigheter Vi utvecklar, förvaltar och hyr ut unika, hållbara och hamnnära fastigheter. brottsföre byggande Vi motverkar illegal verksamhet i samverkan med våra intressenter. effektiv resurs användning Vi använder allt material, avfall, energi, vatten och tid effektivt. 11
stockholms hamnar 215 hamnar, kajer, slussar, fastigheter och båthållplatser Hamnar, kajer, slussar, fastigheter och båthållplatser Stockholms Hamnar förvaltar totalt 14 km Stockholms Hamnar ansvarar även för kaj och 1 14 kvm mark i de tre Hammarbyslussen och Karl Johan-slussen hamnarna Kapellskär, Stockholm och samt för 24 båthållplatser som kan använ- Nynäshamn. das av yrkes- och privattrafik för att hämta Stockholms Hamnar förvaltar också cirka 8 byggnader på sammanlagt 2 kvm. Byggnaderna är unika, de har en lång historia bakom sig och ligger i direkt eller indirekt anknytning till hamnen. Stockholm Stockholms Hamnar förvaltar flertalet av Stockholms innerstadskajer och hamnar, och har till uppgift att förvalta kajplatserna, underhålla kajerna och tillhandahålla service till fartygen. Värtahamnen, Frihamnen och Stadsgården används i huvudsak av färjerederier med trafik till Finland och Baltikum. Internationella kryssningsfartyg anlöper Frihamnen, Stadsgården och Skeppsbron. I Frihamnen finns också containerterminalen CTF. och lämna passagerare. Öppning och stängning av Danviksbron, Skansbron och Liljeholmsbron ligger också i bolagets ansvar. Nynäshamn Cirka sextio kilometer söder om Stockholm ligger Nynäshamns Hamn. Härifrån går fartyg till Visby, Gdansk, Ventpils och Liepaja. Det är färjor som tar både passagerare och gods. Nynäshamn tar även emot större internationella kryssningsfartyg som inte har möjlighet, eller inte vill, ta sig in genom Stockholms skärgård. Kapellskär Kapellskär ligger cirka nio mil norr om Stockholm och har en mycket kort inseglingstid. Härifrån går fartyg till Mariehamn, Nådendal och Paldiski. lilla essingen hornsberg kungsholms strand kungsholmen v Loudden är en av Stockholms energihamnar. Denna kommer att avvecklas luxkajen långholmen för att ge plats åt nya bostäder. Skärgårdstrafiken är främst samlad kring Strömmen och Nybroviken. värdshusbryggan reimersholme liljeholmshamnen Kapellskärs Hamn Nynäshamns Hamn Stockholms Hamn kajer/områden som stockholms hamnar förvaltar byggnader slussar båthållplats där yrkestrafik kan hämta och lämna passagerare båthållplats där även fritidsbåtar kan hämta och lämna passagerare 12
stockholms hamnar 215 hamnar, kajer, slussar, fastigheter och båthållplatser värtahamnen asastan frihamnen loudden norrmalm östermalm city nybroviken strandvägen klara mälarstrand strömkajen nybrokajen museikajen norr mälarstrand gamla stan skeppsholmen djurgården munkbrohamnen munkbron söder mälarstrand skeppsbron karl johan-slussen stadsgården södermalm masthamnen danvikskanalen nacka norra hammarbyhamnen hammarbyslussen södra hammarbyhamnen 13
stockholms hamnar 215 trafik i stockholms hamnar Trafik i Stockholms Hamnar Med hamnarna i Stockholm, Kapellskär och Nynäshamn är Stockholms Hamnar strategiskt placerat mitt i hjärtat av Sveriges största och snabbast växande befolknings- och konsumtionsområde, Stockholm-Mälardalen. Hamnarna i Stockholm är viktiga hamnar för gods och passagerare till och från Finland, Ryssland och de baltiska länderna. Hamnarna i Kapellskär och Nynäshamn är med sina kortare inseglingsleder utmärkta komplement till Stockholms Hamn med hamnar i Stockholms innerstad. Kapellskärs Hamn har stor betydelse för snabba godstransporter till och från Finland och Estland. Nynäshamns Hamn är fastlandshamn för gotlandstrafiken och har ett fördelaktigt läge för färjetrafik till hamnar i mellersta och södra Östersjön. norge danmark sverige holland bremerhaven hamburg tyskland kapellskär: färjetrafik gods och passagerare belgien antwerpen stockholm: färjetrafik gods och passagerare nynäshamn: färjetrafik gods och passagerare containertrafik internationell kryssningstrafik 14
stockholms hamnar 215 trafik i stockholms hamnar finland mariehamn nådendal åbo helsingfors sankt petersburg kapellskär stockholm tallinn ryssland nynäshamn paldiski estland visby ventspils lettland riga liepãja litauen ryssland gdansk Kapellskär Stockholm Nynäshamn Miljoner passagerare/ton gods 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 Passagerare 925 325 933 94 868 231 915 695 917 224 Gods 2 592 627 2 386 931 2 259 195 2 263 323 2 48 746 Miljoner passagerare/ton gods 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 Passagerare 9 92 333 9 888 549 9 73 444 9 266 295 9 18 221 Gods 4 8 88 4 622 52 5 43 15 4 956 399 4 637 192 Miljoner passagerare/ton gods 2, 1,5 1,,5 211 212 213 214 215 21 211 212 213 215 Passagerare 1 486 325 1 417 882 1 457 38 1 55 2 1 591 933 Gods 1 185 87 1 184 721 1 19 579 1 125 38 1 294 919 15
stockholms hamnar 215 hållbara transportkedjor Hållbara transportkedjor Transportbehovet ökar stadigt och hållbara transporter är en av framtidens stora utmaningar. Enligt Trafikverkets kapacitetsutredning kommer godstransporterna att öka med 6 procent till 25 och handeln med östra Europa, Ryssland och Fjärran Östern ser enligt prognoser långsiktigt ut att öka. I Sverige kommer nio av tio varor sjövägen och en stor del av dessa varor ska till Stockholmsregionen. Stockholms Hamnar verkar för att dessa varor i så hög utsträckning som möjligt fraktas så nära slutdestinationen som möjligt till sjöss. Det ger stora miljövinster samtidigt som det avlastar landets redan idag hårt belastade väg- och järnväg. Många av de fartyg som trafikerar Stockholms Hamnar fungerar som en bro för både gods och passagerare mellan Sverige och Finland, Baltikum, Polen och Ryssland. Passagerarna på dessa färjor är både nytto- och nöjesresenärer. Nyttoresenärerna använder sjöfarten för att förflytta sig för att arbeta, hälsa på släktingar med mera. Nöjesresenärerna är viktiga för den växande turistnäringen. Turistnäringen har nu vuxit sig så stark att den kan jämföras med en basnäring som papper eller stål. Enbart färjetrafiken i Stockholm genererar fem miljarder kronor i turistintäkter, ger upphov till 4 1 arbetstillfällen och fyller sju hotell varje dygn året runt. Containergodset är till största delen importvaror eftersom Stockholm är Sveriges största konsumtionsområde. På färjorna går det lika mycket gods i båda riktningarna. Här fraktas främst det gods som behöver transporteras i öst-västlig riktning. Kollektivtrafik på vatten är också ett prioriterat område för att utveckla hållbara transportkedjor i Stockholmsregionen. Landstinget, som har huvudansvaret, och Stockholms Hamnar skapar förutsättningar för denna trafik på strategiska lägen vid innerstadskajerna och prioriterar detta när kajerna ska utvecklas. Vi ser Stockholms Hamnar som en av de bästa och mest effektiva containerterminalerna på ostkusten. Dessutom har de en bra plan för att utveckla servicen ytterligare i framtiden. Johan Wallén, vd, Team Lines 16
stockholms hamnar 215 hållbara transportkedjor Internationell kryssning Internationella kryssningsrederier tar passagerare från hela världen till Östersjön för att de ska kunna gå ombord på ett kryssningsfartyg här, få uppleva många huvudstäder och sedan tar sig hem igen. Stockholms Hamnar tar emot cirka 9 kryssningspassagerare som spenderar runt en halv miljard kronor på restaurangbesök, museer och shopping. Färjor/roro Färjorna fungerar som en bro över till Finland, Ryssland och Baltikum. 11 miljoner passagerare spenderar fem miljarder kronor, fyller sju hotell, sysselsätter 4 1 personer och står för en stor del av turistnäringen. Sex miljoner ton gods förflyttas också via färjor och rorotrafiken. Container Container är ett sätt att framför allt flytta varor mellan kontinenter. Containrarna som ska till Stockholm kommer ofta först till någon hamn i Europa och går sedan med ett mindre feederfartyg till Östersjön. Bulk mjöl Bulk är gods som fraktas oförpackat i ett fartyg. Det kan handla om spannmål, olja eller cement. Det är ofta en verksamhet som är svår att kombinera med bebyggelse. Därför utvecklas inte detta verksamhetsområde i Stockholms Hamnar. 17
stockholms hamnar 215 hållbara transportkedjor Bättre framkomlighet i Europa Genom den europeiska infrastrukturpolitiken skapar EU ett stomtransportnät, TEN-T, transeuropeiska transportnätet. Med stomtransportnätet moderniseras transportlederna i Europa, flaskhalsar avlägsnas, infrastruktur uppgraderas och gränsöverskridande transporter förenklas. Sammantaget kommer det nya stomtransportnätet att bidra till att man bättre kan uppnå EU:s klimatmål. Stomnätet ska stå klart 23. Av Europas cirka 1 2 hamnar har 92 pekats ut som extra viktiga stomnätshamnar, så kallade CORE-hamnar. Stockholm är en av fem i Sverige tillsammans med Göteborg, Malmö, Trelleborg och Luleå. Detta ställer krav på att tillhandahålla av EU efterfrågad infrastruktur och hållbara lösningar och ger samtidigt möjligheter genom till exempel finansieringsstöd och prioritering vid infrastruktursatsningar. Fartygen växer En trend som påverkar många hamnar i världen är att fartygsstorlekarna ökar. Denna utveckling går nu allt fortare och drivs av kostnadseffektivisering och skalfördelar. Direktanlöp med stora fartyg som man tidigare aldrig trodde skulle ske i Östersjön är nu vardag. De utvecklingsprojekt som genomförs och planeras i samtliga Stockholms Hamnars hamnar är därför avgörande för att på lång sikt kunna tillhandahålla den infrastruktur som krävs och för den service som rederierna efterfrågar. Viktiga samarbeten Hamnar är både konkurrenter och samarbets partners. Att samverka i nätverk för att utveckla näringen, standarder och dela erfarenhet är en framgångsrik och mångårig tradition i hamnvärlden. Några organisationer som Stockholms Hamnar medverkar i: Baltic Ports Organization Cruise Baltic Cruise Europe European Sea Port Organisation AIVP, International Association Ports and Harbors International Association of Ports and Harbours International Maritime PIANC, The World Association for Waterborne Transport Infrastructure Sveriges Hamnar 18
stockholms hamnar 215 hållbara transportkedjor EU-kommissionen arbetar med att skapa ett gemensamt, effektivt och hållbart transportsystem. Inom ramen för arbetet med TEN-T har nio prioriterade transportkorridorer pekats ut. Dessa ska prioriteras för infrastrukturprojekt och EU-finansiering. Den längsta av korridorerna, Scandinavian Mediterranean Corridor, går från den finsk-ryska gränsen genom Sverige och kontinenten ända ner till Malta. Här är Stockholms Hamn utpekad som en viktig så kallad CORE-hamn. Pat Cox, EUs koordinator för SCANDINAVIAN MEDITERRANEAN CORRIDOR TEN-T, transeuropeiska transportnätet scandinavian mediterranean corridor 19
stockholms hamnar 215 det här är stockholms hamnar 2
stockholms hamnar 215 lönsam och samhällsnyttig Lönsam och samhällsnyttig Stockholm är en av de städer som växer snabbast i Europa. Tillväxten förväntas fortsätta och bejakas av Stockholms politiker. För att möta denna utveckling är en av Stockholms stads mest prioriterade uppgifter att möjliggöra boende för nya stockholmare. Samtidigt ska de ökande transporterna fungera och staden ska behålla sina värden för boende och besökare. Stockholms Hamnar bidrar inom dessa områden bland annat genom att bygga nya miljöanpassade och effektiva hamnar. Samtidigt frigörs mark för stadsutveckling med bostäder, kontor, restauranger, caféer, flanörstråk, cykelbanor med mera. De frågor som Stockholms Hamnar arbetar med är brett politiskt förankrade, vilket är avgörande eftersom utveckling en av hamnarna sker på lång sikt. Skifte av politisk majoritet i Stockholms stad innebär därmed inte några dramatiska förändringar i varken verksamheten eller i väsentlighetsanalysen. Stockholms Hamnar är lönsamt och lämnar ett bidrag till ägare och stockholmare. Det finns dock områden inom verksamheten som är av mer samhällsnyttig karaktär. Det gör att de lönsamma delarna behöver utvecklas på ett bra sätt och hanteras så effektivt som möjligt. Stockholms Hamnar har ett bredare uppdrag än man kan tro, och har därmed en stor betydelse för Stockholmsregionens utveckling. Det görs så otroligt mycket mer än det som syns direkt till exempel ett aktivt miljö- och hållbarhetsarbete. Stockholms Hamnar påverkar på många sätt och bidrar till mycket. Stefan Hansson, ordförande i Stockholms Hamn AB Utveckling och påverkan av investeringar i infrastuktur och tjänster Stockholms Hamnars stora utvecklingsprojekt som till exempel Värtahamnen och Kapellskärs Hamn är kommersiella investeringar medan till exempel underhåll av innerstadskajerna räknas G4-EC7 Utveckling och påverkan av som icke kommersiella. investeringar i infrastuktur och tjänster Tkr 8 7 6 5 4 3 2 1 213 214 215 Icke kommersiella investeringar Kommersiella investeringar 21
stockholms hamnar 215 lönsam och samhällsnyttig placa hotel åhléns grand hotel Vid innerstadskajerna prioriteras rörlig sjötrafik men det finns fortfarande plats för ett sjudande stadsliv. Färjorna lockar passagerare från hela landet. 5745 broöppningar per år. Många tar sig till Stockholm för att påbörja eller avsluta sin kryssning och stannar ofta några dagar i anslutning till detta. Det ger stora turistintäkter. Färjeresenärerna konsumerar för över 5 miljarder per år i Stockholmsregionen. Färjeresenärerna fyller 7 hotell varje dygn året runt. 4 miljoner passagerare per år i skärgårdstrafiken. För att underlätta för privat och kommersiell båttrafik finns ett 2-tal båthållplatser. 22
stockholms hamnar 215 lönsam och samhällsnyttig fotografiska Mer än 2 ton gods per dag. Elanslutning minskar fartygens miljöpåverkan när fartygen ligger i hamn. Stockholms Hamnar förvaltar 8 byggnader på totalt 2 kvm. Mer än 3 passagerare per dag. Vid reglering av Mälarens vattennivå tappas cirka 26 Globen vatten/dygn genom Stockholms slussar. 44 fartyg passerar Stockholms slussar varje år. 7 av 1 kryssningsfartyg lämnar avloppsvatten i hamnen. 98 procent av färjepassagerarnas avloppsvatten lämnas i hamn. 23
stockholms hamnar 215 intressent- och väsentlighetsanalys Intressent- och väsentlighets analys Det är ett stort ansvar att skapa morgondagens infrastruktur i ett växande Stockholm. Stockholms Hamnars utmaning är att tillgodose rederiernas framtida behov av snabba, effektiva anlöp med allt större fartyg för att trygga effektiva transporter och samtidigt utveckla och tillvarata Stockholms unika värden. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är självklara aspekter i detta uppdrag. För att förstå och leva upp till de krav som ställs på verksamheten idag och i framtiden gäller det att vara lyhörd och arbeta nära samtliga intressenter. Genom undersökningar, regelbunden dialog och nära samarbete med ägare, kunder och närboende är det tydligt att intressenternas uppfattning om vilka frågor som är viktiga för Stockholms Hamnar stämmer väl överens med de utmaningar som bolaget identifierat. De frågor som väger tyngst är lönsamhet, emissioner och energi. Övriga aspekter som identifierats som viktiga följs upp genom arbetet med att nå de långsiktiga målen och framgår av väsentlighetsanalysen. Lönsamhet handlar till stor del om de stora infrastrukturprojekt som pågår i Stockholms Hamnar. Under 216 kommer två ombyggda hamnar att stå klara, en i Kapellskär och en i Stockholm. Och med stor sannolikhet påbörjas byggnationen av Stockholm Norvik, en ny godshamn, under nästa år. Efter att många år ha levererat en vinst på cirka 7 miljoner kronor om året, kommer resultatet att vända neråt inom de närmsta åren. Just nu implementeras resultatet av ett internt lönsamhetsprojekt. Syftet är att begränsa resultatförsämringen i både tid och pengar. Den verksamhet som pågår är lönsam och kommer att utvecklas med infrastrukturprojekten som drivs. Det är stora men goda investeringar för framtiden. Emissioner och energi är viktiga men svåra områden för en hamn. Hamn - v erksamheten har inte så stor påverkan, men den verksamhet som hamnen genererar har desto större. Här gäller det att vara ett föredöme i det som Stockholms Hamnar själva har kontroll över och att sedan i dialog med kunder och partners arbeta med den mer indirekta påverkan. Detta görs bland annat genom väl genomarbetade miljörabatter och genom att bygga anläggningar som gör det möjligt för kunder att vara håll bara. Som exempel kan nämnas elanslutnings- och mottagningsanläggningar för avloppsvatten från fartyg samt installation av elmätare hos hyresgäster. Hur ekonomin, de sociala aspekterna och miljöfrågorna hanteras är avgörande för bolagets framgång. Målet är ett Stockholm med väl fungerande transporter av människor och gods, och en stad som är både hållbar och attraktiv. 24
stockholms hamnar 215 intressent- och väsentlighetsanalys Väsentlighetsanalys Väsentligt för Stockholms Hamnars intressenter Mycket Lite Avloppsvatten och avfall Utbildning Motverka barnarbete Föreningsfrihet och rätten till kollektiva avtal Anställningsförhållanden och möjlighet till påverkan Lika lön för kvinnor och män Samråd och samhällspåverkan Granskning av leverantörers efterlevnad av miljöaspekter Granskning av leverantörers efterlevnad av mänskliga rättigheter Granskning av leverantörers efterlevnad av anställningsförhållanden Anti-korruption Efterlevnad av tillstånd och miljö Verksamhetspolicy Emissioner Ekonomisk påverkan Energi Motverka tvångsarbete eller obligatoriskt arbete Ickediskriminering Lite Väsentligt för Stockholms Hamnar Mycket Intressentanalys Varje år görs en genomgång av dialogen med Stockholms Hamnars intressenter för att på ett strukturerat sätt värdera deras åsikter om verksamheten och identifiera vilka aspekter som bör prioriteras i arbetet. intressentgrupp intressenter intressentdialog Ägare Kunder Medarbetare Leverantörer Myndigheter Organisationer Branschen Allmänhet Kundens kund Kommunfullmäktige Stockholms Stadshus AB Styrelsen Sjöfart: Rederier med flera Fastighet: Hyresgäster med flera Anställda Service till sjöfarten Inköp av varor och tjänster De som ger tillstånd och fastställer villkor för verksamheten EU, Mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen med flera. Verksamhetsnära myndigheter Tull, polis, sjöfartsverk Miljö WWF med flera Andra hamnar, transportsektorn Närboende till verksamheten Boende i länet Turister, besökare, lastbilschaufförer Ägardirektiv, budget och andra stora frågor Tertialvis uppföljning av verksamhet och mål. Dialog om ägardirektiv, budget och andra stora frågor Regelbunden uppföljning av verksamheten. Dialog om ägardirektiv, budget och andra stora frågor NKI som genomförs vartannat år, dialog på alla nivåer NKI som genomförs vartannat år, dialog på alla nivåer Medarbetarundersökning, dialog under verksamhetsplanering, uppföljning medarbetarsamtal, chefsträffar med mera. Upphandling, avtal och uppföljning Upphandling, avtal och uppföljning Lagkrav som fastställs genom bland annat tillstånd och dialog i vardagen Kontinuerlig dialog, samverkan i projekt och varaktiga grupper Information, dialog och omvärldsbevakning Medlemskap, information, dialog och omvärldsbevakning Information, dialog, samverkan, regelbunden varumärkesundersökning och omvärldsbevakning Information, dialog, samverkan, regelbunden varumärkesundersökning och omvärldsbevakning Mötet i terminaler, hamnområden och innerstadskajer 25
26
Passagerartrafik 27
28
stockholms hamnar 215 passagerartrafik Passagerartrafik Utvecklar den viktiga turistnäringen Med drygt 11 miljoner passagerare som åker med färjor och internationella kryssningsfartyg plus fyra miljoner passa gerare för hamn- och skärgårdstrafiken är Stockholms Hamnar Sveriges största passagerarhamn. Ur vår synvinkel är Stockholms Hamnar en av de ledande aktörerna när det gäller hållbarhet i Östersjön. Hamnen erbjuder den service vi som kryssningsrederi behöver, och kommunikationen fungerar bra. Förra säsongen löpte problemfritt och nu hoppas vi på ett fortsatt gott och nära samarbete. Kay-Uwe Maroß, Director Itinerary Planning & Port Operations, Carnival Maritime GmbH Turistnäringen är en av de snabbast växande näringarna just nu. Undersökningar visar att passagerarna är mycket nöjda med sina stockholmsbesök och gärna återvänder. Det är därför viktigt att färje- och kryssningstrafiken utvecklas tillsammans och i takt med den pågående stadsutvecklingen. De riktigt stora passagerarvolymerna, nästan 11 miljoner, står färjetrafiken för. Förutom att färjelinjerna är en viktig del i infrastrukturen är färjepassagerarna viktiga för näringslivet i Stockholm eftersom de spenderar fem miljarder kronor när de vistas här, ger upphov till 4 1 årsarbeten och fyller sju hotell varje dygn, året runt. Svaveldirektivet som infördes vid årsskiftet 215 förutspåddes slå mot färjerederierna genom ökade kostnader. Denna effekt har uteblivit eftersom olje priset sjunkit. Man ser dock ett tydligt trendbrott i utsläppet av svavel för fartygs trafiken, se sidan 6. Passagerarantalet mellan Sverige och Finland har sakta minskat under senare år. Anhörigresandet har avtagit och konkurrensen från billiga flygresor är hård. Under 215 anas ett trendbrott och denna viktiga marknad ökar i stället något. Årets svaga nedgång beror på att ett fartyg tagits bort från linjen mellan Stockholm och Riga. Kryssningstrafik med tillväxtmöjlighet i Östersjön De internationella kryssningsfartygen besöker Stockholm under sommarhalvåret. De omkring 9 kryssningspassagerarna spenderar en halv miljard kronor under sina besök här. Stockholm är ett populärt resmål och Stockholms Hamnar får alltid höga betyg av både rederier och passagerare. Internationell kryssningstrafik Antal fartygsanlöp 3 25 2 15 1 5 Färjepassagerare och internationella kryssningspassagerare Tusental 15 12 9 6 3 Fördelningen av färjepassagerare per destination och antalet internationella kryssningspassagerare Procent 1 1 8 5 8 11 66 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 262 275 278 264 247 211 212 213 214 215 12 331 983 12 24 371 12 55 713 11 731 992 11 617 378 Finland Estland Lettland Gotland Polen Ryssland Int. kryssningar Totalt 7 635 97 987 315 611 96 1 226 66 17 732 119 347 93 725 11 617 378 29
stockholms hamnar 215 passagerartrafik Trenden går mot något färre anlöp men med fartyg som är betydligt större. Detta medför att passagerarantalet fortsätter att stiga, vilket är det viktiga för Stockholm. Att tillhandahålla kajplatser till de allt större fartygen är dock en utmaning. Stockholms Hamnar arbetar med att ta fram strategier för framtidens kryssningstrafik i Stockholm. Bland annat byggs en rörlig gångbrygga i Nynäshamn under 216. Hamn- och skärgårdstrafik samt kollektivtrafik på vatten Den mer lokala sjötrafiken är en viktig del i ett levande Stockholm. Hela skärgården är beroende av denna trafik och stora insatser görs för att kollektivtrafiken på vattnet ska bli mer frekvent, effektiv och integrerad med den övriga kollektivtrafiken i Stockholm. Stockholms Hamnar arbetar med Stockholms läns landsting som ansvarar för kollektivtrafiken, och har bland annat tagit fram ett tjugotal båthållplatser runt om i staden för att underlätta för denna typ av trafik att angöra vid kaj. I nära samarbete med andra aktörer kan Stockholms Hamnar fortsätta att utveckla hamnen och staden, med dess kajer och byggnader, till en attraktiv och miljösmart sjöfartsstad. Att tillvarata sjöfartsklustret som finns i Stockholm är ett viktigt led i detta arbete. Fred Hansson, affärsområdes ansvarig Fartyg, Teknik och Säkerhet, Sjötrafiksektionen, SLL Strömkajen har renoverats för närsjöfartens behov av effektivare lösningar. Strömkajen är Stockholms knutpunkt för hamn- och skärgårdstrafiken och samtidigt ett hjärta i huvudstaden. Det är en utmaning att bygga attraktiva lösningar för både sjöfart och rekreation mitt i Stockholms finrum och på de begränsade kajområdena. Stor omsorg har lagts på att skapa lösningar som tillför både sjöfartskunder, stockholmare och turister ett värde. Nu kantas kajen av flanörer och vackra byggnader och staden kan sola sig i arkitekturpriser från världens alla hörn. 3
Genom att vara en effektiv hamn som samtidigt tar ett stort miljöansvar bidrar Stockholms Hamnar till en hållbar tillväxt. Det arbetet hoppas och tror jag kommer att fortsätta utvecklas framöver. Anna Johansson, infrastrukturminister 31
Utvecklingsprojekt Värtahamnen I Norra Djurgårdsstaden, en helt ny stadsdel i Stockholm, växer nu stad och hamn sida vid sida med en gemensam vision om ett attraktivt Stockholm för samtliga intressenter. Hamnverksamheten flyttas ut på en nybyggd pir, och en ny passagerarterminal kommer att binda samman hamnen med stadsdelen. Genom detta projekt frigörs mark för stadsutveckling och sjöfarten får en modern, effektiv och miljöanpassad hamn. 215 var ett intensivt år för byggnationen som går som planerat. Den nya piren och passagerargångarna är färdigställda och en del av den nya hamnen är tagen i drift. Projektet pågår till och med 216. Läs mer om projektet på stockholmshamnar.se 32
33
stockholms hamnar 215 intressenter 34
stockholms hamnar 215 intressenter Godstrafik 35
Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt för oss med godsflöden så nära slutkunden som möjligt. Här har Stockholms Hamnar en mycket viktig uppgift att tillhandahålla bra och effektiva terminaler, för de allt större fartygen. Stockholms Hamnar möter behovet på ett bra sätt redan idag och vi ser mycket positivt på deras framtidsplaner. Johan Wallén, vd, Team Lines 36
stockholms hamnar 215 godstrafik Godstrafik Hållbara lösningar för Stockholmsregionens transportbehov Varje år passerar åtta miljoner ton gods Stockholms Hamnar. Det gör bolaget till Sveriges fjärde största godshamn. De flesta varor vi köper är importerade och har fraktats långt. Hela nio av tio varor kommer till Sverige sjövägen. Idag kommer en stor del av de varor som ska till Stockholmsregionen via andra svenska hamnar som ligger långt ifrån Stockholm. Varorna transporteras sedan långa sträckor på land innan de når slutdestinationen. Stockholms Hamnars ambition är att godset ska ta sjövägen så nära slutdestinationen som möjligt. Det är ett effektivare och mer miljöanpassat sätt att transportera gods. Dessutom frigörs kapacitet på Sveriges redan idag hårt ansträngda väg- och järnvägsnät. Rorotrafiken är stor i Stockholms Hamnar Den största godsaffären i Stockholms Hamnar är rorofärjor som går över Östersjön med lastbilar och trailers. Inom detta segment är Stockholms Hamnar störst i Sverige med tolv destinationer och tredje störst räknat i antalet roroenheter. När svaveldirektivet infördes var en väntad effekt att bränslekostnaderna för rederierna skulle öka. Oljepriset har dock sjunkit och denna effekt har därmed uteblivit. På vilket sätt svaveldirektivet och oljepriset kommer att påverka linjenätet i Östersjön återstår att se. Oavsett denna utgång kommer hamnarnas förmåga att ta emot och hantera de allt större fartygen att vara en avgörande framgångsfaktor. Rorovolymer Tusen ton 7 6 5 4 3 2 1 Rorotrafik med fördelning per destination Procent 2 1 15 14 5 63 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 6 495 373 6 243 375 6 17 367 6 195 241 6 168 21 Finland Estland Lettland Gotland Polen Ryssland Totalt 3 834 62 878 675 938 94 286 488 145 333 84 739 6 168 21 37
stockholms hamnar 215 godstrafik Containertrafiken behöver Stockholm Norvik Hamn Stockholms Hamnar är Sveriges fjärde största hamn för containertrafik med cirka 51 TEU under 215. Volymerna har ökat fyra år i rad men låg i år på förra årets volymer. Detta beror främst på hamnens läge i den växande Stockholmsregionen, ett värdefullt samarbete med Hutchison Port Holdings, HPH, och en effektiv hantering i terminalen. Containerterminalen i Frihamnen ska flytta till Stockholm Norvik Hamn i Nynäshamn för att ha möjlighet att utvecklas och ta emot morgondagens fartyg samt för att frigöra mark i Stockholms innerstad för bostadsutveckling. Den nya hamnen kommer att drivas av HPH. Bulk på liknande nivåer år från år Bulk innebär frakt av gods i lösa volymer. Denna marknad är relativt stabil i Stockholms Hamnar. Eftersom verksamheten ofta är skrymmande och påverkar omgivningen är den svår att kombinera med stadsutveckling. Dock medför Fortums omställning till fossilfritt bränsle att stora flisvolymer kommer att tas till Stockholm med både fartyg och järnväg. Rekordskördar 215 innebar också att Lantmännen fortsatt sin verksamhet i Frihamnen. Loudden, Stockholms energihamn, som står för Stockholms Hamnars största bulkvolymer håller på att avvecklas. Det centrala område där Loudden är placerad har sedan länge planerats att ge plats åt bostäder i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som håller på att växa fram. Avtalen med kunderna på Loudden upphör 219 och diskussioner om hur avvecklingen ska ske pågår med både kunder, ägare och andra intressenter. För att undvika långa landtransporter, som är den största miljöboven för vårt segment, strävar vi efter att komma så nära våra slutkunder som möjligt. Ur ett miljöperspektiv är det även viktigt att Stockholms Hamnar tillhandahåller infrastruktur för alternativa fartygsbränslen och incitament för linjer som använder dessa, samt att de i framtiden erbjuder elanslutningar för containerfartygen. Johan Wallén, vd, Team Lines Containervolymer över kaj Torr och flytande bulk Tusental TEU 6 5 4 3 2 1 Tusen ton 2 5 2 1 5 1 5 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 27 843 35 573 48 748 51 226 5 936 211 212 213 214 215 1 931 799 1 737 118 1 819 45 1 783 276 1 815 841 38
stockholms hamnar 215 godstrafik Vi ser hur byggarbetet i hamnen fortlöper när vi hämtar posten eller går ut med hunden. Och vi är imponerade av att ett så enormt projekt kan gå så smidigt. Det fungerar bra att bo granne med hamnen. Lennart Harmén, närboende Kapellskärs Hamn 39
Utvecklingsprojekt Stockholm Norvik Hamn Stockholm Norvik Hamn är en godshamn för container och roro som planeras norr om den befintliga hamnen i Nynäshamn. Stockholm Norvik har ett perfekt läge nära de stora farlederna mitt i Stockholmsregionen. Hamnen kommer att ha bra landinfrastruktur med järnväg och en ombyggd väg 73 till motorvägsstandard samt en logistikpark som NCC kommer att utveckla i anslutning till hamnen. Marken har funnits i Stockholms Hamnars ägo länge och arbetet för att få tillstånd att bygga och driva hamnen har pågått under många år. Under 215 gav Mark- och miljööverdomstolen ett positivt besked som överklagades till Högsta domstolen. Det behövs dock prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska ta upp detta mål. 4
Kapellskärs Hamn För att möta regionens transportbehov och kundernas behov av fler och större kajlägen och större logistikytor byggs Kapellskärs Hamn om och till. Tack vare den korta transittiden till både Finland och Baltikum och läget i Sverige är Kapellskärs Hamn eftertraktad hos kunderna. Projektet påbörjades 213. En ny pir och betydligt förbättrade logistikytor och miljöförbättrande åtgärder som mottagning för avloppsvatten och elanslutningar byggs. I slutet av 216 är den ombyggda hamnen klar. Läs mer om projekten på stockholmshamnar.se 41
42
Fastigheter 43
stockholms hamnar 215 fastigheter Vi har en utmärkt relation med vår hyresvärd och vi får en fantastisk service. Magasin 6 har en härlig atmosfär och är en bra adress för oss, som fraktar och förvarar åt företag i nöjesbranschen, till exempel Stockholms teatrar. Jag tycker Frihamnen ska fortsätta vara Sveriges mediakluster och kanske bli Sveriges Hollywood i framtiden. Therese Ludvigsson, vd, Budwheels 44
stockholms hamnar 215 fastigheter Fastigheter Utvecklar, underhåller och hyr ut Stockholms Hamnar har som uppdrag att utveckla och förvalta Stockholms stads byggnader och mark i hamnnära lägen. Byggnaderna ligger i Värta- och Frihamnsområdet, vid Stockholms innerstadskajer och i anslutning till Nynäshamns Hamn samt Kapellskärs Hamn. Det handlar om terminaler, äldre magasin och byggnader i nära anslutning till hamnverksamheten samt arrenden som används till hamnar, kajer, uppställningsytor, parkeringsplatser, promenadstråk, cykelbanor, uteserveringar med mera. De byggnader som Stockholms Hamnar förvaltar har ofta en lång historia, särpräglad arkitektur och ligger i centrala lägen med sjöutsikt. Det gör lokalerna unika och mycket eftertraktade, vilket ger stora möjligheter att utveckla byggnaderna, från lagerverksamhet till andra nya spännande användningsområden. För flera av de stora byggnaderna har Stockholms Hamnar tagit fram strategier för hur de ska utvecklas. På så sätt har kluster för bland annat medieföretag som vuxit fram i Frihamnen kunnat förstärkas, liksom det faktum att några av de största magasinen har visat sig passa utmärkt för föremålsförvaring och arkiv. Stockholms Hamnar är nu bland de största hyresvärdarna inom denna sektor. I de mest attraktiva objekten har publik verksamhet som museer och restauranger prioriterats. Detta i enlighet med strategin att Stockholms Hamnar vill göra de historiska byggnaderna tillgängliga för allmänheten, istället för att utveckla kontorslokaler som i så fall skulle bli stängda för offentligheten. Med aktiv konvertering av lokaler till nya användningsområden flyttar kunder med högre krav på klimat, tillgänglighet och service in. Kundernas behov ställer nya krav på Stockholms Hamnars organisation. Höjd servicenivå, erbjudande av tjänster och tydligare återkoppling vid felanmälan är viktiga områden att arbeta vidare med. Vakansgrad fastigheter Lokalslag Procent Procent 5 4 1 11 22 3 18 3 2 1 2 5 38 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 3 2,6 1,6 2,5 2,5 Vakansökningen är en följd av en medveten strategi att skapa utrymme för omflyttningar i samband med omvandlingen av magasinsytor till nya användningsområden. Bostäder Kontor Industrier Lager Ej uppvärmda lager Restauranger Fritid P-platser och skyltar Övrigt 22 3 38 5 2 18 1 11 45
stockholms hamnar 215 fastigheter Tillgänglighet och energieffektivisering är utmaningar i de historiska byggnaderna. En tillgänglighetsinventering av publika lokaler och utbildning inom detta område genomfördes 215 och ligger nu till grund för vidare arbete. Stockholms Hamnar har genomfört en energikartläggning samt en inventering av fjärrkylan i Frihamnen. Under 216 justeras fjärrkylan in och arbetet fortsätter med att koppla upp befintliga och nya energimätare till ett styrsystem för att kunna mäta energiförbrukningen på ett bättre sätt. På fastighetssidan har en fortsatt implementering av SundaHus skett för att få en minskad miljöbelastning vid val av material. Att Stockholm växer innebär stora förändringar i Stockholms Hamnars fastighetsbestånd. Stadsutvecklingsprojekt som Norra Länken, Slussen och Norra Djurgårdsstaden kräver yta både för exploatering och för uppställningsplats under byggtiden. Detta påverkar beståndet, där mycket mark och flera byggnader framför allt runt Värta- och Frihamnsområdet försvinner på sikt. Andra utmaningar inom fastighetsområdet är förberedelse för att ta emot de nya byggnaderna i utvecklingsprojekten i Kapellskärs Hamn och Värtahamnen, att bygga fler solcellsanläggningar och att förbättra avfallshanteringen. Stockholms Hamnars fastigheter i siffror 1 14 kvm mark 14 km kaj 8 byggnader på totalt 2 kvm 35 hyres- och 15 arrendeavtal 2 Mkr i intäkter från hyror och arrenden Vakansgrad 2,5 procent Totalt marknadsvärde byggnader 1 93 Mkr 46
stockholms hamnar 215 fastigheter 47
48
Stöd till verksamheten 49
stockholms hamnar 215 stöd till verksamheten Stöd till verksamheten För att stödja hamn- och fastighetsverksamheten arbetar Stockholms Hamnar systematiskt med HR-, arbetsmiljö-, säkerhets-, upphandlings-, kvalitets- och miljöfrågor. Medarbetarna och arbetsmiljön Stockholms Hamnar värnar om att ha en öppen atmosfär och många medarbetare har ett stort engagemang både i sitt eget arbete och i företagets övergripande resultat. Medarbetarna beskriver sig själva som lösningsorienterade, trygga och att verksamhetens intressen går före de egna. På Stockholms Hamnar arbetar olika yrkeskategorier som i hög grad är specialister; ekonomer, upphandlare, kommunikatörer, fastighetsförvaltare, projektledare, hamnarbetare och hamnstyrmän med flera. I framför allt byggprojekten arbetar ofta både egna medarbetare och konsulter. Under verksamhetens hög säsong utökas personalen med sommarpersonal som till exempel arbetar i slussar och som kryssningsvärdar. Under 215 genomfördes workshops om Stockholms Hamnars etiska riktlinjer. De handlar bland annat om företagskulturen, riktlinjer för mutor, alkoholoch drogpolicy, motverkan av korruption, representation och hur kollegor behandlar varandra. De etiska riktlinjerna tydliggör både förväntningarna och det egna ansvaret för varje person. Varje år genomförs en medarbetarundersökning via Stockholms stad. Den visar att de anställda är nöjda med tillvaron. Det övergripande mätetalet, AMI, är ett mått för motivation, ledarskap och styrning. 215 ligger AMI på 85, en höjning från 83 året innan. Nöjdast är de yngre medarbetarna och cheferna. Glädjande är att förtroendet mellan medarbetare och chef ligger riktigt högt. Bland önskvärda förbättringsområden är främst fler samarbetsformer mellan avdelningarna. Sjukfrånvaron ligger på en fortsatt låg nivå. För 215 är den 2,8 procent, att jämföra med 3,1 procent 214. Under 215 genomfördes lagstadgade psykosociala riskbedömningar som följs upp av respektive avdelning efter behov. Sjukfrånvaro Procent 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 3,2 2,1 2,9 3,1 2,8 5
Jag upplever Stockholms Hamnar som en human arbetsgivare med stort fokus på den enskilda medarbetaren och dennes arbetsmiljö och personliga utveckling. Det tror jag är en starkt bidragande orsak till att många väljer att stanna här länge. James Dahnér, chef fastighetsprojekt, Stockholms Hamnar 51
stockholms hamnar 215 stöd till verksamheten Säkerhet och brottsförebyggande Att verka brottsförebyggande är en viktig uppgift för Stockholms Hamnar. Grunden i säkerhetsarbetet styrs av sjöfarts- och hamnskyddet. Risk- och sårbarhetsanalyser sker bland annat i samverkan med Stockholms stad. Samarbete sker kontinuerligt med polis, tull och olika samverkansgrupper i samhället. Upphandling och leverantörsuppföljning Stockholms Hamnar är en beställarorganisation som upphandlar varor och tjänster. Upphandling sker med stöd av lag (27:192) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF. Stockholms Hamnar upphandlar byggentreprenader, projektledning, konsulter samt service och underhåll, medan enskilda varor motsvarar en mindre del. Det totala värdet av upphandlingar har ökat de senaste fem åren med anledning av de stora utvecklingsprojekten Kapellskärs Hamn och Värtapiren. Ambitionen är att ha samma grundkrav vad gäller social hållbarhet för en leverantör som för den egna personalen. För att förtydliga detta används en uppförandekod. Övriga styrande dokument inom upphandling är antidiskrimineringspolicy, alkohol- och drogpolicy och gemensamma miljökrav för entreprenader. Jag upplever att Stockholms Hamnar är en arbetsplats med högt i tak, där alla känner sig sedda och bekräftade. Det gör att det blir en trevlig arbetsplats och i förlängningen är det bra för Stockholm! Lena Kvist, registrator/arkivarie, Stockholms Hamnar 52