RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.7.2014 COM(2014) 489 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Fjortonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet SV SV

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Fjortonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet 1. INLEDNING Alltsedan Lettland införde euron den 1 januari 2014 består euroområdet av 18 EUmedlemsstater. Efter rådets beslut av den 23 juli 2014 om att Litauen uppfyller de villkor som krävs för att euron ska kunna införas kommer euroområdet från och med den 1 januari 2015 att ha 19 medlemmar. Litauen har mindre än sex månader på sig för att slutföra sina förberedelser inför övergången. I det följande ges en lägesrapport om de praktiska förberedelserna för införandet av euron och om vilka framsteg som gjorts fram till mitten av juni 2014 med att förbereda informationskampanjen om övergången. Här ges också en kort översikt av resultaten av den senaste opinionsundersökningen om hur opinionen ställer sig till euron. 2. LÄGESRAPPORT OM FÖRBEREDELSERNA INFÖR ÖVERGÅNGEN I LITAUEN I den grupp av medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 kommer Litauen att bli den sjunde som inför den gemensamma valutan. I Litauens nationella plan för införande av euron, av den 27 september 2005, var det ursprungligen meningen att införandet skulle ske den 1 januari 2007, men där fick man göra en omprövning, i och med att kommissionen den 16 maj 2006 i sin konvergensrapport om Litauen 1 kommit fram till att Litauens status som EU-medlemsstat med undantag inte skulle ändras. Datumet den 1 januari 2015 ( -dagen ) har fastställts som mål av Litauens regering i den nya nationella övergångsplan 2 som godkändes av regeringen den 26 juni 2013 och ändrades i december 2013 och i juni 2014. Den nationella övergångsplanen kompletteras av en handlingsplan för genomförandet av den nationella övergångsplanen 3, vilken antogs den 4 december 2013. 2.1 Organisation av övergången, anpassning av rättssystemet och förberedelsearbete inom den offentliga sektorn Förberedelserna inför övergången till euron sker på tre nivåer (den strategiska nivån, samordningsnivån och expertnivån). Strategiska frågor handläggs av samordningskommissionen för införandet av euron i republiken Litauen. I den ingår premiärministern (såsom ordförande), finansministern och styrelseordföranden i Lietuvos bankas. Kommissionens strategiska beslut om de praktiska förberedelserna genomförs av en arbetsgrupp för samordning av åtgärderna i samband med eurons införande, med 1 2 3 Tillgänglig på http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/publication_summary467_en.htm Tillgänglig på http://www.lb.lt/preparation Tillgänglig på http://www.lb.lt/preparation SV 2 SV

finansministern som ordförande. Förberedelsearbetet inom olika områden görs i sex arbetsgrupper, med företrädare för olika institutioner och organ. Liksom de övriga baltiska länderna Lettland och Estland har inte heller Litauen utsett någon särskild fru/herr euro, alltså en person som skulle fungera som pressens huvudsakliga kontaktpunkt för alla frågor i anslutning till övergången och på det sättet förkroppsliga övergångsprocessen för allmänheten. Den 6 maj 2014 öppnades en gratis hjälplinje för eurofrågor. Den 17 april 2014 antog Litauens parlament Seimas lagen om införandet av euron i republiken Litauen. Där ingår bestämmelser om viktiga frågor i anslutning till förberedelserna inför övergången samt genomförandet av den (såsom bestämmelser om principen om avtalskontinuitet, om kontantövergången och tillbakadragande av litas, om omräkning av belopp i litas till euro samt om icke-kontantbetalningar). Dessutom kommer det att lagstiftas om särskilda frågor med anknytning till övergången (till exempel om dubbla prisangivelser). I den nationella övergångsplanen och handlingsplanen för genomförandet av den nationella övergångsplanen fastställs förfarandena och tidsfristerna för lagberedningen i dessa frågor och för ändringar i nuvarande lagstiftning under de kommande månaderna. Hittills har litauiska statsanställda inte fått systematisk utbildning eller informationsmaterial om övergången till euron och om vad den i praktiken kommer att betyda för personalen. Här är det på plats med en omprövning, eftersom en välutbildad personal bättre skulle kunna bidra till interna och externa förberedelser inför övergången och dessutom tjäna som nyttig informationsförmedlare. Eftersom stora mängder kontanter kommer att vara i omlopp under övergången till euron har säkerhetsrisken ökat och därför har det tagits fram en säkerhetsplan med åtgärder för att förbättra säkerheten i samband med transporter av kontanter som utförs av värdetransportsektorn under övergången. I det här sammanhanget är det viktigt med samstämda beredskapsplaner hos de offentliga institutioner som medverkar vid övergången. Den offentliga sektorn har hunnit långt med sina förberedelser inför övergången. Eftersom det inte finns någon fru eller herr euro som skulle ge övergången till euron en röst och ett ansikte, utan ansvaret delas mellan ett flertal institutioner och personer, är det särskilt viktigt att se till att förfrågningar från allmänheten och pressen snabbt når fram till rätt kontaktställe. Dessutom bör det ses till att samordnaren eller samordnarna för övergången genomgående kan kontaktas kring den 1 januari 2015, för att det ska gå att snabbt reagera på eventuella problem. 2.2 Förberedelsearbete inom finanssektorn och banksektorn Litauen tänker använda ett big bang-scenario för övergången 4 och en period med dubbla valutor på 15 kalenderdagar. Litaskontanterna i omlopp har ökat avsevärt under de senaste åren. För närvarande finns det 90 miljoner litassedlar i omlopp. Över en miljard mynt i litas och centas kommer att behöva dras tillbaka. Liksom i grannlandet Lettland och till skillnad från i Estland är man i Litauen mer benägen att använda kontanter än elektroniska betalningsmedel. 4 Sedlar och mynt i euro kommer att införas samma dag som euron blir Litauens valuta. Big bangscenariot har använts i alla medlemsstater som anslöt sig till euroområdet efter 2002. SV 3 SV

Litauens myntverk i Vilnius kommer att prägla euromynten med Litauens nationella sidor. På de nationella sidorna av 370 miljoner euromynt i alla valörer kommer det att finnas en bild av Vytis, en rustningsklädd riddare till häst, tillsammans med Litauens riksvapen. Den här utformningen valdes med hjälp av en opinionsundersökning 2004. Eurosedlar kommer att lånas från Eurosystemets lager, som finns hos Deutsche Bundesbank. Litauens bank har beställt 132 miljoner eurosedlar i olika valörer inför övergången. En undersökning som gjorts av kommissionen i de nya medlemsstaterna 5 visar visserligen att bland de litauer som deltog i undersökningen hade sex av tio redan använt antingen sedlar eller mynt i euro, men för att man ska nå ut till återstoden bland befolkningen är det viktigt att medborgarna görs förtrogna med eurokontanternas struktur och säkerhetsdetaljer. Förhandstilldelningen av euromynt till kreditinstitut är avsedd att börja den 1 oktober 2014. Den ska följas av förhandstilldelningen av eurosedlar från och med den 1 november 2014. Vidaretilldelningen av sedlar och mynt till affärsbankernas storkunder kommer att inledas den 1 december 2014. Bankerna har ännu inte sänt in sina uppskattningar av vilka mängder av eurokontanter de kommer att behöva. Enligt en första uppskattning i grova drag kommer förhandstilldelningen att omfatta kontanter i euro till ett sammanlagt värde av 3,36 miljarder euro (ungefär 91,6 miljoner eurosedlar och 248 miljoner euromynt). För närvarande pågår en verifiering av hur många värdetransportfordon det finns att tillgå. Antalet kommer vid behov att anpassas, med beaktande av var de är belägna och vilka körturer de kan ta, liksom också vilka möjligheter det finns att få hjälp från grannländerna med värdetransporterna. Allmänheten kommer att kunna köpa startkit med euromynt från och med den 1 december 2014. Avsikten är att det ska tas fram 900 000 startkit för medborgarna, med 11,59 euro i vart och ett av dem. För att hamstring ska förebyggas och en rättvis distribution underlättas får en och samma person inte skaffa fler än fem startkit samtidigt. Startkit till medborgarna kommer att säljas på tre av Litauens banks kontantkontor, samt på 345 bankkontor och 330 postkontor. Utgående från erfarenheterna av den senaste tidens euroövergångar förväntas inte alla av Litauens 1,3 miljoner hushåll skaffa ett startkit. Från och med -dagen kommer det att finnas särskilda startkit för samlare (sammanlagt 42 000 stycken). Detaljhandlarna ska få startkit i två olika storlekar: 60 000 stycken med 111 euro och 50 000 stycken med 200 euro (sammanlagt 110 000 startkit). Kommissionen välkomnar att detaljhandlarna kan välja mellan startkit i olika storlek. Dock rekommenderas en omprövning av om det tilltänkta antalet startkit för detaljhandlare skulle räcka till för att täcka den preliminära efterfrågan som inkommit till bankerna. För att perioden med dubbla valutor ska gå lättare kommer det att bli mycket viktigt att före - dagen successivt minska mängden litaskontanter i omlopp, framför allt mynten. Bankerna har kommit överens om att genomföra särskilda kampanjer i november och december 2014 för att uppmuntra kunderna att sätta in litasmynt på bankkonton. Det rekommenderas att denna åtgärd kompletteras med konkreta incitament för att folk ska göra sig av med (hamstrade) kontanter. Till exempel bör bankerna i Litauen frångå gängse praxis och, under årets sista fyra till sex veckor, inte ta ut några avgifter för kontantinsättningar på konton i sina kontor eller minska dessa avgifter. Hittills kan man gratis sätta in kontanter (sedlar) endast i uttagsautomater som tar emot kontanter och i sedelinsättningsautomater (det finns 241 sådana bland sammanlagt 1 239 bankautomater). De här bankautomaterna kommer att fortsätta ta emot litaskontanter också efter -dagen, då man kommer att få endast eurosedlar ur 5 Se Flash Eurobarometer 400, fältarbete utfört den 22 24 april 2014. Tillgänglig på http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/communication/polls/index_en.htm SV 4 SV

uttagsautomaterna. Dessutom bör Litauens bank erbjuda obegränsad inväxling av mynt under de sista månaderna före -dagen. Under de sex månaderna efter -dagen kommer man att gratis kunna växla in obegränsade mängder av kontanter på alla bankkontor. 330 postkontor kommer att gratis växla in litaskontanter upp till ett värde av 1 000 euro per transaktion under de 60 dagarna efter införandet av euron. Kunderna kan också växla in litaskontanter hos kreditföreningarna. Litauens bank kommer att tillkännage en förteckning över kreditföreningar som erbjuder tjänster för växling av kontanter. Om man vill växla in stora belopp (på bankkontor: över 15 000 LTL, medan Litauens postverk kan ställa upp ett annat gränsvärde för postkontoren) måste man skriftligen meddela om det tre dagar på förhand. Från och med juli 2015 kommer 120 bankkontor att fortsätta erbjuda obegränsade möjligheter att gratis växla kontanter i litas till euro under ytterligare sex månader. Litauens bank kommer att gratis och under en obegränsad tidsperiod växla in obegränsade kontantbelopp i litas till euro. Affärsbankerna och Litauens postverk kommer att bygga ut sina anläggningar för lagring av kontanter, eftersom osedvanligt stora mängder kontanter kommer att behöva hanteras under denna övergångsperiod. Alla 1 193 uttagsautomater i Litauen kommer att distribuera eurosedlar så fort de öppnar den 1 januari 2015. Från och med -dagen kommer som regel växel att få ges endast i euro. Detta kommer att bli en utmaning, i synnerhet för detaljisterna. Mot bakgrund av detta rekommenderar Litauens bank i sina riktlinjer för kontantövergången, vilka antogs i mars 2014, att bankerna, när de bedömer sina behov av förhandstilldelning, tar hänsyn till att det under de första dagarna av övergången kommer att behövas extra mycket sedlar i små valörer. I de rekommendationer för företagens hantering av kontanter, vilka utfärdades av Litauens bank och finansministeriet i april 2014, understryks det dessutom att företagen bör ha tillräckligt med eurosedlar i små valörer och euromynt i alla valörer redo att användas som växelpengar. En viktig sak är att minska mängden sedlar i stora valörer (litas och euro) mot slutet av 2014. Det är bra att affärsbankerna har för avsikt att i möjligaste mån undvika att distribuera sedlar i stora valörer under den intensivaste övergångsfasen. Framför allt kommer bankerna under en övergångsperiod inte att ladda uttagsautomaterna med sedlar i högre valörer än 50 euro. Dessutom bör företagen och konsumenterna uppmuntras att under de första dagarna efter - dagen oftare betala på elektronisk väg. Anpassningen av terminalerna på försäljningsställen planeras ske i december 2014, för att de omedelbart ska kunna gå över till euro den 1 januari 2015. Banksektorn i Litauen omfattar 414 bankkontor. På 345 av dem erbjuds det kontanttjänster. Vissa banker tänker öka personalen på de kontor där det hanteras kontanter. Bankkontorens anläggningar för räkning och lagring av pengar kommer att anpassas. Eftersom bankkontorens sedvanliga öppettider i Litauen är jämförelsevis långa planeras det inte något förlängt öppethållande under övergången. Det har ännu inte bestämts om bankkontoren och postkontoren kommer att ha öppet den 1 januari 2015, som är en allmän helgdag. Enligt Litauens banks riktlinjer om kontantövergången bör bankkontoren vara öppna under de första dagarna efter -dagen. Kommissionen rekommenderar starkt att de flesta bank- och postkontor ska ha öppet åtminstone på -dagens eftermiddag. Dessutom bör bankerna vidta ytterligare åtgärder för att långa köer ska kunna undvikas (som att öppna speciella diskar för företagen under övergångsperioden, öka antalet diskar osv.). SV 5 SV

Senast i september 2014 kommer bankpersonalen att specialutbildas inför övergången. Anpassningen av bankernas IT-system planeras ske i juli 2014. På affärsbankernas konton i Litauens bank kommer pengarna att krediteras samma dag som myntinsättningen gjorts, varvid rättelser görs efter det att mynten räknats. Bankerna rekommenderas gå till väga på samma sätt gentemot företagskunder som är beroende av att kontanter snabbt krediteras (till exempel de som idkar försäljning med automater). Finans- och banksektorn verkar överlag vara på god väg med sina förberedelser. För att övergången ska gå lättare och smidigare bör mängden litaskontanter i omlopp avsevärt minskas redan före -dagen. Konkreta incitament rekommenderas för att bankkunderna ska göra sig av med (hamstrade) kontanter, till exempel att bankernas avgifter för insättning av kontanter på bankkonton avskaffas eller minskas. Det är av avgörande betydelse att uttag i euro kan göras i alla uttagsautomater från och med den 1 januari 2015. Uttagsautomater som av tekniska skäl inte hinner anpassas i tid bör stängas. Uttagsautomaterna bör under övergångsperioden inte laddas med sedlar i större valörer än 50 euro och bankerna bör inte distribuera sedlar i stora valörer över disk. Företagen och konsumenterna bör uppmuntras att under de första dagarna efter - dagen oftare betala på elektronisk väg. Det rekommenderas starkt att de flesta bank- och postkontor ska ha öppet åtminstone på eftermiddagen den 1 januari 2015. Dessutom bör bankerna vidta ytterligare åtgärder för att långa köer ska kunna undvikas, såsom att öka antalet diskar. 2.3 Förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarnaperioden med dubbla prisangivelser, i både litas och euro, kommer att börja den 23 augusti 2014. Dubbla prisangivelser ska fortsätta ges under minst sex månader efter dagen för eurons införande. Mot bakgrund av erfarenheterna från tidigare övergångar rekommenderas det att de dubbla prisangivelserna ska upphöra senast den 1 januari 2016 och att det ses till att allmänheten klart och tydligt informeras om det datumet, så att allmänheten tar vara på det tillfälle som perioden med dubbla prisangivelser erbjuder för att lära sig den nya värdeskalan. På det sättet blir det lättare för medborgarna att vänja sig helt och fullt med den nya valutan. I ekonomiministeriets riktlinjer av den 1 april 2014 om prisangivelser i samband med varor och tjänster under perioden med dubbla prisangivelser ges det mer detaljerade föreskrifter om de dubbla prisangivelserna. Under de två månaderna innan perioden med dubbla prisangivelser tar sin början kommer de genomsnittliga detaljhandelspriserna på 40 varor och tjänster att övervakas och regelbundet offentliggöras. Från och med att perioden med dubbla prisangivelser tar sin början fram till halvårsskiftet 2015 kommer de genomsnittliga detaljhandelspriserna på 100 varor och tjänster, vilka fastställts med hjälp av en kampanj där allmänheten medverkat, att övervakas och statistiska uppgifter om dem regelbundet att offentliggöras på webbportalen för officiell statistik. De övervakade tjänsterna omfattar tjänster som, utgående från erfarenheterna från SV 6 SV

tidigare övergångar, mest sannolikt kan påverkas av prishöjningar till följd av övergången, som hårfrisersalonger, restauranger och kaféer och bilreparationstjänster. Eftersom prishöjningar till följd av euron hör till det som invånarna i Litauen oftast uttalat oro över är det av yttersta vikt att upplysningar om prisutvecklingen efter -dagen börjar offentliggöras redan i början av januari 2015. Litauens ekonomiministerium har tagit fram ett samförståndsavtal om god affärssed efter eurons införande. I stil med de frivilliga initiativ som med framgång använts vid de tidigare övergångarna kommer de företag (såsom detaljister, finansinstitut, internetbutiker) som undertecknar avtalet att förbinda sig till att framför allt inte ta införandet av euron som förevändning för att höja priserna på varor och tjänster, att tillämpa den officiella växelkursen och de officiella avrundningsreglerna, att ange priserna i bägge valutorna (litas och euro) på ett klart och begripligt sätt och att inte vilseleda kunderna. De som ansluter sig till avtalet kommer att få använda en särskild logotyp som visar att de anslutit sig till det. Uppropet om anslutning till avtalet gjordes den 1 maj 2014. Kampanjen är avsedd att komma i gång den 1 augusti 2014, alltså rentav innan perioden med dubbla prisangivelser kommer att ha tagit sin början. De litauiska myndigheterna strävar efter att få så många som möjligt att ansluta sig. I april och maj 2014 hölls det 100 seminarier i olika regioner av Litauen, med information om kampanjen till företag, opinionsbildare och allmänheten. Syftet är att nå ut till företag på det lokala planet, under medverkan från ledande personligheter i samhället. De litauiska myndigheterna planerar att ordna seminarier i alla kommuner i Litauen. Kampanjstarten kommer att åtföljas av andra informationsåtgärder, såsom videosnuttar, affischer, flygblad, projekt för skolbarn och kommuner, en eurobuss osv. De lokala myndigheterna bör uppmuntras att låta frivilliga, såsom icke-statliga organisationer och studenter, medverka, för att man ska kunna nå ut till företagen, ett för ett. I fråga om dem som omfattas av samförståndsavtalet rekommenderas det att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att få tjänsteleverantörer att ansluta sig till det, eftersom erfarenheten från tidigare övergångar utvisar att det är tjänsteleverantörerna som oftast brukar höja sina priser i samband med en övergång. Eftersom de står konsumenterna så nära utgör de en viktig faktor då man ska fastställa vilka uppfattningar som råder om inflationen. Övervakningen av att kraven på prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsreglerna) följs och att samförståndsavtalet tillämpas korrekt kommer att samordnas av statens myndighet för skydd av konsumenternas rättigheter och där kommer olika institutioner att medverka, såsom statens livsmedels- och veterinärtjänst och statens inspektionsmyndighet för produkter av annat slag än livsmedel. Omkring 330 inspektörer kommer att utföra skärpta kontroller av försäljningsställen. Överträdelser kan leda till varning (om en fysisk person för första gången gör sig skyldig till en överträdelse) eller böter (om en fysisk person gör sig skyldig till fortsatt överträdelse eller om en juridisk person gör sig skyldig till vad slags överträdelse som helst). De som anslutit sig till samförståndsavtalet men inte tillämpar det korrekt kommer att fråntas rätten att använda logotypen. Om de utan orsak höjer priserna eller på annat sätt missbrukar införandet av euron kommer de att föras upp på en svart lista som kommer att göras offentligt tillgänglig på webbplatsen för övergången till euron (http://www.euro.lt/). Allmänheten kommer att uppmuntras att se efter om priser i litas och euro anges korrekt och om omräkningen bygger på den officiella omräkningskurs som fastställts av Europeiska unionens råd den 23 juli 2014. Konsumenterna kommer att kunna lämna in klagomål per telefon eller e-post. Som ett led i arbetet mot missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna och som ett avskräckande medel bör de missförhållanden som upptäckts SV 7 SV

åtgärdas raskt. Prishöjningar som inger misstankar, antingen de upptäckts av inspektörerna eller anmälts av konsumenterna, bör utredas ordentligt och avhjälpande åtgärder bör vidtas med det snaraste, helst inom högst 48 timmar. Fastän det gjorts avsevärda framsteg med att inrätta en gedigen ram för förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna måste vissa insatser fortfarande göras. Information om prisutvecklingen efter -dagen bör offentliggöras redan i början av 2015. De litauiska myndigheterna bör göra allt för att få så många som möjligt att ansluta sig till samförståndsavtalet om god affärssed efter det att euron införts. Det decentraliserade tillvägagångssätt som planeras bör kompletteras genom att man låter frivilliga, såsom icke-statliga organisationer och studenter, medverka, för att man ska kunna nå ut till företagen direkt. I fråga om dem som omfattas av samförståndsavtalet rekommenderas det att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att få tjänsteleverantörer att ansluta sig till det, eftersom erfarenheten från tidigare övergångar utvisar att det är tjänsteleverantörerna som oftast brukar höja sina priser i samband med en övergång. Korrigerande åtgärder mot företag som inte uppfyller kraven på prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsreglerna) eller inte genomför samförståndsavtalet korrekt bör vidtas omedelbart, för att ett slutgiltigt beslut ska kunna fattas inom högst 48 timmar. 2.4 Förberedelsearbete inför övergången på landsbygden och i företagen Liksom i de övriga baltiska länderna Estland och Lettland är den genomsnittliga folktätheten i Litauen rätt låg, jämfört med medeltalet för EU 6. Landet består av 10 län och 60 kommuner. Eftersom man i Litauen har för vana att betala med kontanter kommer det att bli en grundläggande förutsättning för en friktionsfri övergång att förfarandena i samband med övergången planeras och förbereds grundligt, framför allt på landsbygden. Konkreta möjligheter att växla in litas till euro och ta emot överblivna kontanter måste inrättas i alla områden. Mot bakgrund av detta har de litauiska myndigheterna tagit fram en förteckning över åtgärder i samband med övergången till euron, för att det ska gå lättare att övervaka framstegen på det kommunala planet. Denna förteckning kommer att kompletteras med en förteckning över kontaktpunkter i varje kommun. Den förteckningen är avsedd att tjäna genomförandet av de åtgärder som kartlagts på den förstnämnda förteckningen, regelbundet och på ett strukturerat sätt. Förutom medierna och internet kommer de lokala myndigheterna i avlägsna områden ofta att vara den enda källan till information. De bör därför vara grundligt förberedda och utbildade. De lokala avdelningarna av konsumentorganisationer, ämbetsverk och olika icke-statliga organisationer bör aktivt medverka i förberedelsearbetet för att öka det lokala egenansvaret för övergången. Växling av kontanter kommer att erbjudas, inte bara av Litauens bank och affärsbankerna (med 345 kontor), utan också av 330 postkontor och 22 kreditföreningar (se avsnitt 2.2 ovan). Sedan början av 2014 har det noga kontrollerats i vilken utsträckning bankkontor, uttagsautomater utanför bankfastigheter, postkontor och kreditföreningar täcker in 6 Under 2012 hade Litauen 47,7 invånare per km 2 jämfört med ett uppskattat medeltal för EU på 116,3 (källa: Eurostat). SV 8 SV

landsbygden. Små postkontor med begränsad lagringskapacitet, som vanligtvis inte erbjuder kontanttjänster, kommer att stödjas av mobila insatsgrupper av personal. Detaljisterna, framför allt de stora supermarketkedjorna, kommer att spela en viktig roll i samband med övergången i och med att de i praktiken kommer att få fungera som växelkontor. De stora supermarketkedjorna i Litauen har verksamhet också i Estland och/eller Lettland och därför har de redan erfarenheter av vilka utmaningar en övergång till euron innebär. Största delen av förberedelsearbetet kommer inte att starta förrän rådets beslut om att Litauen uppfyller de nödvändiga villkoren för införande av euron har antagits. Under den tid som återstår fram till -dagen måste det ses till att alla företag, också de som inte aktivt kommer att söka information, blir adekvat förberedda. Den plan för utbildning av utbildarna som Litauens bank utvecklat för att informera personer som yrkesmässigt hanterar kontanter om den gemensamma valutan, framför allt om säkerhetsdetaljerna, sattes i verket i mars 2014. I slutet av maj hade det hållits 27 skolningstillfällen i vilka 735 personer som yrkesmässigt hanterar kontanter deltagit. De litauiska myndigheterna planerar att fram till december 2014 utbilda omkring 1 000 utbildare från olika sektorer. I enlighet med lagen om införandet av euron i republiken Litauen kommer det från och med -dagen att bli obligatoriskt för försäljningsautomater att acceptera betalningar i euro. Det är viktigt att de lokala myndigheternas förberedelser inför övergången styrs och löpande övervakas, så att alla nödvändiga anpassningar säkert företas. Personalen vid Litauens postverk bör få ordentlig utbildning om sin nya roll under övergången. Medverkan av de lokala avdelningarna av konsumentorganisationer, ämbetsverk och olika icke-statliga organisationer skulle öka det lokala ansvaret för övergången. Företagens förberedelser bör påskyndas och stödjas och övervakas från ansvarigt myndighetshåll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas små och medelstora företag. 2.5 Information om euron Det allmänna målet för kommunikationsstrategin i samband med övergången till euron är att Litauens invånare ska få tydlig, objektiv, exakt och gedigen information i rätt tid om vilka konsekvenser och praktiska förändringar det kommer att medföra när man går över från litas till euro. Som ett resultat av genomförandet av kommunikationsstrategin kommer uppskattningsvis minst 80 % 7 av invånarna att uppleva sig ha fått tillräckligt med information om frågor i anslutning till införandet av euron. Kampanjen syftar också till att öka det allmänna medvetandet om införandet av euron genom att förklara nyttan med och vikten av Litauens anslutning och att åtgärda medborgarnas farhågor och osäkerhetsmoment. Informationskampanjen kommer därför att bli viktig för att övergången ska kunna genomföras framgångsrikt. Kommissionen konstaterar att det gjorts avsevärda framsteg med genomförandet av informationsverksamheten under första halvåret av 2014 och välkomnar de litauiska myndigheternas försäkringar om att informationsbehoven hos utsatta grupper ska uppmärksammas. Kommissionen välkomnar också att man vid seminarier och informationstillfällen i landet inriktat sig på företagsvärlden, myndigheterna och kommunerna för att informera dem om allmänna aspekter av införandet av euron och för att främja initiativet om rättvis prissättning. De är viktiga informationsförmedlare av budskapen. 7 Så framhölls det i den ansökan om bidrag för informationsverksamhet i anslutning till införandet av euron i Litauen, som inlämnades av Litauens finansministerium den 16 april 2013. SV 9 SV

Eftersom den största delen av informationskampanjen, framför allt kampanjen i massmedierna, ännu inte kommit i gång går det inte att bedöma vilken inverkan den haft. Av resultaten från opinionsundersökningar, bland dem Eurobarometer nyligen (Flash EB 400), framgår det att stödet till euron i Litauen ökar (46 %, alltså fem procentenheter till), låt vara att farhågor om otillbörliga affärsmetoder samt köpkraftsförlust klart finns med i bilden. Opinionsundersökningar kommer att bidra till att man kan mäta hur framgångsrik kampanjen inför övergången varit och få en bild av var man eventuellt måste anpassa kommunikationskanalerna eller informationsverksamheten. De litauiska myndigheterna bör ta vederbörlig hänsyn till regelbundet återkommande allmänna opinionsundersökningar för att vid behov kunna anpassa temana och de huvudsakliga budskapen i informationskampanjen för att utverka ett så brett stöd från allmänhetens sida som möjligt till införandet av euron. All informationsverksamhet förutsätter att finansministeriet ser till att fullt transparenta och icke-diskriminerande förfaranden för offentlig upphandling slutförs i rätt tid, i enlighet med Litauens lag om offentlig upphandling. Kommissionen har för avsikt att, i enlighet med ett partnerskapsavtal, stödja genomförandet av kommunikationsplanerna, både genom bidrag in natura och genom ett bidragsavtal på upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för gemensamt överenskomna verksamheter/kategorier, såsom kommunikationspersonalens löner, kampanjen i massmedierna (TV, radio, internet, press, utomhusreklam), seminarier och andra informationstillfällen samt publikationer om vad införandet av euron rent praktiskt kommer att innebära för varje hushåll. Europeiska centralbanken bidrar till den nationella informationskampanjen om euron genom att ordna en utställning om kännetecknen på eurosedlar, genom andra PR-evenemang, genom att utfärda publikationer och genom att stödja kampanjen i massmedierna med TV-inslag och reklam i tidningar, utomhus och digitalt. Det finns en väletablerad webbplats för övergången till euro (www.euro.lt). Den etablerades redan 2007 och är huvudkälla till information till allmänheten. Där kommer det att tillhandahållas en interaktiv karta med postkontor och bankkontor där man gratis kan växla litas, tillsammans med en karta över vilka företag som undertecknat samförståndsavtalet om god affärssed efter det att euron införts. Företagen kommer att kunna underteckna samförståndsavtalet på internet. Den gratis hjälplinje för eurofrågor som inledde sin verksamhet den 6 maj 2014 kommer också att spela en viktig roll genom att till allmänheten och andra målgrupper gå ut med information om de politiska, ekonomiska och praktiska aspekterna av införandet av euron. Aktuell information om förberedelserna inför övergången till euron finns också att tillgå på finansministeriets webbplats: (http://www.euro.lt/en) och Litauens banks webbplats: (http://www.lb.lt/euro). 3. SITUATIONEN I FRÅGA OM ALLMÄNNA OPINIONEN I DE MEDLEMSSTATER SOM NYLIGEN ANSLUTIT SIG Sedan 2004 har kommissionen beställt Eurobarometerundersökningar (EB) i de länder som anslöt sig till EU under 2004, 2007 respektive 2013 och ännu inte infört euron (de nya medlemsstaterna, nedan kallade NMS) för att undersöka medborgarnas attityder till och kunskaper om införandet av euron. Den NMS-7-undersökning som gjordes våren 2014 (Flash SV 10 SV

EB-400) 8 och omfattade Polen, Tjeckien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Litauen och Kroatien är den sjuttonde av sitt slag. Fältarbetet för denna undersökning gjordes i april 2014. I samband med utarbetandet av denna rapport jämfördes resultaten av den senaste Eurobarometerundersökningen med resultaten av den tidigare undersökningen, Flash EB 377 (där fältarbetet gjordes i april 2013). 3.1 Stöd till införande av euron/upplevda konsekvenser När det gäller stödet till införande av euron i NMS-7 framgår det klart av den senaste undersökningen att den successivt nedåtgående trenden från tidigare undersökningar nu klart brutits. Majoriteten i NMS-7 är i dag positivt inställd till att euron införs i deras eget land: 52 % (+7 procentenheter) är för det, medan 45 % ( 6 procentenheter) är mot det. I Litauen är dock fortfarande en relativ majoritet bland de svarande emot att euron införs (48 %, 7 procentenheter), medan 46 procent (+5 procentenheter) är för det. Det oaktat framgår det klart att antalet personer som är positivt inställda till att euron införs hela tiden ökar. Hälften av de svarande i NMS-7 (50 %, 4 procentenheter) förväntar sig visserligen negativa konsekvenser för sitt eget land av att euron införs, men detta är dock en klar förbättring jämfört med tidigare Eurobarometrar, där resultaten hade förblivit snart sagt oförändrade sedan 2011. I Litauen är resultatet ännu mer positivt. Bland invånarna i Litauen förväntar sig 47 % ( 8 procentenheter) negativa konsekvenser, medan 41 % (+6 procentenheter) förväntar sig positiva konsekvenser för det egna landet. På det personliga planet förväntar sig 45 % (+6 procentenheter) i NMS-7 positiva konsekvenser av att euron införs. I Litauen ökar också antalet personer som förväntar sig positiva konsekvenser för sig själva, låt vara att ökningen inte är fullt lika dynamisk, i och med att 35 % (+2 procentenheter) förväntar sig positiva konsekvenser, jämfört med att 44 % ( 3 procentenheter) förväntar sig negativa konsekvenser. När det gäller hur priserna eventuellt kan påverkas av att euron införs är trenden positiv, i och med att antalet svarande i NMS-7 som förväntar sig att priserna ska förbli stabila när euron införs har ökat sedan 2012 (24 % (+2 procentenheter), medan det under 2013 ökat med 13 procentenheter). Dock förväntar sig 65 % ( 2 procentenheter) i NMS-7 att priserna ska öka. I Litauen har antalet svarande som förväntar sig att priserna ska förbli stabila när euron införs ökat med 4 procentenheter till 18 % sedan 2013. Det oaktat bekymrar sig många i Litauen fortfarande för att euron ska påverka priserna negativt, i och med att 75 % förväntar sig höjda priser ( 3 procentenheter). Farhågorna för otillbörlig prissättning har sjunkit en aning i NMS-7 (71 % ( 3 procentenheter)) och resultaten från Litauen återspeglar denna nedåtgående trend (70 % ( 5 procentenheter)). Då det frågades om införandet av euron skulle innebära att kontrollen över den ekonomiska politiken går förlorad förnekade en majoritet på 53 % (+4 procentenheter) i NMS-7 detta, vilket i stora drag överensstämmer med resultatet i Litauen (50 % (+2 procentenheter)). Vad man i Litauen förväntar sig mest bland sex svarsalternativ (man kunde ge flera olika svar) av att euron införs i landet var att detta kommer att få invånarna att känna sig mera som 8 Flash Eurobarometer 400, fältarbete utfört den 22 24 april 2014. Tillgänglig på http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/communication/polls/index_en.htm SV 11 SV

européer (51 % (+3 procentenheter)) och att det kommer att stärka Europas plats i världen (49 % (+7 procentenheter)). På tredje plats kom sedan en förväntning om att euron skulle garantera sundare offentliga finanser (38 % (+2 procentenheter)). 3.2 Information om euron I Litauen var man i april 2014 redan i hög grad medveten om att euron eventuellt skulle införas och 82 % av de tillfrågade förväntade sig att detta skulle ske 2015. När det gäller att vara informerad om euron har resultaten i Litauen avsevärt förbättrats sedan 2013 och landet ligger nu bäst till bland NMS-7 (tillsammans med Tjeckien). 50 % (+9 procentenheter) av de tillfrågade ansåg sig vara informerade och bland dem ansåg sig 42 % vara rätt välinformerade. I NMS-7 har känslan av att vara informerad om euron en aning förbättrats (42 % (+1 procentenhet)), medan 56 % ( 1 procentenhet) inte upplever sig som informerade. När de som deltog i opinionsundersökningen i NMS-7 tillfrågades om huruvida de har förtroende för den information som av olika institutioner eller grupper ges om övergången till euron sade de att de hyste störst förtroende för informationen från sin nationella centralbank (76 % (+1 procentenhet)) och därefter för informationen från EU:s institutioner (59 % (+3 procentenheter)). De institutioner eller grupper som man hade minst förtroende för är journalisterna (28 % (oförändrat)) och fackföreningar/yrkesorganisationer (29 % (- 1 procentenhet)). I Litauen hyser man bland allmänheten störst förtroende för den information om övergången till euron som ges av Litauens bank (65 % (+6 procentenheter)). Därefter följer EU:s institutioner (62 % (+4 procentenheter)), skatteförvaltningen (53 % (+8 procentenheter)), Litauens regering (52 % (oförändrat)) och sist kom journalisterna (28 % (+2 procentenheter)). I överensstämmelse med trenden överlag ansåg 84 % (+4 procentenheter) av de litauer som deltog i opinionsundersökningen att de dubbla prisangivelserna i butiker var nödvändig information som borde utgöra föremål för en informationskampanj. Därefter kom dubbla prisangivelser på räkningar (74 % (+4 procentenheter)) och på lönebesked (63 % (+4 procentenheter)). Under det att 79 % (+3 procentenheter) av dem som tillfrågats i NMS-7 ansåg det som viktig information i en kampanj att man skulle få veta värdet på en euro var det bara 49 % ( 2 procentenheter) i Litauen som var av denna åsikt, något som kunde ställas i samband med att litas länge varit fast knuten till euron enligt ett sedelfondsarrangemang. Detsamma gäller de praktiska konsekvenserna för löner och bankkonton: 77 % (+2 procentenheter) av de svarande i NMS-7 anser detta som väsentlig information, medan det är mindre viktigt för invånarna i Litauen (58 % ( 1 procentenhet)). På frågan om vilka inslag i kampanjen de skulle anse som väsentliga ställde invånarna i Litauen tv-reklamen i första rummet med 72 % (+2 procentenheter), medan annonser i tidningarna kom som tvåa med 57 % (oförändrat), och därefter reklam i radio (56 % ( 1 procentenhet)). Flygblad och broschyrer kommer långt efter, med endast 30 % (oförändrat). Informationskampanjen måste inriktas på att informera om de praktiska aspekterna av övergången till euron i Litauen, vartill kommer att kravet på dubbla prisangivelser måste genomföras korrekt och prissättningen under övergångsperioden noggrant måste övervakas, eftersom allt detta utgör källor till stor oro för invånarna. Befolkningens fruktan och skepsis gentemot euron bör åtgärdas med hjälp av adekvat information om euron och övergången till euron. Alla informationskanaler som finns att tillgå bör tas i SV 12 SV

bruk för att man ska nå ut till alla befolkningsgrupper. 4. ALLMÄNNA SLUTSATSER OCH VÄGEN FRAMÅT Överlag kan man vara nöjd med hur de praktiska förberedelserna i Litauen kommit i gång. Kommissionen har dock pekat ut några områden där det behöver göras mer. De litauiska myndigheterna tillråds framför allt att vidta ytterligare åtgärder för att redan före -dagen minska den mängd kontanter i litas som är i omlopp. I och med att prishöjningar i anslutning till euron är något av det som invånarna i Litauen mest oroar sig för bör de åtgärder som planerats för förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna avsevärt förstärkas. Information om prisutvecklingen efter -dagen bör offentliggöras redan i början av 2015. Insatser bör göras för att så många som möjligt ska ansluta sig till samförståndsavtalet om god affärssed. Dessutom måste det ses till att avhjälpande åtgärder mycket snabbt vidtas mot företag som inte uppfyller kraven på prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsreglerna) eller inte genomför samförståndsavtalet som sig bör, för att ett slutgiltigt beslut ska kunna fattas inom högst 48 timmar. För att kommissionen ska kunna bedöma framstegen vid genomförandet av informationskampanjen är det viktigt att kommissionen regelbundet underrättas om situationen för informationsverksamheten och om resultaten av de opinionsundersökningar som beställts av Litauens bank. Kommissionen kommer att på nytt bedöma Litauens praktiska förberedelser inför införandet av euron. Bedömningen kommer också att omfatta Litauens svar på rekommendationerna i denna rapport och effekterna av den pågående informationskampanjen. Kommissionen kommer före utgången av 2014 att i en annan rapport (Femtonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet) att offentliggöra vad den kommit fram till. SV 13 SV